Trötthet i trafiken. Sömnapné och körkortsregler. Michael Lysdahl Aleris FysiologLab

Transkript

1 Trötthet i trafiken Sömnapné och körkortsregler Michael Lysdahl Aleris FysiologLab

2 Vad är normal sömn? Unga medelålders vuxna svenskar sover 7 tim och 23 minuter på vardagar 8 timmar och 33 minuter på helgen Normal genomsnittlig sömntid: 6 9 timmar. Fysiologiskt behov < 6 tim = kortsovare ; > 9 timmar = långsovare. Hereditärt, liksom morning- och eveningness. Våra inre klockor är inställda på 24.2 timmar Kvällsmänniskor har ofta snarare ett 25-timmars dygn. Hur vet vi att någon sover? 2

3 Fullnattspolysomnografi (PSG) EEG EMG EOG Andningsrörelser Luftflöde näsa /mun Snarkljud Pulsoxymetri Benrörelser (Videoövervakning) Hypnogram Vaken REM år kl. 22: Vaken REM år kl.22: Källa: Doc. Jan Ulfberg 3

4 Procentuell fördelning av sömnstadier hos ung vuxen Polygrafi Nattlig andningsregistrering (NAR) Andningsrörelser Luftflöde näsa /mun Snarkljud Pulsoxymetri Benrörelser (tillval) EKG (tillval) OBS! Går ej vid ICD 4

5 PAT Perifer Arteriell Tonometri Perifer arteriell tonus i fingertoppen Aktigrafi (rörelsemätare) Kroppsposition Snarkljud Pulsoxymetri OBS! Går ej vid persisterande FF samt pacemaker 5

6 Anamnes Sömntider Regelbundna? Skiftarbete? Kvällsmänniska/morgonmänniska? Sömnlängd Vardag/helg? Sömnbehov tredje semesterveckan? Sömnen Svårt att somna/somna om? Orolig? Frekventa uppvakningar? Nokturi? Hur många gånger? Mardrömmar? Uppvaknandet Utvilad efter normal sömnlängd? Morgonhuvudvärk? 6

7 Anamnes forts. Dagsömnighet Tid på dagen? Relation till yrke/dagaktivitet? Tupplur? Kvällsmänniska/morgonmänniska? Bilkörning Yrkesförare? Korta sträckor i stad? Långkörning på monoton väg? Pauser/Tupplur? Tidpunkt på dagen? Tidigare olyckstillbud? Epworth Sleepiness Scale Hur troligt är det att du skulle slumra till eller somna i följande situationer, till skillnad från att bara känna dig trött? Det avser ditt vanliga levnadssätt på senaste tiden. Även om du inte gjort allt detta nyligen, så försök att komma på hur det skulle ha påverkat dig. Använd följande skala för att välja den lämpligaste siffran för varje situation. 0 = skulle aldrig slumra 1 = liten risk att slumra 2 = måttlig risk att slumra 3 = stor risk att slumra Situation Sitter och läser Tittar på TV Sitter overksam på allmän plats (t ex teater eller ett möte) Som passagerare i en bil i en timme utan paus Ligger ner och vilar på eftermiddagen om omständigheterna tillåter Sitter och pratar med någon Sitter stilla efter att ha ätit lunch (utan alkohol) I en bil som stannat några minuter i trafiken 7

8 Kronisk sömnbrist: Morgonhuvudvärk Nedstämdhet Irritabilitet Koncentrationssvårigheter Minnesstörningar (inpräglingssvårigheter) Sömnbenägenhet dagtid Svårt att klara arbete utom det mest rutinpräglade Svårigheter i umgängeslivet, social isolering Minskad libido, impotens Sömndrucken? Vaken 17 timmar ~ 0,5 alkohol Vaken 24 timmar ~ 1 alkohol Dawson & Reid, Nature 1997;388:235 Williamson et al., Occup Environ Med 2000;57:

9 Sömnapnésyndrom Snarkning 9

10 Sjukdomsutveckling-hypoteser Viktökning (ärftlighet) utrymme i svalget Snarkning vibrationsskador i svalget nervfunktion slappare svalg under sömn snarkning Minskat luftinflöde Andningsuppehåll=apnéer Apné 10

11 Sjukdomsutveckling-hypoteser forts. andningsmotstånd arousals (väckningsreaktioner) mängd djupsömn dagtrötthet CO 2 -känslighet längre apnéer SaO 2 stress under sömn risk för högt blodtryck risk för hjärt-kärlsjukdom (fetma förvärrar?) risk för tidig död (40-50åå)? Friedman klassifikation Tungposition Tonsilstorlek (0=tonsillektomerad) Palate pos. Tonsil size BMI % Stage I 1, 2 3, 4 <40 23% Stage II 1, 2 0, 1, 2 <40 22% 3, 4 3, 4 <40 Stage III 3, 4 0, 1, 2 <40 55% Stage IV - - >40 eller mikrognati Freidman M et al. Otolaryngol Head Neck Surg 2002 Jul;127(1):

12 Definitioner OSA och OSAS Obstruktivt sömnapné (OSA): > 5-10 apnéer/hypopnéer + desaturation /sömntimma Obstruktivt sömnapné-syndrom (OSAS): > 5-10 apnéer/hypopnéer + desaturation /sömntimma + fysiologiska eller psykiska effekter Definitioner Apné / Hypopne Apné: Upphävd luftflöde i minst 10 sek. Hypopné: 30 % minskning i luftflödet + arousal (EEG) eller desaturation SaO 2 på minst 3 % 12

13 Symptom Högljudd snarkning Orolig sömn; snor runt, vaknar, nokturi Sömnapnéer (kvävningskänsla, partner) Morgonhuvudvärk Dagtrötthet pga. sömnfragmentering Intellektuell nivåsänkning, nedsatt koncentrationsförmåga Depressiv, lättirriterad Impotens Ökad risk för cardiovaskulär sjukdom Vem snarkar / har apnéer? män kvinnor Snarkning 9-50% 4-17% OSA AHI>5 24% 9% OSAS AHI>5 + EDS 4% 2% Ålder Ålder apnéer betydelse Övervikt midjemått < halsmått/bmi Rökning dos/respons, rökning minskar EDS Alkohol dock ej mera OSAS hos etyliker 13

14 Andningsmotstånd 100 Luftflöde % Arousal Andningsmotstånd Vaken Sömn UAR Hypopné Apné 14

15

16 Apnéhypnogram Vaken Apné REM Timmar Källa: Doc. Jan Ulfberg 16

17 Relativ olycksrisk för alla förare med klinisk OSAS Flerbilsolyckor Singel olyckor OSAS Kontroller 17

18 1/3 av olycksdrabbade bilförare hade sömnapnésyndrom Yee et al., Intern Med J 2002;32(7): Terán-Santos et al. NEJM 1999;340: Simulated Driving Performance in Patients with Obstructive Sleep Apnea C. F. George Am J Respir Crit Care Med 1996;154: No relationship with AHI Weak correlation with MSLT 18

19 Yrkesförare Konsekvensen av en olycka större Trötthet vanligaste orsak till lastbilsolyckor (US) 52% av singelolyckor var trötthetsrelaterade (US) Sömnbrist (USA, Aus, S, Fin) arbetstider Nästan ¼ yrkesförare var sömniga (Aus) Högt BMI OSAS 46 % (USA-Stoohs et al. 1993) 20 % (Finland-Partinen et al. 2001) 17 % (Sverige-Ulfberg et al. 2003) 16 % (Australien-Howard et al. 2004) Stor krage + snarkning flera olyckor (GB-Maycock 1997) Transportstyrelsen TSFS 2015:65 11 kap. 1 Obstruktivt sömnapnésyndrom, snarksjukdom (ronkopati) eller annan sjukdom med sömnstörning samt narkolepsi utgör hinder för innehav om förhållandena bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk. Med obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat form avses ett antal av apnéer och hypopnéer per timme (apné-hypopnéindex) och med obstruktivt sömnapnésyndrom i uttaladform avses ett apné-hypopnéindex på 30 eller mer. Vid narkolepsi kan innehav av behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktorkort medges för den som uppnår god behandlingseffekt och god behandlingsföljsamhet. Sömnattacker eller kataplektiska attacker får inte ha förekommit under den senaste perioden på sex månader. 19

20 Transportstyrelsen TSFS 2015:65 2 För innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant innehav beaktas. Narkolepsi med kataplexiutgör hinder för innehav av körkort med behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation. 3 Villkor om läkarintyg får föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras med intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall. Förare som behandlas för obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat eller uttalad form ska återkommande genomgå medicinsk undersökning med intervall som inte får överskrida tre år vid innehav av behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktorkort och ett år vid innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation i syfte att fastställa i vilken utsträckning behandlingen följs. Vid narkolepsi som inte utgör hinder för innehav ska villkor om läkarintyg föreskrivas med intervall som under de första fem åren inte får överstiga ett år. Transportstyrelsen TSFS 2015:65 4 Sökanden ska tillfrågas om störning av nattsömnen på grund av obstruktivt sömnapnésyndrom eller uttalad snarkning samt om annan sömnstörning. Vid läkarundersökning av obstruktivt sömnapnésyndrom ska allvarlighetsgraden av dagtrötthet värderas. Läkarundersökning avseende sökanden med obstruktivt sömnapnésyndrom ska innehålla bedömning och redogörelse för om sökanden har tillräcklig kontroll över sitt medicinska tillstånd och följer lämplig behandling som lindrar problemet med dagtrötthet. Läkarens bedömning och redogörelse av behandlingsföljsamhet och behandlingseffekt ska framgå. Undersökning vid narkolepsi ska bedöma hypersomnins svårighetsgrad, förekomst av och senaste tidpunkt för sömnattacker eller kataplexi. Behandlingsföljsamhet och behandlingseffekt ska redovisas. 20

21 Dagsömnighet enligt Transportstyrelsen 0. Ingen besvärande eller oönskad dagsömnighet 1. Mild:Oönskad sömnighet eller ofrivilliga insomnanden isamband med aktiviteter som kräver liten uppmärksamhet. Exempel innefattar sömnighet som kan förekomma vid aktiviteter som att se på TV, att läsa eller att färdas som passagerare. Symtomen medför endast liten social och yrkesmässig funktionsnedsättning 2. Moderat :Oönskad sömnighet eller ofrivilliga insomnanden isamband med aktiviteter som kräver viss uppmärksamhet. Exempel innefattar sömnighet som kan förekomma vid aktiviteter som att vara på konsert, eller vid möten eller presentationer. Symtomen medför måttlig social och yrkesmässig funktionsnedsättning 3. Uttalad :Oönskad sömnighet eller ofrivilliga insomnanden isamband med aktiviteter som kräver aktiv uppmärksamhet. Exempel innefattar okontrollerbar sömnighet i samband med måltid, vid samtal, under promenad eller vid bilkörning eller framförande av annat fordon i trafiken. Symtomen medför påtaglig social och yrkesmässig funktionsnedsättning Faktaruta 10 kap. 2 körkortslagen (1998:488) Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. Om en läkare vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, ska läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen. Första och andra styckena gäller även den som har traktorkort. 1 kap. 1 körkortslagen (1998:488) Med körkortshavare avses den som har körkortstillstånd eller körkort. 3 kap. 5 taxitrafiklagen (2012:211) Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförarlegitimation finner att denne av medicinska skäl är olämplig att inneha sådan legitimation, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan någon anmälan görs ska läkaren underrätta innehavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att innehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att föra ett fordon i linjetrafik eller taxitrafik. Om en läkare vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att innehavaren av medicinska skäl är olämplig att ha taxiförarlegitimation och innehavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, ska läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen. 21

22 Anti-apnéskena 22

23 CPAP 23

24 Cost-benefit av CPAP-behandling CPAP-behandling (70% effektivitet) kan årligen spara: kollisioner 980 dödsfall 11 mia $ Varje $ som ges ut på CPAP får man igen 3½ x i sparade utgifter på skador Sassani A et al. Sleep May 1;27(3):453-8 UPPP 24

25 RLS Restless Legs Syndrome WED Willis Ekbom Disease 1. Behov av att röra på en eller flera extremiteter på grund av spontant uppkommen obehagskänsla i aktuell extremitet/er. 2. Oförmåga att vara helt stilla med aktuell extremitet när besvären uppstår. 3. Symtomen förvärras eller uppstår endast i vila. 4. Symtomen förvärras kvälls- och nattetid. 5. Sömnstörning med insomningssvårigheter och/eller frekventa uppvaknanden. Dagtrötthet. 6. Ofrivilliga rörelser; under a) sömn (PLMS) och/eller b) vakenhet i vila. Vanligast förekommande är repetitiv, stereotyp flektion av fotleder, knän och höfter, uni- eller bilateralt. Försvinner vid aktiv rörelse. Hypnogram vid RLS Vaken REM Sömnstadier Timmar Källa: Doc. Jan Ulfberg 25

26 Fall: 63-årig kvinna, egenföretagare, kör bil till kunder inom Stockholm Sömnapnéutredning -99 AHI 11, fick apnéskena Åter 2002 då man insatte CPAP, patienten avböjde och lämnade tillbaka apparaten Nu AHI 33, ODI 19 Nokturi 2-3 ggr/natt Symptom på RLS/WED ESS 21 av 24, varit nära olyckstillbud 26

27 27

28 Sleep is an acquired habit. Cells don t sleep. Fish swim about in the water all night; they don t sleep. Even a horse don t sleep, he just stands still and rests. A man don t need any sleep! Thomas Alva Edison If sleep does not serve an absolutely vital function, then it is the biggest mistake the evolutionary process ever made Rechtschaffen 28

29 Varför sover vi? För att orka vara vakna? Rensa ut slaggprodukter ur hjärnan bli av med trötthet Bygga upp energireserver bli pigg För kroppslig återhämtning Vila och reparation av vävnader? Hormoninsöndring (växthormon) Hudmitos (sammanfaller med sömn) Sårläkning (vila, ej sömn) Varför sover vi? För mental konsolidering? Stimulering av hjärnområden för inlärning Organisera dagshändelser i minnet Befästa långtidsminnet eller tvärtom rensa ut skräp? Immunförsvaret? Störd sömn stör migrationen av leukocyter och ökar IL-6 Totalt sömndepriverade råttor dör av sepsis efter 2-4 veckor, men saknar immunrespons Fler infektioner hos skiftesarbetare 29

30 Sömn är till för hjärnan Vid sömnbrist drabbas främst kortikala funktioner särskilt prefrontal cortex (planering, strategi) Cortex kan endast få vila under sömn, särskilt djupsömn Vila med slutna ögon: Cortex aktiv Ju mera avancerat cortex ett djur har, desto mera sömn behövs Hur styrs vakenhet och sömn i hjärnan? Nyckelordet är balans! Olika system för vakenhet och sömn, som påverkar varandra. Flip-flop teorin: när sömninducerande system/transmittorer överväger, sover vi, och när de vakenhetsstimulerande tar över, så blir vi alerta 30

31 Sömn och hormoner Sömnbefrämjande Sömnmotverkande Delta Sleep Inducing Hormone Vasoactive intestinal peptide Growth Hormone Releas. Fact. Growth hormone Insulin Serotonin Melatonin Interleukin IL-6 TNF alfa Interferon Corticotropin releasing hormone Adrenocorticotrope hormone Thyreotropin releasing hormone Endorfin Prostaglandin E Interleukin 1 Receptor antagonist Katecholaminer Melatonin koncentration i Plasma, Saliv och Urin 31

32 Sömnbalansen (homeostas) Pigghet ökar i proportion till sömnmängd föregående natt Sömnighet ökar med vakentid Sömntrycket, som balanserar vakenhet och sömn Sömndeprivering: Återhämtningssömn är längre än den cirkadiska sömntiden Först djupsömn Sedan REM-söm Sist ytlig sömn 32

33 Sömn dygnsrytm (circadian influence) Den inbyggda dygnsrytmen Den inbyggda dygnsrytmen Finns hos däggdjur i nucleus suprachiasmaticus i främre thalamus Påverkas av yttre zeitgeber varav den viktigaste är ljus Utan ljus- free run =intrinsic circadian period (genetisk) Finns hos däggdjur i nucleus suprachiasmaticus i främre thalamus Påverkas av yttre zeitgeber varav den viktigaste är ljus Sömn i olika åldrar REM Ytlig sömn Djup sömn 33

34 Professor Jim Horne Powernap 15 min på eftermiddagen är lika effektivt som att förlänga nattsömnen med 90 min. 34

35 Vi sover i sömncykler på 1½-2 timmar Vi skall ha varit vakna 2 min. för att komma ihåg Hypnogram på barn Vaken Barn REM Sömnstadier Timmar Sömn Källa: Doc. Jan Ulfberg 35

36 Aktigrafi Mäter rörelsemönster under sömn och vakenhet Kan detektera Sömn/vakenhet upp till t.ex 14 dygn Vad händer om vi sover för lite? 36

37 Sömnstörningar Sömnstörningar Insomni Hypersomni Parasomni Dygnsrytmstörning 37

38 Insomni Svårigheter att initiera sömnen > 30 min Svårigheter att upprätthålla sömnen > 45 min vaken/ tre uppvaknanden För tidigt uppvaknande < 6 tim sömn kan inte somna om Insomni Stress och/eller förändrade sovtider under längre tid Psykiska sjukdomstillstånd depression, oro, ångest eller missbruksproblem Hormonella förändringar klimakteriet eller under graviditet Smärttillstånd Läkemedel Ungefär 10% av befolkningen har kronisk insomni Ungefär var tredje person har sömnproblem av och till 38

39 Depressionshypnogram (REM-latens) Vaken REM Timmar Källa: Doc. Jan Ulfberg Hur diagnosticerar vi? Anamnes (Sömndagbok) PAT (utesluta OSAS) Aktigrafi 39

40 Hypersomni Översömnig under dagen trots tillräcklig sömnlängd (6 9 tim) Det kan vara normalt att vara lite sömnig På morgonen Efter lunch (måltid) På eftermiddagen Läkemedel, Alkohol Alkohol-och koffeinhypnogram Vaken REM Alkohol (0,9 promille) Timmar Vaken REM Koffein (300mg) Timmar Källa: Doc. Jan Ulfberg 40

41 Bensodiazepinhypnogram Vaken REM BDZ Timmar Källa: Doc. Jan Ulfberg Hypersomni Översömnig under dagen trots tillräcklig sömnlängd (6 9 tim) Det kan vara normalt att vara lite sömnig På morgonen Efter lunch (måltid) På eftermiddagen Läkemedel, Alkohol Andra sjd (RLS, OSAS, Narkolepsi) Idiopatiskt 41

42 Narkolepsi 1-2 av befolkningen Imperativ EDS (Plötslig översömnighet) Kataplexi (muskelförlamning) Sömnparalys (50%) Hallucinationer (hypnagoga, upp till 50%) Sömnavbrott Sleep onset REM Frekventa uppvakningar Djupsömnsbrist Behandling: Modiodal Orexin Xyrem (4-hydroxybutyrat) Hur diagnosticerar vi? Anamnes (Symptom) Nattlig AR/PAT (utesluta OSAS) PSG/MSLT (Multiple Sleep Latency Test) Sömnlatens < 2 minuter Sleep-onset REM LP (Hypokretin-1) HLA typning 42

43 Hur diagnosticerar vi? Anamnes (diagnoskriterier) NAR med mätning av benrörelser Utesluta OSAS Se järn, ferritin,b-12, cobalamin Centrala sömnapnéer med Cheyne-Stokes Andning 43

44 Hur diagnosticerar vi? Anamnes Vittnesmål Sömnkvalitet Nokturi Dagsömnighet NAR/PAT Parasomnier Är inte fel i sömn-/vakenhetsregleringen men är Oönskade fysiologiska fenomen som sker huvudsakligen under sömnen Vanligen intermittent 44

45 Parasomni exempel Insomningsfenomen (Hypnic jerks) Mardrömmar (REM-sömn, 3-9% av vuxna ofta/alltid) Sleepterror (Pavor nocturnus) (Barndom, djupsömn) Enures (Barndom, 5-10% av 7-åringar) Sömngångare (Barndom, djupsömn) Sömnpratare (Barndom, men hänger ofta kvar) REM-sleep Behavioral Disorder (REM-sömn) Sömnparalys (50% av populationen haft 1 gång) Bruxism (Barndom, men hänger ofta kvar) Konfusionella uppvakningar (Barndom, oftast djupsömn) Katatreni (gnyende läten) Sömnrelaterad ätstörning (nrem) Hur diagnosticerar vi? Anamnes Vittnesmål Tid på natten NAR/PAT (utesluta OSAS) PSG med video 45

46 Dygnsrytmstörningar Skiftarbete, Jet lag, Framåt (DSPS)(0,15%) Bakåt (ASPS) Blinda (Ungdomar = livsstil) Behandling: Sömnhygien, Melatonin, Ljusbehandling 46

47 Hur diagnosticerar vi? Anamnes (Sömndagbok) NAR/PAT (utesluta OSAS) Aktigrafi Actigrafi Actigram Delayed Sleep Phase 47

48 Actigrafi Actigram Delayed Sleep Phase-free running Parkinson s sjukdom Insomni Depression (40%) RLS/PLM REM-sleep behaviour disorder Sömnapné Läkemedelsbiverkningar 48

49 Vad bör ni tänka på? Den trötta patienten, fråga om: Sömnvanor (regelbundna? skiftarbete?), sömnlängd Insomni (stress) Snarkning Misstänk OSAS vid: Fetma (OBS! Inte uteslutande ett viktproblem) Nokturi > 3 ggr. per natt Förhöjd natt-bt vid 24 h mätning + snarkning Den oroliga patienten med sömnbesvär: Vanligare med nattliga uppvaknanden med åldern särskild efter ca 3 tim. med djupsömn Kroppen klarar ofta flera nätter med sämre sömn-tar igen sig sedan Alla måste inte sova 8 timmar, fråga om tidigare sömnbehov (3. semesterveckan) 49

50 Sömn Neuronal plasticititet Sömnen utvecklas på två områden: Sömn - vakenhetscykeln NREM-REM cykler Däggdjur Olika djur sover olika mycket Fladdermöss timmar Giraf 3-4 timmar Köttätare sover längre Växtätare sover mindre (storleken förklarar 25% av sömnlängden) Människan mitt emellan, men sover mindre än andra allätare 50

51 Sömn hos vattenlevande däggdjur Kan sova med en hjärnhalva i taget De flesta valar tror man inte har REM-sömn (behov av konstant rörelse?) Säler har ej REM under vattnet, men återgår till REM på land men 5-8 dygns total sömndeprivation har: Liten effekt på hormon, blodsocker och ämnesomsättning Ingen effekt på kardio-respiratoriska systemet Ingen effekt på motorisk förmåga Liten effekt på immunsystemet 51

52 Sömnighet och trafik: En livsfarlig cocktail KBT psykiatrisk behandling av insomni 52

53 Långsiktig Farmakologiska behandlingsalternativ Antidepressiva mianserin(tolvon ) T ½ 30 tim mirtazepin(remeron ) T ½ tim Kortsiktig Bensodiazepinliknandehypnotika zopiklon(imovane ) T ½ 4-6 tim zolpidem (Stilnoct ) T ½ 0,8-3,2 tim zaleplon(sonata ) T ½ 1 tim Melatonin Circadin T ½ 4 tim Hydroxizin Atarax T ½ tim Propiomazin Propavan T ½ 8 tim Risk för RLS!! Övriga alimemazin(theralen ) T ½? tim prometazin(lergigan ) T ½ 13 tim klometiazol(heminevrin ) T ½ 4-9 tim 53

54 Kardiovaskulära komplikationer 1. Hjärtarytmier (Stepard et al. Chest 1985) 2. Hypertoni (Kales et al. Lancet 1984, Hoffstein; Lancet 1994) 3. Pulmonell hypertension (Podzus et al. Sleep Res. 1985) 4. Stroke (Partinen et al. Lancet 1985) 5. Hjärtinfarkt (Hung et al. Lancet 1990) 6. Kärlkramp nattetid (Franklin et al. Lancet 1995) 7. Hjärtsvikt 54

55 Ålderskorrigerad relativ risk (95% CI) att avlida under en 10-årsperiod, män år Risk att avlida Icke-snarkare utan dagsömnighet Risk avlida i hjärtkärlsjd Snarkare utan dagsömnighet 1.1 ( ) 0.8 ( ) Icke-snarkare utan dagsömnighet 1.1 ( ) 1.0 ( ) Snarkare med dagsömnighet 2.7 ( ) 2.9 ( ) Lindberg E et al. Thorax 1998;53: Nykturi 55

56 Behandling av WED/RLS 1. Dopaminagonist Pramipexol (Sifrol ) 2. Pregabalin (Lyrica ) 3. Gabapentin (Neurontin ) 4. Levodopa + Benserazid (Madopark Quick mite ) Dålig konstruktion Man (hormoner) Trång näsa? Trångt svalg: Retro-/Mikrognati Makroglossi Obesitas Rökning Dålig muskelkontroll Sömn (stadier) Sömnmedel Alkohol Muskelsjukdom Uttalad övervikt KOL Stroke Hjärtsvikt 56

57 Sömnighetsolyckor USA drowsy driving accidents per år >1500 döda, skadade Kostnad: mia. $ (1988) 4/5 av alla olyckor orsakas av ouppmärksamhet 2/3 inget försök av föraren att korrigera 1/3 av alla dödsolyckor är singelolyckor (US +S) Officiella tal 1-3% av alla olyckor Sömnforskarnas bed % (40%)av alla olyckor Bilolyckor Odds Ratio; Tid på dygnet Odds Ratio Åkerstedt et al.: Sleep 1999;24(4): Total Single Time of the day 57

58 Sömnighetsolyckan Föraren ignorerar symptomen (40 min?) Moderat sömnighet: 10% nedsatt reaktionsförmåga Ögonblinkningar ofta förlängda Tunnelseende/ fascination EEG i simulator: Kör trots semi-sömn Mikrosömnsattacker (<2 min; omedvetet) Föraren glider mot vägkanten Gärningsmannaprofilen Ung man Livsstil, sena nätter, alkohol? Kan ej känna igen symptomen Överskattar sin förmåga att hantera sömnigheten Nattkörning (60% av sömnighetsolyckor) Nattarbete (OR 13) Sömnbrist <5 timmars sömn OR 7 > 50% av olycksdrabbbade hade sovit < 6 timmar 40% hade varit vakna >15 timmar före olyckan Dålig sömnkvalitet (OR 12) Ingen relation till körtidens längd 60% av olyckor sker < 2 timmar efter start 58

59 Gärningsmannaprofilen Olycksföraren ¼ har kört sömniga > 10 gånger det senaste året 40% löser problemet när det uppstår, förebygger inte Normalföraren 55% har kört sömniga senaste året (USA) 30% har somnat vid ratten senaste året (GB) 59