Fysisk träning vid andningssvårigheter hos barn och ungdomar

Transkript

1 Fysisk träning vid andningssvårigheter hos barn och ungdomar Anna-Lena Lagerkvist Med dr, Specialistsjukgymnast ASTA-dagarna Barn och ungdomar med astma Prevalensen av astma har ökat markant de senaste 30 åren och är nu 5-7% i sjuårsåldern och 8-10% i tonåren. Många har ansträngningsutlösta andningsbesvär. Graden av ansträngningsutlösta andningsbesvär varierar med intensiteten i ansträngningen typen av aktivitet i vilken miljö träningen sker 1

2 Högintensiv träning vid låga temperaturer ökar risken för ansträngningsutlösta andningsbesvär (astma), men alla andningsbesvär är inte astma. Differentialdiagnoser - Vocal Cord Dysfunction (VCD) och annan exercised induced laryngeal obstruction (EILO) - Kärlring Vid ansträngningsutlösta andningsbesvär (astma) sker följande i luftvägarna: Slemhinnorna i luftvägarna svullnar. Musklerna i luftvägarnas väggar drar ihop sig. Slem produceras, som då kan stänga till luftvägar. PEF (l/min) Tid (min) 2

3 OND KEDJA Osäkerhet/rädsla + alltför omhändertagande föräldrar Rör sig lite Orkar ej som kamraterna Kan uppfattas som sjuk både av sig själv och av kamraterna Risk för att bli ensam Rör sig ännu mindre Orkar allt sämre -> Osv. Exercise induced laryngeal obstruction (EILO) - Prevalens 5,7 % - Lika vanligt hos flickor och pojkar - Kan förekomma tillsammans med astma (Johansson H et al. Thorax 2016; 70:57-63) VCD Patofysiologi - Normalt vid inspiration abd stämbanden max - VCD: Add av de främre 2/3 av stämbanden - Om add -> minskar luftflödet och blir turbulent -> stridor -> andnöd 3

4 Symtom EILO Andningssvårigheterna kommer ofta i samband med intensiv fysisk aktivitet, ibland även i vila. Andningssvårigheter är ångestskapande. Oro kan förstärka andningsproblemen. Skillnad mellan Astma EILO - svårt att andas ut - ffa svårt att andas in - pipande andningsljud - skrällande andningsljud - försvinner långsamt - försvinner ofta fort - effekt av beta ingen effekt av beta 2 - stimulerare stimulerare Hur utreda och kartlägga ansträngningsutlösta andningsbesvär? 4

5 Samarbetar med Barnfysiologen på Fysioterapeuten träffar patienter tillsammans med biomedicinska analytiker i samband med torrluftsprovokationer och arbetsprov. Andningsprovokation från c:a 2 år till c:a 5-6 år - Intensiv lek under minst 6 min - Kontrollera puls, syrgasmättnad, andningsljud utan och/eller med stetoskop - Observation: Hur genomför barnet leken? -> hastighet? -> pauser? -> andningsmönster? - Eventuellt ny provokation vid ett senare tillfälle efter start av inflammationshämmande och bronkvidgande mediciner Ansträngningsprovokation från cirka 6 år (1) - Fysisk aktivitet på minst 80% av maxpuls under 6-10 min - Flödevolymkurva före, (direkt), 2, 5 och 10 min efter + fler gånger vid behov - Syrgasmättnad före och efter - Puls före, 1g/min under, (direkt), 2, 5 och 10 min efter - Ansträngningsskattning enl. Borgs RPEskala 6-20, 1g/min och när testet avbryts. 5

6 Ansträngningsgrad enl Borg 6 7 Mycket, mycket lätt 8 9 Mycket lätt Ganska lätt Något ansträngande Ansträngande Mycket ansträngande Mycket, mycket ansträngande 20 Ansträngningsprovokation från cirka 6 år (2) - Notering av andningsmönster och andningsljud före, under och efter. - Ev bronkvidgande medicin - Ev. flöde-volym efter det att barnet bytt om dvs min efter avslutat arbete - Videofilmning av svalget under ansträngning (löpmatta) - Patient, läkare och fysioterapeut tittar på filmen -> förklarar fynden. Per Gustafsson 6

7 Beräkna FEV 1 /PEF-sänkning Beräkna skillnad mellan FEV 1 /PEF-värdet före och det lägsta värdet efter provokationen. Procentuell sänkning räknas ut. Ex. Före FEV 1 4,0 l Efter FEV 1 3,0 l 4,0 3,0 = 1,0 FEV 1 -sänkning: 1,0 = 0,25 = 25 % 4,0 PEF-sänkning räknas på samma sätt. Definition av ansträngningsutlöst obstruktivitet (astma) Ett fall i FEV 1 eller PEF på mer än % EILO - Fynd flöde-volymkurvan: Sänkt peak och hängmatteform på flöde-volymkurvan Bifasisk och/eller flack inspirationskurva Ibland båda ovanstående Ibland inget av ovanstående 7

8 Björk et al Deckert et al Ansträngningsprovokation Är EJ!! riskfritt att genomföra. Måste ALLTID!! rådgöra med ansvarig läkare innan provokation genomförs. Tillgång till medicinsk hjälp måste finnas! 8

9 Vad göra vid andningssvårigheter? Sitta upp - öppnar fler luftvägar Försöka ta luftrörsvidgande medicin Andas mot halvslutna läppar Be någon komprimera bröstkorgen under utandningen Mål med behandlingen av astma/eilo Få kunskap om att det inte är farligt -> Lära sig att skilja mellan att vara obstruktiv och att vara andfådd -> Lära andningstekniker -> -> bli trygg och själv kunna hantera situationen. Behandling fysioterapeut vid astma och EILO (1) Titta på bilder över luftvägarna och gå igenom deras funktion. Vid EILO berätta att stämbanden inte går ihop helt, utan att det alltid finns en liten springa. 9

10 Behandling fysioterapeut vid astma och EILO (2) - Andningstekniker - Lära diafragma- och basalkostalandning i sidligg, ryggligg med flex knän, sittande, stående, gående och direkt efter hård fysisk ansträngning. - Andas in genom näsan och ut genom halvslutna läppar när de känner att andningssvårigheterna kommer. Behöver då inte alltid stanna helt, utan kan snart fortsätta igen. Behandling fysioterapeut vid astma och EILO (3) - Råd om lämplig träningsuppläggning -> Poängtera en lång och långsamt stegrad uppvärmning, gärna intervallträning, samt nedvarvning. - Astma: Premedicinera med bronkvidgande medicin EILO: Ev Atrovent 30 min före en planerad fysisk ansträngning. - Lära patienten lyssna på kroppen, minska intensiteten när andningssvårigheter kommer. - Vid symtom, andas enl ovan. Behandling fysioterapeut vid astma och EILO (4) Hjälp personen att hitta aktiviteter, som hon/han är road av. Olika aktiviteter utlöser olika lätt obstruktivitet i luftvägarna. T.ex. ger simning mindre andningssymtom än löpning. 10

11 Program till patienten: Några råd till Dig, som upplever det svårt att andas i samband med fysisk ansträngning När Du känner att det börjar bli svårt att få luft -> 1. Dra ner på takten/minska hastigheten något 2. Andas in genom näsan och ut mot halvslutna läppar 3. Försök samtidigt att använda mellangärdemuskeln för att få luften långt ner i lungorna. När Du kan detta bra, kan det räcka med att Du andas på detta sätt en liten stund och Du kan sedan snart återgå till Din aktivitet. Om det inte hjälper inom ett par minuter, bör Du avbryta aktiviteten och vila en längre stund, minst 20 minuter. Om Du har någon luftrörsvidgande medicin, ska Du då försöka ta den. Om andningsbesvären trots detta inte blir bättre, ska Du söka sjukvård. Uppföljning (1) Telefonuppföljning Återbesök efter behov - repetera andningsteknik i olika utgångsställningar + efter att ha sprungit fort på löpbandet några minuter. Behandling EILO (1) - Finns inga randomiserade kontrollerade studier angående behandling dvs. ingen evidensbaserad behandling. - Behandlingsförslag baserade på fallrapporter och egen erfarenhet.. 11

12 Behandling EILO fysioterapeut (2) PEP/RMT -> underlätta andningen -> träna andningsmusklernas styrka? Pilotstudie C-uppsats Fysioterapi Sofia Lindbeck, Lotta Pilmo 7 patienter år (2 M, 5 F) med ansträngningsutlöst dyspné Träning av andningstekniker Genomgång av träningsuppläggning Andningsmuskelträning 3 ggr/d under 8 v VAS, längd, vikt, dynamisk spirometri, andningsmuskelstyrka 12

13 Resultat pilotstudie Minskning av ansträngningsutlöst dyspné (median VAS under 2 v före 4, median VAS de 2 sista veckorna 1, p<0,027). En negativ korrelation sågs mellan ökningen av inspirationsmuskelstyrka och känsla av dyspné (r = 0,812, p<0,05). Randomiserad studie: Träning av andningsmusklerna Material: 26 barn och ungdomar år med ansträngningsutlösta andningssvårigheter Metod - Randomiserades till 2 grupper med olika motstånd i PEP/RMT - För övrigt som pilotstudien Delresultat - 22 (84,6 %) flickor (11/grupp) hade mindre andningsproblem efter genomförd studie - 2 flickor hade ingen effekt av andningsträningen 13

14 Har träffat många barn och ungdomar med ansträngningsutlösta andningsproblem i åldrarna år. Flera har blivit hjälpta. Några har symtom kvar, men säger att det fungerar, då de vet, vad de ska göra. Rädslan är borta. Lyxbehandling? Nej. Om vi inte hjälper barnen/ungdomarna, slutar de med sina aktiviteter -> -> Försämrad kondition och muskelstyrka -> Ökar i vikt -> Kommer att kosta sjukvården mycket i framtiden Viktigt och lönsamt att lägga tid på dessa barn och ungdomar! ALLA! ska vara fysiskt aktiva efter förmåga, även de med en respiratorisk begränsning. Viktigt att individualisera träningsmodellerna!! 14

15 Vinster av fysisk träning i ungdomsåren Träningen blir en vana och man fortsätter även i vuxen ålder. Minskar risken för hjärt-kärlsjukdom (i vuxen ålder). Man orkar bättre dvs. konditionen förbättras. Minskar risken för övervikt. Skelettets hållfasthet ökar dvs. risken för benbrott minskar. Forts. Vinster av fysisk träning Mindre risk för skador i muskler och ledband. Bättre balans och koordination = man bli mer smidig i sina rörelser, man blir mindre klumpig. Förhöjd tröskel för ansträngningsutlösta andningsbesvär dvs. det behövs en kraftigare ansträngning för att utlösa en astmaattack. Självförtroendet ökar. Sammanfattning astma/eilo (I) Kan ha stora subjektiva symtom med andnöd. Flerparten klarar detta bra på egen hand, om kunskap finns. Utredning och behandling i team av läkare, fysioterapeut, biomedicinsk analytiker, logoped och sjuksköterska. 15

16 Sammanfattning astma/eilo (II) Behandlingsförslag: Andas lågkostalt Andas in och ut mot ett motstånd t.ex. in genom näsan och ut mot halvslutna läppar Premedicinera med bronkvidgande medicin Poängtera en lång och långsamt stegrad uppvärmning, samt att varva ner Ev. träna med en PEP/RMT-ventil (styrkan av andningsmusklerna?) VIKTIGT! Behandlingen ska vara effektiv, men också rolig och omväxlande!!! 16

17 TACK! 17