KOL. Sjukgymnast intervention Individuell besök

Transkript

1 KOL Sjukgymnast intervention Individuell besök

2

3 Individuell besök Under de senaste 10 åren har sjukgymnasterna inom pv träffat patienter med KOL. Ny diagnostiserade och patienter med mångåriga besvär hör hemma inom pv. Vanligt är att patienternas andningsmönster har förändrats och att andnöd upplevs vid aktivitet även på låg ansträngningsnivå, att motståndskraften mot infektioner är nedsatt och muskulaturen försvagad. Värk och muskelspänningar i nacke, axlar och bröstkorg är också vanligt förekommande liksom kraftig, ibland svårhanterlig slemproduktion. De patienter med KOL som sjukgymnasten möter befinner sig i olika faser av sin sjukdom. Inom pv träffar vi oftast patienter i ett stabil läge, patienterna mår bra trots sin sjukdom och kan behandlas polikliniskt.

4 Individuell besök Patientens allmäntillstånd och symtom vid varje tillfälle avgör sjukgymnastens åtgärder.

5 Behandlingen syftar till att patienten skall ha möjlighet att: Lindra och hantera sin andnöd. Förbättra och använda sina resurser i vardagens situationer. Skapa nya vanor: motion och kost.

6 Individuell besök Andningsteknikträning Motståndsandning. BA-tube. Hostteknik. Frågor om fysisk aktivitet på fritid/arbete Fysisk träning, hemträning med dagbok. FYSS. Vid behov: Smärtreducering. Avspänningsträning. Ergonomisk rådgivning. Hjälpmedel.

7 Andningsträning Det är viktig att patienter med KOL lär sig en god andningsteknik för att ha en så bra lungventilation som möjligt. Genom att utnyttja sina resurser på bästa sätt, spar han på krafterna då långsam djupandning med pausering är effektiv och energisparande. Träningen bör ske under en lång period och följas upp vid ett eller flera tillfällen.

8 GÖR SÅ HÄR Andas lugnt in genom näsan. Andas långsamt ut luften. Andas gärna ut något längre än du brukar. Hjälp eventuellt till med ett lätt tryck med handen över magen. Slappna av och låt lungorna fyllas igen med inandning genom näsan.

9 Motståndsandning eller pysandning Motståndsandning gör att du kan få en längre utandningsfas och därmed en jämnare uttömning av luft ur lungorna. Vid andnöd bör pysandningen användas för snabb och effektiv återhämtning. Motståndsandningen ökar det intrabronkiella trycket, håller luftvägarna öppna, motverkar bronkkonstriktion och sänker andningsfrekvensen.

10 BA-tube Alla patienter i projektet kommer att få instruktioner för träning med BA-tube. [ Patienten köper BA-tube på apoteket till en ca kostnad av ca. 185kr ]. BA-tube kan med fördel användas vid andnöd för snabb och effektiv återhämtning.

11 Hostteknik Stötning - kallas också för att huffa. Av engelskans huffing, som betyder pusta eller flåsa. Till skillnad från vanlig hostning görs stötning med öppet struplock. Vid stötning skapas en kraftig luftström i lungorna som rycker med sig slemmet i luftrören. När du huffar så minskar dessutom trycket mot bäckenbotten.

12 GÖR SÅ HÄR Träna med BA-tube. Andas in långsamt och djupt genom näsan. Håll andan några sekunder. Håll mun och struplock öppna och andas ut kraftfullt precis som om du skulle imma en spegel. Låt gärna utandningen förlängas efter den kraftiga delen av utandningen.

13 GÖR SÅ HÄR Paus. Här känner man ofta en retning eller reflex som vill framkalla hosta igen. Om du är beredd kan du med träning låta bli att hosta trots retningen. Hämta andan genom att andas in genom att sniffa försiktigt genom näsa eller håll andan tills du kan ha en lugn inandning. Om du gör en kraftig inandning efter att ha hostat kan det orsaka ny hosta eller att det slem som du nyss hostat upp dras ner i lungorna igen. Vila.

14 NÅGRA FLER TIPS Att ljuda mmmmm ger också en fin vibration i luftvägarna som gör att du lättare kan hosta upp slemmet. Du kan också hålla en bred handduk runt bröstkorgen för att ge stöd vid hosta. Hostan blir mer effektiv om du har starka bukmuskler.

15 Frågor om fysisk aktivitet Hur mycket rör och anstränger du dig kroppsligt under din fritid.? Välj den grupp som bäst motsvarar din egen fysiska aktivitet.

16 Frågor om fysisk aktivitet Grupp 1, Stillasittande fritid. Du ägnar dig mestadels åt läsning, handarbete, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden.

17 Frågor om fysisk aktivitet Grupp 2, Måttlig motion på fritid. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt under minst 4 timmar i veckan. I detta inräknas också gång eller cykling till och från arbetet samt söndagspromenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling.

18 Frågor om fysisk aktivitet Grupp 3, regelbunden motion och träning. Du ägnar dig åt t ex löpning, simning, tennis, badminton, motionsgymnastik. Tyngre trädgårdsarbete och liknande räknas till denna grupp. Du ägnar dig till dessa aktiviteter minst 3 timmar i veckan.

19 Frågor om fysisk aktivitet Grupp 4, Hård träning eller tävlingsidrott. Du ägnar dig åt hård träning och tävling i löpning, orientering, skidåkning, simning, fotboll, etc regelbundet och minst 4 gånger i veckan.

20 Frågor om fysisk aktivitet Hur mycket anstränger du dig kroppsligt i ditt yrkesarbete eller i hushållet?

21 Frågor om fysisk aktivitet Grupp 1, Stillasittande arbete Du har övervägande stillasittande arbete och går inte mycket under arbetstiden, t ex skrivbordsarbete, urmakeri och montering av lättare delar.

22 Frågor om fysisk aktivitet Grupp 2, Lätt men något rörligt arbete. Du har ett arbete där du går ganska mycket men ej bär eller lyfter tyngre saker. T ex hushållsarbete, lätt industriarbete, förmanssysslor, undervisning där man går mycket, affärsbiträde.

23 Frågor om fysisk aktivitet Grupp 3, Måttligt tungt arbete. Du går mycket och lyfter dessutom ganska mycket eller går du uppför trappor eller backar. T.ex. brevbärare, byggnadssnickeri, rörläggningsarbete.

24 Frågor om fysisk aktivitet Grupp 4, Tungt arbete. Du har ett tungt kroppsarbete, lyfter och bär tunga föremål och anstränger dig mycket kroppsligt. T ex skogsarbete, tungt lantbruksarbete, byggnadsarbete.

25 Fysisk träning Syftet med motion och konditionsträning är att patienten skall må bättre. Det finns inget träningsprogram som passar alla. Det måste skräddarsys efter patientens behov och förutsättningar. Anpassa motionen efter andningsförmåga. För att patienten skall orka motionera under längre tid kan du lägga in kortare pauser där du andas med BA-tube. Patienten kan även använda BAtube under själva ansträngningen.

26 Effekter av fysisk träning vid KOL Minskad andnöd. Förbättrad sjukdomskontroll. Ökat maximalt syreupptag. Förbättrad uthållighet. Förbättrad muskelstyrka. Minskad rädsla för fysisk ansträngning. Minskade begränsningar i det dagliga livet.

27 Fysisk träning vid KOL förbättrar ej lungfunktion eller mortalitet Fysisk träning

28 Fysisk träning Uthållighets- och konditionsträning. Syfte: att öka syreupptagningsförmågan och uthålligheten. Metod: Promenader, stavgång, gång på gångband, trappgång och bassängträning. Rörlighetsträning Syfte: att bibehålla och/ eller öka rörligheten i nacke, axlar och bröstkorg och därigenom underlätta andningen. Metod: se bilaga 1

29 Fysisk träning Styrketräning av: Extremitetsmuskler med syfte att förbättra prestationsförmåga och underlätta vardagliga sysslor. Buk- och ryggmuskler med syfte att ge bättre hoststöd och stöd/stadga åt ryggen. Bäckenbotten med syfte att bättre klara påfrestningar vid hostattacker. Metod: Stryketräning, se bilaga 2. Dagbok: se bilaga 3.

30 Smärtreducering Patienter med KOL har ofta ett högcostalt andningsmönster med högt uppdragna axlar samt spänd och smärtande muskulatur i nacke, axlar, skulderblad och runt i bålen. Urkalkning av skelettet, bland annat till följd av mångårig kortisonmedicinering och allmänt svag muskulatur p.g.a. inaktivitet är en annan vanlig orsak till besvär i columna.

31 Smärtreducering Patientutbildning Instruktion om viloställningar Andningsteknikträning Rörlighetsträning Stretching Fysisk träning TENS/Akupunktur

32 Avspänningsträning Med avspänningstekniker kan man bli kvitt spänningar som eventuellt ökar smärtan och andningsbesvären. Att lära sig avspänningen handlar inte bara om att få vila utan också om att röra sig avspänt. Nyckel till avspänning är framför allt kontroll över andningen. För bästa effekt av träningen behöver patienten träna ofta, helst varje dag.

33 GÖR SÅ HÄR In - spänn. Ut - slappna av. Ansiktet: Under inandning - spänn så många muskler du kan i ansiktet genom att bita ihop käkarna, skrynkla ihop ansiktet och rynka pannan - slappna av och andas ut. Axlar: Under inandning - dra upp axlarna mot öronen så hårt du kan - slappna av och andas ut.

34 GÖR SÅ HÄR In - spänn. Ut - slappna av. Rygg: Under andningen - med höfterna kvar mot underlaget när du ligger ner - svanka ryggen försiktigt så hårt det går. Slappna av och andas ut. Mage: Andas i lugnt tempo och djupt. Håll andan - dra in mage så långt du kan, slappna av och andas ut.

35 Snabbavspänning Andas in djupt och långsamt, gärna genom näsan. Håll andan några sekunder och andas ut och spänn av i hela kroppen. Upprepa om nödvändigt tills du känner dig helt avspänd i hela kroppen.

36 Effekter av avspänningsträning Bättre förmåga att förebygga och häva andnöd. Lugnare och effektivare andning. Bättre sömn. Ökad ork. Minskad stress och oro. Ökad koncentration och bättre minne.

37 Ergonomisk rådgivning I vår omhändertagandet ingår som en stor och naturlig del att förankra andning, träning och hållning i vardagliga situationer. Därigenom görs patienten uppmärksam på hur viktig det egna beteendet är och hur detta påverkar andningen och hälsotillståndet. Förändringar i hem- eller arbetsmiljön kan bli aktuella. Ergonomisk rådgivning är en viktig del i behandlingen och bör helst ske i team med AT och kurator.

38 Hjälpmedel Hjälpmedel ordineras efter behov, men observera att patienter med svårare KOL har ofta ryggbesvär p.g.a. inaktivitet. Även om patienten inte har egentliga gångsvårigheter kan en rollator ge möjligheter till säkrare och längre promenader. Rollator ger tryggheten att våga ta längre promenader eftersom möjligheten finns att vid behov, sitta och vila.