Andningsgymnastik. Riksförbundet Cystisk Fibros

Transkript

1 Andningsgymnastik Riksförbundet Cystisk Fibros

2 Innehåll Sid Förord 3 Lungornas funktion 4 Andnings- och blåsövningar 5 Inhalationsbehandling 5 Slemmobiliserande tekniker 6-7 Fysisk aktivitet 8 Styrke- och rörlighetsträning 9 Lägen och lägesförändringar 10 Fysisk träning 11 Riksförbundet Cystisk Fibros Text: RfCF:s sjukgymnastråd Grafisk formgivning: Tonie Andersson Omslagsbild: DRACO Läkemedel AB Foto: RfCF:s sjukgymnastråd Tryckeri: Fyris-Tryck AB, 2003

3 Förord Det här är en broschyr om andningsvård vid Cystisk Fibros (CF). Det är inget program som passar alla, utan en presentation av de vanligaste behandlingsmetoderna. Broschyren bör läsas tillsammans med behandlande sjukgymnast. Kontakt med sjukgymnast insatt i CF-vård kan man få via Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF). Modern andningsgymnastik vid CF syftar till att förhindra både långsam smygande försämring och akuta infektioner i så stor utsträckning som möjligt. Andningsgymnastik är därför en mycket viktig del av den dagliga behandlingen. Då symtombilden är individuell, liksom effekten av de olika behandlingsmetoderna, måste behandlingen skräddarsys till varje individ och anpassas så snart det behövs. Andra faktorer som påverkar val av andningsgymnastikteknik är t ex ålder och behandlingsmotivation. Som framgår av innehållet i denna broschyr är andningsgymnastik ofta en kombination av olika behandlingsmetoder. Ditt eller ditt barns behandlingsprogram skall läggas upp i samråd med din sjukgymnast och anpassas till hur du eller ditt barn mår. Barn behöver hjälp av sina föräldrar men kan efter hand lära delar av, och så småningom hela behandlingen själv. Både barn och ungdomar är dock beroende av en fast hand från sina föräldrar för att behandlingen skall bli av. Det är viktigt att behandlingen är så effektiv (även i tid räknat) som möjligt. Individuella kompromisser är periodvis nödvändiga. I alla åldrar är det viktigt med omgivningens uppmuntran och stöd. Att vara konsekvent med dagliga behandlingsrutiner underlättar i det långa loppet. 3

4 LUNGORNAS FUNKTION Andningsapparaten Näshåla Munhåla Luftstrupe Lungor Luftvägarna delar sig många gånger i varje lunga. De sista förgreningarna slutar som blåsor (=lungblåsor eller alveoler) Diafragmamuskel Lungblåsor (alveoler) Avstängd luftväg, som ej deltar i andningen. Om slem får stanna kvar i luftvägarna blir det svårt för syre att ta sig in och för koldioxid att ta sig ut ur lungblåsorna och luftvägarna. Genom större andetagsvolym eller med hjälp av temporärt högre andningsnivå kan man öppna luftvägar som är avstängda. Gasutbytet Varje lungblåsa är omgiven av blodkärl. Med varje andetag kommer syre in i lungblåsorna och koldioxid vädras ut. Gasutbytet sker mellan lungblåsorna och blodkärlen då blodet passerar lungblåsorna i de omgivande kärlen. Från lungorna går syrerikt blod till alla kroppens delar och koldioxid kommer med blodet tillbaka. På så sätt kan man få luft bakom slemmet. Luften används sedan till att flytta slemmet till större luftvägar varifrån det slutligen kan hostas upp. Lungblåsa Icke syresatt blod Luft Syresatt blod Diafragmamuskel Diafragman är vår viktigaste inandningsmuskel. Vid inandning dras diafragma ner mot magen som då måste puta ut lite. Med handen kan du känna att magen rör sig i takt med andningen. Näsans funktion är att rena, fukta och värma luften. Man bör därför alltid andas genom näsan. Inandning Utandning 4

5 ANDNINGS- OCH BLÅSÖVNINGAR Andnings- och blåsövningar har flera syften: Att lära känna sin andning Att stimulera till djupandning Att träna till effektiv huff Att lära sig hantera rethosta Att lära sig upptäcka försämringstillfällen tidigt för att så snart som möjligt antingen intensifiera behandlingen enligt överenskommelse eller kontakta sin sjukgymnast för åtgärd. INHALATIONS- BEHANDLING Många personer med CF är ordinerade inhalationsbehandling. Syftet med att inhalera (andas in) mediciner är att få dem direkt i luftvägarna, där de ska verka. Det finns många olika läkemedel för inhalation, till exempel luftrörsvidgande, slemlösande, inflammationshämmande och bakteriedödande. God inhalationsteknik är av mycket stor betydelse för resultatet och därmed effekten av behandlingen. Sjukgymnasten hjälper till att välja adekvat utrustning och träna inhalationsteknik. All inhalationsutrustning behöver regelbunden översyn och kräver noggrann rengöring enligt särskilda föreskrifter som du får på din klinik. 5

6 SLEMMOBILISERANDE TEKNIKER Spotta ut slemmet. Huff- och hostteknik Hosta är ett sätt att få bort slem från de stora luftvägarna, men långa hostattacker är onödigt tröttsamma och slem från mindre luftvägar flyttas inte effektivt. Huff är en forcerad utandning som kan utföras vid olika lungvolym och med olika stor kraft. Detta är ett skonsammare och effektivare sätt än att bara hosta. Huffar bör varvas med viloandetag. Många sväljer slemmet. Stora mängder nedsvalt slem kan ge illamående. Spotta ut det! Då kan dessutom slemmets mängd, färg och konsistens observeras. Lämna regelbundet slemprov till odling. Små barn behärskar ännu inte huffteknik. För att hjälpa dem att forcera utandningen måste man trycka på deras bröstkorg då de andas ut; assisterad utandning. Det är viktigt att detta görs på rätt sätt. Tekniken måste tränas in med hjälp av en kunnig sjukgymnast. Forcerad utandning hos små barn. Att göra imma på spegel är ett sätt som kan hjälpa även yngre barn att hitta hufftekniken. 6

7 Med hjälp av en s k flutter kan oscillerande PEP-effekt uppnås. Autogent dränage Autogent dränage (AD) innebär, att man andas på ett suckliknande sätt efter ett speciellt inlärt mönster. Med hjälp av AD kan man lossa och transportera slem från de små luftvägarna. AD är ett effektivt och skonsamt sätt att avlägsna slem på, men det kan ta tid att lära och kräver tät kontakt med instruerande sjukgymnast. Tekniken måste regelbundet följas upp och optimeras. PEP Positive Expiratory Pressure, PEP, innebär att man andas ut mot ett motstånd i syfte att höja andningsnivån temporärt. Med korrekt teknik kan avstängda luftvägar öppnas och luft komma bakom slemmet. Slemmet kan sedan lossas och transporteras upp med hjälp av huffing eller AD. Sjukgymnasten instruerar tekniken och provar ut lämpligt motstånd. Såväl teknik som val av motstånd måste regelbundet följas upp och optimeras. Att blåsa bubblor i en vattenflaska är ett sätt att erhålla motstånd på utandningen. HiPEP HiPEP innebär att man andas ut maximalt mot ett motstånd. Denna teknik skiljer sig radikalt från PEP även om samma hjälpmedel kan användas. Med korrekt teknik kan slem från de små luftvägarna lossas för att därefter transporteras upp med hjälp av huffing eller AD. Sjukgymnasten instruerar tekniken och provar ut lämpligt motstånd. Såväl teknik som val av motstånd måste regelbundet följas upp och optimeras. Med hjälp av en s.k. PEP-mask kan man uppnå antingen PEP eller HiPEP-effekt. Oscillerande PEP Oscillerande PEP innebär att man andas ut mot ett intermittent (punktvis) motstånd. Med korrekt teknik kan slem från små och medelstora luftvägar lossas för att därefter transporteras upp med hjälp av huffing eller AD. Sjukgymnasten instruerar tekniken och provar ut lämpligt motstånd. Tekniken måste regelbundet följas upp. 7

8 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet, som ger andfåddhet, varvad med effektiv huffteknik har visat sig vara ett bra och roligt sätt att avlägsna slemmet för många patienter oavsett ålder. Samtidigt kan kondition, styrka och god hållning bibehållas. Det är viktigt att ha god kondition. Det gör att man bättre orkar möta förkylningar och infektioner. Fysisk aktivitet sker till en början bäst under sakkunnig ledning och skall anpassas efter individens förmåga och intressen. Intervall- eller cirkelträning, dvs aktivitet som ger kraftig pulshöjning, är ett bra sätt att träna på. Pauserna utnyttjas till att lugna ner andningen och därefter huffa/hosta upp det slem som lösgjorts. Barn kan man leka och busa med efter samma principer; t ex stafett, hinderbana, kuddkrig och jaga-lekar. Stoj och bus med riktigt små barn kan tränas in i ett visst mönster varvat med assisterade utandningar. Några exempel på bra övningar: Olika typer av bollspel kan ge god kondition, bra ventilation och är oftast roliga. Hopp och studs av olika slag ger bra konditionsträning och ventilerar dessutom lungorna bra. 8

9 Styrke- och rörlighetsträning Sträck ut i axlar och bröstkorg. Träning av skulderbladsfixatorer, ryggsträckare och rörlighet i tidig ålder. Bibehåll den goda rörligheten. Motsvarande styrketräning när man är lite äldre. 9

10 Hissa babyn, det stimulerar till djupa andetag och styrketräning för ryggsträckare. Lägen och lägesförändringar Karusell sträcker ut i axlarna och stimulerar till djupa andetag. Effekter av tyngdkraften gör att man andas mest med vissa delar av lungorna medan andra delar innehåller mer stillastående luft. Detta ändras med ändrade kroppslägen, vilket kan utnyttjas i samband med fysisk aktivitet. I samband med lägesförändring drar man automatiskt ett par djupare andetag. Även vid inhalation kan effekten av tyngdkraften utnyttjas. Rejäla armrörelser över huvudet stimulerar till djupandning. 10

11 FYSISK TRÄNING Modern CF-behandling innehåller fysisk träning. Om den slemmobiliserande behandlingen bygger på andra tekniker än fysisk aktivitet är det viktigt att komplettera med någon form av fysisk träning. En bra bas för många är att tidigt hitta någon kompletterande konditionsträning som också är socialt stimulerande och som kan göras tillsammans med kompisar, t ex fotboll, landhockey, innebandy, ishockey, stavgång, ridning, simning, m m. Sådan typ av fysisk träning kompletteras då med styrke- och rörlighetsträning speciellt med tanke på att förebygga stel bröstkorg och kutrygg, som en lungsjukdom kan ge. Många väljer att tillsammans med kompis eller sambo utnyttja aerobic, Friskis & Svettis el dyl, där man får med alla de olika komponenterna. Friskis & Svettis ger både kondition-, styrke- och rörlighetsträning. Alla i broschyren beskrivna behandlingsmetoder kan utföras i både sittande och olika sidliggande lägen för att bättre nå olika delar av lungorna. 11

12 Riksförbundet Cystisk Fibros Postgiro: , Bankgiro: Besöksadress: Kålsängsgränd 10 D, 2 tr Postadress: Box 1827, UPPSALA Telefon: vx Telefax: E-post: info@rfcf.se