ANDNINGSGUIDE EGENVÅRD MED FYSIOTERAPINS METODER. Guiden är avsedd för personer som har förträngande lungsjukdom eller andra problem med andningen

Transkript

1 161 Fysiatriska avdelningen PS / ÅUCS 1 / 2008 ANDNINGSGUIDE EGENVÅRD MED FYSIOTERAPINS METODER Guiden är avsedd för personer som har förträngande lungsjukdom eller andra problem med andningen Fysioterapeuter Kajander Hannele Kallio Raija Kapilo Marja-Leena Kaunisto Sirkka Kinnunen Kati

2 Innehåll Andningsorganens uppbyggnad och funktion 3 Det naturliga sättet att andas 8 Hur irritationer inverkar på bronkernas slemhinna, 9 egenvård av slemmighet Andnöd och egna metoder att lindra den 12 Avslappningens betydelse för andningen 16 Motionens och träningens betydelse 18 Rökning och nyttan av att sluta röka 25 2

3 Andningsorganens uppbyggnad I näsan och dess bihålor värms den inandade luften upp, fuktas och renas. Därifrån går luften via svalget, struphuvudet, luftstrupen och huvudbronkerna till lungblåsorna. Luftstrupen är ett böjligt broskrör vars bakvägg består av slät muskelvävnad. Dess diameter är ca 2,5 cm och längd ca 10 cm. Luftstrupen delar sig i huvudbronkerna som leder till vardera lungan, huvudbronkerna grenar sig i mindre bronker. Bronkerna förgrenar sig till små grenar som har en diameter på under 1 mm. I lungorna finns ungefär 300 miljoner lungblåsor, i dem sker gasutbytet. Lungblåsornas totala yta är ca m². Lungorna omges av en lungsäck, vars inre yta fäster vid lungornas yta och den yttre ytan i inre väggen på brösthålan. I hålan mellan ytorna finns en liten mängd vätska som minskar friktionen. 3

4 Där bronkernas broskstruktur slutar fortsätter de små luftvägarna, som är omgivna av släta muskler. De små luftvägarna slutar vid lungblåsorna, d.v.s. alveolerna. Utbytet av andningsgaserna, d.v.s. syre och koldioxid, sker i lungblåsan, som har en diameter på ca 0,4 mm. En lungblåsa omges av tusen nätformiga lungblodkärl. När man andas in går syret via lungblåsorna till blodcirkulationen. Koldioxiden avgår från blodcirkulationen via utandningen. 4

5 Syretransporten Då hjärtat pumpar transporteras det syre som fästs vid den röda blodkroppens hemoglobindel vidare till vävnaderna, som behöver syre för att förbränna näringsämnena till energi. Som förbränningsprodukt uppstår koldioxid. För att människan skall må bra bör det i artärblodet finnas en lämplig mängd syre och koldioxid. Människan andas i dygnet ungefär liter luft, volymen per gång är vid vila ca 500 ml. 5

6 Andningsmuskulaturen Inandningsmusklerna: diafragmat de yttre revbensmusklerna hjälpandningsmusklerna: musklerna i nacken, halsen och övre delen av bröstkorgen ryggmusklerna Utandningsmusklerna: bukmusklerna de inre revbensmusklerna ryggmusklerna 6

7 Diafragmaandning Diafragmaandning är ett naturligt och från energiförbrukningens synpunkt det mest ekonomiska sättet att andas. Diafragmats andel av inandningen är ca 70 %. Vid utandningen slappnar diafragmat av. Diafragmat är en tunn muskelvägg som påminner om en kupol, under en kraftig inandning kan den sjunka rentav 10 cm. Vid diagfragmaandningen: Lungventilationen förbättras Andningsrytmen blir jämnare Andnöden minskar Hela kroppen slappnar av 7

8 Det naturliga sättet att andas Andas in via näsan. Diafragmat drar ihop sig och sjunker ned mot bukhålan. Det här syns så att buken putar ut. Andas ut via näsan eller via munnen. Då slappnar inandningsmusklerna av. Vid vila är utandningen normalt passiv, bröst-korgen och diafragmat återställs till viloställ-ningen. Vid ansträningen behövs muskelarbete vid utandningen. Utandingen tar upp till två gånger längre än inand-ningen. I slutet av utandningen finns en naturlig avslappnande paus. Andningsfrekvensen för en vuxen är gånger i minuten. 8

9 Slemhinnan i bronkerna I luftvägarna finns slemavsöndrande bägarceller och flimmerceller som transporterar slemmet. Flimmercellerna, som är i ständig rörelse, skjuter slemmet och orenheter upp mot svalget. Slemavsöndringen ökar när bronken blir irriterad eller inflammerad. 9

10 Egenvård av slemmighet Med hjälp av motion, konditions- och andningsgymnastik aktiveras flimmercellernas verksamhet, lungventilationen förbättras och samtidigt lossnar slemmet bättre. Rör Dig raskt. Det hör till saken att man blir andfådd, pulsen stiger och man svettas. Om man pustar och har en god andningsteknik underlättar det lösgörandet av slemmet från bronkerna. Undvik kraftigt och ljudligt hostande eftersom det tar på luftvägarna. Att pusta är skonsamt för bronkerna, irritationen i halsen minskar. Dra lungorna fulla av luft och blås kraftigt ut med munnen och struphuvudet öppna på samma sätt som Du immar en spegel. När man blåser ut uppstår mindre tryck i lungorna än när man hostar och då pressas inte luftvägarna ihop. För att pusta och hosta är det viktigt med goda bukmuskler. Med hjälp av Dina egna händer eller en kudde kan Du stöda blåsandet/hostandet i nedre delena av bröstkorgen under utandningen. Kom ihåg hygienen vid hostandet, håll en näsduk för munnen när Du pustar, hostar! Man kan bidra till att slemmet lossnar med hjälp av olika hjälpmedel för tömningen, som baserar sig på PEP-metoden (positive expiratory pressure), d.v.s. användningen av ett mottryck under utandningen. När man använder mottryck förändras tryckförhållandena i lungorna, de små andningsvägarna öppnas och slemmet stiger till de övre andningsvägarna. Hjälpmedlet för tömningen (bilderna 1, 2) väljs individuellt under fysioterapeutens handledning. Med hjälp av ställning för avrinning (bild 3) kan man med utnyttjande av tyndkraften få bort slemmet från bronkerna. I ställningen för avrinning är man så avslappnad som möjligt i ungefär minuter beroende på tillståndet. Om man dricker tillräckligt (1,5-2 l /dygn) minskar det segheten på slemmet. Ångandning fuktar andningsvägarna och gör att slemmet lossnar lättare. Om Du har något luftvägsutvidgnade medel så är tömningsbehandlingen effektivast ungefär 15 minuter efter det att Du tagit medicinen. 10

11 1. Vatten-PEP tömningsbehandling 2. Flutter tömningsbehandling 3. Ställning för avrinning 11

12 Förändringar i bronkerna vid andnöd 1) Normalt luftrör 2) Svullen slemhinna 3) Överproduktion av segt slem 4) Muskelkramp i luftrören En inflammation i bronkernas slemhinna gör att den sväller och att slemavsöndringen ökar. Bronkerna drar ihop sig och blir trånga. Utandningen försvåras och andnöden ökar. Metoder med vilka man själv kan lätta på andnöden Ta luftrörsutvidgande medicin. Sök Dig en sådan ställning där Du lättast kan slappna av. Underlätta andningen genom att sitta i kuskställning/framåtlutad ställning, varvid tyngdkraften hjälper rörelsen i diafragmat. Öppna kläder som stramar. Låt axlarna och nacken slappna av. Undvik att spänna musklerna i halsen och skulderområdet när Du andas. Koncentrera Dig på att andas lugn diafragmaandning in via näsan. Andas avslappnat ut via munnen genom en springa mellan läpparna. Undvik att kippa efter luft. 12

13 Att andas genom en springa mellan läpparna Om man andas genom en springa mellan läpparna underlättar det andningen vid andnöd och ansträngning. Andas lungt in via näsan, andas ut genom en smal springa mellan läpparna varvid det uppstår ett litet motstånd vid utandningen. Motttycket hindrar andningsvägarna från att pressas ihop alltför tidigt under utandningen. Utandningen med halvslutna läppar: Utandningen underlättas Syrehalten i blodet förbättras Andnöden minskar Inandningen blir djupare Andningsfrekvensen blir glesare Samarbetet mellan andningsmusklerna förbättras 13

14 Avslappningsställningar som lindrar andnöd När Du frigörs från spänning slappnar också musklerna av. Du kan underlätta andningen och minska energiförbrukningen genom att placera Dig i avslappningsställning. 14

15 Stödställningar Det är inte alltid möjligt att ställa sig i avslappningsställning vid andnöd. Du kan då prova olika stödställningar. I lutande ställning med pannan mot väggen I lutande ställning med ryggen mot väggen I lutande ställning i trappan Stödställning på rollatorn 15

16 Att slappna av Att slappna av är att låta gå, frigöra sig från kontroll. Oro och rädsla i samband med andnöd och det tunga andningsarbetet orsakar ofta muskelspänning. Muskelspänningen sänker blodcirkulationen i vävnaderna och ämnesomsättningen och ökar belastningen på kroppen. Det är nyttigt att lära sig lyssna på sina egna muskler och känna den extra spänningen i musklerna. Avslappningen har en direkt inverkan på hur människan lugnar ned sig och på känslan av välbefinnande. Förändringar som avslappningen åstadkommer: Andningsfrekvensen och hjärtfrekvensen minskar Panikanfallen minskar Blodtrycket sjunker Ämnesomsättningen blir långsammare Samarbetet mellan nerverna och musklerna effektiveras och rörelserna blir smidigare Känslan av djup vila förstärks Koncentationsförmågan förbättras Störande spänningstillstånd försvinner Självkänslan ökar Kraftresurserna och kreativiteten ökar När man behärskar andningen behärskar man också sinnet och kroppen. En lugn, naturlig, djup och rytmisk andning hjälper till att koncentrera sig och att öka kraftresurserna. 16

17 Att slappna av är att frigöra sig från spänning. När musklerna slappnar av lugnar och frigör sig tankarna och känslorna och vice versa. Att slappna av är ett enkelt sätt att lösa muskelspänning och att spara kraftresurser av människan. Tillvaron blir lugnare och andningen blir lättare. Avslappningsmetoder Man kan slappna av på många olika sätt, det finns flera metoder och av dem kan Du välja den som mest tilltalar Dig. De naturliga sätten: vila, bastu, musik, motion, vardagsmotion, dans, konditionsträning, muskeltänjning och hobbyn o.s.v. Avslappningsövningar och metoder: spänning - avslappning avslappning med hjälp av tanken avslappning med hjälp av andningen o.s.v. Du kan träna hemma med hjälp av färdigt avslappningsmaterial. CD-program: t.ex. Hengitysrentous, Nukahda, Aktiivinen rentous. 17

18 Nyttan av motion Den fysiska konditionen och prestationsförmågan förbättras och så småningom tål Du större ansträngningar allt bättre Om Du är i god kondition klarar Du snabbare av konvalescensskedet Musklernas syretillförsel förbättras Lungfunktionen förbättras Lungventilationen förbättras Andningsmusklerna blir starkare Rörligheten i bröstkorgen förbättras, likaså hållningen Slemavlossningen effektiveras Förmågan att motstå infektionssjukdomar förbättras Behovet av medicinering minskar och eventuellt också antalet sjukhusbesök Benvävnaden förstärks, risken för osteoporos minskar Sinnesstämningen stiger, tillvaron känns bättre Känslan av välbefinnande förstärks, kroppen slappnar av Intervallträning för andningssjuka Gynna träning i perioder (av intervalltyp), där ansträngande och lätt träning växlar. Så här kan Du behäska ansträngningssymtomen. 18

19 Hur Du rör Dig Intervallträningen förverkligas t.ex. genom att promenera i varierande terräng, att cykla eller att skida. Börja med en lugn uppvärmning i början och sluta med en slutuppvärming och tänjning efter träningen. Ta vid behov luftrörsutvidgande medel ungefär 15 min. före träningen. Om Du tränar så här så orkar Du längre! 19

20 Motionsinstruktioner För att upprätthålla funktions- och rörelseförmågan är det bra att varje dag röra på sig. Hur länge Rekommendationen är att man rör på sig minst 30 minuter per gång. Om Du är i dålig kondition kan Du börja försiktigt med 5-10 minuters perioder flera gånger om dagen, litet per gång, mycket i veckan. När konditionen förbättras kan Du förlänga tiden till 1 1,5 timme. Hur ofta För att förbättra uthållighetskonditionen behövs regelbunden träning 3-5 gånger i veckan. Minst 1-2 gånger i veckan räcker till för att upprätthålla baskonditionen. Hur hårt Lyssna till Din kropp och lita på Dina känningar. Kroppen är den bästa mätaren för att berätta hur lämpligt motionstillfället är. Gör klart för Dig skillnaden mellan andfåddhet och andnöd. Andfåddhet jämnar ut sig vid vila. Andfåddhet, pulsstegring och svettning hör till saken. Bibehåll en lugn andningsrytm vid ansträngningen. Andas ut långsamt och lugnt genom den smal springa som bildas av läpparna. Då andas man vid utandningen ut mot ett motstånd, något som underlättar andningen vid ansträngning. Mottrycket förhindrar att andningsvägarna sjunker ihop för tidigt under andningen. 20

21 Submaximal träningsnivå Frekvensnivån bör vara % av den maximala frekvensen ( max.frekvens= 220 åldern ) 21

22 Vardagsmotion En daglig vardagsmotion är till god hjälp för att upprätthålla funktionsförmågan och konditionen. Gör arbetsresorna gående eller med cykel. Plocka bär, svamp, sköt trädgården, skotta snö o.s.v. Ta trapporna i stället för hissen. Ha inte bråttom när Du går uppför trappan. Underlätta andningen genom att stiga främst under utandningen. Under inandningen kan Du rentav stanna. Periodisering av andningen Ge akt på ett ekonomiskt andningssätt i samband med olika ansträngningar. Andas in så lugnt som möjligt via näsan och ut genom en smal springa mellan läpparna. Undvik att hålla andan. Ett ekonomiskt andningssätt ökar lungventilationen och förbättrar utbytet av andningsgaser och minskar den energi som åtgår vid andning. Andningen när man talar Kontrollera Din andning när Du talar. Tala under utandningen. Undvik att tala för länge under samma andetag. Gör genom lätta inandningar med lämpliga intervaller pauser i Ditt tal. 22

23 Att kombinera andningen med de dagliga funktionerna Andas efter en lugn inandning ut genom en smal springa mellan läpparna då Du från sidoliggande stiger upp ur sängen. Du stiger upp att stå, stöd vid behov på armarna och luta bålen framåt. Du lutar Dig framåt t.ex. för att knyta skosnörena, lyfter föremål eller när Du tvättar Dig vid lavoar. Du anstränger Dig, bär eller lyfter. Kom ihåg en god ergonomi! 23

24 Ansträngningssymtom kan utlösas av Kallt / torrt väder Hård vind En irritation som redan finns i luftvägarna, t.ex. förkylning En oavbruten för tung motion Miljöfaktorer, såsom luftföroreningar, damm och allergener värmning Ansträngningssymtom kan förebyggas genom En god vårdbalans Medicinering före och under motionen Att man dricker tillräckligt Att man vid kallt, blåsigt väder använder värmemask eller annat skydd En ekonomisk andningsteknik Att vid ansträning andas genom en springa mellan läpparna En god uppvärmning, fortsätt med motion av lugn intervalltyp och sluta med slutupp- 24

25 Rökning 1. RÖKNINGENS INVERKAN PÅ LUNGORNA Tobaksrökning skadar flimmerhåren i bronkernas slemhinnor, varvid bronkernas rengöring försämras. Följden är en långvarig, slemmig tobakshosta. Bronkerna blir trängre och lungvävnadens lungblåsor börjar gå sönder. Det här tillståndet kallas för kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och lungemfysem. Gifterna i tobaken I tobaken finns över 4000 olika ämnen av vilka 50 är cancerframkallande. De huvudsakliga ingredienserna i tobaksröken är os, d.v.s. kolmonoxid, tjära och nikotin. Andra giftiga effekter orsakas av bl.a. kolväten, kväveoxider, cyanid, DDT, kvicksilver, ammoniak och formaldehyd. Rökning ökar oshalten i blodet. Oset fäster snabbare än syre vid hemoglobinet och kroppen lider då av syrebrist. Rökning ökar effekterna av dammigt arbete. Rökning ökar risken för att drabbas av bl.a. : Kronisk obstruktiv lungsjukdom Lungcancer Cancer i munnen, svalget eller magsäcken Cancer i livmoderns halsdel Hjärninfarkt Sjukdomar i blodcirkulationsorganen Hjärtinfarkt Rökning som riskfaktor Vid infektioner i munnen och i andningsvägarna Vid symtom på intermittent haltande Vid osteoporos Vid degeneration av diskarna i ryggraden 2. ABSTINENSBESVÄREN VID RÖKNING Abstinensbesvären beror i huvudsak på att rökningen har orsakat ett kraftigt nikotinberoende. Symtomens längd och antal varierar. De är som värst några dagar efter det att man slutat, men lindrar vanligen efter ett par veckor. Försämringen av lungornas funktionsförmåga upphör Syretillförseln förbattras mindre os i bolodet Den almänna fysiska konditionen förbättras Lukt- och smaksinnena förbättras Hudens skick normaliseras Blodcirkulationen förbättras Trötthet Hungerkänsla Svindel Svettning Huvudvärk En känsla av stress Hjärtklappning 25

26 Man kan övervinna abstinenssymtomen Det finns effektiv hjälp mot abstinensbesvären. Det finns många metoder som hjälper med att sluta, bl.a. : Nikotinersättningsbehandlingar Avvänjningsgrupper Självsuggestion Hypnos Nikotinärsättningprodukterna Enligt undersökningarna fördubblar nikotinersättningsbehandling chansen att lyckas Med ersättningsbehandling får man blodets nikotinhalt sådan att de värsta abstinensbesvären lindras När man använder ersättningsbehandlingar är viktökningen rentav hälften mindre Den ersättande behandlingen används 3-6 månader, minskas gradvis. Man kan välja mellan: Nikotin-tuggummi Nikotin-plåster Nikotin-inhalator Om verksamheten på tobaksavvänjningsenheten Nikotin-tabletter Nikotin-nässpray (receptmedicin) Receptmedicin På ÅUCS:s lungmedicinska klinik verkar tobaksavvänjningsskötare Päivi Grönroos. Avvänjningen sker som individuell handledning eller som handledning i grupp. Handledningen är gratis. Kontakter: Åbo Lungpolikliniken 120 T-sjukhuset / Keramikfabriksgatan 1, Åbo Tfn EFFEKTERNA / NYTTAN AV ATT SLUTA RÖKA Försämringen av lungornas funktionsförmåga upphör Syretillförseln förbättras mindre os i blodet Den allmänna fysiska konditionen förbättras Lukt- och smaksinnena förbättras Hudens skick normaliseras Blodcirkulationen förbättras Känsligheten för infektioner minskar Risken för att insjukna i tidigare nämnda allvarliga sjukdomar minskar Den ekonomiska betydelsen (en inbesparing på flera hundra euro per år) Den sociala och hälsomässiga betydelsen för de närstående och den närmaste omgivningen Du fattar själv beslutet att sluta! Det behövs ofta 3-4 försök att sluta! Det är aldrig för sent att sluta! 26

27 Nyttan av att sluta röka 20 minuter efter att man rökt återgår blodtrycket och pulsen till sina normala nivåer Efter åtta timmar börjar kroppens syrebalans vara av samma klass som hos dem som inte röker Efter ett dygn börjar kroppens oshalt vara på samma nivå som hos dem som inte röker Efter två dagar har nikotinet avgått och smak- och luktsinnena återkommer Efter tre dagar känns andningen lättare, syresättningen av vävnaderna stiger till en bättre nivå och nikotinet har också avgått från en väntande mors baby. Efter fem dagar börjar abstinensbesvären (trötthet, huvudvärk, nervositet) minska Efter 2-12 veckor förbättras kroppens blodcirkulation, varvid det är lättare att gå och springa Efter ett halvt ett år har risken för infarkt som beror på rökningen halverats Efter fem år har risken för cancer i munhålan, struphuvudet, urinblåsan och livmoderns halsdel återgått till samma nivå som hos en person som inte röker och risken för lungcancer och bukspottkörtelcancer har halverats Efter år är risken för lung- och bukspottkörtelcancer på samma nivå som hos dem som aldrig rökt Efter 15 år är risken för hjärtinfarkt och stroke på samma nivå som hos dem som aldrig rökt Efter år är den prognosticerade livslängden på samma nivå som för dem som aldrig rökt 27

28 Njut av att röra på Dig och unna Dig tid för hobbyn och för att slappna av Må så gott! 28