Budget 2019 Godkänd av kommunfullmäktige 15.11.2018 79
1
INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 4 Budget 2019 och ekonomiplan 2020 2021 6 Den kommunala ekonomin 6 Malax kommuns ekonomiska utveckling 6 Graf: Andelen arbetslösa av arbetskraften år 2010-2017 7 Graf: Befolkningsstatistik år 2010-2017 7 Tabell: Driftsbudget totalt 8 Driftsekonomin 9 Tabell: Resultaträkning 11 Resultaträkningen 12 Skatteinkomster och statsandelar 12 Tabell: Skatteinkomster och statsandelar 13 Finansiella intäkter och kostnader 13 Finansieringskalkyl 13 Tabell: Finansieringskalkyl 14 Investeringar och skuldbörda 15 Graf: Investeringar och årsbidrag år 2011 2021 15 Graf: Skuldbördans utveckling år 2011 2021 16 Soliditet och relativ skuldsättningsgrad 16 Graf: Soliditet och relativ skuldsättningsgrad år 2011-2021 17 Kommunstrategi 19 Bindande målsättningar för kommunkoncernen 19 Bindande målsättningar genom finansiella nyckeltal 21 Driftsbudget år 2019 2021 23 C1001 Val 23 C1301 Revision 25 C1601 Allmän förvaltning 26 C1607 Samarbetstjänster och projekt 29 C1901 Samhällsutveckling 31 C2801 Personaladministration 33 2
C2901 Pixnekliniken 35 C3001 Social service och utkomstskydd 37 C3003 Handikappvård 38 C3005 Åldringsvård och övrig hemservice 43 C3007 Malax-Korsnäs HVC 46 C3011 Specialsjukvård 51 C4001 Småbarnspedagogik 53 C4003 Kommunens skolväsende 57 C4005 Gemensamt skolväsende 59 C4007 Övrig utbildning 70 C4009 Biblioteksverksamhet 72 C4501 Finskspråkiga skolväsendet 74 C5001 Allmän folkbildning 76 C5501 Fritids- och kulturverksamhet 79 C6001 Byggnadsinspektion 83 C6501 Miljövård 85 C7001 Tekniska verket 87 C7005 Trafikleder och nyttohamnar 90 C7009 Fastigheter 92 Affärsverket Malax Vatten 94 Investeringsbudget år 2018-2022 95 Investeringar kommunstyrelsen 95 Investeringar vård- och omsorgsnämnden/socialavdelningen 96 Investeringar bildningsnämnden 97 Investeringar tekniska nämnden lös egendom och fasta konstruktioner 99 Investeringar tekniska nämnden husbyggnad 105 Investeringar tekniska nämnden affärsverksamhet 108 Investeringar totalt 109 Budgetens struktur och bindande nivåer 110 Kommunallagen 13 kap 110 (10.4.2015/410), Budget och ekonomiplan 110 Bilaga 112 Budget 2019 Malax Vatten 112 3
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vi börjar närma oss halvvägs in i fullmäktiges mandatperiod 6/2017-5/2021 och som väntat är det landskaps- och vårdreformen som en stor del av fokus ligger på. I kommundirektörens översikt inför 2018 konstaterades att den nya mandatperioden kommer att ha förändring som ett givet tema. Den nationella reformprocessen drar dock ut på tiden och reformernas öde är i skrivande stund fortfarande osäkert. Vasa sjukvårdsdistrikt har initierat diskussionerna kring en gemensam modell för Österbottens välfärdsområde, ifall de nationella reformerna inte blir av. Högaktuellt i sammanhanget är även digitaliseringen av processer och tjänster. Ett omfattande digitaliseringsprojekt som kan omnämnas är upphandlingen av ett nytt patientdatasystem. Vasa sjukvårdsdistrikt är med i en omfattande upphandling av ett nytt patientdatasystem som planeras tas i bruk i hela Österbotten och möjliggöra att social-, primär- och specialsjukvården använder samma system. Det skapar helt andra möjligheter att integrera vården och vård-kedjorna i landskapet på sikt. Projektet har en implementeringstid på 5-10 år. Det finns ett värde i att även genom andra projekt främja digitala lösningar, som med kortare implementeringstid, mindre risker och lägre kostnader kan bidra till att förbättra processer och samtidigt ha ekonomisk potential till inbesparingar. Trots en spirande ekonomisk tillväxt de senaste åren och ett väldigt gott år för kommunsektorn som helhet 2017 ser prognoserna för kommunernas inkomster inte ljusa ut under 2019 2020. Skillnaderna mellan starka och svaga kommuner ökar, under 2017 drogs fyra kommuner med ett negativt årsbidrag och 51 kommuner hade underskott. Malax kommun hör inte till den kategorin kommuner. Tyvärr fortsätter statsmaktens njugga inställning till kommunernas ekonomi att påverka statsbidrag inklusive statsandelar negativt, med en 3-procentig minskning 2018 2019 för kommunsektorn som helhet. Staten ger och tar: den har påtvingat kommunerna effektiviseringsåtgärder i servicestrukturen och minskat kostnader som följd av konkurrenskraftsavtalet, åtgärder som i sin tur föranlett staten att minska statsbidragsnivåerna. Kommunernas ekonomi kringskärs också av kollektivavtalslösningarna, som höjer på lönesummorna i kommunerna. Sammantaget förväntas kommunsektorns ekonomi att försämras tillfälligt under 2018 och den stora frågan är vilken trend som råder 2019 och framåt. Eftersom landskaps- och vårdreformens genomförande ännu är oklart är kommunens bästa råd att under planeåren förbereda sig genom produktiva investeringar, som förbättrar verksamhetsförutsättningarna och som ökar på kommunens attraktionskraft för invånarna och inflyttade. Med produktiva investeringar menas särskilt sådana som har en potential att förbättra driftsekonomin. En genomslagskraftig markanvändningspolitik ska möjliggöra attraktionsfaktorer i kommunen. Vasaregionens livskraftstrategi är även ett viktigt verktyg för dialogen kring satsningar på livskraft. Konkreta satsningar som visar på framtidstro i budget- och planeåren är bl.a. satsningarna på Söderfjärdsbackens bostadsområde, där detaljplanläggningen är i sitt slutskede och investeringar i infrastrukturen planeras ske stegvis med början år 2019. Det nya serviceboendet invid Malmgatan blir inflyttningsklart i slutet av nästa år och planeringsanslag för både ett nytt gymnasium och familjedagvårdscenter finns beaktade i investeringsbudget 2019. Vi rustar kommunen för att klara av att möta de förändringar som kommer. Även om den ekonomiska situationen kommer att vara utmanande de kommande åren lägger budgeten för 2019 och planeåren 2020 2021 en bra grund för det fortsatta arbetet. Jenny Malmsten Vikarierande kommundirektör 4
5
BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN 2020 2021 Den kommunala ekonomin Kommunernas ekonomi har stärkts avsevärt de senaste åren. I fjol minskades kommunernas underskott för tredje året i rad. Årsbidraget räckte till för att täcka avskrivningar och nedskrivningar samt nettoinvesteringarna. Räkenskapsperiodens resultat förbättrades klart och landade på ca 1,3 miljarder euro för hela den kommunala ekonomin. Lånestocken fortsatte att öka främst på grund av samkommunernas investeringar i sjukhusbyggnader. Under det pågående året har dessutom sysselsättningen nått rekordnivåer och antalet sysselsatta var i september högre än någonsin tidigare. Trots det goda ekonomiska läget i Finland finns det stora utmaningar bland kommunerna. Utmaningarna finns bland annat i att social- och hälsovårdsutgifterna ökar på grund av befolkningsstrukturen, dagvårdsavgifterna har sänkts för låg- och medelinkomsttagare, lönerna har höjts och kommer att höjas ytterligare, investeringsbehoven är stora medan skatteinkomstutvecklingen är svag och statsandelarna minskar. Därutöver upphör konkurrenskraftsavtalets nedskärning av semesterpenningen från och med nästa år. Kommunerna måste således själva hitta sätt för att stävja kostnadsutvecklingen och fram till år 2021 är trycket på att anpassa ekonomin störst bland kommuner med färre än 6 000 invånare. Kommunerna i Finland har på egen hand tagit till frivilliga spar- och anpassningsåtgärder för att balansera ekonomin. Eftersom personalkostnader är den största utgiftsposten finns de största inbesparingsmöjligheterna bland sådana åtgärder som berör personalen. Framför allt har kommuner slagit samman och lagt om uppgifter och arbetsrutiner. Kommunerna har också initierat balanserings- eller produktivitetsprogram och centraliserat servicenätverket. Den ekonomiska disciplinen blir också allt starkare bland kommunerna. Vid anpassning av den kommunala ekonomin bör kommunerna satsa på att prioritera investeringar så att de görs vid rätt tidpunkt och på ett kvalitativt sätt. Ett av de största osäkerhetsmomenten för den kommunala ekonomin framöver är fortfarande landskaps- och vårdreformen. Reformen väntas lätta på kommunernas utgiftstryck på lång sikt i och med att den utgiftspost som haft det största tillväxttrycket, social- och hälsovården, faller bort. Ökningen av kommunernas lånestock beräknas avta efter reformen. Däremot ökar kommunernas relativa skuldsättning i och med att inkomsterna nära på halveras medan endast en liten del av skulderna överförs till landskapen. Detta kan orsaka utmaningar och risker för kommunerna som sedan tidigare är skuldsatta och som har betydande investeringstryck. Kommunens skuldbetalningsförmåga avgörs dock i sista hand av årsbidraget och utgångspunkten för ändringarna i statsandelssystemet för kommunal basservice i och med reformen är dock att årsbidraget inte ska förändras för kommunerna. De ändringar som föreslås i statsandelssystemet för landskaps- och vårdreformen gynnar de kommuner som minskar på social- och hälsovårdskostnaderna före reformen. Efter reformen minskar kommunernas möjligheter att balansera ekonomin genom att minska på utgifterna. Malax kommuns ekonomiska utveckling Sysselsättningen i Malax kommun är mycket god. Arbetslöshetsgraden i Malax låg i september på 4,2 procent, detta är en minskning med 2,6 procentenheter jämfört med samma tid i fjol. Motsvarande tal för Österbotten var 5,8 procent i september 2018. Det är inte nödvändigtvis eftersträvansvärt med 0 procent arbetslöshet, utan man kan räkna med att kommunen har full sysselsättning om arbetslöshetsgraden ligger kring 3-5 procent. Det kan dock vara 6
eftersträvansvärt för kommunen att kunna skapa nya jobb, vilket kan locka nya invånare att flytta till Malax. För det är trots allt sysselsättningen och befolkningsstrukturen som påverkar utvecklingen av kommunens inkomster i hög grad. Befolkningsutvecklingen ser något dystrare ut än sysselsättningsstatistiken. Sedan år 2011 har fler människor flyttat från än till Malax. Förhoppningen är ändå att trenden ska svänga tack vare sysselsättningsläget, den kommunala servicen samt attraktiva bostäder och tomter. 7
DRIFTSBUDGET Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 4 800 992 5 192 680 5 306 560 5 403 890 5 511 930 Avgiftsintäkter 2 255 080 2 225 110 2 208 270 2 241 340 2 286 140 Understöd och bidrag 628 867 355 930 457 870 464 740 473 980 Övriga verksamhetsintäkter 881 007 908 240 893 400 906 820 924 930 Tillverkning för eget bruk 52 382 0 0 0 0 Intäkter totalt 8 618 327 8 681 960 8 866 100 9 016 790 9 196 980 Förändring i % 0,7 % 2,1 % 1,7 % 2,0 % Interna intäkter totalt 3 986 621 4 088 406 4 417 544 4 417 544 4 417 544 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -22 404 806-22 784 390-23 865 880-24 685 690-25 129 890 Köp av tjänster -14 773 436-14 871 050-14 794 920-15 014 330-15 313 870 Material, förnödenheter och varor -3 035 757-2 739 510-2 883 910-2 926 720-2 984 770 Understöd -1 415 522-1 310 300-1 393 250-1 414 140-1 442 410 Övriga verksamhetskostnader -460 261-417 310-453 680-480 760-490 370 Kostnader totalt -42 089 782-42 122 560-43 391 640-44 521 640-45 361 310 Förändring i % 0,1 % 3,0 % 2,6 % 1,9 % Interna kostnader totalt -3 986 621-4 088 406-4 417 544-4 417 544-4 417 544 Verksamhetsbidrag -33 471 455-33 440 600-34 525 540-35 504 850-36 164 330 8
Driftsekonomin Driftsekonomidelen är en del av resultaträkningen. Driftsbudgeten visar de anslag som beviljas för skötsel av verksamheten. Nettot av verksamhetens intäkter och kostnader utgör verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna beräknas för år 2019 uppgå till 8,9 miljoner. Detta är en ökning med 2,1 procent jämfört med budgeten för år 2018. Verksamhetskostnaderna beräknas uppgå till 43,39 miljoner, vilket är en ökning med 3 procent. Verksamheten löper i stort som tidigare. De största förändringarna i verksamheten samt orsakerna till ökningen av intäkterna och kostnaderna är följande: 1) Löneförhöjningar ökar personalkostnaderna med ca 500 000 euro. 2) Konkurrenskraftsavtalets nedskärning av semesterpenningen upphör 2019 och enligt periodiseringsprincipen ska 75 % av kostnaderna för att nedskärningen upphör riktas till 2019. Uppskattningsvis handlar detta om ca 100 000 euro. 3) Personalutökningar för specialklass i högstadiet från och med hösten 2019, vikariepool inom småbarnspedagogiken, fysioterapeutens direktmottagning samt sjukskötare inom hemsjukvården blir sammanlagt ca 200 000 euro. 4) Övriga utökningar av anslag för befintlig personal vars arbetstid utökas eller vars kostnader inte har beaktats i budget 2018 (t.ex. ledande skötare, kock, vikarier, utökad timresurs). Sammanlagt ca 300 000 euro. Verksamhetsbidraget ligger på -34,52 miljoner, vilket är en försämring med 3,2 procent jämfört med budget 2018. År 2020 beräknas verksamhetsbidraget försämras med 2,8 procent och 2021 beräknas det försämras med ytterligare 1,9 procent. Vid beräkningen av personalkostnaderna för år 2019 har en löneökning om 2,1 procent beaktats. För ekonomiplaneåren 2020 och 2021 har personalkostnaderna ökats med 1,8 procent båda åren. Verksamhetens intäkter och kostnader har ökats med 1,5 procent år 2020 och med 2,0 procent år 2021. Därtill har i ekonomiplaneårens siffror beaktats följande förändringar i verksamheten: - Ökning av anslag för personal till det nya serviceboendet på helårsnivå (100 000 euro), samt leasing av inventarier (20 000 euro) från och med år 2020. - Ökning av anslag för personal till specialklass i högstadiet på helårsnivå från och med år 2020 (71 500 euro) samt ökning av beräknade inkomster från Korsnäs (21 450 euro). - Ökning av anslag för språkundervisning i Bergö skola, Petalax skola, Yttermalax skola samt Övermalax skola på helårsnivå från och med år 2020 (11 600 euro). - Ökning av anslag för parallellklasser i Yttermalax skola och Övermalax skola läsår 2020-2021 (80 000 euro per termin). - Ökning av anslag för semesterpenning från och med år 2020 (ca 100 000 euro). De interna intäkterna och kostnaderna, som uppgår till 4,4 miljoner, åskådliggör de interna posternas inverkan på de olika resultatområdenas verksamheter. Den absolut största interna posten är den interna hyran. Landskaps- och vårdreformen ska enligt planerna implementeras vid inledningen av år 2021. Lagstiftningen som berör reformen har inte godkänts och det är fortfarande oklart när lagstiftningen kan godkännas. Beslut som baserar sig på ofullständig lagstiftning kan inte fattas, utan man måste trygga sig på gällande lagstiftning. Därmed har Finlands kommunförbund 9
rekommenderat att kommunerna uppgör ekonomiplanen för år 2021 på ett sätt där man i uppgifterna inte beaktar den möjligtvis kommande reformen. Därav har i ekonomplanen inte beaktats någon överföring av social- och hälsovården till det nya landskapet. Ej heller har beaktats att finansieringen för dessa faller bort, d.v.s. statsandelar och skatteinkomster. 10
RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter 8 618 327 8 681 960 8 866 100 9 016 790 9 196 980 Verksamhetens kostnader -42 089 782-42 122 560-43 391 640-44 521 640-45 361 310 Verksamhetsbidrag -33 471 455-33 440 600-34 525 540-35 504 850-36 164 330 Förändring i % -0,1 % 3,2 % 2,8 % 1,9 % Skatteinkomster 19 489 773 19 209 000 20 547 000 21 045 000 21 751 000 Statsandelar 16 508 019 16 183 000 15 895 000 15 895 000 15 895 000 Finansiella intäkter och kostnader -44 014-90 000-90 000-100 000-100 000 Årsbidrag 2 482 324 1 861 400 1 826 460 1 335 150 1 381 670 Förändring i % -25,0 % -1,9 % -26,9 % 3,5 % Avskrivningar och nedskrivningar -1 892 630-1 970 000-1 935 000-2 176 000-2 278 000 Räkenskapsperiodens resultat 589 694-108 600-108 540-840 850-896 330 Ökning/minskning av reserver 22 783 113 000 113 000 103 100 28 000 Räkenskapsperiodens över/underskott 612 477 4 400 4 460-737 750-868 330 Budgeterade över- och underskott år 2018-2021 sammanlagt: -1 597 220 11
Resultaträkningen Resultaträkningen visar hur kommunen finansierar sin verksamhet samt i vilken utsträckning inkomsterna räcker till för att täcka de kostnader som tillhandahållandet av servicen medför. Mellanresultat som presenteras i resultaträkningen är verksamhetsbidrag, årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat samt räkenskapsperiodens under-/överskott. Budgeten bygger på ett verksamhetsbidrag på -34,52 miljoner. Inkomsterna från skatter och statsandelar tillsammans med nettot av de finansiella posterna ger ett positivt årsbidrag på 1,83 miljoner. Årsbidraget för år 2019 är budgeterat till 1,83 miljoner. För att kommunen ska kunna uppvisa överskott enligt kommunallagens 13 kap 110 om balansering av kommunens ekonomi, bör årsbidraget vara så stort att det täcker avskrivningarna. Avskrivningarna beräknas i budgetförslaget uppgå till -1,9 miljoner. Efter en återföring till resultatet av avskrivningsdifferensen om 0,1 miljoner budgeteras för år 2019 ett litet överskott om 4.640 euro. Det budgeterade resultatet medför att det ackumulerade överskottet ökar med motsvarande belopp. Ekonomiplaneåren 2020 och 2021 visar dock underskott, 0,7 respektive 0,9 miljoner. De budgeterade över- och underskotten år 2018-2021 uppgår totalt till -1,6 miljoner. Detta är 2 miljoner lägre än kommunens ackumulerade överskott i bokslutet 2017. Det innebär att budgeten, inklusive planeåren, uppfyller kommunallagens 13 kap. 110 mom. 3 som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott. Skatteinkomster och statsandelar Kommunens inkomstskattesats är 21,50, genomsnittet för kommunerna i Österbotten ligger på 21,10. I Malax höjdes inkomstskattesatsen senast år 2014 och 2015 med 0,75 respektive 0,50 procentenheter. Skattehöjningen med 0,5 procentenheter år 2015 gav kommunen ca 375.000 euro i mera skatteintäkter årligen. Den allmänna fastighetsskatten, fastighetsskatt för stadigvarande bostadsbyggnader, fastighetsskatt för övriga bostadsbyggnader samt för kraftverk ligger på 0,93, 0,50, 1,10 respektive 2,85. Den senaste höjningen av fastighetsskattesatserna var inför år 2017 när allmänna fastighetsskatten höjdes till följd av att fastighetsskattelagen ändrats och variationsintervallet höjts från 0,80 1,55 procent till 0,93 1,80 procent. Den lagstadgade höjningen beräknades ge kommunen ca 70.000 euro mera i fastighetsskatteintäkter. Skatteinkomsterna budgeteras till totalt 20,55 miljoner för budgetåret. Jämfört med budgeterade skatteinkomster för år 2018 är detta en ökning med 7 procent. Sänkningen av arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift år 2019 och det förbättrade sysselsättningsläget höjer inkomsterna från kommunalskatten. I och med att beskattningen börjar verkställas flexibelt kommer kvarskatten för skatteåret 2018 att flyta in i huvudsak under år 2019, vilket också påverkar kommunens inkomster positivt. I regeringsprogrammet finns också åtgärder som påverkar skatteinkomsterna negativt, dessa är bland annat höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget. För år 2020 och 2021 beräknas skatteinkomsterna öka med 2,4 procent respektive 3,4 procent. 12
SKATTEINKOMSTER OCH STATSANDELAR Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan 2017 2018 2019 2020 2021 Skatteinkomster (1.000.000 ) Kommunalskatt 17,03 16,74 17,94 18,40 19,07 Andel av samfundsskatt 1,08 1,08 1,20 1,23 1,27 Fastighetsskatt 1,39 1,38 1,41 1,41 1,41 Sammanlagt 19,50 19,20 20,55 21,04 21,75 Skattesatser Inkomstskatt 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Allmän fastighetsskatt 0,93 0,93 0,93 0,93 0,93 Stadigv. bostadsbyggnader 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Övriga bostadsbyggnader 1,10 1,10 1,10 1,10 1,10 Kraftverk 2,85 2,85 2,85 2,85 2,85 Statsandelar (1.000.000 ) Statsandel för kommunal basservice 13,56 13,11 12,65 12,65 12,65 Utjämning av statsandel på basis av skatteink. 3,07 3,18 3,22 3,22 3,22 Övrig statsandel för undervisning o kultur -0,12-0,11 0,03 0,03 0,03 Sammanlagt 16,51 16,18 15,90 15,90 15,90 Statsandelarna är budgeterade enligt preliminära kommunvisa beräkningar från Kommunförbundet. Totalt är statsandelarna prognosticerade till 15,9 miljoner för år 2019. Det är en minskning med ca 560.000 euro jämfört med förhandsbesluten för år 2018. De största förändringarna i kommunernas statsandelsfinansiering år 2019 beror på frysning av statsandelsindexet samt justering av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner med ca - 254 miljoner totalt. Inga förändringar i statsandelarna har beaktats för planeåren 2020-2021. Enligt planen för de offentliga finanserna kommer dock kommunerna att kompenseras år 2020 för den extra nedskärningen av semesterpenningen år 2016 samt för tilläggsnedskärningen i semesterpenningen åren 2017-2019. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader på kommunens lång- och kortfristiga krediter. De finansiella intäkterna består främst av räntor på grundkapital från samkommunerna samt ränteintäkter på kommunens utgivna lån inom kommunkoncernen. Med dessa faktorer beaktade beräknas de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgå till -90.000 euro under år 2019. Under planeperioden beräknas de finansiella nettokostnaderna stiga dels på grund av en ökad låneupptagning för att finansiera investeringarna och dels för att en liten ökning av räntenivån har beaktats. Finansieringskalkyl Ur finansieringskalkylen framgår hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under de kommande åren. Kalkylen omfattar i huvudsak penningströmmar som 13
beräknas flyta in och ut ur kommunens kassa. Finansiering av verksamheten och investeringar kan göras med egna medel antingen genom överskott från verksamheten eller genom försäljning av t.ex. anläggningstillgångar. Kommunens finansiering kan även säkerställas genom ökad låntagning. Årsbidraget uppgår i budgeten för år 2019 till 1,83 miljoner. För att kommunen ska undvika att öka sin skuldbörda bör årsbidraget täcka nettoinvesteringarna. Nettoinvesteringarna inklusive Malax vattens nettoinvesteringar uppgår i investeringsbudgeten till 6,2 miljoner. Det innebär att årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna. Detta framkommer ur finansieringskalkylen genom att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är -4,38 miljoner. FINANSIERINGSKALKYL Bokslut Budget Budget Ekon. plan Ekon. plan 2017 2018 2019 2020 2021 Årsbidrag 2 482 324 1 861 400 1 826 460 1 335 150 1 381 670 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -60 428 0 0 0 0 Investeringsutgifter -5 640 042-8 116 000-7 564 000-5 648 000-2 969 000 Finansieringsandelar för investeringar 354 847 994 500 1 255 500 519 500 119 500 Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 172 902 70 000 100 000 140 000 140 000-5 112 293-7 051 500-6 208 500-4 988 500-2 709 500 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -2 690 397-5 190 100-4 382 040-3 653 350-1 327 830 Ökning av utlåningen -30 000-100 000-100 000-100 000-100 000 Minskning av utlåningen 123 530 125 030 125 685 166 757 159 800 93 530 25 030 25 685 66 757 59 800 Ökning av långfristiga lån 0 6 500 000 6 000 000 4 800 000 2 600 000 Minskning av långfristiga lån -1 897 960-1 898 000-1 928 183-1 821 291-1 821 115 Förändring av kortfristiga lån 3 900 000 293 070 59 538 382 884 264 145 Förändring av lånebeståndet 2 095 570 4 920 100 4 157 040 3 428 350 1 102 830 Förändring i eget kapital 0 0 0 0 0 Förändring av förv medel och kapital 5 460 0 0 0 0 Förändring av omsättningstillg. -5 507 0 0 0 0 Förändring av fordringar 166 487 0 0 0 0 Förändring av räntefria skulder 359 879 270 000 225 000 225 000 225 000 Förändring av likvida medel -68 507 0 0 0 0 Prognos Skuldbörda 20 418 000 20 500 000 24 631 355 27 992 948 29 035 977 Lån per invånare 3 728 3 707 4 454 5 062 5 251 14
Det som ytterligare påverkar kommunens behov av finansiering är kommunens utlåning netto, det vill säga nettot av nya lån till koncernbolagen samt amorteringarna kommunen kommer att erhålla på de redan utgivna lånen. Kommunens egna amorteringar inverkar även på kommunens behov av finansiering, de ligger på 1,9 miljoner år 2019. Förändringen av räntefria skulder är Malax vattens nya vatten- och avloppsvattenanslutningar. Dessa anslutningsavgifter är återbäringsbara och vid uppsägning av anslutningen returneras anslutningsavgiften till kunden, därav beaktas de i bokföringen som räntefria skulder. Med beaktande av ovanstående kan konstateras att förändringen av kommunens lånebestånd är beräknat till 4,2 miljoner för år 2019. Kommunen beräknas således öka skuldbördan med motsvarande summa. Ökningen av skuldbördan med 4,2 miljoner innebär att skuldbördan euro per invånare beräknas uppgå till ca 4.454 euro per 31.12.2019. Under planeåren 2020 och 2021 uppgår nettoinvesteringarna till 5 respektive 2,7 miljoner (inklusive affärsverket Malax vatten). Under år 2020 täcker årsbidraget inte nettoinvesteringarna och kommunen finansierar investeringarna till stora delar genom ökad låneupptagning. Förändringen av lånebeståndet har uppskattats till 3,4 miljoner år 2020. År 2021 beräknas kommunens investeringar minska avsevärt och årsbidraget beräknas täcka ca 50 procent av investeringarna, förändringen av lånebeståendet uppskattas då till 1,1 miljoner. Under de båda åren beräknas kommunens skuldbörda ökas med 4,5 miljoner. Den totala ökningen av skuldbördan under åren 2019-2021 beräknas således uppgå till 8,7 miljoner. Investeringar och skuldbörda Investeringarnas storlek har i Malax legat på en nivå om 3,6 miljoner euro per år i snitt under perioden 2011-2017. Under åren 2015-2017 har investeringarna dock varit betydande och uppgått till över 5 miljoner netto årligen. För budgetåret är nettoinvesteringarna beräknade till 6,2 miljoner. För ekonomiplaneåren är nettoinvesteringarna beräknade till 5 miljoner respektive 2,7 miljoner. Investeringsbehovet uppskattas minska märkbart från år 2021. 15
Det största investeringsprojektet de senaste åren har varit renoveringen och utbyggnaden av hälsovårdscentralen som finns budgeterat som ett femårigt projekt åren 2014-2018. Utbyggnad av HVC uppskattas landa på 1,2 miljoner euro för åren 2019-2020. Utbyggnaden och renoveringen av Yttermalax skola kommer att avslutas år 2019 och totalkostnaden uppgår till 7 miljoner, varav 1,3 miljoner har budgeterats till år 2019. Det nya serviceboendet inom åldringsvården tas i bruk i slutet av 2019. Projektet har i detta skede uppskattats till ca 4,95 miljoner. I planen finns även budgeterat för byggstart av ett familjedaghemscenter år 2021. eringen kommer att ske år 2020, och projektet uppskattas i detta skede uppgå till 1,83 miljoner. ering och byggande av gymnasium i Petalax inleds under budgetåret och avslutas 2020. Kostnaden uppskattas till 3,3 miljoner. I en sund ekonomi ska investeringarna i genomsnitt inte överstiga genomsnittet för årsbidraget. Då genomsnittet för de årliga nettoinvesteringarna överskrider genomsnittet för årsbidraget leder detta automatiskt till ökad upplåning. I grafen på föregående sida framgår nettoinvesteringarna i jämförelse med årsbidragen för åren 2011-2021. Från grafen ovan framgår att Malax kommuns skuldbörda har ökat konstant, men med små ökningar under åren 2012, 2014 och 2018. Skuldbördan beräknas att fortsätta stiga under budgetåret och de kommande planeåren med totalt 8,7 miljoner. Under innevarande år uppskattas skuldbördan hålla samma nivå som i fjol. En ökning av skuldbördan under budgetåret och planeåren med 8,7 miljoner ger en skuldsättning på ca 29 miljoner eller ca 5.251 euro per invånare vid utgången av år 2021. Soliditet och relativ skuldsättningsgrad Enligt rekommendationerna kan en genomsnittlig soliditetsgrad på 70 procent anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Sett till relativa skuldsättningsgraden räknas skuldbördan vara på en god nivå då nyckeltalet understiger 30 procent. En kritisk situation vad 16
gäller skuldbördan är då nyckeltalen soliditet och relativ skuldsättningsgrad försämras så mycket att de når samma nivå eller går förbi varandra. När nyckeltalen möts finns risken att kommunen så småningom hamnar i en lånespiral där kommunen tvingas att låna upp pengar för att kunna betala amorteringarna. Fram till år 2012 har kommunens soliditet och relativa skuldsättningsgrad legat på en godtagbar nivå. Under år 2013 har båda dessa nyckeltal försämrats och i bokslutet 2013 låg soliditetsgraden på 46 procent och relativa skuldsättningsgraden på 47 procent. Nyckeltalen har således nått samma nivå och även gått aningen förbi varandra. Malax kommun var år 2013 tvungen att låna för att betala låneamorteringarna. År 2014 förbättrades båda nyckeltalen något för att sedan försämras ingen under åren 2015, 2016 och 2017. En soliditetsgrad på 41 procent och relativ skuldsättningsgrad på 63 procent tyder på att kommunens skuldsättning börjar nå en alarmerande nivå. Som det framgår ur grafen nedan prognosticeras den relativa skuldsättningsgraden nå en nivå om 70 procent under budgetåret. Under planeåren beräknas den relativa skuldsättningsgraden fortsätta att stiga. Alla tre ovanstående grafer visar på samma sak; investeringarna är alldeles för stora i förhållande till årsbidraget. Även om budget 2019 uppvisar överskott och budgeten inklusive planeåren uppfyller kommunallagens 13 kap 110 mom. 3, som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller uppvisa överskott, så är den snabba ökningen av kommunens skuldbörda alarmerande. Under budgetåret och planeåren beräknas kommunens skuldbörda öka med 40 procent. Risken är överhängande att kommunen inom några år hamnar in i en så kallad lånespiral där amorteringarna blir så stora att kommunen tvingas låna för att kunna finansiera dem. Läget riskerar bli ohållbart om inte besparingar och saneringsåtgärder vidtas för att möjliggöra ett högt årsbidrag samt att en långsammare investeringstakt antas. Kommunernas skuldbetalningsförmåga avgörs i sista hand av årsbidragets tillräcklighet. 17
Nya kriskommunskriterier är under arbete och enligt förslaget som offentliggjordes i oktober 2018 skulle kriterierna överlag inte bli strängare. För tillfället finns det ingen kommun som skulle falla inom ramen för alla fyra kriterier. Enligt existerande kriterier skulle Malax kommun uppfylla två av fyra kriterier (nyckeltalen räknas på koncernens bokslut): 1) Negativt årsbidrag (uppfylls ej). 2) Inkomstskattesats minst + 1,0 % över genomsnittliga skattesatsen (uppfylls). 3) Lånebelopp per invånare minst 50 % över genomsnittliga lånebeloppet (uppfylls ej). 4) Relativ skuldsättningsgrad minst 50 % (uppfylls). Enligt de nya kriterierna (som tillämpas tidigast på bokslut 2020) skulle Malax inte uppfylla något av kriterierna: 1) Årsbidrag i procent av avskrivningar < 80 % (uppfylls ej). 2) Inkomstskattesats minst + 2,0 % över genomsnittliga skattesatsen (uppfylls ej). 3) Lånebelopp (inklusive hyresansvar) per invånare minst 50 % över genomsnittliga lånebeloppet (uppfylls ej). 4) Kalkylerat låneskötselbidrag < 0,8 (uppfylls ej). Årsbidrag i procent av avskrivningar är på många sätt ett av de bästa måtten på kommunens ekonomiska balans och beskriver kommunens ekonomi på kort sikt medan över-/underskott i balansräkningen beskriver kommunens ekonomi på lång sikt. Kommunen har ett ackumulerat överskott på 665 euro per invånare och rekommendationerna är 300-400 euro per invånare, vilket tyder på att kommunens långsiktiga ekonomi är i balans. Årsbidrag i procent av avskrivningar ska gärna vara över 100 %, vilket underskrids i budgeten 2019 och tyder på att årsbidraget borde stärkas för att kommunens kortsiktiga ekonomi ska vara i balans. 18
KOMMUNSTRATEGI I enlighet med 37 i kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi, i vilken fullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. För Malax kommun anges följande vision och övergripande strategiska målsättningar i kommunstrategin: BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNKONCERNEN I enlighet med 14 i kommunallagen och koncerndirektivet 5 kapitlet ska fullmäktige i kommunstrategi och budget också sätta upp mål för dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi. För Malax kommun anges därför följande målsättningar för kommunens dotterbolag: Bindande mål i förhållande till fullmäktige Nyckeltal Fastighetsbolagen skall erbjuda attraktiva lokaler antal uthyrda/ och bedrivas totalekonomiskt förmånligt (totalt 177+3 lokaler) antal lokaler > 97 % Fastighetsbolagens hyresnivåer skall motsvara totalkostnaderna för bostadsbeståndet Kommunens datakommunikationsbolag skall tillhandahålla positivt pålitliga datatjänster och bedrivas totalekonomiskt förmånligt Kommunens värmebolag skall tillhandahålla energitjänster och positivt vara totalekonomiskt förmånlig bokslutsresultat positivt bokslutsresultatet bokslutsresultatet 19
20
BINDANDE MÅLSÄTTNINGAR GENOM FINANSIELLA NYCKELTAL Gränsvärden för Bokslut Budget/mål- God kommuner i en ekonomiskt Nyckeltal 2017 sättning 2019 ekonomi speciellt svår ställning Årsbidrag, miljoner euro (Skatteinkomsternas och statsandelarnas täckning av verksamhetens utgifter, inkomster och de finansiella inkomsterna och utgifterna) 2,48 1,83 3,10 Negativt årsbidrag Årsbidrag, euro/invånare 453 331 > 560 Årsbidrag i procent av avskrivningarna (Om årsbidraget är lika stort, dvs. 100 %, som avskrivningarna är kommunens medel tillräckliga för att täcka avskrivningarna) 131 % 94,4 % > 150 % Föreslås ersätta nyckeltalet negativt årsbidrag från och med bokslut 2020: < 80 % Låneskötselbidrag (Visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större) 1,3 1,0 > 1,5 Intern finansiering av investeringar, % (årsbidrag / investeringar netto) 47 % 29 % > 90 % Soliditet, % 41 % 41 % > 60 % (Beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapaciteten att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvat mål. En soliditetsgrad på 50 % eller under innebär en betydande skuldbörda.) Lånestock, miljoner euro 20,4 24,6 < 13,59 Lånestock, euro/invånare 3 728 4 454 < 2 458 Lån/invånare 50 % > landets genomsnitt > 9 440 /inv 2017 (koncern) > 4 380 /inv 2017 (kommun) 21
Relativ skuldsättningsgrad, % (Anger hur stor del av kommunens intäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet.) 63 % 72 % < 30 % Relativ skuldsättning > 50 % Likviditet, kassadagar (kommunens betalningsförmåga) 3 4 10-15 Inkomstskattesats 21,50 21,50 Fastighetsskattesats - allmän 0,93 0,93 - för fast bostad 0,50 0,50 - för annan bostad 1,10 1,10 Skatteinkomsternas andel av 44 % 45 % inkomstfinansieringen Statsandelarnas andel av 37 % 35 % inkomstfinansieringen Verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader 20,5 % 20,4 % > 20 % Inkomstskattesatsen är minst 1 % > landets medeltal 19,90 % + 1 % = 20,9 % = max 20,75 % (2017) Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunkoncernen två år i rad uppfyller samtliga ovannämnda gränsvärden (enligt 118 i kommunallagen). Ackumulerat överskott, euro/invånare 665 665 > 300 Underskott i balansräkningen Social- och hälsovårdens nettodriftskostnader euro/invånare 3 467 3 537 Medeltal i Österbotten 3 254 (2017) 22
DRIFTSBUDGETEN ÅR 2019 2021 Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: CENTRALVALNÄMNDEN Förvaltningsdirektören Förvaltningsdirektören C1001 Val Vision Centralvalnämnden främjar demokrati och delaktighet för medborgarna genom att förrätta direkta och hemliga val enligt lag och god sed. Verksamhetsområde De praktiska åtgärderna i anslutning till förrättandet av val sköts av centralvalnämnden, valnämnderna i röstningsområdena, valbestyrelsen samt valförrättarna vid förhandsröstningen. Fakta Kommunen är indelad i sex röstningsområden med följande röstningsställen: Bergö skola, Kommungården, Övermalax skola, Strimman ungdomslokal, Petalax skola, och Norrback byagård. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Nämnden förrättar kommunal-, riksdags-, president- och Europaparlamentsval samt kommunala folkomröstningar. Om och när det blir aktuellt, förrättar centralvalnämnden även landskapsval. Åtgärdsprogram för år 2019 Riksdagsvalet förrättas 14.4.2019. Förhandsröstning i Finland ordnas 3 9.4.2019 och utomlands 3 6.4.2019. EU-valet förrättas 26.5.2019. Förhandsröstning i Finland ordnas 15 21.5.2019 och utomlands 15 18.5.2019. Eventuellt förrättas det första landskapsvalet i samband med EU-valet. Målsättningar för år 2020-2021 Inga ordinarie val är planerade till 2020. Kommunalval förrättas i april 2021. Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter, bindande kfge 0 25 200 18 000 Kostnader, bindande kfge -17 649-34 940-27 740 Netto, ej bindande (externa o interna) -17 649-9 740-9 740 / invånare 3,2 1,8 1,8 23
C1001 Val Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 EP 2020 EP 2021 C1001 Val -17 652-9 740-9 740-10 010-10 170 Extern -17 496-9 740-9 740-10 010-10 170 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 25 200 18 000 18 280 18 640 A3120 Försäljningsintäkter 25 200 18 000 18 280 18 640 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -17 493-34 940-27 740-28 290-28 810 A4110 Personalkostnader -9 309-25 320-17 740-18 150-18 480 A4170 Köp av tjänster -7 875-8 620-9 300-9 430-9 610 A4200 Material, förnödenheter och varor -309-1 000-700 -710-720 A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -3 A6140 Övriga finansiella kostnader -3 Intern -156 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -156 A4200 Material, förnödenheter och varor -156 Totalsumma -17 652-9 740-9 740-10 010-10 170 24
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens medlemmar Revisionsnämndens ordförande C1301 Revision Vision Kommunens förvaltning och ekonomi sköts ändamålsenligt och utvecklas genom att nämnden och revisorerna utför sin uppgift i enlighet med lag och god revisionssed. Verksamhetsområde Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen. Nämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige beslutar om samt bedömer huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Fakta Revisionsnämnden består av fem ledamöter och är tillsatt enligt kommunallagen. Kommunerna har också revisorer enligt kommunallagen för granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisorerna och revisionsnämnden ger i kraft av kommunallagen förslagen om berättelse om verksamheten, bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet. Revisionssamfund för perioden 2016-2019 är BDO Audiator Oy. Bindande verksamhetsmål Revisionsnämnden organiserar granskningen av ekonomin och förvaltningen årligen samt utvärderar huruvida de uppställda målen nåtts. Utvärderingsberättelse och förslag om huruvida bokslut kan godkännas och ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga kan beviljas upprättas och avges till fullmäktige före den 31 maj. Revisionen verkställs av OFGR-revisor för budgetåren 2016-2019. Åtgärdsprogram för år 2019 Granskningen sker sektorsvis, genom fältbesök och delgivning av protokoll från kommunens organ. Under revisionsperioden 2015 2016 låg tyngdpunkten i arbetet på granskning av bildningsnämnden och medborgarinstitutet, 2016 2017 granskades fritidsoch kulturnämnden, byggnadsnämnden och miljönämnden, 2017 2018 granskades vårdoch omsorgsnämndens verksamhet. Under 2018 2019 granskas tekniska nämndens, Malax Vattens samt koncernsamfundens verksamhet. Revisionsnämnden övervakar bindningsregistret över förtroendevalda och ledande tjänstemän. Kommunens ledningsfunktion och allmänna förvaltning utvärderas årligen. Upphandling av revisionstjänster inleds under hösten. Målsättningar för år 2020-2021 Revisionsnämnden granskar kommunens verksamhet sektorvis i enlighet med utvärderings-planen. 25
Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter, bindande kfge 0 0 0 Kostnader, bindande kfge -14 895-14 220-14 490 Netto, ej bindande (externa o interna) -14 895-14 220-14 490 / invånare 2,7 2,6 2,6 Antal revisionsdagar 12 12 12 Antal sammanträden 5 6 6 C1301 Revision Bokslut Budget Budget EP EP 2017 2018 2019 2020 2021 C1301 Revision -14 895-14 220-14 490-14 720-14 990 Extern -14 669-14 220-14 490-14 720-14 990 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -14 669-14 220-14 490-14 720-14 990 A4110 Personalkostnader -3 122-4 080-4 470-4 560-4 640 A4170 Köp av tjänster -11 467-9 960-9 900-10 040-10 230 A4200 Material, förnödenheter och varor -80-180 -120-120 -120 Intern -226 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -226 A4200 Material, förnödenheter och varor -226 Totalsumma -14 895-14 220-14 490-14 720-14 990 26
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Förvaltningsdirektören C1601 Allmän förvaltning Vision Öppen, smidig och serviceinriktad förvaltning, som betjänar kommuninvånare på ett förtroendefullt sätt baserat på lag och i enlighet med kommunens normer. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen svarar för kommunens förvaltning och ekonomi, beredning och verkställande av fullmäktiges beslut samt tillsyn av beslutens laglighet. Kommunstyrelsen bevakar kommunens intressen och leder kommunens informationsverksamhet. Kommunstyrelsen svarar även för samordningen av kommunens verksamhet, ägarstyrning och sörjer för intern kontroll. Resultatområdet för allmän förvaltning fungerar som sekretariat för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen, centralvalnämnden, kommittéer och äldrerådet. Fakta Resultatområdet omfattar enheterna kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommittéer, äldrerådet, kommundirektören, allmänna kansliet, ekonomikansliet samt annan stödservice (telefonväxel, översättning, kopiering och frankering). Personal Heltid 10 Deltid 0 Totalt 10 Årsverken 10 Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Trygga hållbarheten i kommunens ekonomi. Verka för en god förvaltning som är transparent, effektiv och lättillgänglig. Bidra till att främja områdets livskraft och skapa förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Invånarantalet 31.12.2019 förväntas uppgå till 5 530. Åtgärdsprogram för år 2019 Har en ekonomi i balans under planeåren. Förbereder för planerad landskaps- och vårdreform. Arbetar för ökad riskmedvetenhet bland tjänstemän gällande korruption och mutor genom informationsspridning och uppföljning. Följer upp och stärker implementeringen av dataskyddsförordningens bestämmelser. Vidareutvecklar digitala tjänster för effektiverad förvaltning. Utvecklar möjligheterna för medborgare att delta och påverka genom påverkansorgan, information och digitala tjänster. Fortsätter sträva till ett begripligt myndighetsspråk. Beaktar tillgängligheten i digitala tjänster. För en aktiv bostads- och markpolitik via markanskaffnings- och planeringsåtgärder. Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. 27
Målsättningar för år 2020-2021 Fortsätter revideringen av kommunens delgeneralplaner. Skapar attraktiva bostadsområden. Fortsätter utveckla och effektivera förvaltningen genom digitalisering. Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter, bindande kfge 210 516 187 130 171 020 Kostnader, bindande kfge -851 544-855 356-867 350 Netto, ej bindande (externa o interna) -641 027-668 226-696 330 / invånare 117 121 126 Befolkningsutveckling 5 477 5 530 5 530 Fullmäktigemöten 7 6 6 Styrelsemöten 12 12 12 C1601 Allmän förvaltning Bokslut Budget Budget EP EP 2017 2018 2019 2020 2021 C1601 Allmän förvaltning -665 778-698 416-712 960-730 840-745 220 Extern -711 674-758 510-743 170-761 050-775 430 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 81 206 52 950 63 750 64 700 66 000 A3120 Försäljningsintäkter 2 756 300 A3170 Avgiftsintäkter 1 400 1 000 1 000 1 010 1 030 A3240 Understöd och bidrag 7 294 7 050 250 250 260 A3250 Övriga verksamhetsintäkter 69 756 44 600 62 500 63 440 64 710 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -768 130-781 270-790 290-807 050-821 850 A4110 Personalkostnader -581 782-598 820-613 440-627 570-638 840 A4170 Köp av tjänster -139 655-143 050-136 850-138 900-141 640 A4200 Material, förnödenheter och varor -24 699-23 200-24 200-24 550-25 020 A4230 Understöd -2 217-600 -610-620 A4270 Övriga verksamhetskostnader -19 777-16 200-15 200-15 420-15 730 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -24 750-30 190-16 630-18 700-19 580 A7110 Avskrivningar enligt plan -24 750-30 190-16 630-18 700-19 580 Intern 45 897 60 094 30 210 30 210 30 210 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 129 310 134 180 107 270 107 270 107 270 A3120 Försäljningsintäkter 129 310 134 180 107 270 107 270 107 270 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -83 414-74 086-77 060-77 060-77 060 A4170 Köp av tjänster -10 471-8 400-8 210-8 210-8 210 A4200 Material, förnödenheter och varor -12 636-2 455-2 710-2 710-2 710 A4270 Övriga verksamhetskostnader -60 306-63 231-66 140-66 140-66 140 Totalsumma -665 778-698 416-712 960-730 840-745 220 28
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektören Förvaltningsdirektören C1607 Samarbetstjänster och projekt Vision Malax kommun är en aktiv och pålitlig samarbetspart som förvaltar både kommunens och regionens utvecklingspotential och invånarnas välfärd. Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av kommunen och det regionala samarbetet. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Fakta Resultatområdet upptar anslag för olika samarbetsformer med andra kommuner, samkommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inom resultatområdet upptas även kommunens pensionsansvar från andra avslutade verksamheter. Området redovisar sitt nettoresultat till fullmäktige. Bindande verksamhetsmål Verkar för att Malax kommuns intressen beaktas i all samverkan och tar även ansvar för regionens utveckling. Främjar invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Främjar lokal identitet. Åtgärdsprogram för år 2019 Malax kommun följer aktivt med och påverkar verksamheten inom regionala organisationer och samkommuner. Deltar aktivt i diskussioner och vidtar behövliga åtgärder med anledning av nationella och regionala reformförslag. Samarbetar med andra kommuner, organisationer och myndigheter för att främja invånarnas välfärd och kommunens livskraft. Malax kommun stöder genom hemkommunstödet studerande som har Malax kommun som hemort. Målsättningar för år 2020-2021 Fortsatt aktivitet i samverkansformer som har väsentlig betydelse för kommuninvånarnas framtida välfärd. Fortsatt aktiv granskning av ändamålsenligheten i olika samverkansformer och deltagande i projektverksamhet. Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter (externa o interna) 230 0 0 Kostnader (externa o interna) -1 261 226-1 262 563-1 310 706 Netto, bindande kfge -1 261 036-1 262 563-1 310 706 / invånare 230 228 237 29
C1607 Samarbetstjänster och projekt Bokslut Budget Budget EP EP 2017 2018 2019 2020 2021 C1607 Samarbetstjänster och projekt -1 261 036-1 262 563-1 310 706-1 330 556-1 355 616 Extern -1 200 260-1 199 800-1 247 700-1 267 550-1 292 610 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 230 A3120 Försäljningsintäkter 230 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 200 490-1 199 800-1 247 700-1 267 550-1 292 610 A4110 Personalkostnader -145 096-135 000-140 000-143 230-145 810 A4170 Köp av tjänster -1 042 817-1 055 800-1 087 700-1 104 020-1 126 100 A4230 Understöd -12 577-9 000-20 000-20 300-20 700 Intern -60 776-62 763-63 006-63 006-63 006 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -60 776-62 763-63 006-63 006-63 006 A4230 Understöd -58 069-59 925-60 164-60 164-60 164 A4270 Övriga verksamhetskostnader -2 707-2 838-2 842-2 842-2 842 Totalsumma -1 261 036-1 262 563-1 310 706-1 330 556-1 355 616 30
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: SEKTIONEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Kommundirektören Kommundirektören C1901 Samhällsutveckling Vision Malax kommun är en livskraftig österbottnisk kommun som arbetar för en god utveckling av företagsamheten, att antalet arbetsplatser skall öka och att vara en attraktiv etableringsort. Verksamhetsområde Allmän näringslivsutveckling, regionutvecklingsprojekt och kollektivtrafik. Personal Resultatområdet har ingen egen personal. Fakta Sektionen sköter om utvecklingspolitiken. Kommunen är delägare i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål Befrämja och aktivt följa upp näringslivsutvecklingen. Malax görs känd som etableringsort genom positiv marknadsföring och olika evenemang. Öka intresset för företagsamhet genom bland annat ungföretagsamhet. Åtgärdsprogram för år 2019 Bereda kommunens företagarpris. Marknadsföra kommunen för nyinvesteringar och etableringar, särskilt genom evenemang tillsammans med invånare och företagare på orten. Stöda genomförandet av VASEKs tjänster i kommunen. Sektionen ordnar minst tre företagarträffar eller evenemang. Åtgärdsprogram för 2020-2021 Stärka kommunens position inom regionutvecklingen. Aktivt följa med regionpolitikens utformning. Driften Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter, bindande kfge 6 553 6 500 3 000 Kostnader, bindande kfge -163 981-164 340-144 580 Netto, ej bindande (externa o interna) -157 428-157 840-141 580 / invånare 29 29 26 Antal nya företag 19 25 25 31
C1901 Samhällsutveckling Bokslut Budget Budget EP EP 2017 2018 2019 2020 2021 C1901 Samhällsutveckling -157 428-157 840-141 580-143 730-146 600 Extern -157 428-157 840-141 580-143 730-146 600 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 6 553 6 500 3 000 3 050 3 110 A3120 Försäljningsintäkter 366 A3240 Understöd och bidrag 6 187 6 500 3 000 3 050 3 110 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -163 981-164 340-144 580-146 780-149 710 A4110 Personalkostnader -2 755-5 600-5 240-5 360-5 460 A4170 Köp av tjänster -108 596-106 600-86 700-87 990-89 750 A4200 Material, förnödenheter och varor -174-140 -140-140 -140 A4230 Understöd -52 173-52 000-52 500-53 290-54 360 A4270 Övriga verksamhetskostnader -282 Totalsumma -157 428-157 840-141 580-143 730-146 600 32
Verksamhetssektor: Redovisningsskyldig: Budgetansvarig: Resultatområde: PERSONALDIREKTION Personalchefen Personalchefen C2801 Personaladministration Vision Ett välfungerande samarbete mellan arbetsgivare och personal i en god arbetsmiljö. Verksamhetsområde Handlägger och utvecklar skötseln av frågor som gäller anställningsförhållandet till kommunen samt stöder de olika verksamhetsenheterna i skötseln av personalärenden. Personalförvaltningen har ett delansvar i sysselsättningen av arbetslösa. Personal Heltid 3 Deltid 6 Totalt 9 Årsverken 6 Fakta I resultatområdet ingår personaldirektionen, arbetarskyddet, personalchefstjänsten och löneräknarna samt en del gemensamma kostnader för hela personalen. Därtill sysselsättningsanslag och ersättningar till samarbetsorganisationer som befrämjar ungdomars och långtidsarbetslösas förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Mål som är bindande gentemot fullmäktige: Bindande verksamhetsmål En sjukfrånvaro som inte överskrider landsgenomsnittet. 6-7 personer placerade i olika stödarbeten inom ramen för samarbetet med TE-byrån. Åtgärdsprogram för år 2019 Uppföljning av kommunens handlingsmodell för främjande av arbetshälsan med målsättningen att minska sjukfrånvaron. Fortsatta aktiva åtgärder och sökande av individuella lösningar för personal som behöver byte av arbetsplats och -uppgift. Verkställigheten av de nya kollektivavtalen för perioden 1.2.2018 31.3.2020 fortsätter, upprättande och uppföljning av lokala avtal enligt behov. Fortsatt samarbete med resurscentret Föregångarna, bl.a. studieförberedande verksamhet för ungdomar, verksamhet för arbetslösa och s.k. uppsökande ungdomsarbete. Förstärkning av den lokala arbetarskyddsorganisationen. Uppföljning av den utbildnings- och personalplan som förutsätts i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen. Målsättningar för år 2020-2021 I huvudsak samma målsättningar som 2019. Den planerade vård- och landskapsreformen förutsätter ett omfattande berednings- och utredningsarbete (oberoende om och när den verkställs). Ansvaret för aktiverande åtgärder för arbetssökande kommer sannolikt i högre grad än hittills att åläggas kommunerna och förslag till konkreta åtgärder behöver utarbetas. 33