Barn- och utbildningsförvaltningen
... 3... 3... 3... 3... 4... 4... 4... 4... 4... 5... 6... 7... 8... 8... 8... 8... 9... 9... 9... 11... 11 2(15)
Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att alla barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ingen form av trakasserier, diskriminering samt kränkande behandling ska förekomma på Haga/Baldersvägens förskolor. Mål: Alla barn skall känna trygghet med kamrater, personal och miljön. Alla skall känna att de blir respekterade samt att de har lika värde. Att vi har ett gott samarbete med samtliga föräldrar. Vi har till stor del arbetat efter handlingsplanen 2017. Tillsammans har barn, pedagoger och föräldrar gjort upp tydliga regler för toalettbesök, det har fungerat väldigt bra och det är tryggt för barnen. Att dela barngruppen i mindre grupper ingår numera i vår organisation och det sker i så stor utsträckning som det är möjligt, någon avdelning behöver arbeta vidare med detta mål. Organisationen av uteleken är ett mål som vi inte lyckats med fullt ut. Mycket är gjort men vi behöver fortsätta detta arbete. Det är ett svårt område då vi själva inte styr helt i detta, ett bättre samarbete med Drakfastigheter behövs. Vi har intervjuat alla barn mellan 3-5 år, det är lite svårare att hitta former för att samtala med de yngre barnen, men vi arbetar med det. Intervjuerna har gett oss bra information om hur barnen tänker kring kompisar och lekmiljöer. Utifrån dessa samtal har vi sedan läst kamratböcker där tankarna fördjupats. 3(15)
Vi har gjort kartläggningar i miljöer och i organisationer där vi ser att risker för kränkning kan ske, men också hur barnen själva kan lösa konflikter. Vi ser på alla avdelningar att det sker färre konflikter när pedagogerna finns i barnens närhet. Barnen behöver stöd av pedagogerna i konfliktlösning, att hitta strategier för att bli sams, samt att uttrycka sig i ord och föra diskussioner att vara bra kompisar. Utifrån intervjuerna ser vi att de allra flesta barnen känner sig mycket trygga, att det finns intressanta/roliga miljöer och att alla har flera kompisar. Det är av stor vikt att vi under hösten introducerar barnen i de pedagogiska miljöerna så att de upplevs tryggt för barnen. Det vi sett som en positiv slutsats är att dela barnen i mindre grupper, att vara nära, att skapa roliga intressanta och utmanade miljöer. Varje avdelning ska ha en tydlig organisation, där närhet till barnen och mindre grupper ska prioriteras. Barnen ska veta hur det är att vara goda kamrater och få verktyg till att lära sig hantera konflikter. En välkomnande, trygg och utmanande miljö både inne och ute Alla barnen ska få en introduktion av miljöerna Vi behöver fortsätta arbetet med att utveckla miljöerna så att det finns intressanta mötesplatser för barnen. Skapa möjligheter att mötas i mindre grupper. Samarbetsövningar, samtal och läsa kompisböckerna. Reflektera tillsammans med barnen över ex fiffiga kompisar. Pedagogerna finns där barnen är för att observera, stötta, vägleda och utmana. Samarbetsövningar och rollspel för att träna förståelse och empati. Vara nära barnen i utemiljöerna där vi ser och vet att det kan bli konflikter. Göra barnen förtrogna med våra trivselregler. 4(15)
9 Mål Insats Ansvarig Uppföljning Varje avdelning ska ha en fungerande organisation där närhet till barnen och mindre grupper ska prioriteras Inför varje termin gå igenom organisationen på varje avdelning. Pedagogerna på avdelningen Våren -19 Barnen ska veta hur det är att vara goda kamrater och få verktyg till att lära sig hantera konflikter. Läsa kamratböckerna, sjunga, leka, samtala och reflektera tillsammans med barnen. Pedagogerna på avdelningen Våren -19 En välkomnande, trygg och utmanande miljö både inne och ute Arbeta med miljöerna så att det känns välkomnande, tryggt och utmanande. Pedagogerna på avdelningen tillsammans med pedagogistan och nätverket barnens Haga Våren - 19 Kontakta drakfastigheter inför arbetet med gården. Alla barnen ska få introduktion av miljöerna Planera in introduktion av miljöerna på hösten och när vi gör förändringar och skaffar nytt material. Pedagogerna på avdelningen Hösten-19 5(15)
Vi kommer på ett APT gå igenom likabehandlingsplanen och handlingsplanen och se över vilka kompetensbehov som finns. När det gäller miljöerna så sker en utbildning kontinuerligt vid våra nätverksträffar där detta område är i fokus. Vi är också med i ett nätverk Hållbar framtid som berikar oss med andras erfarenheter. 6(15)
Mål för alla, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och kränkande behandling. Att alla (barn, pedagoger, föräldrar) ska känna sig respekterade för den man är. Att alla ska ha lika värde och möjligheter. Att alla barn ska känna sig trygga med kamrater, personal och miljö. Att vi har ett gott samarbete med alla föräldrar. Mål enligt skollagen angående kränkningar. Att alla ska känna sig trygga och våga vara tillsammans med kamrater och personal i våra lekmiljöer (utan att bli kränkt.) Åtgärder för det främjande arbetet: Pedagogerna diskuterar förhållningssätt som främjar målen. Pedagogerna ser till att det finns böcker och annat material som kan användas i arbetet med likabehandlingsplanen. Läsa gemensam litteratur Utbildning/kompetensutveckling Vi skapar flera mötesplatser i lekmiljöerna efter barnens intresse, behov samt barngruppens sammansättning. Vi har ett rikt inspirerande lekmaterial tillgängligt för alla åldrar. Vi dokumenterar och reflekterar våra lekmiljöer och utvärderar tillsammans med barnen, pedagoger i vår förskola och i nätverksarbetet. Vi lyfter frågor kring traditioner med barn och föräldrar vid olika mötesforum. Pedagogerna arbetar nära barnen för att kunna stimulera barnens samspel och hjälpa till vid konflikter samt reda ut missförstånd. Vi talar öppet med barnen om olikheter och att använda dem som en tillgång i leken. Inför utvecklingssamtalet kartläggs barnets trivsel/trygghet samt deras uppfattning om ev. förekomst av diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling. Detta görs genom tex barnintervjuer, observationer som sociogram samt pedagogiska dokumentationer. 7(15)
Att pedagoger och föräldrar har ett förtroendefullt utbyte av barnens tankar, känslor och funderingar. Barnen får under hösten svara på en enkät om sin arbetsmiljö som sedan ligger till grund för kommande arbete. Genom att också på hösten prata med barnen i små och stora grupper och på olika sätt synliggöra frågan om att vara en bra kamrat och vad är det som gäller här på vår förskola. Hur vill vi att det ska vara, hur kan alla vara delaktiga och gå igenom vilka regler som finns, Pedagogerna ska vara närvarande och stötta och leda barnen i detta lärande som pågår hela tiden. Frågan kan behöva lyftas vid flera tillfällen under året. Vi går igenom likabehandlingsplanen på ett föräldramöte under hösten, den finns också att ta del av på föräldramötet. När vi gör en kartläggning så bjuds föräldrar in att delta på olika sätt. Även vid utvecklingssamtalen tas dessa frågor upp och föräldrarna har möjlighet att påverka. Förskolechef Pia Birgitta Lidbom 070-5200025 Birgitta.lidbom@sundsvall.se 1. Den som upptäcker - reagerar, agerar, dokumenterar och lämnar över till ansvarigt arbetslag. Ansvarar också för att informera föräldrar om inte ansvarigt arbetslag är närvarande. 2. Arbetslaget - Ska så fort de fått kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkande eller diskriminerad behandling anmäla detta via blankett på kommunens interna nät till förskolechefen. Göra 8(15)
en utredning och en bedömning av åtgärd, kontakta föräldrar, dokumentera samt följer upp. 3. Förskolechef -Ska skyndsamt anmäla vidare till skolområdeschefen som fattar beslut i ärendet och skickar vidare till Barn och utbildningskontoret.. Vara delaktig i utredning och bedömning av fortsatta åtgärder, kontakta föräldrar ang. möte, uppföljning. Vid behov eventuellt kontakta stödteamet Kartläggning/samtal Ansvariga pedagoger skall kartlägga vad som har hänt. Samtal med gruppen samt enskilda samtal med berörda. Kontakta föräldrar samma dag och informerar om vad som gjorts och vilka åtgärder som planerats. Uppföljning Sker därefter med regelbundna intervaller. Dokumentation Det är av stor vikt att dokumentera kartläggning, åtgärder och uppföljning Om det framkommer att en vuxen utsätter ett barn eller en annan vuxen skall detta anmälas och hanteras av förskolechef. Det åligger arbetsledningen att utreda och åtgärda detta. För att motverka och förebygga sker en ständig dialog mellan arbetsledning och arbetstagare t.ex. medarbetar samtal, arbetsplats träffar där det finns möjlighet att prata värdegrund och förhållningssätt. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön 9(15)
Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. 10(15)
Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Inte lämna förskole området, hålla sig innanför staketet Inte på något sätt skada varandra Använda hjälm med grönt spänne vid aktiviteter där is förekommer Se särskild pärm för det systematiska arbetsmiljöarbetet 11(15)
Bil 1 Utredning om kränkande behandling Datum Utredare: Utsatt barn:.förskola: Vem har uppmärksammat problemet: Person som har utfört kränkning: Händelseförlopp: Personer som deltar vid samtalet:.... Datum för uppföljningssamtal: Ärende avslutas datum:.. Kränkningen har ej upphört:.. 12(15)
Insatser enligt åtgärdsprogram upprättat datum:.. Underskrift av utredare:.. Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Bil 2 Datum:.Namn: Förskola: Ansvarig förskolechef:. Närvarande: Nuläge: Mål: Åtgärder så här arbetar vi:... Ansvariga: Datum för uppföljning och utvärdering: 13(15)
Underskrifter Bil 3 Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum:.Namn: Förskola: Ansvarig förskolechef:. Närvarande: Hur har det gått, är målet uppnått? Åtgärder så här arbetar vi: Ansvariga: Ärendet ej avslutat. Nytt uppföljningsdatum:.. 14(15)
Ärendet avslutat, datum:.. Underskrifter: 15(15)