LIKABEHANDLINGSPLAN På Fredriksbergsskolan Ludvika kommun Läsåret 2012-2013 1
Inledning Lag Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans/förskolans/fritidshemmets/förskoleklassens ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan/förskolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörlighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt vuxenutbildningen. Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan/fritidshemmet/förskoleklassen kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Skollagen /SFS 1985:1100) 1 Kap. 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886) 2
Definitioner Vad är kränkande behandling? Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, så kallad annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbara och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Arbetet med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, twitter, SMS och MMS) Förbudet för personal i skolan och på fritidshem att utsätta elever (barn) frö kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillsägelser som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Vad är diskriminering? Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av elever och personal eller grupper av elever och personal utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder 3
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja på arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever/barn inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av elever/barn som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbudet mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om hon/han anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen. Vad är trakasserier? Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever. Vad är annan kränkande behandling? Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som ett barn/elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbing, men även enstaka händelser som inte är mobbing. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på Lunarstorm, Facebook, Kamrat etc. 4
Vad är mobbing? En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Vad är rasism? En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Vad är främlingsfientlighet? Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysisk, kulturell/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Vad är homofobi? En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo_ eller bisexuella personer. Vad är sexism? Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för person vid födseln. 5
Mål Ingen form av kränkande behandling/diskriminering enligt definitionerna skall förekomma i Fredriksbergs förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola och fritidsgårdsverksamhet. Åtgärder Steg 1. 1. Samtal med den kränkte sker snarast möjligt, helst samma dag, av mentor eller berörd vuxen. Den vuxne ska för den/de som utfört markera genom att säga ifrån. 2. Samtal med den/de som utsatt. Överenskommelser görs så att kränkningen upphör. Dokumenteras. 3. Uppföljning av vuxen som dokumenterat ska ske efter två veckor. Steg 2. 4. Vid allvarligare form av kränkning lämnas ärendet till mobbning teamet som då gör en utredning och uppföljning enligt bilaga 2. 5. Vårdnadshavare till såväl den utsatte eleven som den/de som utfört diskrimineringen/kränkningen kontaktas. 6. Samtal sker med den eller de som utfört mobbningen och överenskommelse görs. Vårdnadshavare kontaktas. 7. Uppföljning sker efter cirka en vecka och vårdnadshavare kontaktas. 8. Har mobbningen upphört sker ytterligare ett uppföljningssamtal efter en tid innan ärendet avslutas. Steg 3. 9. Om mobbningen/kränkning/diskriminering ej upphör kallas mobbaren/mobbarna till elevvårdskonferens där åtgärdsprogram upprättas och uppföljning beskrivs för varje ärende. Kallelse till elevvårdskonferens sker av rektor. (bilaga 3 & 4) 10. En åtgärd som kan komma ifråga är ART (Aggression Replacement Training). Polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänst kan göras i vilket skede som helst under utredningens gång. 6
Ansvar Skolhuvudmannen eller den huvudmannen utser, har ansvaret för att lagen följs. Social- och utbildningsnämnden har gett rektor i uppdrag att efterse att lagen följs. I LPfö 98 och LPo 94 uttrycks att rektor ansvarar för arbetet med att upprätta handlingsplaner, att förankra dessa och göra alla berörda delaktiga. Pedagoger, barn, föräldrar, elevhälsa liksom övrig skolpersonal skall involveras. I Lpo 94 uttrycks att rektor har ett särskilt ansvar för: att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. (s 19 Lpo 94) I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) talas i 3 om huvudmannen/rektors ansvar för att anställda följer de skyldigheter när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget, dvs. att upprätta en Likabehandlingsplan som utvärderas årligen i förskolans/skolans kvalitetsarbete. att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. att motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier som fastställts i lagen. att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Rättigheter och skyldigheter Både elever, barn och personal inom Fredriksbergs rektorsområde har rätt till en bra arbetsmiljö. I detta samverkar skola, elever och vårdnadshavare på olika sätt och vi har där ett gemensamt ansvar. Det innebär att bl a att alla som arbetar på rektorsområdet skall aktivt motverka alla former av kränkningar och diskriminering. Grundskolan har ingen laglig rätt att stänga av elev från undervisning. Alla anställda på skolan är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. 7
Delaktighet och ansvar Elever på Fredriksbergsskolan får information av rektor vid varje skolstart. Som elev förutsätts att man visar ett gott omdöme och handlar utifrån värdegrunden bl a genom att respektera och visa hänsyn mot andra. Samtliga föräldrar ska årligen informeras om skolans värdegrund enligt LPO 94 och likabehandlingsplan. Rektor eller den rektor utser är ansvarig. Föräldrarna ska också informeras om sitt ansvar att kontakta skolan vid misstanke om kränkande behandling som de får vetskap om. Föräldrar uppmanas att informera skolan om sitt barns behov så att skolan kan möta alla barn på bästa sätt. Personal arbetar aktivt i sina arbetslag med värdegrunden/likabehandlingsplanen. Som personal har man ansvar för att dokumentera samt rapportera till rektor om varje kränkande behandling. Rektor har ansvar för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs och årligen utvärderas och revideras. Rektor har ansvar för att personalen får aktuell och relevant fortbildning. Rektor har ansvar att organisera verksamheten utifrån elevers behov med särskilt beaktande på kön, etnisk tillhörlighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. Elever skall vara med om att upprätta, följa upp och se över likabehandlingsplanen. Förebyggande På Fredriksbergsskolan arbetar vi förebyggande på olika sätt. Under maj månad varje år görs en webbaserad och helt anonym enkät i alla klasser( som ett slags temperaturmätare ) för att se över elevernas trivsel i skolan. Skolans elevvårdsteam i samverkan med IT-ansvarig ansvarar för att enkäten genomförs. Enkäten Minnet av skolan görs i januari av eleverna i åk 5 och 8.. Förvaltningen ansvarar för genomförandet. Elevhälsoenkät görs av skolhälsovården i årskurserna 4 och 7 och tas i tillämpliga delar med i utvärderingen av skolan. Rektor ansvarar i samråd med skolhälsovården. Alla på skolan har ett ansvar för att förebygga diskriminering/mobbning och att, då det förekommer, rapportera till någon vuxen ansvarig. Vi arbetar med demokratifrågor genom strukturerade klassråd som sedan följs upp på elevråd. Respektive klassföreståndare/mentor är ansvarig. 8
Varje elev kallas varje termin tillsammans med sina föräldrar till individuella utvecklingssamtal där det förutom elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling även diskuteras trygghet och trivsel. Samtliga elever ansvarar för dukning och/eller torkning av borden i skolmatsalen och åk 9 har ansvar för caféet. Skolans arbetslag ansvarar för att detta sker. I våra klassrum eftersträvar vi en fast placering vilket är en förebyggande åtgärd för att ingen elev ska bli lämnad utanför klassgemenskapen. Skolans arbetslag är ansvariga. Vårt café är en mötesplats för alla i årskurserna 6-9 på skolan. Förutom caféutbud har man tillgång till olika fritidsaktiviteter. Skolan har utarbetade ordningsregler samt därtill hörande konsekvenser av överträdelser. Genomgång varje läsårsstart av mentor/klassföreståndare. Rektor ansvarar för att reglerna revideras vartannat år. Vi har nolltolerans vid frånvaro vilket innebär att vårdnadshavare ska kontaktas före lunch samma dag vid ogiltig frånvaro. Under skoltid cirkulerar vuxna på skolans område både inom- och utomhus. Varje termin görs en arbetsmiljörond som rör den psykosociala arbetsmiljön samt två säkerhetsronder som rör den fysiska arbetsmiljön tillika brandsäkerheten Vid dessa tillfällen deltar också två elevrepresentanter från våra elevskyddsombud. Elevvård och trivselfrågor finns på dagordningen vid varje arbetslagskonferens. Vårt elevvårdsteam träffas en gång i månaden i frågor som tagits upp via arbetslaget. Vårt mobbningteam har regelbundna möten som vidarerapporteras till skolans elevvårdsteam. Vi kallar till minst ett föräldramöte per termin. Kompetensutveckling All personal ska fortbildas kontinuerligt i samlevnadsfrågor. All personal utbildas kontinuerligt och minst 0,5 dag vartannat år kring mobbning, värdegrunder, metoder i förebyggande arbete och liknande. Mobbningteamet har särskild utbildning i samtalsmetodik kring mobbningfrågor. Dessutom ska teamet att varje år delta i en gemensam kompetensdag. En gemensam genomgång av likabehandlingsplanen för all personal sker inför varje läsårsstart. Elevskyddsombud utbildas i årskurs 7 varje år. Elevrådet utbildas minst vartannat år i demokrati/mötesteknik 9
Identifiering Varje hösttermin genomförs en trivselenkät i alla klasser som sedan analyseras av mobbning teamet. Vårdnadshavare och elever kallas varje termin till utvecklingssamtal av ansvarig mentor/klassföreståndare.. Tillbudsrapport innehållande sådant som skulle kunna bedömas som diskriminering/kränkning men inte ha uppfattats som det ska fyllas i med jämna mellanrum av personal för att påtala att saker sker för mobbning teamet. Kontakt med skolhälsovården ex kuratorssamtal, hälsosamtal hos skolsköterska eller skolläkare sker utifrån behov När en vuxen kränker en elev utreds ärendet av rektor och skyddsombud kopplas in. Rutiner för akuta situationer. Samtal med den kränkte sker snarast möjligt, helst samma dag, av mentor eller berörd vuxen. Den vuxne ska för den/de som utfört markera genom att säga ifrån. Samtal med den/de som utsatt. Överenskommelser görs så att kränkningen upphör. Dokumenteras. Uppföljning av vuxen som dokumenterat ska ske efter två veckor. Vid allvarligare form av kränkning lämnas ärendet till mobbning teamet som då gör en utredning och uppföljning enligt bilaga 2. Vårdnadshavare till såväl den utsatte eleven som den/de som utfört diskrimineringen/kränkningen kontaktas. Samtal sker med den eller de som utfört mobbningen och överenskommelse görs. Vårdnadshavare kontaktas. Uppföljning sker efter cirka en vecka och vårdnadshavare kontaktas. Har mobbningen upphört sker ytterligare ett uppföljningssamtal efter en tid innan ärendet avslutas. Om mobbningen ej upphör kallas mobbaren/mobbarna till elevvårdskonferens där åtgärdsprogram upprättas och uppföljning beskrivs för varje ärende. Kallelse till elevvårdskonferens sker av rektor. (bilaga 3 & 4) En åtgärd som kan komma ifråga är ART (Aggression Replacement Training). Tillbudsrapporter hanteras av expeditionen och rektor för vidare åtgärder. (se bilaga 1) Anmälan till socialtjänst kan göras i vilket skede som helst under utredningens gång 10
Utvärdering och uppföljning. Uppföljning och revidering av Likabehandlingsplanen sker årligen i samband med personalens övriga utvärdering i juni. Uppföljning sker även med elever och föräldrar i samband med läsårsavslutning. Information om planen till föräldrar sker av mentor i samband med första föräldramötet på hösten. Dokumentation av utredning och åtgärder förvaras i elev akt. Planen är framtagen av rektor i samråd med pedagogisk personal. Planen har presenterats för elever samt elevråd, för personal på APT, för föräldrar i verksamhetsrådet och på föräldramöten för fastställande att gälla ett år i taget. Skolgården Utvärdering av Likabehandlingsplanens mål 11/12 Nulägesanalys: Några elever känner sig otrygga runt skolgården på raster. Mål: Alla elever ska känna trygghet på skolgården. Åtgärd: Rastvakten bör vara rörlig, eventuellt att den bör bära en väl synlig väst. Klart: Höstterminens start 2010. Ansvarig: Rektor. Tilldelade resurser: Kostnaden för varselväst. Utvärdering 120615 Rastvakten har rört sig på området, men största delen av tiden har tillbringats vid Noggerrutan eftersom det oftast är där incidenter inträffar. Västar har köpts in och används till större delen. Toaletter Nulägesanalys: Risken att någon öppnar dörren när man sitter där, samt att det hörs för väl i högstadiekorridoren. Toaletterna i Paradiset ligger för avsides, några elever törs inte gå in för att det finns större elever som använder det som värmestuga. Mål: Alla elever ska känna trygghet när de går på toaletten. Åtgärd: Högstadiet kan använda toaletten utanför Gertruds rum. Ytterdörren ska alltid vara upplåst. För att förhindra att dörrar öppnas kan man sätta låsanordning på insidan. Rastvakten bör kolla upp toaletterna i Paradiset under raster. Man kan byta så att eleverna kan använda handikapptoaletten i korridoren och att personalen får en egen toalett uppe vid elevernas och att den är låsbar med nyckel. Klart: Höstterminens start 2010. 11
Ansvarig: Rastvakt samt vaktmästare. Tilldelade resurser: Ca 500 kr. Utvärdering 12-06-15 Eleverna använder nu handikapptoaletten och personalen har en egen toalett vid eleverna. Den toaletten är inte låst. Högstadieeleverna har fått använda toaletten utanför Gertruds rum. Mål till Likabehandlingsplanen lå 12/13 Nulägesananlys: Skolgården och toaletterna är de platser eleverna känner sig otrygga Skolgården Mål: Alla elever ska känna trygghet på skolgården Åtgärd: Rastvakten ska vara placerad där utifrån det aktuella behovet. Det vill säga där eleverna för närvarande leker. Det ska finnas ett flertal rastaktiviteter. Regler för de två Noggerrutorna görs tillsammans med eleverna. Personalen gör grundregler som eleverna sedan får fylla på. Rasthändelser och hur det fungerar vid Noggerrutan är en stående punkt vid klassråden. Klart: Höstterminen 2012-06-15 Ansvarig: Rektor samt all personal Tilldelade Resurser Tas från gemensamma förbrukningen till rastaktiviteter Toaletter Mål: Åtgärd: Alla elever ska känna trygghet när de går på toaletten Högstadieelevernas toaletter ses över för att om möjligt ljudisolera dörren. De får fortsätta att använda toaletten vid Jeanettes rum om de önskar. De får fortsätta att gå på lektionstid. Eleverna i Paradiset får fortsätta att använda handikapptoaletten. Lås sätts in på personaltoaletten i Paradiset. Klart: Under höstterminen 2012-06-15 Ansvarig: Tilldelade Resurser Inre tjänst får lås från fritids för montering på personaltoaletten i Paradiset. Inre tjänst ser över ljudisolering av toalettdörr på högstadiet. Personalen tillåter att elever går på toaletten under lektionstid. Kostnad för ljudisolering tas från inre tjänst. 12
Bilagor: 1. Tillbudsrapport 2. Utredningsformulär vid kränkande behandling 3. Åtgärdsprogram vid kränkande behandling 4. Uppföljning av Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Ordlista: Eht Evk ART Lpo 94 Lpfö 98 APT Elevhälsoteam - elevvårdsansvariga som regelbundet träffas. Elevvårdskonferens - möte där skolan med rektor möter. vårdnadshavare och elev för eventuella beslut som inverkar på skolsituationen. Utbildning för enskild elev för att bättre hantera konflikter. Läroplan för grundskolan läroplan för förskolan. Arbetsplatsträff. 13