LOGARITMEKVATIONER. Typ 1. och. Typ2. Vi ska visa först hur man löser två ofta förekommande grundekvationer

Relevanta dokument
H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

exakt en exponent x som satisfierar ekvationen. Den okända exponent x i ekvationen = kallas logaritm av b i basen a och betecknas x =log


Avsnitt 4, introduktion.

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Här finns en definition av gränsvärde (enligt Adams Calculus) av en funktion då x går mot ett tal a ( s.k. epsilon delta definition).

Lösning : Substitution

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

När vi ritar grafen kan vi bestämma om funktionen har globalt maximum ( =största värde)

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 4, H15

y y 1 = k(x x 1 ) f(x) = 3 x

Räkneuppgifter i matematik, kemi och fysik för repetition av gymnasiet. Farmaceutiska Fakulteten

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Låt vara en reell funktion av en reell variabel med definitionsmängden som är symmetrisk i origo.

Kvadratrötter. Lösningarna till andragradsekvationen ax 2 2x +1=0, där a betraktas som känd, ges som bekant av. 1. Pettersson: övn.

TATM79: Föreläsning 6 Logaritmer och exponentialfunktioner

ATT KUNNA TILL. MA1203 Matte C Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Logövningar. Slumpad ordning. Uppgift nr 10 Lös ekvationen 10 y = 0,001. Uppgift nr 13 Lös ekvationen lg x = 4

Partiella differentialekvationer och randvärdesproblem Separabla PDE Klassiska ekvationer och randvärdesproblem

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version

FÖ: MVE045, Riemann integral, tekniker Zoran Konkoli, HT 2018

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

4 Fler deriveringsregler

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

Kapitel 7. Kontinuitet. 7.1 Definitioner

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Lösningsförslag TATM

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

När vi blickar tillbaka på föregående del av kursen påminns vi av en del moment som man aldrig får tappa bort. x 2 x 1 +2 = 1. x 1

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen

Lösningsförslag TATM

Repetitionsuppgifter i matematik

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

x 1 1/ maximum

och kallas ytintegral AREAN AV EN BUKTIG YTA

TMV225 Kapitel 3. Övning 3.1

TENTAMEN HF1006 och HF1008

KVADRATISKA FORMER. Definition 1. ( av en kvadratisk form) En kvadratisk form är ett uttryck av typ. Några exempel på kvadratiska former:

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

DUBBELINTEGRALER. Rektangulära (xy) koordinater

Ensidiga gränsvärden. I nedanstående uppgifter betecknar vi enligt följande:

Vi antar att f och g ar begränsade och integrerbara funktioner på givna mätbara ( kvadrerbara) områden och att a, b ar konstanter.

TENTAMEN HF1006 och HF1008

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Jonny Lindström LMA222a Matematik DAI1 och EI1

Ma C - Tek Exponentialekvationer, potensekvationer, logaritmlagar. Uppgift nr 10 Skriv lg4 + lg8 som en logaritm

Uppgiftshäfte Matteproppen

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

Lösningsförslag TATA

0 annan metod måste tillämpas **************************************************************** vara en stationär punkt dvs f x

Uppgift 1. (3p) a) Bestäm definitionsmängden till funktionen f ( x) c) Bestäm inversen till funktionen h ( x)

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

Övning log, algebra, potenser med mera

INTEGRALER AV TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER. Viktiga trigonometriska formler vid beräkning av integraler: (F1) (F2) (F3)

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Algebra Negativa tal, Parenteser, Potenser, Bråk, Kvadreringsreglerna, Konjugatregeln

TENTAMEN HF1006 och HF1008

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

dy dx = ex 2y 2x e y.

PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET

1. Beräkna volymen av det område som begränsas av paraboloiden z = 4 x 2 y 2 och xy-planet. Lösning: Volymen erhålles som V = dxdydz.

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

Föreläsning 7. SF1625 Envariabelanalys. Hans Thunberg, 13 november 2018

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

= 1 h) y 3 = 4(x 1) i) y = 17 j) x = 5. = 1 en ekvation för linjen genom a) (6, 0) och (0, 5) b) (9, 0) och (0, 5)

Avsnitt 3, introduktion.

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Kap 3.7, 17.8 Linjära differentialekvationer med konstanta koefficienter.

Högpresterande. Särskilt begåvade

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,

Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvux

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Meningslöst nonsens. December 14, 2014

Block 4 - Funktioner. Funktionsbegreppet Definitionsmängd

1. Bestäm definitionsmängden och värdemängden till funktionen f(x,y) = 1 2x 2 3y 2. Skissera definitionsmängden, nivålinjerna och grafen till f.

Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR

SF1625 Envariabelanalys

Extra övningsuppgifter till kapitel /

Tentamen MVE302 Sannolikhet och statistik

b) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2

7. Ange och förklara definitionsmängden och värdemängden för funktionen f definierad enligt. f(x) = ln(x) 1.

Ledtrå dår till lektionsuppgifter

1 x dx Eftersom integrationskonstanten i (3) är irrelevant, kan vi använda oss av 1/x som integrerande faktor. Låt oss beräkna

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

(4x 3 + y)y + x(x 3 + 2y) dy dx = 0

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Tentamen i Matematisk analys, HF1905 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic

Transkript:

LOGARITMEKVATIONER Vi ska visa först hur man löser två ofta förekommande grundekvationer Typ 1. log aa ff(xx) = nn och Typ2. log aa ff(xx) = log aa gg(xx) När vi löser logaritmekvationer måste vi tänka på att argument till logaritmer måste vara positiva. ( i ovanstående ekvationer ff(xx) > 0 och gg(xx) > 0). Det är best att börja lösningsprocess med ekvationens definitionsmängd. Bland våra formella lösningar accepterar vi endast de som ligger i ekvationens definitionsmängd. ========================================================== Typ1-ekvationer löser vi enligt logaritmens definition log aa ff(xx) = nn ff(xx) = aa nn ========================================================== Typ2-ekvationer löser vi genom att identifiera argument log aa ff(xx) = log aa gg(xx) ff(xx) = gg(xx) dessutom måste alla argument vara positiva d v s ff(xx) > 0 och gg(xx) > 0. ============================================================ Exempel 1. ( Typ1) Lös ekvationen Ekvationen är definierad om 2xx 3 > 0 d v s om villkor V1: x > 33/22 är uppfylld log 5 (2xx 3) = 2. 1 av 6

Vi har log 5 (2xx 3) = 2 2xx 3 = 5 2 2xx = 28 xx = 14 Eftersom x=14 satisfierar villkor V1, accepterar vi lösningen. Svar: = 14. Exempel 2. (Typ2) Lös ekvationen log 3 (xx 3) = log 3 (7 xx) Ekvationen är definierad om följande två villkor är uppfyllda: V1: xx 3 > 0 dvs xx > 3 och V2: 7 xx > 0 dvs xx < 77 Båda villkor är uppfyllda om 3< x <7 Nu har vi log 3 (xx 3) = log 3 (7 xx) ( typ 2; vi identifierar argument) xx 3 = 7 xx 2xx = 10 xx = 5 Eftersom xx = 5 satisfierar båda villkor, V1 och V2, accepterar vi lösningen. Svar: x = 5 ===================================================================== Om vi har mer komplicerade ekvationer använder vi logaritmlagar och förenklar ekvationer till Typ1 eller Typ2. Oftast använder vi följande tre lagar: log aa xx + log aa yy = log aa (xxxx) log aa xx log aa yy = log aa (xx/yy) nn log aa xx = log aa (xx nn ) Vi upprepar att lgxx = log 10 xx och lnxx = log ee xx där e 2.7 ===================================================================== 2 av 6

Exempel 3. Lös ekvationen log 3 (xx 2) + log 3 xx = 1 Villkor V1: xx 2 > 0 dvs xx > 22 Villkor V2: x > 00 Anmärkning: Varje lösning måste uppfylla båda villkor. ( I vårtexempel, om x>2 är båda villkor uppfyllda.) Vi löser ekvationen genom att skriva vänsterledet som en logaritm: log 3 (xx 2) + log 3 xx = 1 log 3 [x(xx 2)] = 1 x(xx 2) = 3 1 xx 2 2xx 3 = 0 ( aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa) xx 1 = 3 ooooh xx 2 = 1 Endast lösningen xx 1 = 3 uppfyller båda villkor V1 och V2. Svar : En lösning xx 1 = 3 Exempel 4. Lös ekvationen lg(xx + 2) + lg 4 = lg(x + 1) + lg 2 V1: xx + 2 > 0 dvs xx > 2 V2: xx + 1 > 0 dvs xx > 1 Anmärkning 1. Om xx > 1 är båda villkor samtidigt uppfyllda. 3 av 6

Anmärkning 2. Argument i lg 4 och lg 2, d v s konstanter 4 och 2, är positiva. Vi skriver varje sida som EN logaritm: lg(xx + 2) + lg 4 = lg(x + 1) + lg 2 lg[ 4(xx + 2)] = lg[ 2(x + 1) ] ( vi identifierar argument) 4xx + 8 = 2xx + 2 2xx = 6 xx = 3 Eftersom 3 INTE uppfyller krav V1, V2, kan vi INTE acceptera xx = 3 som en lösning. Svar: Ekvationen har INGEN lösning. Exempel 5. Lös ekvationen ln(xx + 2) 2ln 5 = 3 ln 2 V1: xx + 2 > 0 dvs xx > 2. Med hjälp av logaritmlagar skriver vi varje sida som EN logaritm: ln(xx + 2) 2ln 5 = 3 ln 2 ( vi använder regeln nn ln xx = ln xx nn ) ln(xx + 2) ln 5 2 = ln 2 3 ( vi använder regeln ln xx llllll = ln xx ) yy ln (xx+2) 25 xx+2 25 = ln 8 ( vi identifierar argument) = 8 xx + 2 = 200 xx = 198 Eftersom xx = 198 satisfierar villkor V1 är det en lösning. Svar: x = 198 4 av 6

Uppgift 1. Lös nedanstående ekvationer. a) log 4 (xx 2) = 2 b) 3log 2 (xx + 1) = 2 c) 3lg(2 xx) = 6 d) 2 ln(2xx + 1) = 4 e) lg(xx + 1) + 2 lg 3 = 1 Lösning c) Definitionsmängd: 2 xx > 0 2 > xx xx < 2 3lg(2 xx) = 6 lg(2 xx) = 2 2 xx = 10 2 2 xx = 100 xx = 98 Eftersom vi accepterar lösningen eftersom xx = 98 uppfyller kravet xx < 2. Svar: a) xx = 18 d) = 1+ee2 2 b) xx = 1 + 2 2/3 c) xx = 98 e) xx = 1/9 Uppgift 2. Lös nedanstående ekvationer. Tipps: Glöm inte ekvationens definitionsmängd. a) log 2 (xx 2) + log 2 (5) = log 2 (xx 3) + log 2 (3) b) lg(xx 3) + lg(5) = lg(xx 4) + lg(6) c) lg(xx) + lg(xx 1) = lg 2 Svar: a) Ingen lösning b) xx = 9 c) x =2 ( notera att definitionsmängden är x > 1) Uppgift 3. Lös nedanstående ekvationer med hjälp av lämpliga substitutioner. a) (lg xx) 2 5 lg xx + 6 = 0 b) (ln xx) 2 3 ln xx + 2 = 0 Lösning a) ekvationen är definierad om xx > 0 Substitutionen llll xx = tt ger tt 2 5tt + 6 = 0 och tt 1 = 2, tt 2 = 3. Från llll xx = tt får vi lg xx = 2 xx = 10 2 xx 1 = 100 lg xx = 3 xx = 10 3 xx 2 = 1000 5 av 6

Båda lösningar ligger i definitionsmängden. Svar: a) xx 1 = 10 2, xx 2 = 10 3 b) xx 1 = e, xx 2 = ee 2 Uppgift 3. Lös nedanstående ekvationer a) xx llllll = 10 4 b) xx ( 3+llllll ) = 10 4 Tips. Logaritmera båda leden. Lösning a) Definitionsmängd: x>0 xx llllll = 4 lg(xx llllll ) = lg 10 4 lg xx lg xx = 4 (lg xx) 2 = 4 lg xx = ±2 xx 1 = 10 2, xx 2 = 10 2 Svar: a) xx 1 = 10 2, xx 2 = 10 2, b) xx 1 = 1/10, xx 2 = 10 4, 6 av 6