Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer inkomser Saens ugifer 1 Sparågärder inom andvården för vuxna -15-5 -5-15 Konrollinervallerna förlängs inom andvården för vuxna och syseme med jour dygne run avskaffas. 2 Jour-syseme reformeras -60-17 -17-60 Verksällande av förordningen om jourverksamhe försnabbas inom primärvården, förlossningsjourerna och den kirurgiska verksamheen. Förvalningso 3 Onödiga inyg inom hälso- och sjukvården avskaffas -8-8 Enlig uppskaning ufärdas de över hundra olika läkarinyg och läkarulåanden inom hälso- och sjukvården. Sörsa delen av inygen har inge omedelbar samband med vården av paienen. En del hälsoinyg är lagsadgade och gäller kommunens skyldighe a ge andra myndigheer handräckning,.ex. en hälsovårdscenralläkares handräckning ill polisen eller fångvårdsmyndigheerna. Hälsoinyg ufärdas bl.a. för arbee, ubildning och hobbyer. Ufärdande av inyg kan minskas när en rä ill en förmån eller en uppgif som behövs för e avgörande,.ex. inyg i fråga om rehabiliering enlig lagen om skada, ådragen i miliärjäns eller inyg i fråga om körkor, kan meddelas på någo anna sä. 4 Bäre kanalisering av akiveringsplaner och arbesverksamhe i rehabilieringssyfe -3-3 Genom samarbee mellan social- och hälsovården och arbes- och näringsförvalningen kan jänserna kanaliseras på e mera effekiv sä och den rehabilierande arbesverksamheen kanaliseras så a den bäre mosvarar kliener behov. Genom samarbee mellan socialväsende i kommunerna sam arbeskrafsförvalningen kan kliener behov i olika livssiuaioner illgodoses bäre än idigare. Socialväsendes arbesverksamhe i rehabilieringssyfe och dess ersäningar har också inneburi arbesdryga adminisraiva uppgifer som nu kan slopas. 5 Skyldigheen a övervaka solarieapparaer avskaffas -1-1 De inspekionsbesök på solarier som krävs enlig hälsoskyddslagen avskaffas. 6 Avbyarservicen för lanbruksföreagare konkurrensusäs Till den 30 maj 2014 ureder regeringen illsammans med Lanbruksföreagar pensionsansal LPA möjligheerna a göra kosnadsbesparingar genom a uveckla syseme. 7 Tillsynen över privaa jänseproduceners lokaler och apparaur Överföring av uppgifen. Överföringen av förplikelsen är nära anknuen ill de arbee som redan uförs vid -0,55 0,55 0 överförs ill regionförvalningsverken regionförvalningsverken. Tillsåndsprocesserna inom social- och hälsovården förenheligas. 8 I servicecenren för arbeskrafen är de all inensivare samarbee mellan arbeskrafsförvalningen och Kommunens uppgif som gäller rehabilieringssamarbesgruppen socialväsende sådan a de även möjliggör samarbee med kliener, och ill den del kan den uppgif med -3,5-3,5 avskaffas rehabilieringssamarbesgruppen som kommunen skö regional avskaffas. Kommunen sköer på andra sä genomförande av anna kliensamarbee än de som ord inom servicecenren. Enlig lagen om klienuppgifer behöver kommunen ine arkivera i pappersform sådana paienhandlingar som skrivs 9 Pappersarkiveringen av paienuppgifer upphör -94-28 -28-94 från och med den 1 sepember 2014, uan den långvariga arkiveringen ska sköas elekronisk genom de naionella paiendaaarkive (Kana). På grund av a kommunerna kan avså från upprähållande av arkiv medför dea inbesparingar. 10 Skyddshemmen överförs ill saen -8-4 4 0 Ansvare för skyddshemmen överförs ill saen från och med ingången av 2015. 11 Livsmedelsillsynen luckras upp och görs elekronisk -1-1 förplikelser som gäller rapporering och planering luckras upp och görs elekroniska. Förslage om a påföra illsynsavgifer ( 39 i denna abell) hänför sig ill denna ågärd.
12 Ändringar inom landsbygdsnäringsförvalningen -1,5-1,5 13 Kommunens lagsadgade förplikelse som gäller uarbeande och upprähållande av en plan för uvecklande av vaenjänserna avskaffas -2-2 14 regionala garanin i fråga om sysselsäningen avskaffas -2,6-0,8-0,8-2,6 15 illsynsuppgifer ses över -30-9 -9-30 16 planeringsförplikelser minskas -30-9 -9-30 Ågärder som minskar kommuner uppgifer -260-73 -64-252 I samband med genomförande av CAP2020-reformen ureder regeringen hur de uppgifer som faller på kommunerna kan ändras så a inbesparingar görs. planeringsförplikelse i lagen om vaenjänser luckras upp. I samband med reformen av lagen om vaenjänser sryks kommunens lagsadgade förplikelse a uarbea och upprähålla en plan för uvecklande av vaenjänserna. regionala garanin enlig lagen om offenlig arbeskrafs- och föreagsservice som gäller a ordna arbesmöjligheer för arbeslösa arbessökande avskaffas. na har e fleral illsynsuppgifer som bl.a. baserar sig på hälsovårdslagen, hälsoskyddslagen, lagen om miljö- och hälsoskydd, obakslagen, alkohollagen, konsumensäkerheslagen och lagen om avfallshanering. För många av illsynsavgiferna kan påföras en avgif. Kommunens illsynsuppgifer ska uredas heläckande. Syfe är a kommunens illsynsuppgifer ska minskas. Ansvare för illsynsuppgifer kan överföras på sörre kommunala enheer eller på saen. Vid uredningen görs en bedömning av de kosnader som illsynsuppgiferna medför för kommunerna. Genom a avveckla illsynsuppgiferna kan de enlig en grov uppskaning göras en neobesparing på högs några ioals miljoner euro. Planeringsförplikelserna i kommunen i fråga om samliga förvalningson uvärderas som helhe i samband med beredningen av kommunallagen och lagen om social- och hälsovårdsreformen, och som en gemensam ågärd miniserierna emellan granskas möjligheerna a sammanslå kommunens planeringsprocesser ill sörre helheer. Granskningen ska gälla alla de verksamheer som omfaas av förplikelsen a göra upp en plan för ordnande av jänsen/verksamheen. Kosnadsbesparingarna är svåra a bedöma, men sannolik uppgår de ill högs några ioals miljoner euro. ANM, FM, Samliga De normer som syr kommuner förplikelser och produkionen av jänser avvecklas Inverkan 2017, milj. euro ugifer inkomser Saens ugifer Förvalningso srukurella reformen av näe för ubildningsanordnare sam revideringen av finansieringssyseme genomförs så a finansieringen i försa hand baserar sig på presaioner (.ex. examina, delexamina, kompeenspoäng) och resula, dvs. ine på sudieiden. 17 Srukurell reform av uvecklingen av näe för anordnare av ubildning på andra sadie sam revidering av finansieringssyseme -195-73,5-73,5-195 Näe för ubildningsanordnare på andra sadie koncenreras så a sarka anordnare av gymieubildning och yrkesinrikad ubildning (grund- och illäggsubildning) får bäre verksamhesförusäningar sam a illgängligheen ill ubildning som mosvarar behov av forsaa sudier och behov i arbeslive kan ryggas regional. Ändringarna av finansieringssyseme medför även inbesparingar i kosnaderna för lokaler och apparaur. 18 De cenrala inom ubildningen på andra sadie är finansieringen av examina, och den finansieringen av annan ubildning upphör -65-27 -27-65 I forsäningen koncenrerar man sig på ordnande av examensdelar och examina och avsår från den finansieringen av annan ubildning: ämnessudier inom gymieubildning sam ubildning som ine leder ill någon delexamen inom yrkesinrikad illäggsubildning (vid läroansaler och i läroavalsform).
19 Grunderna för undervisningen i religion och livsåskådningskunskap skärps inom den grundläggande ubildningen sam gymieubildningen -3-1 -1-3 Minimigruppsorleken i undervisning i evangelisk-luherska och orodoxa ron sam i livsåskådningskunskap ska vara 10 personer (för närvarande re). 20 Finansieringen av fri bildningsarbee minskas -15-8,5-8,5-15 Srukuren och finansieringen i fråga om fri bildningsarbee ses över. Syfe är a skapa illräcklig sora läroansaler för fri bildningsarbee så a verksamheens kvalie och effekivie kan säkersällas. Besämningsgrunderna för finansieringen förydligas och uppdaeras. Finansieringen ska uppmunra uvecklande av sudieformerna. I syfe a förbära verksamheens förusägbarhe ska de för varje huvudman inom fri bildningsarbee fassällas yre ramar för finansieringen. 21 Biblioeks- och informaionsjänserna skärs ner genom a minska anale landskapsbiblioek -1-0,4-0,4-1 Landskapsbiblioeksnäe blir glesare. För närvarande bildar de allmänna biblioeken sora sammansluningar.o.m. landskapsvis, och därför uppsår de överlappningar i verksamheen både i dessa sammansluningar och i landskapsbiblioeken. Regeringens proposiion om ändring av biblioekslagen överläm ill riksdagen i början av följande regeringsperiod och lagen räder i kraf 2016. 22 Skolgångsbirädena beakas i lärar-elevrelaionen -10-4 -4-10 23 Cenraliserad upphandling av läromedel inom den allmänbildande ubildningen och segvis övergång ill digial maerial -7-3 -3-7 24 Minskad ansalsvård inom åldringsvården -300-300 25 Förlängning av recepens gilighesid -3-3 Beakande av skolgångsbirädena vid bildande av undervisningsgrupper för den grundläggande ubildningen kräver ändring av besämmelserna om undervisningsgrupper sorlek i den grundläggande ubildningen. Efer revideringen av 1999 års lag om den grundläggande ubildningen har de ine i lag föreskrivis särskil om undervisningsgrupper sorlek uom i fråga om undervisningen av elever som behöver särskil söd, elever som omfaas av förlängd läroplik och elever med svår funkionsnedsäning. Enlig lagen om grundläggande ubildning ska undervisningsgrupperna bildas så a de mål som sälls upp i läroplanen kan nås i undervisningen. Inom den grundläggande ubildningen är kosnaderna för läromedel ca 90 miljoner euro. Övergången ill digiala läromedel och unyjande av ubildningsmolne uppskaas spara ca 5 10 % av kommuner kosnader för läromedel. Om mosvarande arrangemang även unyjades i gymieundervisningen skulle dea gynna suderandena. I syfe a genomföra den förplikelse i lagen om södjande av den äldre befolkningens funkionsförmåga och om socialoch hälsovårdsjänser för äldre enlig vilken långvarig vård och omsorg får ges som vård på insiuion bara om de finns medicinsk moiverade skäl ill dea eller om de annars är moivera för a en äldre person ska ha e värdig liv och få säker vård uarbeas e ågärdsprogram som säkrar a anale plaser inom insiuionsvården dras ned så a de minskar kommuner ugifer med 300 miljoner euro på 2017 års nivå i relaion ill de nu uppskaade inom ramen för saens nuvarande resurser. Förlängning av recepens gilighesperiod ill vå år minskar kommuner kosnader för hälso- och sjukvård, efersom de anal läkar- och sjuksköarmoagningar som föranleds av förnyande av recep minskar. Samidig minskar den arbesid som går å ill a dagligen uppdaera paienuppgifer och moagningspersonalen arbesmängd, efersom flöde av inkommande och ugående recep minskar. Inverkan av de beräknade kosnaderna grundar sig på a ca 1,4 miljoner paiener under långvarig läkemedelsbehandling årligen förnyar sina recep. 26 Minskning av den illäggsfinansiering som reserveras inom ramen för uvecklingen av social- och hälsovårdsjänser -32-4 -4-32 Inrikas i prakiken på a dimensionera reformen av socialvårdslagen. 27 Fördjupad inegraion av primärvården, den specialiserade sjukvården och socialarbee -50-15 -15-50 bereder omedelbar de ändringar som behövs i lagsifningen genom vilka planerna för organisering av hälsooch sjukvården och genomförande av dem uvidgas a omfaa även den socialservice som kommunerna ordnar för a inom social- och hälsovården särka verksamheen på basnivån, förbära inegraionen, effekivera verksamheen och slopa överlappande förvalning. På dea sä söds bildande av obruna servicekedjor inom jänserna,.ex. menalvården och missbrukarvården, jänserna för personer med funkionsnedsäning, barnskydde. Som en del av dea ureds även möjligheerna a uvidga användningen av Imaramodellen. 28 Upplösning av rekommendaioner av normkarakär -30-9 -9-30 Ågärden går u på a se över rekommendaionerna av normkarakär och bedöma deras sällning i förhållande ill lagsifningen och målen för jänserna.
29 Omorganisaion av räddningsväsendes sysem -7,5-7,5 30 Effekivering av kollekivrafiken och personrafiken -70-30 -100 Omsrukureringen av räddningsväsendes förvalning genomförs. Räddningsväsendes osindelning läggs om så a ona minskas från 22 ill 11. Ugångspunken är a de sker enlig den disriksindelning för polisinräningarna som räder i kraf näsa år. Inräande av kommunala cenraler för rafikförbindelser främjas genom uveckling av lagsifningen. Måle är a spara in io procen på kosnaderna för kollekivrafiken och personrafiken. Genom cenralerna för rafikförbindelser kunde de vara möjlig a uppnå beydande besparingar främs inom gles bebyggda on. Sammanföring av den kollekiva lokalrafiken och söde ill den, skolskjusar, resor som ersäs av sjukförsäkringen sam ransporer för äldre och personer med funkionsnedsäning kunde bidra ill kosnadsbesparingar. IM KM,, 31 Effekivera underhåll av gaunäe sam omorganisering av kommunala uppgifer som anknyer ill byggande, finansiering och underhåll av enskilda vägar. -5-5 Effekivera underhåll av gaunäe genom a upphandlingsprocesserna uvecklas inom kommuner och saens (NMT-cenralerna) samarbeson. KM 32 Bedömning av genomslagskrafen hos den kommunala miljövårdsmyndigheens uppgifer och revidering av uppgiferna och illvägagångssäen. -3,5-3,5 Möjligheerna a ändra röskeln för illsåndspliken inom miljövården ureds. För de andra ureds de om några funkioner kan överföras från illsåndsförfarande ill regisrering. Överföringen av de kommunala miljöillsåndsförfarande ill e elekronisk sysem inleds. Omläggningen genomförs i samband med de andra skede av e projek för revidering av miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen sam vissa andra förfaningar. 33 Cenralisering av den kommunala byggnadsillsynsmyndigheen ill enheer som agerar över kommungränserna -7,5 16,5-24 Inom kommunens byggnadsillsyn ska sakkunskapen och e enhelig verksamhessä särkas genom a byggnadsillsynen sammanförs ill sörre enheer som agerar över kommungränserna. De nya byggnadsillsynsenheerna ska äcka sin verksamhe ill full belopp genom illsåndsavgifer. Avsiken är a reformen genomförs under 2016. Liberalisering av behörigheskraven I syfe a rygga den kommunala s hållbarhe och illgången ill personal behöver den normuppsäning som reglerar främs personalens behörighe och dimensioneringen av den görs smidigare. Dea kräver uppluckring av allför dealjerade personalnormer och snäv specialiserade behörigheskrav, som gör de svårare a organisera jänserna effekiv och se över uppgiferna och arbesfördelningen. I de lagar som gäller sköseln av kommuner lagsadgade uppgifer finns besämmelser om personalens behörighesvillkor eller ubildningssrukuren för personalen. En uppluckring av behörighesvillkoren och ubildningssrukuren kräver lagberedning i miniserierna. Regeringen uppsäller som mål a miniserierna inleder lagberedningen omedelbar, så a verksällande av framsällningen kan inledas 2015. 34 - :s förvalningso -145-43 -43-145 35 - :s förvalningso -20-8 -8-20 Upplösning av de normer som syr kommunala förplikelser och produkionen av jänser -970-180 -226-1016
Förslag som särker kommuner inkomsunderlag Inverkan 2017, mn euro ugifer inkomser Saens ugifer 36 Jusering av dagvårdsavgiferna 25-25 Dagvårdsavgiferna höjs målig så a höjningen av avgiferna främs gäller höginkomsagare. 37 Avgifsbelagd illsyn i enlighe med miljöskydds- och markäkslagen 3,3-3,3 I samband med den regeringsproposiion om reform av miljöskyddslagen som är under beredning kommer de a föreslås a miljöskyddsillsynen av anläggningar blir avgifsbelagd. Kommunen ska kunna a u en avgif för sådana inspekioner som görs regelbunde på illsåndsplikig och regisrerad verksamhe och grundar sig på e kommunal illsynsprogram och för annan periodisk illsyn sam konroller. De främsa måle är a effekivera eferhandsillsynen inom miljöskydde. 38 Höjning av avgifer som as u för livsmedelsillsyn 10-10 Avgiferna höjs så a inkomserna från avgiferna ökar med 10 miljoner euro. Anknyer ill förslag 12 i denna abell. Förslag som särker kommuner inkomsunderlag 0 38 0-38 Förvalningso SAANDRAG AV ALLA FÖRSLAG Inverkan 2017, mn ugifer inkomser Saens ugifer Ågärder som minskar kommuner uppgifer -260-73 -64-252 Upplösning av de normer som syr kommunala skyldigheer och produkionen av jänser Förslag som särker kommuner inkomsunderlag -970-180 -226-1016 0 38 0-38 ALLA ÅTGÄRDER SAANLAGT -1230-214 -291-1306 Inverkan på kommuner ekonomi, neo -1015