Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolans skolområde Prästgårdsskolans och Holmestads skolas fritidshem 1
Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4 Åtgärder enligt 2007/2008 sidan 4 Mål för 2008/2009 sidan 4 Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse sidan 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål sidan 5 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet sidan 9 Uppföljning av likabehandlingsplanen sidan 11 Åtgärder för förbättring sidan 11 2
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Prästgårdsskolan och Holmestads skola Budgetenhet: Fritidshem Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta På Prästgårdsskolan och Holmestads skola finns fritidshem för de barn som behöver omsorg och tillsyn före och efter skoldagen. Fritidshemmen samarbetar fullt ut med grundskolan och personalen tjänstgör i grundskolan under skoldagen. Under året har det varit ca 120 barn inskrivna på fritidshemmet. Fritidshemmens pedagogiska verksamhet utgår från de Allmänna råden för fritidshem som kom 2007, Lpo-94 samt de kommunala målen som finns för budgetenheten. Barngrupperna på Prästgårdsskolan har barn inskrivna från tätorten och landsbygd. Ordet Mångfald genomsyrar fritidshemsgrupperna. Mångfald står för att fritidshemmen har olika karaktär såsom landsbygd och tätort, äldre och yngre, barn med olika modersmål, barn med funktionshinder som är inkluderade i fritidshemsgrupperna. Inom rektorsområdet finns ca 14 språkgrupper, flera av dessa barn har fritidshemsplats. På Prästgårdsskolan båda fritidshemavdelningar har det under läsåret varit ca 20 % inskrivna med annat modersmål. Fritidshemmet på Prästgårdsskolan är uppdelat på två avdelningar i två byggnader, Östra och Västra huset. Barnen kommer både från landsbygden och från tätorten. Fritidshemmen på Prästgårdsskolan har en utemiljö som består av asfaltsytor och gräsytor med olika lekredskap. 3
Östra huset, har under året haft ca 57 barn inskrivna, På övre plan där barnen är 7-8 år har barnen varit jämt fördelade på flickor och pojkar. På nedre plan där 6-åringar har sin hemvist fördelningen mellan könen varit mer ojämn. Där har övervägande delen varit pojkar. I Västra huset finns avdelningen Pluto. Pluto har under innevarande år haft mellan 52 och 42 baren inskrivna i åldrarna 9-12 år. Det har varit något fler pojkar än flickor i gruppen under året. Barngruppen i Holmestad har barn från landsbygden. Fritids i Holmestad har under året haft 15 barn inskrivna i åldrarna 6 8 år, varav 9 flickor och 6 pojkar. Fritidshemmet i Holmestad är beläget i en gammal skola med två våningsplan med en utemiljö som består både av lekplats, gräsytor, fotbollsplan samt skogsparti. Under loven samverkar Pluto och Holmestad, de båda fritidshemmen är då i Plutos lokaler. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse. 80-100 % måluppfyllelse Mycket bra 60-79 % måluppfyllelse Bra 40-59 % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2007/2008 Att utveckla den nya gemensamma konflikthanteringsmodellen. Arbeta mer medvetet med genuspedagogiken. Vi lär barnen att använda stopphanden för att få prata färdigt. Policydokument för föräldrakontakter. Att träffa representanter från kommunens andra fritidshem och diskutera GPS mål. Mål för 2008/2009 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Förankra värdegrunden Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar 4
Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse Personalresursen för fritidshemmen har varit fördelat enligt följande: Fritidshemmet % tjänst Prästgårdsskolan och Holmestad Östra huset (6-8 år) 4,0 fritidspedagog 0,50 resursassistent Västra huset (9-12 år) 2,75 fritidspedagog Östra + Västra huset 0,25 ekonomibiträde (kost) Holmestad 1,8 fritidspedagog inkl frukost, mellanmål samt disk Resurserna ska täcka upp barnomsorgsbehovet från kl. 05.40 kl.18.15. Östra och Pluto samverkar med öppning och stängning av fritidshemmen. Del av resurserna används till samverkan med grundskolan. Resurserna används flexibelt utifrån barngruppens behov. Tillsättningen av vikariat på 50% under hösten på Fritids Östra blev kraftigt försenad samt att det var svårigheter att lösa personalresursen för ett enskilt barn med funktionshinder. Det var många personalbyten under denna period. Detta i sin tur medförde att det enskilda barnet med särskilda behov påverkades negativt, så även delar av barngruppen och personalen. Personalen har den utbildning som krävs för verksamheten. Kompetensutveckling: - Föreläsningar: ADHD: Autismspektrum medicinsk och psykologisk aspekt pedagogiska åtgärder av Elisabeth Fernell och Leif Svensson ADD: Flickor och pojkar med ADD av Malene Larssen Mental träning för ledare och pedagoger av Anders Kullberg Situationsanpassat ledarskap -Litteratur: Explosiva barn av Ross W. Greene Är jag normal mamma? av Malene Larssen Handledning av Rådgivningscentrum Flyktingenheten informerade om sitt arbete Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. Utifrån enkätsvaren och pedagogerna egna upplevelser vet de att de flesta barnen trivs och känner sig trygga. Det har dock förekommit en del konflikter framförallt bland de yngre barnen. Pedagogerna upplever inte att det grundar sig på kulturella eller sociala motsättningar. Barn med olika nationaliteter och barn med funktionshinder, möts på ett naturligt sätt, vilket i första han gäller för fritidshemmet på Prästgårdsskolan. 5
Barnen ges stort utrymme för den fria leken och fritt skapande där barnens kreativitet och fantasiförmåga utvecklats. Pedagogerna anser att de har en bra kontakt med föräldrarna som tycker att det är bra att vi tar ett gemensamt ansvar för barnens sociala utveckling. Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Resultat: Barn och föräldrar blir medvetna om det sociala lärandet. Fritidspedagogerna lägger ner mycket tid och engagemang i att stärka det enskilda barnet både utifrån barnets egna behov och utifrån det sociala samspelet med andra barn.. Detta gör pedagogen genom enskilda samtal, gemensamma diskussioner, i mindre grupper och i samlingen. Vid dessa tillfällen lyfts barnets/barnens egen roll och ansvar för sina handlingar, genom dessa samtal upplever pedagogerna att barnen reflekterar och visar stort engagemang. Pedagogerna ser en utveckling i barnets sociala lärande, olika långt för olika barn. De äldre barnen är mycket medvetna om hur de ska uppföra sig mot varandra, de tar ofta ansvar för att vägleda och hjälpa de yngre barnen i vad som är rätt och fel i det sociala samspelet. Under hösten skickade samtliga fritidshemsavdelningar hem ett informationsbrev till föräldrarna om verksamhetens inriktning på fritidshemmet. Där beskrev pedagogerna hur de arbetar med det sociala samspelet. På Östra och Holmestad där man har yngre barn inskrivna träffar man de flesta föräldrar dagligen. Pedagogerna lägger stor vikt vid det dagliga mötet med föräldrarna och för samtal omkring uppkomna situationer. Föräldrarna tar också ofta initiativ till samtal för att följa upp hur barnet mår och hur han/hon fungerar socialt. Pedagogerna har fått ett positivt gensvar från föräldrar som upplever att man arbetar gemensamt med barnens sociala utveckling. Det är jättebra att ni tar tag i konflikter, annat var det på min tid, då fick man själv göra upp på nästa rast. På Pluto där barnen går till och från fritids själva sker oftast föräldrakontakten via telefon eller genom att föräldern ombeds komma. Några gånger per läsår anordnas sk Drop-In för att ge tillfälle till utbyte och information. Via bilder i en digital fotoram illustrera pedagogerna verksamheten med fokus på sociala lärandet i vardagen. Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Resultat: Barnen känner till och använder olika uttrycksformer. Resultat: Barnen gör medvetna val och tar egna initiativ. Det finns ett varierande utbud av tekniker och material som barnen kan välj a utifrån. Mycket av fritidshemmets kreativa material finns tillgängligt och synligt för barnen. De yngre barnen i Holmestad och på Östra har bland annat fått prova på snickeri, textila material, teknikverkstad m.m. Materialet eller metoden har presenterats för barnen och sedan har man ägnat sig åt detta så länge barnen varit intresserade. De äldre barnen har haft möjlighet att dreja. Det årliga pepparkaksprojektet genomfördes före jul. Till julpysslet ställdes ett smörgåsbord av material fram för att inspirera barnens skapande. Barnens egna informationstavla på Pluto har utvecklats under året. Från början fanns bara barnens förslagslista men under läsåret har barnen själva satt upp mer information, bl.a. inbjudan till olika tävlingar som barnen själva har arrangerat. Under 6
samlingarna på fritids tar barn och pedagoger upp nya idéer till diskussion och man går igenom barnens förslag. Barnen skapar på ett fritt och kreativt sätt och deras idéer har vidareutvecklats och pågått under längre perioder. Barnen gör pedagogerna delaktiga i sitt skapande genom att efterfråga material och få inspiration för att kunna utveckla och slutföra sina idéer. Pedagogerna uppmuntrar barnens egna idéer och arbetar för att ha en atmosfär där barnen känner att de kan ta egna initiativ. Lokaler, material och personal används i verksamheten så att det gagnar barnets kreativa utveckling. Snilleblixtkonceptet har medfört att fritidshemmet haft teknikverkstad med nya uppfinningar som följd, barnen och pedagogerna har samlat avfall och sorterat som sedan lämnats på Återvinningscentralen. Barnens engagemang smittade också av sig på föräldrar. Några företag i Götene skänkte material till fritids och visade ett intresse för barnens arbete. Barnens kreativitet har också tagit sig uttryck i musik, dans och sång. Rollekar är ett stort inslag i barnens vardag både ute och inne Barnens skapande har synliggjorts genom utställningar och via bilder i digital fotoram, vilket föräldrarna har visat stort intresse för. Mål: Bryta traditionella könsmönster Resultat. Alla barn oberoende av kön får lika stort utrymme i och inflytande över verksamheten. Pedagogerna på fritidshemmet har under flera år ökat sin medvetenhet runt genusfrågor, detta genomsyrar framförallt verksamheten kring de yngre barnen. De vuxnas förhållningssätt bidrar till att inte konservera de invanda könsrollsmönstren. Barnen bekräftas och bemöts oavsett kön. Pedagogerna agerar så att barnen blir sedda för sin egen person och oberoende yttre attribut. Genom att använda stopphanden får flickor och pojkar samma möjlighet att prata färdigt utan att bli avbrutna. Genom att undvika inte-uppmaningar och arbeta med positivt förstärkande upplever pedagogerna att barnen självkänsla stärks. De vuxnas förhållningssätt bidrar till att flickor och pojkar får samma inflytande och utrymme. Verktyget stopphanden används av samtliga pedagoger på Östra där barnen är i 6-8 årsåldern, i Holmestad har stopphanden introducerats under året. Pedagogerna på Östra genomförde en enkät för att få reda på hur barnen upplevde skillnad tjejer - killar utifrån olika frågeställningar som bl.a handlade om Stopphanden, om aktiviteter som riktar sig enbart till killar eller tjejer. Enkäten visade att de flesta barnen tyckte det var bra med Stopphanden. En flicka på sex år tyckte så här: Känns jobbigt att få vänta på att få prata, men det är bra mot andra. På frågan om det finns aktiviteter som enbart är riktat till pojkar eller flickor svarar de flesta barnen att så inte är fallet.. 7
Mål: Förankra värdegrunden Resultat: Barnen visar varandra respekt oberoende av social och kulturell bakgrund. De äldre barnen ställer upp för och visar respekt och omsorg om varandra. Bland de yngre barnen är respekten och omsorgen för varandra mycket mindre. Här ser pedagogerna att barnen är mer egocentriska. Konflikterna bland de yngre barnen är många, de flesta är nya för varandra och har ännu inte hittat sina roller i gruppen. Samtliga grupper har genomfört en enkät om trivsel, fula ord och att lyssna på varandra Enkäten visade att de flesta barnen trivs eller är att det är ok. Inget barn säger att han/hon inte trivs. De yngsta barnen som har flest konflikter svarade i sin enkät att dom trots konflikter trivs på fritids. I denna grupp förekom också fler fula ord än bland de något äldre. De upplever att det är det är många fula ord som sägs och det görs framförallt då det inte finns någon vuxen i närheten. Barnen svarade också på frågan om andra barn lyssnar på henne/honom. De äldre barnen (Pluto) kände sig mer lyssnade på än de yngre barnen. Många tyckte att han/hon blev lyssnad på ibland. Däremot så svarade de flesta ja på frågan om dom kände att pedagogerna lyssnade på dom. Arbetet med värdegrunden är ett ständigt pågående tema i fritidshemmets och skolans vardag. Pedagogerna samtalar ofta med barnen alla människors lika värde vid lämpliga tillfällen. Fritidshemmet har också varit involverat i skolans mångfaldsprojekt för att skapa förståelse för människors likheter och olikheter. Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resultat: Varje barns behov tillgodoses. De åtgärdsprogram som upprättats där fritidshemmet varit delaktiga följer pedagogerna och har kontinuerlig uppföljning med övriga som arbetar kring barnet.. Pedagogerna upplever att barnen blivit mera trygga och vågar ta för sig och fungerar allt bättre i det sociala samspelet. De vuxna ser alltid till barnets bästa och försöker att tillgodose alla barns behov i den mån det går. Fritidsaktiviteterna anpassas efter både individen och gruppen. Genom samarbete mellan fritidshemsavdelningarna och en informativ övergång får pedagogerna tidigt kännedom om barnens olika behov. 8
Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Mycket bra Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Mål: Bryta traditionella könsmönster Mål: Förankra värdegrunden Mycket bra Bra Bra Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Bra Analys: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Resultat: Barn och föräldrar blir medvetna om det sociala lärandet. Det finns ett stort engagemang hos pedagogerna och en hög ambitionsnivå att få med barnens idéer och delaktighet i fritidshemmets verksamhet. Arbetslagen är väl fungerande vilket innebär en trygghet för barn och föräldrar. Läsårets resultat fokuserades på det sociala lärandet eftersom det är där pedagogerna ser sin viktigaste roll. Detta har de till bland de yngre barnens föräldrar fått bekräftat genom ex i samtal i det dagliga mötet. Pluto som har äldre fritidsbarn har inte den dagliga kontakten vilket medfört att responsen inte varit lika tydlig. I början på läsåret skickade samtliga avdelningar hem ett informationsblad där pedagogerna beskrev sin verksamhet och den inriktning fritids hade för året, där upplever Pluto, som har de äldre barnen at man inte fått någon respons vilket de skulle jobba på inför nästa läsår. Arbetet med att få föräldrarna delaktiga pågår, men kan utvecklas framförallt då den dagliga kontakten brister. Samtliga pedagoger framhåller att barnen på fritids blir mer och mer medvetna om sitt sociala beteende. Under året har det skett en stor utveckling hos de yngsta barnen som från början hade svårt att se sin roll i det sociala beteendet. Det är pedagogernas strävan att arbeta ihop med föräldrarna så at barnen blir medvetna om hur man ska uppföra sig mot varandra. Östra skriver i sin rapport att de äldre barnen tar ofta ansvar för att vägleda och hjälpa de yngre barnen i vad som är rätt och fel i det sociala samspelet. Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Resultat: Barnen känner till och använder olika uttrycksformer Barnen gör medvetna val och tar egna initiativ. Barnens initiativförmåga är störst då den utgår från sina egna intressen och behov. Pedagogerna upplever att så är fallet vilket tyder på att atmosfären på fritids främjar egna idéer. Genom att barnen tar egna initiativ kan pedagogerna spinna vidare på deras idéer och uppmuntra till mer utvecklande projekt. Pedagogerna upplever att barnen tar mer plats och vill vara med att styra verksamheten mer när de möts av en positiv inställning och blir tagna på allvar. Barnen har själva uttryckt en glädje över att pedagogerna har lyssnat och tagit vara 9
på deras önskemål. De flesta barnen tycker det är roligt att börja med olika projekt, däremot behöver de träna på att också avsluta och göra i ordning efter sig, vilket pedagogerna beskriver i sin redovisning. Engagemanget smittar också av sig då pedagogerna är intresserade och engagerade, vilket bl.a blev tydligt i samband med miljöarbetet och teknikverkstaden. Pedagogerna hade ett tydligt mål med arbetet vilket visade sig i resultatet då barnen både fick kunskap och intresse över hur allt hänger ihop. Barnens kunskap spred sig också vidare till föräldrarna. Genom att regelbundet använda den digitala fotoramen blir barnens vardag synliggjord vilket pedagogerna upplever som främjande för barnens kreativitet. Bevisen blir dokumenterade direkt och de kan själva följa detta ihop med föräldrar och andra kamrater prata om det. Tidsfaktorn är begränsande för barnens kreativitet visar de enkätsvar som fritids gjort under våren. Barnen upplever att de känner sig avbrutna i leken och i skapandet, vilket även pedagogerna uttrycker. Eftersom fritidshemmet är uppbundet av vissa tider för måltiderna så är tyvärr detta något som är svårt att åtgärda. Dock är det en frågeställning som vi får ta med oss till kommande läsår. Mål: Bryta traditionella könsmönster Resultat: Alla barn oberoende av kön får lika stort utrymme i och inflytande över verksamheten. Frågorna kring genus och jämställdhet är ett utvecklingsområde som avdelningarna kommit olika långt med. Stopphanden är en etablerad metod för 6-8 åringarna på Prästgårdsskolans fritidshem, under året har detta introducerats i motsvarande grupp på Holmestads fritids. Pedagogerna som arbetar med de äldre barnen anser inte att den är lika användbar i deras grupp. Barnens enkätsvar visar att de flesta tycker det är bra, även om det kan vara jobbigt att få vänta. Det är tydligt i de olika redovisningarna att arbetet med att höja sin medvetenhet som pedagog kommit olika långt. 6-8 årsgruppen på Prästgårdsskolan upplever att de har ett medvetet förhållningssätt och arbetar konsekvent så könsneutralt som möjligt. Barnens enkätsvar är ett bevis på detta. Inför kommande läsår bör vi iden pedagogiska diskussionen arbetar för en överspridning av deras kunskaper till övriga. Mål: Förankra värdegrunden Resultat: Barnen visar varandra respekt oberoende av social och kulturell bakgrund. Här visar resultatet en klar skillnad i barnens utveckling. De äldre barnen från 6-8 årsgrupperna och uppåt visar mer respekt och omsorg om varandra än de yngsta barnen på fritids. Pedagogernas uppfattning är att detta till viss del beror på att de har mognat, hittat sin plats i gruppen, men också att det arbete som pedagogerna lagt ner på att förankra värdegrunden burit frukt. Detta visar sig också i språkbruket där de yngsta barnen tenderat att använda fler fula ord än de äldre. Orsaken till detta är svårt att utläsa, men en effekt kan vara att barnen påverkar varandra i gruppen, samt att många barn utsätts för negativ påverkan från omgivningen och att de i denna ålder prövar sig fram och tar till sig negativa språkbruk. 10
Utifrån de enkätsvar som gjordes beskriver pedagogerna att de fått idéer och tankar i hur de kan förbättra verksamheten såsom mer strukturerade samlingar, bestämda sittplatser vid måltider och i samlingar (gäller de äldsta barnen). Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resultat: Varje barns behov tillgodoses Genom ett medvetet förhållningssätt har pedagogerna hjälpt och stöttat barn i deras kamratrelationer. De har haft återkommande samtal för att hjälpa och stödja barnen i det sociala samspelet. Resurspersonal har under läsåret också stöttat enskilda barn då detta varit nödvändigt utifrån de behov som funnits. Fritidspedagogerna är inte alltid delaktiga i de åtgärdsprogram som upprättas, vilket behöver åtgärdas inför kommande läsår. 6-8årsgrupperna har fritidspedagogrepresentant med då det är arbetslagens evg. Uppföljning av likabehandlingsplanen Arbetet med värdegrundsfrågor och det förebyggande arbetet utifrån likabehandlingsplanen är ett ständigt levande utvecklingsområde för samtliga pedagoger. Pedagogerna har på olika sätt involverat barnen i detta arbete. Genom att konkretisera språket i likabehandlingsplanen blir den också mer bekant för barnen. Den har diskuterats och brutits ner, trivselregler har utformats, barnen har fått skriva under med sina namn i samband med de överenskommelser som gjorts. Pedagogerna arbetar aktivt för att hjälpa och stödja barnen då det uppstår konflikter, de finns också i barnens närhet ute och inne. Föräldrar har tagit del av likabehandlingsplanen och de har gett ett positivt gensvar till pedagogerna. Resultat och analys De yngre barnen har fått svara på en enkät med frågor, som bland annat utgår från likabehandlingsplanen. Den visar att de flesta barnen känner sig trygga både i den fysiska miljön och i relationen till andra barn och vuxna. Men, det finns barn som svarar ja på frågan om de känner sig rädda i olika sammanhang då han/hon är på fritids, det kan handla om rädslan att bli retad, rädd för något barn eller rädd för att ramla och slå sig. Fritidspedagogerna är noga med att uppmärksamma barnens tankar och åsikter och skapa en trygg miljö så att inte barnen känner sig rädda i några sammanhang då de är på fritids. Retningar och andra kränkande kommentarer förekommer också säger några barn, fritidspedagogerna tar upp detta direkt med resp. barn och föräldrar när det kommer till deras kännedom. Det är framförallt de yngsta barnen som har sagt detta, där har det också förekommit konflikter som samtliga vuxna arbetat mycket med. I de sociogram som fritidspedagogerna gjort kan pedagogerna se att de flesta barnen har många relationer som dels är i olika åldrar och som riktar sig både till flickor och pojkar. Åtgärder för förbättring Arbete med att ge barnen ett ökat eget ansvar fortsätter Policydokument för föräldrakontakter. Stopphandsmodellen utvecklas till att omfatta även barn-barn. Arbete med likabehandlingsarbetet fortsätter att vara ett levande projekt på fritids, utifrån den enkät som gjorts bland barnen. 11