Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1

2 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4 Åtgärder enligt 2006/2007 sidan 4 Mål för 2007/2008 sidan 4 Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse sidan 4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål sidan 5 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet sidan 6 Uppföljning av likabehandlingsplanen sidan 7 Åtgärder för förbättring sidan 7 2

3 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Prästgårdsskolan och Holmestads skola Budgetenhet: Särskola år 1-8 Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Prästgårdsskolans skolområde består av två skolor. På Prästgårdsskolan i centrala Götene går barn i förskoleklass och år 1 till år 6. Holmestads skola är belägen på landsbygden ca fem kilometer från centralorten. Skolan har barn i förskoleklass och år 1 till år 2. Särskolan är lokalintegrerad på Prästgårdsskolan, vilket inbjuder till ett samarbete med övriga klasser. Under året har ett utökat samarbete med grundskoleklasser förekommit där elever från särskolan varit inkluderade delar av dag. Personalen är organiserad i arbetslag runt eleverna. Två arbetslag för 6-8-åringarna och två arbetslag för eleverna i åldrarna 9-12 år. Särskolans personal har ingått i ett av 6-8 årsarbetslagen. Särskolan har under året varit indelad i två mindre grupper, en grundsärskolegrupp som har bestått av 3 elever, två pojkar och en flicka, samt en träningsskolegrupp som också har bestått av 3 elever, två flickor och en pojke. 3

4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2006/2007 Förbättrad elevdokumentation Fortsatta pedagogiska diskussioner inom arbetslaget och med arbetslaget kring eleverna i år 6-10 på Fornängsskolan. Mål för 2007/2008 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Upprätthålla kontakten som grundlagts med förskoleklassen Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse Prästgårdsskolan: Antal elever i år 1- år 8 6 elever 7-14 år, tre flickor och tre pojkar. Lärare i sörskoleklass 1,7 tjänst Elevassistenter 1,4 tjänst Slöjdlärare 0,12 tjänst Idrottslärare 0,14 tjänst Gruppen har varit indelad i två mindre grupper, en särskolegrupp och en träningsskolegrupp. Ett klassrum och ett grupprum har använts. Individuellt utformade arbetsplatser. Närhet till centrum (ADL-träning). 4

5 Kompetensutveckling: Bienalen i Linköping, Varbergsdagarna, Vi har mötts förr, Det svåra samtalet. Kärlek och stålull, Tvåspråkighet, Självkänsla&självförtroende, ADHD-föreläsning, Att göra tiden gripbar, Gillis Herlitz- föreläsning, Flerspråkighet i focus, Särskolans rikskonferens. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Alla elever når målen Eleverna når målen efter sina individuella förutsättningar. Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Genom utvecklingssamtal, kontakt/dagböcker och IUP upplever pedagogerna att resultatet har blivit att föräldrarna har fått information om sina barns utveckling och skolarbete. Eleverna reflekterar över sitt lärande utifrån sin utvecklingsnivå. Eleverna kommer till tals i väsentliga frågor genom sin elevrådrepresentant och i gemensamma samlingar. Mål. Elevers kreativa förmåga tas tillvara Eleverna har använt olika uttrycksformer och tagit egna initiativ De visar det genom talgrupp, musik, drama, rörelse, bild och konstutställning. Detta har dokumenterats med foto och film. Mål: Bryta traditionella könsmönster Eleverna har efter sina förutsättningar, fått inflytande och utrymme i undervisningen. Via EQ-arbetet, storsamlingar och i elevråd har den enskilda eleven utifrån det han eller hon vill och kan fått visa en framträdande roll. Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Genom pedagogiska diskussioner, inkludering och individualisering har pedagogerna arbetat mot ett gemensamt förhållningssätt. Det har förekommit gemensamma teman med individuella inslag. Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resurser (lokaler, tider och kompetenser) har använts på ett effektivt sätt. Varje elevs enskilda behov hat tillgodosetts. Genom inkluderingen får varje elev i grundsärskolan möjlighet att träffa fler jämnåriga och delta i lektioner som ingår i deras individuella schema. Samarbete med de äldre eleverna i särskolan har pågått under läsåret i vissa ämnen. 5

6 Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Särskolans elever har dokumenterat och visat upp sina alster. Grundskolans elever bjöds in till vernissage och fick därigenom kännedom om lokalerna och verksamheten. Pedagogerna har deltagit i kompetensutveckling inom mångfaldsområdet. Mål: Upprätthålla kontakten som grundlagts med förskoleklassen Genom fortsatt inkludering har vi haft kontakt med förskoleklassen. Eleven som är i samma åldersgrupp är känd i förskoleklassen och viss kontakt tas mellan barnen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Skolans uppdrag: Alla elever når målen Bra Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Bra Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Mycket bra Mål: Bryta traditionella könsmönster Bra Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Ganska bra Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mycket bra Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Bra Mål: Upprätthålla kontakten som Ganska bra grundlagts med förskoleklassen Analys: Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande. Genom att ha en tät föräldrakontakt och en individuell utvecklingsplan för varje elev upplever pedagogerna att föräldrarna är delaktiga och de hålls informerade om sitt barns utveckling. Särskolans små grupper gör att det individuella perspektivet hela tiden finns som utgångspunkt i undervisningen. Eleverna är delaktiga i sitt lärande och visar detta mycket tydligt, framförallt om det inte är något som han eller hon vill eller kan. Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Pedagogerna erbjuder eleverna olika uttrycksformer utifrån deras individuella förmåga. Genom att möta var och en på sin individuella utvecklingsnivå ser pedagogerna att eleven utvecklas i sitt lärande och i sitt kreativa tänkande. Mål: Bryta Traditionella könsmönster EQ-arbetet tar en stor plats i undervisningen. På så sätt har pedagogerna har lärt sig att ta itu med olika situationer och relationer direkt för att eleverna ska kunna gå vidare i sin dag. Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Samarbetet med inkluderingsklasserna har gjort att eleverna har blivit en naturlig del av skolan och att övergångarna blir lättare och tryggare. Kontinuitet i samarbetet med inkluderingsklasserna är mycket viktigt och en förutsättning för att inkluderingen ska lyckas.. 6

7 Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Ett sedan tidigare väl inarbetat flexibelt och individuellt arbetssätt har visat sig fungera mycket bra, även då arbetslaget under läsåret genomgått en del personalförändringar. Pedagogerna ser att eleverna kan klara förändringar, i större utsträckning än tidigare, om de är väl förberedda. Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Konstutställningen mottogs mycket positivt av övriga klasser på skolan. Alla besökarna blev positivt överraskade och eleverna på särskolan fick en positiv feedback. Kontinuitet med våra inkluderingsklasser har varit positivt och utvecklande. Grundskolans elever har fått inblick i andra människors livsstil och förutsättningar genom att träffa särskoleeleverna i samband med ex inkludering, elevråd eller andra aktiviteter som genomförs på skolan. Varje människa är unik och vi är alla olika i vårt sätt att lära men alla är lika mycket värda. Samtliga pedagoger som jobbar på skolan, upplever att eleverna på Prästgårdsskolan är mycket toleranta mot varandra. De träffar flera olika människor med olika utseende och bakgrund som de har ett stort utbyte med. Detta skapar ett mervärde för var och en vilket är unikt i Götene kommun. Mål: Upprätthålla kontakten som grundlagts med förskoleklassen På grund av schemat har kontakten inte kunnat upprätthållas såsom målet var, inför läsåret. En elev har dock besökt kontinuerligt. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsarbetet inom särskolans ram ligger inom samma områden som i grundskolan. Språket, relationer och det sociala samspelet är områden som särskolan arbetar ständigt med. Analys av likabehandlingsarbetet.: Läsåret har i stort sätt varit lugnt, barngruppen har fungerat bra tillsammans även om den varit spretig i åldrarna. Åtgärder för förbättring Regelbunden och schemalagd inkludering med start tidigt på terminen. Kontinuerlig lektid med förskoleklassen. Långsiktig temaplanering. Utveckla utbytet med annan särskola. 7