Kvalitetsredovisning 2008/2009

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Fornängskolan Särskola 1-9 år 1

2 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4 Åtgärder enligt 2007/2008 sidan 4 Mål för 2008/2009 sidan 4 Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse sidan 4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål sidan 4-7 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet sidan 7-9 Uppföljning av likabehandlingsplanen sidan 9 Åtgärder för förbättring sidan 9 2

3 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Prästgårdsskolan och Fornängsskolan Särskola skolår 1-9 Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Särskolan finns på Prästgårdsskolan och Fornängsskolan. Prästgårdsskolan har under läsåret haft 6 elever från åk 1 tom åk 4 varav två elever med omvänd integrering. Fornängsskolan har haft 12 elever i grundsärskola och träningsskola varav en elev med omvänd integrering. Särskolan är lokalintegrerad i de båda skolorna, vilket inbjuder till samarbete med övriga klasser. Eleverna är på olika sätt inkluderade i grundskolans klasser, vilket bl.a. skett mer systematiskt i de yngre åldrarna. Personalen är organiserad i arbetslag runt eleverna. Inför läsåret 2008/2009 slogs Prästgårdsskolans och Fornängsskolans arbetslag ihop till ett arbetslag. Särskolan har haft totalt 6,5 lärartjänster samt en elevassistent som arbetat mot de yngre eleverna. Lärarna har haft kompetensutveckling inom olika områden såsom diagnoser, betyg och bedömning samt andra aktuella föreläsningar. Lärarna har deltagit både i grundskolans kompetensutveckling och haft egna program. 3

4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder för förbättring 2007/2008 Regelbunden och schemalagd inkludering med start tidigt på terminen. Kontinuerlig lektid med förskoleklassen. Långsiktig temaplanering. Utveckla utbytet med annan särskola. Inspirera föräldrar till besök i skolan Utveckla praktiken och studiebesöken Mål för 2008/2009 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Inkludering Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Alla elever når målen Särskolans pedagogik bygger på att varje elev ska ha en individuell kartläggning och handlingsplan för att kunna nå målen efter sina förutsättningar. Under året påbörjades arbetet med pedagogisk kartläggning. Kartläggningen ger pedagogerna en fördjupad kunskap och förståelse för elevens förmåga och förutsättningar. 4

5 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Resultat: Eleverna reflekterar över sitt lärande. Eleverna reflekterar över sitt lärande utifrån sin utvecklingsnivå genom mini- och seriesamtal och planeringsböcker/veckoschema. Genom utvecklingssamtal, kontakt/dag- och planeringsböcker, veckoschema, daglig kontakt genom mail och telefon/personliga möten, skriftliga omdömen, IUP och betyg upplever pedagogerna att föräldrarna fått information om sina barns utveckling och skolarbete. Eleverna kommer till tals i väsentliga frågor genom representanter i elevråd och TIS samt i den egna gruppen. Elevers kreativa förmågor tas tillvara Resultat: Eleverna är nyfikna och visar lust att lära. Eleverna använder olika uttrycksformer. Det finns en lärande miljö där eleverna utmanas i sitt tänkande. Eleverna gör medvetna val och tar egna initiativ. Genom olika studiebesök i vår närmiljö har eleverna visat nyfikenhet. Genom att lära sig ett instrument eller delta i ett drama och kunna spela upp inför andra. Eleverna har redovisat miljöarbete med hjälp av bild och slöjd i en utställning. Eleverna skriver egna sagor inom sagoprojektet. Dans och rörelser genom t.ex. RÖRIS, idrott och musik. Luciauppträdande för Linden och föräldrar i Götasalen. De prövar olika experiment och pillardagar i teknik. Elevernas arbetsmaterial är individuellt anpassade för att utmana. Eleverna väljer aktivitet genom sitt väljarkort eller eget arbete och planering. Eleverna tar egna initiativ i vardagssituationer t.ex. toalettbesök, i matsalen. Bryta traditionella könsmönster Resultat: Flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen samt i skolans olika råd. Eleverna utöver efter sina förutsättningar inflytande och utrymme i undervisningen. Genom regelbundna EQ-samtal, elevråd, TIS och samlingar. Handledning i genusfrågor av psykolog, genuspedagog och RC. Alla elever har båda slöjdarterna. Medvetet val av könsblandade grupper. 5

6 Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete. Resultat: Ämnesövergripande teman. Regelbunden tematid varje vecka Teman under året har varit bondgården, fyra elementen, musikstilar, miljö, Sverige och dess landskap. Samarbete med bild, slöjd, musik, svenska, SO, NO och hemkunskap. Vid arbetet med Sveriges landskap har eleverna lagat landskapsrätter t.ex. gotländsk saffranspannkaka och öländska kroppkakor. I slöjden har eleverna arbetat med fårull. Inkludering Resultat: Eleverna ska känna gemenskap med sin klass. Regelbunden och schemalagd inkludering med start tidigt på terminen Flera elever inkluderas i grundskolan, några elever är omvänt integrerade i särskolan. Schemalagd tid varje vecka i sin storklass Eleverna äter med sin storklass vid flera tillfällen i veckan. Fadderdagar och lekdagar gemensamt med grundskolan. Elever har deltagit i elevens val under läsåret. Under året har de yngre och de äldre eleverna på Prästgårds-/Fornängsskolan haft gemensamma lektioner i flera övningsämnen Representanter i elevråd och TIS. Elev i träningsskolan har inkluderats i grundsärklassens temaarbete. Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resultat: Resurser omfördelas under läsåret för att på bästa möjliga sätt ge elever det stöd de behöver. Vi använder de resurser (lokaler, tiden, kompetenser) vi har på ett effektivt sätt. Vi utgår från varje elevs enskilda behov Resurserna disponeras på ett flexibelt sätt utifrån elevernas behov. Personal följer med vid inkluderingstillfällena. Vi tar vara på personalens olika kompetenser inom hela arbetslaget. Vi följer eleverna under hela deras skoldag. Tillgång till resurser från specialpedagog och RC Flexibilitet i våra fastställda övergångsplaner 6

7 Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Resultat: Alla visar förståelse, tolerans och acceptans för människors olika bakgrund, förutsättningar och livsstil i en hög utsträckning. Schemalagd EQ Dagliga samtal enskilt/grupp om människors olika förutsättningar. Film och samtal kring olika handikapp. Vi arbetar med handikappmedvetenhet. Mångfalden belyses tematiskt och i projektform Föräldramedverkan Gemensam lektid med förskoleklass en gång per vecka under vt. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Skolans uppdrag: Alla elever når målen Elever och föräldrar är delaktiga i elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Inkludering Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar. Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Mycket bra Ganska bra /Ganska bra Analys : Mål: Alla elever når målen Vi tror att arbetet med pedagogisk kartläggning och handlingsplan ska ge pedagogerna verktyg så att de på ett mer optimalt sätt stödjer eleverna i deras väg att nå målen. Processen kring den pedagogiska kartläggningen ger pedagogerna bättre kunskap om den enskilda eleven och hans/hennes lärande samt ger dem fördjupad kunskap kring lärande och utveckling i allmänhet. Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i elevernas lärande. Genom noga individuellt anpassade grupper ger vi eleverna större möjlighet att uppnå målen. Föräldrarna är delaktiga och de hålls informerade om sitt barns utveckling genom olika kontaktvägar. 7

8 Genom t.ex. planeringsboken och samtal tar eleven ansvar och blir delaktig i sitt eget lärande, på så vis ökas medvetenheten kring sin egen kunskapsutveckling. Mål: Elevernas kreativa förmågor tas tillvara. Eleverna erbjuds olika uttrycksformer utifrån sin individuella förmåga för att bli stimulerade och kreativa i sitt tänkande. Pedagogerna arbetar medvetet med att stärka elevernas självkänsla och uppmuntrar deras tilltro till sin egen förmåga. Eleverna visar stolthet över sina prestationer ex i samband med utställningar. Mål: Bryta traditionella könsmönster. Stor vikt läggs vid att alla elever får lika mycket tid i samtal och får uttrycka sina åsikter under hela skoldagen. Detta visar sig i att eleverna känner tillit och trygghet med vuxna och kamrater. Vid samling, elevråd, TIS och inkludering ser vi att våra elever vågar stå för sina åsikter. Alla elever har båda slöjdarterna vilket är positivt. Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete. Genom långsiktig och detaljerad planering har det tematiska arbetet fungerat bra. Gemensam grovplanering med samtliga lärare har inneburit att temat har haft en röd tråd. Eleverna visade glädje och stort intresse vid experiment i temat de fyra elementen. Efter miljötemat visar eleverna större medvetenhet kring sopsortering och återvinning. Mål: Inkludering. Eleverna har utvecklat ett större självförtroende. De vågar uttrycka sig i sin storklass. De känner trygghet och vågar ta kontakt och blir kontaktade av sina klasskamrater på lektions-, mat- och rasttid. Inkluderingstillfällena upplevs som viktiga för eleverna och de visar det genom att ta ansvar för att komma i tid och ha med sig böcker. Under året har samarbetet mellan skolorna utökats i ämnena hemkunskap, båda slöjdarterna, idrott, bad, musik, gemensamma utflykter och besök på Linden (upplevelserum och sinnesrum på daglig verksamhet). Genom att vi nu har ett gemensamt arbetslag underlättas planeringen. Eleverna känner sig trygga med all personal i arbetslaget. En träningsskoleelev har genom sin inkludering i temaarbetet fått större självförtroende och ökad självständighet. Eleverna i TIS deltar helt självständigt i gruppen. Elevrådsrepresentanten deltar gärna i mötena och har utvecklat ökad säkerhet. Eleverna deltar i fadderverksamheten både som fadderbarn och fadder. Inkluderingen har varit mer framgångsrik och omfattande i de lägre åldrarna. Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar. Under läsårets gång har resurserna omfördelats vid ett flertal tillfällen. Det har gett eleverna trygghet och möjlighet till inkludering. Samarbetet mellan skolorna har varit flexibelt och föränderligt under läsåret. Personalen har samarbetat kring de resurser arbetslaget disponerar. På så sätt har vi kunnat höja kvaliteten på verksamheten. Under läsårets gång förändrades elevsituationen vilket påverkade gruppen. Åtgärder vidtogs för att underlätta situationen. Genom samarbete mellan skolorna lär eleverna känna personal/lokaler och känner större trygghet vid övergångar. 8

9 Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag. Mångfalden på skolorna är berikande för både elever och vuxna. Att alla ska bemötas med respekt är en självklarhet för oss, konflikter som uppstår handlar oftast om bråk individer emellan. Det är mycket sällan dessa konflikter är uppkomna ur ett bråk om deras bakgrund, utseende eller andra orsaker som kan vara diskriminerande. Pedagogerna för samtal kontinuerligt med eleverna om relationer och bemötande med andra. Detta tas även upp vid enskilda samtal och vid oförutsedda händelser, då våra elever har svårt med det sociala samspelet beroende på sina handikapp. Under året deltog de yngre eleverna i ett mångfaldsprojekt som fokuserade på handikappfrågor. Eleverna har haft utbyte med ex skolan i Holmestad vilket upplevts positivt. Mål: Utbyte med förskoleklass och andra skolor Eleverna efterfrågar utbyte med varandra. Vid jämförelse från tidigare år när inte utbytet varit så frekvent ser vi en positiv utveckling. Eleverna får ökad förståelse för varandra och därmed avdramatiseras mötet mellan skolformerna. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsarbetet inom särskolans ram ligger inom samma områden som i grundskolan. Språket, relationer och det sociala samspelet är områden som särskolan arbetar ständigt med. Våra elever finns representerade i elevråd och TIS. Analys: Elevantalet har växlat vid ett flertal tillfällen under läsåret och det har inneburit oro i grupperna. Arbetet med sammanhållning/socialt samspel har varit intensivt och mycket samtal har förts både enskilt och i grupp under året. Åtgärder för förbättring Utökad regelbunden inkludering Utveckla utbytet med annan särskola Nätverksträffar Gemensamt temaarbete 9