Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan och Holmestads skola Grundskola F-6 1

2 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4 Åtgärder enligt 2006/2007 sidan 4 Mål för 2007/2008 sidan 5 Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse sidan 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål sidan 6 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet sidan 10 Uppföljning av likabehandlingsplanen sidan 13 Åtgärder för förbättring sidan 13 2

3 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Prästgårdsskolan och Holmestads skola Budgetenhet: Grundskola Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Prästgårdsskolans skolområde består av två skolor. På Prästgårdsskolan i centrala Götene går barn i förskoleklass och år 1 till år 6. Holmestads skola är belägen på landsbygden ca fem kilometer från centralorten. Skolan har barn i förskoleklass och år 1 till år 2. Prästgårdsskolans har under året haft 28 barn i förskoleklassen och 216 grundskoleelever, Holmestads skola har under året haft 11 barn i förskoleklassen och 22 grundskoleelever. Flera av eleverna på de båda skolorna är beroende av skolskjuts. Prästgårdsskolan är mångkulturell med elever från olika länder. Ca 20 % av Prästgårdsskolans elever har invandrarbakgrund och eleverna representerar modersmål från 14 språkgrupper. 16 elever har deltagit i undervisning i modersmål. Under året har modersmålsundervisning förekommit i spanska, bosniska och albanska med utökning av arabiska under vårterminen. Prästgårdsskolan har under läsåret tagit emot 5 elever i åldrarna 6-12 år som kommit som flyktingar. På skolan har det också funnits ytterligare 9 elever som fortfarande räknas som nyanlända. Eleverna har fått undervisning i svenska som andra språk som enskild undervisning, undervisning i liten grupp samt undervisning inom klassens ramar. Personalen är organiserad i arbetslag runt eleverna. Två arbetslag för 6-8-åringarna och två arbetslag för eleverna i åldrarna 9-12 år. I arbetslagen ingår grundskollärare, förskollärare och fritidpedagoger som tar ett gemensamt ansvar för de elever som tillhör arbetslaget. I vissa av arbetslagen har elevassistenter ingått som extra resurs till barn med olika funktionshinder. En speciallärare inom grundskolan har 3

4 arbetat med barn i behov av särskilt stöd. En specialpedagog är knuten till enheten för att stödja personalen med bl a handledning, observationer, åtgärdsprogram och externa kontakter. Specialpedagogen har också förskolan i området som sitt arbetsfält. På enheten finns lärare som undervisar i svenska som andra språk. Fyra modersmålslärare är också knutna till enheten. Prästgårdsskolans rektorsområde leds av en rektor, som vid sin sida har en handläggare. Skolan har haft en ledningsgrupp som under läsåret bestått av fyra arbetslagsledare från skolan och en för fritidshemmen. Personalstyrkan på enheten omfattar ca 45 personer. Klasserna är åldershomogena. Samverkan mellan åldersgrupperna sker när det gäller arbeten med olika teman, fadderdagar och kompisdagar. Särskolan är lokalintegrerad på Prästgårdsskolan, vilket inbjuder till ett samarbete med övriga klasser. Under året har ett utökat samarbete med grundskoleklasser förekommit där elever från särskolan varit inkluderade delar av dag. Holmestads skola har en aktiv föräldraförening. Prästgårdsskolan har haft en förädlrarförening tidigare, men den är inte längre aktiv. För att ge information och få synpunkter från föräldrarna och från skola till föräldrar möts rektor, personalrepresentanter och föräldrarepresentanter i Skolråd. Ett för Holmestads skolas föräldrar i samverkan med föräldraföreningen och ett Skolråd för föräldrarna på Prästgårdsskolan. Under året har det varit 4 möten med Holmestads skolråd och 3 möten med Prästgårdsskolans skolråd. Fokusgrupp med föräldrar genomfördes i maj månad. Valda elever från klasserna har deltagit i elevråd, arbetsmiljögrupp, som kamratstödjare och i bok - och biblioteksråd. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2006/2007 Förankring av värdegrunden i arbetet med eleverna för att förebygga kränkningar och mobbning Eleverna tar med stigande ålder ansvar och har allt större inflytande över sitt lärande Ge eleverna god läs - och skrivutveckling och goda matematikfärdigheter Effektiv och flexibel resursanvändning 4

5 Mål för 2007/2008 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse Holmestads skola: Antal elever i förskoleklass t o m år 2 33 elever Lärare i förskoleklass 1,00 tjänst Lärare i grundskola år 1-2 0,95 tjänst Fritidspedagoger i samverkan med skolan 0,50 tjänst Arbetslagsledare 0,05 tjänst Prästgårdsskolan: Antal barn i förskoleklassen 28 barn Antal elever i år 1- år elever Lärare i förskoleklass 2,00 tjänst Fritidspedagoger i samverkan med 0,30 tjänst förskoleklassen Lärare i grundskola år 1 år 6 14,15 tjänst Special pedagog 1,00 tjänst Speciallärare 1,00 tjänst SSA lärare 1,00 tjänst Modersmålslärare 0,36 tjänst Elev assistent 1,50 tjänst Fritidspedagoger i samverkan med skolan 1,20 tjänst Arbetslagsledare 0,20 tjänst Bibliotek och kultur och mångfald 0,30 tjänst IT 0,20 tjänst Skolsköterska 0,60 tjänst Samtliga i personalgruppen har varit behöriga för sina arbetsuppgifter. Personalgruppen har haft full behörighet för sina tjänster. Eftersom antalet elever i behov av Svenska som andra språk (SSA) utökades under terminen, omfördelades resursen i timmar för att kunna tillgodose uppkommet behov. I början av vårterminen utökades personalen med 0,5 tjänst som elevassistent. Tjänsten tillsattes för att vara till stöd för asylsökande. De utökade resursernas kostnader har till viss del bekostats av enhetens budget genom att omfördela befintlig resurs och av stöd från migrationsverket. I november tog vi emot en familj från Burma. Flyktingmottagningen stöttade upp med en resurs som var ett stöd för eleverna och för övriga i familjen. Under läsåret har vi tillsammans med Prästgårdsängens förskolor och Fornängskolan varit delaktiga i ett projekt Götene i världen, vars syfte var att utifrån den mångfald som finns i våra förskolor och skolor öka medvetenheten och förståelsen hos våra barn, elever, föräldrar och personal. Projektet har bl.a. bidragit till att pedagogerna givits möjlighet att delta i mer kompetensutveckling än andra år. 5

6 Personalen har under året deltagit i kompetensutveckling inom b l a inom följande områden: Mångfaldsfrågor, ex.konferens i Stockholm Flerspråkighet i fokus, föreläsningar om religionsfrågor, kulturkrockar m.m Funktionshinder IT - PIM Företagsamt lärande Matematikutveckling Läs- och skrivutveckling Genuspedagogik Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt Arbetslagsledarna har deltagit i följande utbildningar Bl.a.: Processledarutbildning Fokusmetodik Vygotskij i praktiken Lärande, resultat och bedömning Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Alla elever når målen De elever i åk 6, som inte nådde målen i de nationella proven i åk 5, har visat god kunskapsutveckling under året. Provresultat Nationella proven år 5 Flickor Pojkar Nått målen Antal Nått målen Ej nått Nått målen Ej nått Sv 72,5% SSA En 78,5% Ma 57,5% No 87,5% So 85% Mu 100% Hkk 100% Id 95% Bd 95% Sl 97,5% I åk fem finns flera elever som har svenska som andra språk. Under läsåret var det en elev som kom inflyttande från ett annat land, däremot är det flera elever i klassen som fortfarande betraktas som nyanlända svenskar. Vi kan se att elever med svenska som andra språk inte når målen i samma grad som övriga elever. Detta visar sig tydligast i ämnet matematik. Med hjälp av lärare, speciallärare, specialpedagog har flera av eleverna lyft sig och är på väg att nå målen. Åtgärdsprogram upprättas i samverkan med elev och förälder. Arbetslagen följer upp elevernas kunskapsresultat noggrant. Diagnoser och tester i svenska och matematik görs regelbundet och i varje årskurs. Genom regelbunden uppföljning ser vi över och omfördelar resurserna såsom speciallärare, svenska2 lärare och specialpedagog. Vi 6

7 upplever att samarbetet mellan lärare och de stödresurser som finns att förfoga används optimalt för de elever som så behöver. Pedagogerna har under året haft särskilt fokus på matematiken och diskuterat hur ämnet kan utvecklas och förändras för att nå bättre kunskapsresultat. Till stöd för denna diskussion har Skolverkets samtalsguider lästs igenom och diskuterats. För de yngsta barnen, i förskoleklassen, är det leken som är grunden för lärandet. Barnens egen nyfikenhet och lust att lära tas tillvara och de ges stort utrymmer för kreativt tänkande och skapande. Utvecklingsområde: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elever och föräldrar får komma till tals i väsentliga frågor på flera olika sätt. Föräldrar och elever har flera möjligheter att komma till tals. De forum som finns för föräldrar är skolråd, föräldramöte och klassföräldrar. För eleverna finns elevråd, klassråd, arbetsmiljögrupp och kamratstödjare. I maj bjöds föräldrar in till fokusgrupp, urvalet var slumpvis ur klasslistan. Tre föräldrar deltog i diskussion som handlade om samverkan hem och skola. Vid utvecklingssamtalen har både elever och föräldrar möjlighet att diskutera kring olika frågor samt tillsammans bestämma elevens nya mål. Utvecklingssamtalet är en viktig del i elevernas och föräldrarnas delaktighet i lärandet. Inför samtalet reflekterar eleverna över sitt lärande och föräldrarna har tagit del av elevernas och lärarens reflektioner. Inför utvecklingssamtalet skickas samtalsfrågor hem samt underlag inför IUP så att föräldrar och elever tillsammans kan förbereda sig inför utvecklingssamtalet. Föräldrarna får även regelbunden information via veckoblad, Prästgårdsnytt, som kommer ut ca två tre gånger / termin samt annat material som kan beröra den enskilda eleven eller klassen. Både elever och föräldrar får information om läroplaner och kursplanernas mål. Aktuella mål är även uppsatta i klassrummen och aktualiseras inför nya arbetsområden, de används även som utvärdering efter avslutat arbete. Eleverna reflekterar över sitt lärande på olika sätt. Det kan ex vara i samband med veckans utvärdering eller en schemalagd lektionen Mina mål som en klass har varje vecka där eleverna får arbeta med sina individuella mål. I takt med stigande ålder blir eleverna mer och mer medvetna över sitt lärande. Pedagogerna arbetar för att eleverna ska gör medvetna val där så är lämpligt. Vi har sett att eleverna utvecklar sin förmåga att utvärdera och hitta bevis för sitt lärande. Föräldrarna uppmuntras också till att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Några klasser har haft besök av föräldrar som berättat om sitt jobb, intresse e.d. Några föräldrar har under läsåret också bidragit till kunskap i ett temaarbete genom studiebesök. Eleverna och föräldrarna är delaktiga i utformandet av åtgärder som sätts in för att ge elev stöd att nå målen, t ex åtgärdsprogram för specialundervisning eller andra insatser, enstaka eller regelbundna samtal hos specialpedagog/skolsköterska. 7

8 Utvecklingsområde: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Eleverna utmanas på olika sätt och med stigande ålder. Vi ser att eleverna i alla klasser är intresserade och ställer frågor, de medverkar i diskussionerna. I takt med stigande ålder ställer de relevanta frågor för kritiskt tänkande och för att få ett sammanhang. Vi ser ett gott arbetsklimat där eleverna arbetar med sina uppgifter enskilt eller i grupp. Eleverna använder olika uttrycksformer ex i musiken där de får skriva egna texter som de sedan framför, använda drama, bild, byggkonstruktion. De använder olika sätt att redovisa arbeten där deras kreativa förmågor används ex som att göra en PowerPoint-presentation. I idrotten kommer också eleverna med egna idéer och på vissa lektioner har de möjlighet att genomföra dem. Utställningar i korridorer, klassrum samt i entréen är flitigt använt för att visa upp olika elevarbeten. Pedagogerna arbetar medvetet med att bjuda eleverna en god miljö som utvecklar deras lärande, hos de yngre eleverna ser man detta i den fysiska miljön som är anpassat så att både lek och lärande ges utmaningar. Eleverna gör medvetna val och tar egna initiativ. Vi kan se exempel då eleverna väljer utifrån sitt sätt att lära. De kan välja både innehåll och arbetssätt utifrån sina egna förutsättningar. I samband med portfolioarbetet har eleverna fått möjlighet att välja aktiviteter för att nå sina mål. Vid klassråd kommer eleverna med egna förslag till aktiviteter. När de äldre eleverna arbetar mot sina egna mål visar de en förmåga att hitta nya sätt att jobba mot målen. Vi kan se att de tar större och större eget ansvar för att nå resultat. Eleverna visar idérikedom, nyfikenhet och vilja, de flesta är inte rädda för att göra fel utan vågar prova. I special- och SSAundervisningen (svenska som andraspråk) som sker i små grupper används olika kreativa metoder för att främja elevernas olika sinnen och intelligenser. Utvecklingsområde: Bryta traditionella könsmönster Några klasser har haft pojk -resp flickgrupper i idrott och på så sätt arbetat för att stärka försiktiga flickor och stärka pojkarna utifrån deras behov. Datortiden fördelas lika mellan flickorna och pojkarna. Uppdragen i de olika råden är jämnt fördelade. I år 6 har eleverna EQ i pojk- och flickgrupper. Eleverna i åk 3-6 är med i omröstning om The world s children s prize. Detta väckte mycket diskussioner i klasserna. Kandidaterna till priset hade på olika sätt arbetat med barns rättigheter och villkor i världen vilket engagerade eleverna. I några klasser har eleverna planerat och genomfört studiebesök på skiftande arbetsplatser. Eleverna har därefter gjort en PowerPointpresentation som en del av redovisningen till sina klasskamrater. Vi kan se att eleverna är engagerade och stolta över sitt arbete. Antalet flickor och pojkar är jämnt fördelat i skolans olika råd. Vi försöker att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. 8

9 Utvecklingsområde: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Målet har under året varit att få en gemensam syn på vad tematiskt förhållningssätt innebär och att arbeta ämnesövergripande för att skapa sammanhang för elevernas lärande. Mångfaldstemat har funnits med hela året som ett övergripande tema och på olika sätt integrerats i undervisningen. Några klasser har haft riddarskola och Europatema. Vid utvärdering av tema-veckor ser vi att eleverna har fått en helhetsbild av temat. Utvecklingsområde: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Arbetslagen och det lokala elevhälsoteamet arbetar konsekvent med att upptäcka behov av stödinsatser så tidigt som möjligt för det enskilda barnet. Diagnoser genomförs efter övergripande plan. Vid behov görs ytterligare diagnoser/prov och utredningar för att ringa in behoven. Provresultat följs upp och analyseras på ett systematiskt sätt. Regelbundna möten är schemalagda där elevhälsoteamet samlar in information av arbetslaget om nuläget och för att diskutera enskilda elevers behov av insatser. Stödet kan ges i olika former. Förutom anpassad undervisning i klassrummet kan det ges genom sociala berättelser, praktiskt arbete utomhus, genom rollspel eller stadspromenader. Pedagogernas olika kompetenser används så att varje barns enskilda behov tillgodoses så långt det går. Fritidspedagoger arbetar med EQ, språksamling och skapande verksamhet. Förskollärare arbetar med talträning och musik. Lärare arbetar med läsinlärning, idrott. Planering av teman sker så att material och läromedel kan utnyttjas av flera klasser/årskurser. Elevhälsoteamet/elevvårdsgruppen träffas regelbundet för uppföljning och samordning av de insatser som görs. Genom regelbundna utvärderingar och omprioriteringar använder arbetslagen sina resurser flexibelt. Förändringar görs under året. Speciallärare har arbetat intensivt med elever under ex en fyraveckorsperiod för att eleven ska få hjälp att nå målen, resultaten har varit tydliga för elever, föräldrar och pedagoger. Det är positivt för elevernas självkänsla att nå snabba resultat. Den enskilda elevens positiva resultat höjer nivån för gruppen. Under året har vi förstärkt SSA- undervisningen eftersom vi har flera nyanlända elever med annat modersmål än svenska. Utvecklingsområde: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Under året har vi på enheten haft fokus på mångfaldsfrågor. Mångfalden på enheten, som består av både landsbygd och tätort, är berikad av familjer med olika kulturer, språk och religion. Under året har olika projekt och aktiviteter avlöst varandra. Vi ser att eleverna visar intresse för varandras olika bakgrund. Detta har synliggjorts bl.a. genom släktträd, genom föräldrar/anhörig som berättat om sina hemländer. En FN-soldat berättade om sina upplevelser i de länder han verkat i. Eleverna har med glädje läst och lyssnat på olika böcker, tidskrifter från olika länder. 9

10 I EQ lyfts mångfalden fram, att det handlar både om att vi är olika och har olika etnisk bakgrund. Vi ser att eleverna accepterar varandras olikheter genom att de kan leka och samarbeta oavsett ålder eller kön. Elevenkäten, som görs årligen, visar att alla elever har någon att leka med. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Skolans uppdrag: Alla elever når målen Bra Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Mycket bra Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Mål: Bryta traditionella könsmönster Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Mycket bra Bra Bra Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Mycket bra Bra Analys: Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande. Vi upplever att föräldrarnas engagemang är stort vid föräldramöten och utvecklingssamtal då det gäller det egna barnets skolsituation. Föräldrar som önskar få kontakt med lärarna tar det ofta på kvällstid via telefon eller mail eller så skickar man lappar med eleven. Vi arbetar kontinuerligt med föräldrainflytande. Vi värnar om föräldrasamverkan på olika arenor. Kring frågor som berör hela skolan finns däremot ett mindre intresse hos föräldrarna. Trots personlig inbjudan och påminnelser på veckomeddelandet har endast ett fåtal föräldrar närvarat vid skolråden på Prästgårdsskolan.. Detta kan bero på tidsbrist men även att föräldrar är nöjda med skolan i stort och har förtroende för personalen. På Holmestads skola finns det en aktiv föräldraförening som tar egna initiativ och de visar stort intresse för skolan och dess innehåll samt skolans fortlevnad. Skolråden är välbesökta och man har ofta med sig egna frågor som man vill ta upp med rektor eller personal. Vi arbetar målmedvetet för att elever och föräldrar ska känna till läroplanens och kursplanernas mål. Inför utvecklingssamtalen får föräldrarna hemskickat kursplanemålen för genomläsning. Vi har brutit ned kursplanens mål på en konkret nivå för eleverna i de lägre skolåren, eftersom kursplanernas uppnåendemål endast har funnits för åk 5. Vår uppfattning är att föräldrarna tar del av målen, så att de är insatta inför samtalet. Eftersom vi har elever och föräldrar med annat hemspråk, ser vi en brist i att det inte finns översättningar till andra språk när det gäller 10

11 kursplanemålen och läroplansmålen. Det finns informationsmaterial om skolan, tyvärr inte i alla språk, några familjer har vi därför inte kunnat erbjuda detta material. Inför utvecklingssamtalet får elever och föräldrar hem ett underlag, där föräldrarna kan skriva kommentarer. Många väljer bort det, och ger muntliga kommentarer i samtalet. Föräldrarna är oftast överens med läraren om den information som delges, vi ser oftast lika på elevens kunskaper och behov. Genom aktivt arbete med IUP, elevernas egna mål har vi sett att eleverna utvecklar sitt sätt att reflektera. I stigande ålder kan analysera eleverna över sina kunskaper och sitt lärande, vilket i sin tur leder till nya kunskaper hos eleverna. Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Vi upplever att eleverna är nyfikna och visar lust att lära. Vi lyssnar på eleverna och försöker ta vara på deras idéer och låta dem påverka. Vi har sett eleverna blivit inspirerade av externa besök såsom konstnärer, skådespelare eller när dom gått ut på studiebesök på arbetsplatser, historiska platser eller i naturen. Uppföljning och presentation av intrycken kan se olika ut beroende på form och innehåll, utställningar, uppträdanden eller ex presentationer digitalt har förekommit. Eleverna får då en positiv feedback på sitt arbete både av vuxna och av sina kamrater i klassen och övriga i skolan. Eleverna får pröva olika uttrycksformer för att hitta sitt bästa sätt att lära. Mål: Bryta Traditionella könsmönster Vår strävan har under året varit att åstadkomma ett resultat såsom att flickor och pojkar får ett lika stort utrymme över och utrymme i undervisningen, samt i skolan olika råd. När det gäller råden har vi åstadkommit detta. Elevrådsstyrelsen på Prästgårdsskolan har under året bestått av två flickor och två pojkar. Råden har varit jämnt bemannade av båda könen. På Holmestads skola har man haft fler pojkar än flickor i några klasser vilket även avspeglat sig i råden. Vår ambition i klasserna och i det sociala sammanhanget är att ge eleverna en miljö där alla möts på ett likvärdigt sätt. Vi arbetar medvetet för att alla ska komma till tals och att alla ska känna sig lika värda. Kunskaperna i genuspedagogik ser olika ut i skolan, men vi kan konstatera att vi behöver arbeta mer med våra egna attityder och värderingar eftersom dessa är så djupt förankrade i vårt undermedvetna. Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Målet under året har bl.a.varit att få en gemensam syn på tematiskt förhållningssätt vilket gjort att arbetslagen diskuterat kontinuerligt och man upplever att man har fått en gemensam syn på temaarbetet. Det finns en stor frihet inom gällande ramar. Samtliga arbetslag arbetar ämnesövergripande för att skapa sammanhang för elevernas lärande. Vi har en stor möjlighet till att möta eleverna i flera ämnen och kan därför på ett naturligt sätt introducera kunskaper från olika ämnen in i andra områden. Detta sker både planerat och spontant. I ex Holmestad har arbetslaget haft ett fungerande tematiskt arbetssätt i flera år. Temat inleds med genomgång av målen för temat och vad som förväntas av eleverna och vad de ska lära sig. Sedan gör vi en kunskapsinventering för att kunna möta eleverna på rätt nivå. Varje 11

12 temaarbete avslutas med en utvärdering där arbetslaget har sett att elevernas kunskaper i temat nått förväntade resultat. I ett arbetslag upplever man att tiden för planering med fritidspedagogerna varit begränsad under året, vilket gjort att arbetslaget upplever att man inte nått målet fullt ut. Det är viktigt att alla i arbetslaget känner delaktighet med temats mål och syfte. Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Genom åtgärdsprogram och individuell utvecklingsplan ser vi alla elevers enskilda behov och utgår från dem i vår undervisning. Genom ständig uppföljning av skolans lokala elevhälsoteam och en kontinuerlig dialog med pedagogerna har vi goda kunskaper om varje elevs specifika behov. I arbetslagen finns en stor förståelse för behoven i hela elevgruppen. Pedagogerna har ett flexibelt förhållningssätt vilket gör att resurserna inom arbetslagen används på bästa möjliga sätt för den enskilda eleven. Arbetslagens olika kompetenser gör att vi får en bättre helhetssyn kring våra elever. Denna samverkan kring våra elever är viktig så att vi tidigt kan sätta in förebyggande insatser. Genom åtgärdsprogram och individuell utvecklingsplan ser vi alla elevers enskilda behov och utgår från dem i vår undervisning. Enhetens speciallärare följer tillsammans med arbetslagen upp elevernas kunskapsresultat genom ett fastställt diagnos- och testschema. Schemat för speciallärare och SSA-lärare är i högsta grad flexibla, barnens behov styr verksamheten. Ex en nyanländ elev som tillhörde högstadiet fick den inledande SSA undervisningen på vår skola tillsammans med yngre syskon som var placerade på Prästgårdsskolan. Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Eftersom det på Prästgårdsskolan finns många olika nationaliteter, många elever med särskilda behov och diagnoser samt elever från särskola och träningsskola kommer mångfalden in som en naturlig del i vardagsarbetet. Däremot kan vi se att eleverna på Holmestads skola kommer från liknande bakgrund vilket gör det svårare att visa på kulturella olikheter naturligt i undervisningen. Vårt förhållningssätt gör att eleverna blir stärkta och stolta över sin bakgrund. Vi lyfter fram allas lika värde. Genom mångfalden på vår skola, får eleverna rika erfarenheter och kunskaper om barns olika kulturer och förutsättningar. Vi gör medvetna val i våra grupperingar för att främja tolerans och förståelse för varandras olikheter. Under EQ-arbetet diskuteras allas lika värde, etik, moral och andra värdegrundsfrågor. Dessa frågor är ständigt aktuella, schemat bryts om behov av EQ diskussion uppstår. Grundskolans elever har fått inblick i andra människors livsstil och förutsättningar genom att träffa särskoleeleverna i samband med ex inkludering, elevråd eller andra aktiviteter som genomförs på skolan. Varje människa är unik och vi är alla olika i vårt sätt att lära men alla är lika mycket värda. Samtliga pedagoger som jobbar på skolan, upplever att eleverna på Prästgårdsskolan är mycket toleranta mot varandra. De träffar flera olika människor med olika utseende och bakgrund som de har ett stort utbyte med. Detta skapar ett mervärde för var och en vilket är unikt i Götene kommun. 12

13 Uppföljning av likabehandlingsplanen Holmestads skola har under läsåret arbetat fram en egen Likabehandlingsplan som beskriver skolans arbete ur Holmestads skolas perspektiv. Elever och föräldrar har medverkat och lämnat synpunkter på planen, därefter skickades den hem så varje familj kunde prata om den hemma. Elever och lärare upprättade en aktivitetsplan utifrån Likabehandlingsplanen, detta skedde då klassen hade EQ. Tyngdpunkten på Prästgårdsskolan har under läsåret legat på att förbättra det ovårdade språket. Efter att ha gått igenom de enkäter som går ut till eleverna varje termin har vi gått vidare med de problem som vi då sett förekomma. Arbetet med detta pågick under hela läsåret bl.a. genom värderingsövningar som kamratstödjarna hade ett extra ansvar för, genom EQarbete som samtliga klasser jobbar med. Under en vecka arbetade klasserna speciellt med fokus på relationer och hur man använder språket. Vid veckans slut tapetserades skolans entré och trapphus med alla bilder och ord. Genom detta möttes eleverna av goda ord resten av terminen när de passerade. Många stannade upp en stund och läste. Vi fick ett mycket positivt gensvar på veckan. Många kom spontant fram och sa att veckan varit rolig och att de gärna gör detta igen. Enligt utvärderingen med kamratstödjarna vid terminens slut framkom att de upplevde att språket förbättrats. En speciell enkät togs också fram till bussbarnen för att det framkom att det förekom kränkande kommentarer inne i bussarna och då eleverna väntade på bussarna. Med utgångspunkt från de svar vi fick in gick Kamratstödjarna ut i klasserna och spelade Forumteater. Klasserna fick aktivt diskutera problemet och förslag på åtgärder samlades in. Arbetet utifrån värdegrundsfrågorna pågår ständigt och det blir aldrig riktigt färdigt. Analys: Läsåret har i stort sätt varit lugnt och få mobbningsfall har rapporterats. Eleverna upplevde att det blev lugnare på bussarna i samband med det arbete som lagts ner bl.a. på språket. Åtgärder för förbättringar - Likabehandlingsarbetet: Hösten inleds med en omarbetad enkät till klasserna för kartläggning av läget på skolan som rör kamratrelationer och det sociala klimatet på skolan. Utifrån den kartläggningen görs en ny aktivitetsplan. Åtgärder för förbättringar: Arbeta ämnesövergripande för att skapa sammanhang för elevernas lärande. Göra eleverna mer delaktiga vid planeringen och uppstart av ett arbetsområde. Matriser i alla ämnen och kriterier målområden för vad eleverna ska kunna i varje årskurs, vilket blir ett verktyg för de skriftliga omdömena Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag. Länka LPO från vår hemsida. Efterfråga översättningar på Läroplanens och kursplanernas texter. Väl fungerande skolråd i Holmestad och på Prästgårdsskolan 13