Kvalitetsredovisning 2006/2007

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2006/2007 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan och Holmestads skola Grundskola 1

2 Innehåll Tidsperiod Grundfakta Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Åtgärder enligt 2005/2006 Mål för 2006/2007 Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Uppföljning av likabehandlingsplanen Åtgärder för förbättring 2

3 Kvalitetsredovisning 2006/2007 Prästgårdsskolan och Holmestads skola Budgetenhet: Grundskola Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Prästgårdsskolans skolområde består av två skolor. På Prästgårdsskolan i centrala Götene går barn i förskoleklass och år 1 till år 6. Holmestads skola är belägen på landbygden ca fem kilometer från centralorten. Skolan har barn i förskoleklass och år 1 till år 2. Prästgårdsskolans har under året haft 21 barn i förskoleklassen och 217 grundskoleelever, Holmestads skola har under året haft 3 barn i förskoleklassen och 27 grundskoleelever. Många av barnen på de båda skolorna är beroende av skolskjuts. Prästgårdsskolan är mångkulturell med elever från olika länder. Ca 20 % av Prästgårdsskolans elever har invandrarbakgrund och eleverna representerar modersmål från 12 språkgrupper. 19 elever har deltagit i undervisning i modersmål. Under året har modersmålsundervisning förekommit i spanska, bosniska och albanska. Prästgårdsskolan har under läsåret tagit emot 9 elever i åldrarna 6-12 år som kommit som flyktingar och 5 elever i åldrarna 6-12 år som kommit direkt från annat land. På skolan har det också funnits ytterligare 3 elever som fortfarande räknas som nyanlända. Eleverna har fått undervisning i svenska som andra språk som enskild undervisning, undervisning i liten grupp samt inom klassens ramar. Personalen är organiserad i arbetslag runt eleverna. Två arbetslag för 6-8-åringarna och två arbetslag för eleverna i åldrarna 9-12 år. I arbetslagen ingår grundskollärare, förskollärare och fritidpedagoger som tar ett gemensamt ansvar för de barn som tillhör arbetslaget. I vissa av arbetslagen har elevassistenter ingått som 3

4 extra resurs till barn med olika funktionshinder. En speciallärare inom grundskolan har arbetat med barn i behov av särskilt stöd. En specialpedagog är knuten till enheten för att hjälpa personalen med bl a handledning, observationer, åtgärdsprogram och externa kontakter. Specialpedagogen har också förskolan i området som sitt arbetsfält. På enheten finns lärare som undervisar i svenska som andra språk. Tre modersmålslärare är också knutna till enheten. Prästgårdsskolans rektorsområde leds av en rektor, som vid sin sida har en handläggare. Skolan har haft en ledningsgrupp som under läsåret bestått av fyra arbetslagsledare från skolan och en för fritidshemmen. Personalstyrkan på enheten omfattar ca 50 personer. Klasserna är åldershomogena. Samverkan mellan åldersgrupperna sker när det gäller arbeten med olika teman, fadderdagar och kompisdagar. Särskolan är lokalintegrerad på Prästgårdsskolan, vilket inbjuder till ett samarbete med övriga klasser. Under året har ett utökat samarbete med grundskoleklasser förekommit där elever från särskolan varit inkluderade i grundskolans klasser delar av dag. Holmestads skola har en aktiv föräldraförening. Den föräldraförening som tidigare funnits på Prästgårdsskolan har under året varit vilande. För att ge information och få synpunkter från föräldrarna och från skola till föräldrar möts rektor, personalrepresentanter och föräldrarepresentanter i ett Skolråd. Under året har sex sådana möten varit inlagda. Under läsåret har Skolrådet tillsammans med Föräldraföreningen i Holmestad haft gemensamma träffar. Valda elever från klasserna har deltagit i elevråd, arbetsmiljögrupp, som kamratstödjare och i bok - och biblioteksråd. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2005/ Vidareutveckla och fördjupa arbetet kring barnens elevinflytande, portfolio, elevdokumentation, utvecklingssamtalet, IUP = individuell utvecklingsplan, kunskapsmål och sociala mål genom att följa riktlinjerna och aktivt arbeta med dessa områden, enligt skolans handlingsplan. 4

5 - Fortsatt arbete med värdegrundfrågorna och synliggöra och följa de riktlinjer som gäller Likabehandlingslagen. Revidera handlingsplan så att den stämmer med de nya riktlinjerna för Likabehandling. Mål för 2006/ Förankring av värdegrunden i arbetet med eleverna för att förebygga kränkningar och mobbning - Eleverna tar med stigande ålder ansvar och har allt större inflytande över sitt lärande - Ge eleverna god läs - och skrivutveckling och goda matematikfärdigheter - Effektiv och flexibel resursanvändning Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse Holmestads skola: Antal elever i förskoleklass t o m år 2 Lärare i förskoleklass Lärare i grundskola år 1-2 Fritidspedagoger i samverkan med skolan Arbetslagsledare 31 elever 0,50 % tjänst 1,95 % tjänst 0,40 % tjänst 0,05 % tjänst Samtliga i personalgruppen har varit behöriga för sina arbetsuppgifter. Prästgårdsskolan: Antal barn i förskoleklassen 21 barn Antal elever i år 1- år elever Lärare i förskoleklass 1,50 % tjänst Fritidspedagoger i samverkan med förskoleklassen 0,45 % tjänst Lärare i grundskola år 1 år 6 14,80 % tjänst Special pedagog 1, 0 % tjänst Speciallärare 0,80 % tjänst SSA lärare 0,90 % tjänst Modersmålslärare 0,36 % tjänst Elev assistent 1,25 % tjänst Fritidspedagoger i samverkan med skolan 0,80 % tjänst Arbetslagsledare 0,15 % tjänst Bibliotek och kultur 0,25 % tjänst IT 0,15 % tjänst Skolsköterska 0,60 % tjänst Personalgruppen har haft full behörighet för sina tjänster En av lärarna i svenska som andra språk, som undervisat ca 50 % i ämnet, har inte haft full behörighet men dock mycket lång erfarenhet inom läraryrket. Eftersom elevantalet med elever i behov av Svenska som andra språk (SSA) utökades under terminen, utökades även resursen i timmar för att kunna tillgodose uppkommet behov. I början av december utökades personalen med 0,5 tjänst som elevassistent. Tjänsten tillsattes för att vara till stöd för flyktingeleverna. De utökade resursernas kostnader har till största del bekostas av enhetens budget genom att omfördela befintlig resurs och till viss till under hösten 2006 genom bidrag från kommunens ersättning till mottagande av flyktingar. 5

6 Personalen har under året deltagit i kompetensutveckling inom b l a inom följande områden: - Entreprenörskap - Internet och etik - Likabehandlingslagen - Genusperspektivet - Barns hälsa - Det svåra samtalet - Berättarteknik (Tidningen i skolan) - Matematikbienetten Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Alla elever når målen Här redovisas resultat från gjorda diagnoser vt Staninevärden utgår från normalfördelningskurvan, vilket ger ett normalvärde på 60 % för värdena 5 tom 9. Läsdiagnosen i åk 4 använder inte staninevärden, utan istället kategorier, där kategori A och B är godkänt. Diagnos Årskurs % elever med stanine 5-9 Rättstavning 2 62 % Ordavkodning 2 74 % Ordavkodning 3 69 % Läsförståelse 3 71 % Rättstavning 4 67 % % elever godkända Läsförståelse 4 60,50% De elever i år 6, som inte nådde målen i de nationella proven i år 5, har visat god utveckling under året. Vi bedömer att de flesta nått målen. Provresultat Nationella proven år 5 % antal elever som uppnått målen Svenska 90% Svenska som andra språk (SSA) 64% Matematik 81% Engelska 85% Ämne Flickor Pojkar Svenska 90% 90% SSA 67% 63% Matematik 74% 83% Engelska 83% 86% 6

7 Under året har skolan tagit emot flera elever med annat modersmål än svenska. Några har kommit direkt från flyktingförläggningar. Vi kan se att elever med svenska som andra språk inte når målen i samma grad som övriga elever. Detta visar sig tydligast i ämnet matematik. Provresultaten i de nationella proven för år 5, har överlag förbättrats jämfört med de två senaste årens resultat. Uppnådda mål åk 5 Ämnen % elever som nått målen SO 88 % NO- 92 % Bild 96 % Musik 92 % Teknik 94 % Idrott 71 % Slöjd 98 % Våra elever med annat modersmål än svenska har lägre resultat inom So jämfört med No. De kommer att under åk 6 få mer stöd för att kunna tillgodogöra sig innehållet inom SO, genom att få stöd i att läsa och förstå olika texter för att få sammanhang i sitt lärande. De elever som inte nått målen i idrott beror främst på att de saknar full simkunnighet. De kommer att under hösten i åk 6 få extra simundervisning. År 1-2 Holmestads skola Eleverna har goda möjligheter att nå målen i år 5. 95% av eleverna i år 1 läser enkla texter. Enligt Läsutvecklingstest (LUS) läser 77% av eleverna i år 2 flytande. Diagnoserna i matematik visar att de flesta elever i år 2 har goda kunskaper i grundläggande matematik. År 1-2 Prästgårdsskolan Eleverna i år 1 har gjort diagnoser efter avslutade moment i matematik. De flesta eleverna har klarat diagnoserna mycket bra. Rättstavningsprov med ljudenligt stavade ord har de flesta eleverna klarat. Alla elever i år 1 har knäckt läskoden och kan läsa enkla ord. Eleverna har en fonologisk medvetenhet men på olika nivåer. De flesta prövar att läsa okända ord och kan läsa enkla meningar med förståelse. Alla kan skriva själva och de flesta skriver gärna. Många kan stava ljudenligt. Alla elever i år 2 kan läsa enkla meningar med flyt, säkerhet och förståelse samt utvecklat ett läsintresse. Alla kan skriva så att andra kan läsa. Utifrån rättstavningsprovet når de flesta godkänt. Eleverna i år 2 har genomfört diagnosen: Bokstavs- och ordkedjor från Psykologiförlaget. 82,5 % av eleverna fick staninevärdet 5 eller högre. Resultatet från Rättstavningsdignosen (DLS) visade på goda resultat, 70 % fick staninevärdet 5 eller högre. De flesta har nått målet i läsning vad gäller Läsutvecklingssteg (LUS). Matematikdiagnoserna visade att ca 90 % av eleverna har klarat alla mål i matematik. 7

8 År 3-4 Svenska Nedan visas resultat av genomförda tester i svenska gjorda i år 3 och elever har åtgärdsprogram varav 10 elever i SSA. En majoritet av eleverna i år 3 och 4 behärskar huvuddelen av de moment som finns i skolans utvecklingsstege (uppnåendemålen). Vi upplever att stödet till våra elever har varit framgångsrikt. Antal elever Resultat år 3 Hitta rätt bild Bokstavskedjor Ordkedjor Stanine Resultat år 4 Antal elever DLS Rättstavning Stanine 8

9 Antal elever Resultat år 4 SL 40 A B C D E F Kategorier Kategori A är bästa resultat Meningsläsningsprov Engelska En klar majoritet av eleverna i år 3 och 4 behärskar huvuddelen av de moment som finns i skolans utvecklingsstege (uppnåendemålen). Matematik En majoritet av eleverna i år 3 och 4 behärskar de moment som finns i skolans utvecklingsstege. 11 elever har åtgärdsprogram. Vi har arbetsvilliga elever som utvecklar sina kunskaper och kan lösa vardagsproblem och tar stort ansvar för sin inlärning. Utvecklingsområde: Förankring av värdegrunden i arbetet med eleverna för att förebygga kränkningar och mobbning. De flesta elever respekterar varandra och tillåter varandras olikheter. Barnen är trygga och frimodiga och visar tillit till alla vuxna. Det är färre konflikter mellan eleverna. De umgås mer över klassgränserna på rasterna och med varandra på fritiden. I underlaget för utvecklingssamtalet kan personalen se att eleverna trivs. Även enkäter visar att eleverna trivs i sina klasser. Eleverna har blivit mer medvetna om hur de visar varandra respekt. Kränkningstrappan visar att eleverna sällan hör kränkningar på vår skolgård. Vuxna kan dock reagera på språket som är emellan eleverna. Personalen upplever att det är färre konflikter bland eleverna och eleverna visar vilja att lösa problem och reda ut konflikter. Föräldrar uttrycker att de känner sig trygga och säkra beträffande skolans bemötande av deras barn. Besökande uttalar även att de ser en rådande positiv atmosfär. Det förekommer sällan skadegörelse och eleverna tar ansvar för sin arbetsmiljö. Eleverna visar en stor toleransnivå för olikheter (kultur, utveckling m.m.). Alla klasser arbetar med EQ och känner till likabehandlingsplanen. 9

10 Eleverna vågar uttrycka sin mening. Flera elever har haft enskilda, schemalagda, möten med specialpedagog där sociala berättelser, samtal och övningar har hjälpt eleven att förbättra sina sociala förmågor. Dessa möten kan löpa över längre tid, men kan också förekomma vid enstaka tillfällen. Personal i arbetslaget är alltid tillgänglig och många elever har använt sig av möjligheten att själva be om enskilda samtal med någon av dem. Särskilt skolsköterskan tar emot många kontaktsökande elever för enskilda samtal. För flera barn har stödet att utveckla sina sociala förmågor betytt att samvaron i skolan har underlättats betydligt, kamratrelationerna underlättats och därmed gjort kunskapsmålen lättare att uppnå. Utvecklingsområde: Eleverna tar med stigande ålder ansvar och har allt större inflytande över sitt lärande. Skolan har demokratiska arbetsformer vilket gör att eleverna är delaktiga i beslut, exempelvis klassråd, elevråd, arbetsmiljöråd och bok - och biblioteksrådet, samt i kamratstödjargruppen. Målen i svenska, matematik och engelska är kända för elever och föräldrar, samt finns anslagna i klassrummen. I övrigt aktualiseras målen inför nya arbetsområden. Personalen upplever att eleverna gör medvetna val under lektioner med eget arbete. Eleverna är delaktiga i starten av nya arbetsområden och vid utvärderingar. De flesta elever har god ordning och genomför sina hemuppgifter på ett fullgott sätt. Eleverna är medvetna om sin egen utveckling. De gör jämförelser med arbeten från tidigare årskurser i portfolion och so/no-skrivboken. Eleverna förstår bättre vad de behöver träna på och många tar ett större ansvar för sitt lärande. I IUP:n och utvecklingssamtalet tydliggörs de mål som ska uppnås. Eleverna tar ett allt större ansvar för förberedelse och genomförande av utvecklingssamtalet och ansvaret ökar i takt med mognad. Alla eleverna har individuella mål och gör självskattning inför samtalen. Föräldrarna och eleverna läser och skriver/kommenterar i underlaget för utvecklingssamtalet/iup, samt är delaktiga i att formulera mål/iup. Bedömningsformuläret inför utvecklingssamtalet känns igen och eleverna kan vara mer självständiga i sina bedömningar. Föräldrar uttrycker sig positiva till upplägget av utvecklingssamtalen. Flera upplever dock att det känns enklare att kommentera underlaget muntligt. Utvecklingsområde: Ge eleverna god läs- och skrivutveckling och goda matematikfärdigheter. Lärarna för de yngre åldrarna uppger följande resultat inom matematik: - Laborativ matematik har stimulerat eleverna till eget tänkande. - Färdighetsträningen av additions- och subtraktionstabellerna har gett ett gott resultat. - Genom matte - prat har elevernas tilltro till sin egen förmåga stärkts. 10

11 Lärarna för de äldre eleverna uppger följande resultat i svenska: - Eleverna är mycket villiga till att läsa och lärarna upplever att eleverna har ökad sina ordkunskaper och den språkliga medvetenheten. - Eleverna använder mer än en källa för att söka/jämföra fakta. De reflekterar över det lästa och kontrollerar t.ex. tryckår. - Eleverna läser gärna och högt och tydligt. De kan återberätta det de har läst. De kan använda det de läst för att producera egen text och svara på frågor utifrån texten. - Eleverna märker själva att de utvecklats, då de ser att de kan läsa svårare texter och snabbare. Utvecklingsområde: Effektiv och flexibel resursanvändning Elever i behov av stöd, har fått särskild undervisning av speciallärare, enskilt eller i liten grupp (2-4 elever). Det särskilda stödet har getts i form av kortare eller längre perioder med schemalagda lektioner, eller i form av en eller flera intensivläsningsperioder. För några elever är det tillräckligt med något lite stöd, för andra behövs längre perioder av stöd i liten grupp. Genom regelbundna utvärderingar och omprioriteringar har arbetslagens resurser använts flexibelt. Intensivperioderna har snabbat på måluppfyllelsen. Resultaten har varit tydliga för eleverna, föräldrarna och pedagogerna. Det är positivt för elevernas självkänsla att nå snabba resultat. Den enskilda elevens positiva resultat höjer nivån för gruppen. Tekniska hjälpmedel som läspenna, Daisy-bandspelare och dator har varit tillgängliga som hjälpmedel, för att höja måluppfyllelsen för några elever. Personalen upplever att genom kompensatoriska hjälpmedel höjs elevens resultat. För flera barn har stödet att utveckla sina sociala förmågor betytt att samvaron i skolan har underlättats betydligt, kamratrelationerna underlättats och därmed gjort kunskapsmålen lättare att uppnå. Eleverna känner sig sedda och blir tryggare. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Skolans uppdrag: Alla elever når målen Bedömning Förankring av värdegrunden i arbetet Mycket bra med eleverna för att förebygga kränkningar och mobbning Eleverna tar med stigande ålder ansvar och har allt större inflytande över sitt lärande Ge eleverna god läs- och skrivutveckling och goda matematikfärdigheter. Effektiv och flexibel resursanvändning Ganska bra Bra Mycket bra 11

12 Lärarna har en god utbildning i värdegrundsarbetet med eleverna vilket gör att diskussioner hålls ständigt levande angående förhållningssätt samt förebyggande arbete mot mobbning och annan kränkande behandling. Det har funnits ett behov av att ytterligare utveckla området kring Normer och värden och därför har utvecklingen av kunskaper och elevinflytandet fått stå tillbaka. Prästgårdsskolans modell för utvecklingssamtal, inklusive IUP gör att eleverna och föräldrarna blir medvetna om elevernas mål och hur de ska uppnå dem. Personalen önskar utveckla en högre måluppfyllelse i området Kunskap och lärande genom att fortsätta att arbeta med en tydlig struktur, där målen är tydliga och stoffet och arbetssätten är prioriterade. Intränade rutiner hjälper eleven att göra medvetna val och hitta sitt sätt att lära. Skolans personal, som arbetar med de yngre åldrarna, konstaterar att de nått mycket bra, när det gäller målet att ge eleverna en god läs- och skrivutveckling. Detta har uppnåtts genom ett bra samarbete med hemmet, bra material att arbeta med, bl a Ingvar Lundbergs Läsutvecklingsschema, samt anpassad litteratur efter mognad och läskunskap. För övrigt konstaterar lärarna för de yngre åldrarna, att det är viktigt att ha en varierande undervisning i matematik, vilket gör matematiken lustfylld. Genom att använda laborativt material hjälper det eleverna att gå mot ett abstrakt tänkande. För att höja kvalitén och förbättra måluppfyllelsen har elever haft intensivläsning under perioder. Resultaten har följts upp månadsvis och utvärderats. Eleverna har gjort framsteg och utifrån resultaten har också resurserna kunnat omprioriterats. Uppföljning av likabehandlingsplanen Skolan har under året, tillsammans med elever och föräldrar reviderat tidigare plan. En reviderad plan fastställdes i april Föräldrar och elever har stor kännedom om planens innehåll. Skolan har kompletterat sitt arbete med att dokumentera händelser av annan kränkande behandling på en särskild händelseblankett. Personalen arbetar efter de anvisningar som finns beskrivna i planen. De åtgärder som gjorts enligt planen har nått goda resultat. Skolans personal har genom enkäter fått bekräftat att eleverna känner sig sedda och trygga och att det råder ett gott arbetsklimat på skolorna. Detta bekräftas även vid samtal med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Vid terminsstarten hösten 2007, ska planen åter aktualiseras i klasserna tillsammans med eleverna och med föräldrarna på föräldramöten, kring innehållet i Likabehandlingsplanen. Dessa samtal ska sedan ligga till grund för det fortsatta innehållet i skolornas värdegrundsarbete och en aktivitetsplan ska skrivas för nuläget i arbetet med likabehandlingsplanen. Holmestads skola har ingen egen Likabehandlingsplan som beskriver skolans arbete ur Holmestads skolas perspektiv. Skolan följer i stora drag Prästgårdsskolans likabehandlingsplan. En plan för Holmestads skola är under bearbetning. 12

13 Åtgärder för förbättring Kunskaper/elevinflytande Planering av arbetsområden ska utgå från elevernas förkunskaper, intresse och frågor. Tillsammans med eleverna ska lärarna synliggöra målen i läroplanen/kursplanerna i alla ämnen, formulera mål för olika arbetsområden och utvärdera elevernas resultat. Lärarna har en gemensam syn vad tematiskt förhållningssätt innebär. Arbeta ämnesövergripande för att skapa sammanhang för elevernas lärande. Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag. 13