Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolans skolområde Prästgårdsskolans och Holmestads skolas fritidshem 1

2 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4 Åtgärder enligt 2006/2007 sidan 4 Mål för 2007/2008 sidan 4 Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse sidan 4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål sidan 5 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet sidan 8 Uppföljning av likabehandlingsplanen sidan 10 Åtgärder för förbättring sidan 10 2

3 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Prästgårdsskolan och Holmestads skola Budgetenhet: Fritidshem Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta På Prästgårdsskolan och Holmestads skola finns fritidshem för de barn som behöver omsorg och tillsyn före och efter skoldagen. Fritidshemmen samarbetar fullt ut med grundskolan och personalen tjänstgör i grundskolan under skoldagen. Barngrupperna på Prästgårdsskolan har barn från tätorten och landsbygd. I grupperna finns flera barn med annat modersmål än svenska. I grupperna finns också barn med olika funktionshinder, inkluderade i den vanliga verksamheten. Fritidshemmet på Prästgårdsskolan är uppdelat på tre avdelningar i två byggnader, Östra och Västra huset. I Östra huset finns en avdelning på nedre våningsplanet för 6-åringarna och en avdelning på andra våningsplanet för 7-8 åringarna. Östra huset har under året haft 57 barn inskrivna i åldrarna 6 8 år, varav 26 flickor och 31 pojkar. I Västra huset finns avdelningen Pluto. Pluto har under innevarande år haft 37 barn inskriva i åldrarna 9-12 år, varav 15 flickor och 22 pojkar. Barngruppen i Holmestad har barn från landsbygden. Fritids i Holmestad har under året haft 22 barn inskrivna i åldrarna 6 8 år, varav 10 flickor och 12 pojkar. Under loven samverkar Pluto och Holmestad, de båda fritidshemmen är i Plutos lokaler. 3

4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2006/ Informationshäfte till föräldrarna om fritids verksamhet och fritids mål. - Uppdatering av utvecklingsplanen i text och bild. - Utveckla innehållet om verksamheten i återkommande informationsbrev till föräldrar. - Synliggöra barnens skapande - Inköp och lån av barnböcker utifrån genusperspektivet. - Läsa litteratur för att öka kompetensen kring konflikthantering. Mål för 2007/2008 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Förankra värdegrunden utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Ett väl fungerande samspel i barngruppen Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse Personalresursen för fritidshemmen har varit fördelat enligt följande: Fritidhemmet Prästgårdsskolan % tjänst Östra huset (6-8 år) 4,2 fritidspedagog Västra huset (9-12 år) 1,75 fritidspedagog 0,15 elevassistent Östra + Västra huset 0,25 ekonomibiträde (kost) Fritidshemmet Holmestad 2,00 fritidspedagog Resurserna ska täcka upp barnomsorgsbehovet från kl kl Östra och Pluto samverkar med öppning och stängning av fritidshemmen. Del av resurserna används till samverkan med grundskolan. Resurserna används flexibelt utifrån barngruppens behov. Personalen har den utbildning som krävs för verksamheten. Personalgruppen arbetade med Fokusgrupp kring frågan: Vad är det allra viktigaste för en god kvalité på fritids? 4

5 Vi har haft ett möte med kommunens genuspedagoger. Tankar och idéer utbyttes. Vi fick också möjlighet att beskriva hur vi, under flera års tid, arbetat utifrån ett genuspedagogiskt perspektiv. Personalen har under året deltagit i kompetensutveckling bl.a. inom följande områden: Gemensamma föreläsningar om Att möta människor med främmande kultur och Samarbete över kulturgränser". Gemensam litteraturläsning angående Skolverkets nya Allmänna råd och kommentarer om Kvalitet i fritidshem. Lärarförbundets föreläsning Stenens hemlighet Vi har läst Det går att göra så här av Ingegerd Edman- Ståhl som handlar om en speciell konflikthanteringsmetod. Två representanter från arbetslaget har medverkat i Myndigheten för skolutvecklings projekt om Kvalitetsutveckling i fritidshem. Det har resulterat i en nätverksgrupp, där fem olika skolor från Västra Götaland deltagit. Gruppen har träffats fyra gånger under våren och utbytit erfarenheter för att höja kvalitetsarbetet på fritids. Gruppen ska fortsätta att träffas i höst utanför projektet. Vi har också bildat ett digitalt nätverk, Nätverk Väst, på Lärarförbundets webbsida. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. Vi upplever att de flesta barnen i fritidshemmens olika avdelningar fungerar väl tillsammans. Fritidshemmens olika miljöer ute och inne stimulerar barnen att på olika sätt utveckla sin fantasi och sin kreativa förmåga. Den fria leken får stort utrymme i den dagliga verksamheten. Barn med olika nationaliteter och barn med funktionshinder möts på ett naturligt sätt, vilket gäller framförallt på Prästgårdsskolans fritids. Fritidshemmet har under året arbetat utifrån en konfliktlösningsmodell som har gått ut på att ge barnen tid och redskap för att reda ut konflikter på ett bra sätt. Genom samtal och enkäter har vi uppfattat att barn och föräldrar känner sig trygga med fritidsvistelsen. Vi har under året förbättrat vår information till föräldrarna angående fritids mål- och verksamhet. Utifrån ett genuspedagogiskt förhållningssätt och medvetna grupperingar försöker vi stärka barnen att våga bryta traditionella könsrollsmönster. 5

6 Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Under året har fritidshemsavdelningarna arbetat med att synliggöra och illustrera GPS-målen i bild och text för barn och föräldrar, dels genom informationshäfte som delas ut i samband med inskolning, dels genom informationsblad terminsvis och dels genom illustrationer av GPS-målen i bild och text som sätts upp i entrén. Pedagogerna möter föräldrarna medvetet utifrån var och ens behov. Samtliga strävar efter att ha en miljö där alla respekterar och lyssnar på varandra. Genom en föräldraenkät har pedagogerna frågat föräldrarna om deras åsikter och tankar om fritidshemmets verksamhet utifrån Läroplansmålen och GPS-målen. Av de föräldrar som svarade sa flera att de kände till fritids mål. Kommentarerna var bl.a: Ni är superduktiga på att dokumentera! Mycket tydligt och bra. Vi tar oss inte alltid tiden att läsa, tyvärr. Alla föräldrarna upplevde också att de blev bemötta på ett personligt sätt, de flesta upplevde också att personalen lyssnade på deras barn. På frågan om barnen lyssnar och tar hänsyn till varandra svarade de flesta föräldrarna att de upplever detta. De yngre barnen på fritidshemmet har också intervjuats. Flera av barnen tycker att deras kamrater lyssnar på dem när de säger eller tycker något. De flesta svarar med glad mun på frågan om pedagogerna lyssnar på dom och bryr sig då de säger eller tycker något. Barnen har möjlighet att göra sig hörda angående fritids verksamhet och utformning genom att önska aktiviteter och material ex genom dialog med oss vuxna och via skrivna förslag i Barnens önskelåda. Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Fritidshemmen jobbat mycket med olika material. Pedagogerna visar barnen olika metoder att teckna och måla. Vi ser dagligen stor kreativitet i arbetet med byggmaterial som lego, jovoplattor och kapla. Det fria skapandet i kartong, toa-rullar och tyg är också populärt. Skapande före jul och påsk är intensivt. De äldre fritidsbarnen har ex byggt Egyptens pyramider och Sfinxen i pepparkaksdeg. Barnens alster dokumenteras och ställs ut så att övriga barn och föräldrar kan ta del av de olika konstverken. Barnens lek och aktiviteter dokumenteras via digitalkamera. Bilderna har ganska omgående satts upp väl synligt, på väggen i entrén, så att både barn och föräldrar kan se dem. Bilderna visar barns kreativa skapande. Barnen har ofta dans och musikuppvisningar och teaterframträdande. Rollekar är ett stort och viktigt inslag i deras vardag. En grupp intresserade barn har utarbetat en ritning för en trafikmiljö, där en del av projektet har målats på skolgården. Där kan de nu i leken cykla och köra trampbil, och få möjlighet att utveckla sina trafikkunskaper. Barnen gör oss delaktiga i sitt skapande genom att efterfråga material och inspiration för att kunna utveckla och slutföra sina idéer. 6

7 Mål: Bryta traditionella könsmönster Arbetslaget på Östra har på ett metodiskt och medvetet sätt arbetat kring hur pedagogerna på olika sätt kan bryta traditionella könsmönster, detta har de gjort bl.a. genom att dela på tjejer och killar i samband med fritidsgympa, placering vid matbordet och biblioteksbesök. När pojkarna går till gympan tar flickorna som är kvar på fritids för sig mer: använder cyklarna i större utsträckning, pratar mer och högre. När flickorna går till gympan blir det oftast en lugnare atmosfär på fritidshemmet då de kvarvarande pojkarna sitter ner, spelar spel och samtalar. Barnen har skriftligt svarat på frågor hur de upplever att vara delade i flick- pojkgrupper genom att i enkäten markera en glad mun, rak mun eller en ledsen mun. De flesta har beskrivit med en glad mun att de tycker grupperna har varit bra. Då barnen haft fritidsgympa i flick- och pojkgrupper har pedagogerna fokuserat på lekar som kompenserat och tränat nya förmågor. Flickorna har ex. fått leka yviga rörelselekar, och använda sina röstresurser. Pojkarna har fått leka kontakt- och samarbetslekar, hoppat rep och dansat. Samtliga pedagoger på fritidshemsavdelningarna upplever en ökad medvetenhet runt genusfrågor och de försöker ha ett förhållningssätt som inte konserverar det invanda könsrollsmönstret. Arbetslagen lägger stor vikt vid att bekräfta och bemöta barnen oavsett kön och de agerar så att barnen känner sig sedda för sin egen person inte efter hur de ser ut eller vad de har för kläder. Både flickor och pojkar får samma möjlighet att prata färdigt utan att bli avbrutna, då det ofta i samlingarna är pojkarna som tar mer plats. Pedagogerna använder stopphanden, sätter upp en hand för att be någon att vänta tills man pratat färdigt. Genom positivt förstärkande ökar man barnens självkänsla och medvetet arbetar samtliga för att undvika inte- uppmaningar. Vi vill att alla fritidsbarn provar alla våra aktiviteter oberoende av kön. Mål: Förankra värdegrunden utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt Arbetet med att barnen ska visa varandra respekt oberoende av social och kulturell bakgrund är ett ständigt pågående arbete. Pedagogerna verkar för att vara goda förebilder i det sociala samspelet där vi lyssnar på och respekterar varandras åsikter både när det gäller vuxen/vuxen och vuxen/barn. Pedagogerna upplever att barnen i de olika grupperna ställer upp för varandra och visar oftast omsorg om varandra, men de har tyvärr också sett tecken på ett minskat hänsynstagande inom vissa grupperingar. Egocentrismen är mer utbredd bland barnen än vad man upplevt under tidigare år. Pedagogerna upplever inte att det finns några sociala och kulturella motsättningar mellan barnen. Detta grundas dels på iakttagelser, dels på enkätundersökning och på sociogram. 7

8 Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Genom ett medvetet förhållningssätt arbetar pedagogerna för att hjälpa och stödja barnet utifrån deras behov och i deras kamratrelationer. Genom återkommande samtal med barnen enskilt eller i grupp arbetar pedagogen med att medvetandegöra barnet/barnen i sitt sociala samspel med andra. Åtgärdsprogram följs vilket medför att rutiner och den dagliga verksamheten ses över. Genom samtal och observationer har barnens behov framkommit och tydliggjorts. Den dagliga verksamheten anpassas efter individen och gruppen. Mål: Ett väl fungerande samspel i barngruppen Samtliga fritidspedagoger har under året läst litteratur om konflikthantering. Arbetslaget på Östra har arbetat efter en gemensam konflikthanteringsmetod. Detta medför positiva effekter i fritidsgruppen. Pedagogerna upplever att barnen känner en trygghet i att veta att samma metod används för att lösa konflikter. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Fritidshemmets uppdrag: Innehållet skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Mål: Bryta traditionella könsmönster Mål: Förankra värdegrunden utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Bra Bra Mycket bra Mycket bra Bra Bra Mål: Ett väl fungerande samspel i gruppen Bra Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Genom att arbetslagen på olika sätt har arbetat med att synliggöra fritidshemmets mål och att visualisera verksamheten med hjälp av bilder som är lättillgängligt uppsatt i entrén har man sett att föräldrarna ofta tar sig tid tillsammans med sina barn att titta och pratar om bilderna. I ett av arbetslagen, där man har de äldre fritidsbarnen, framkom det via enkät att föräldrarna inte kände till målen för fritidshemmet. Pedagogerna har därför under året varit noga med att informera föräldrarna om vad och var man kan läsa om målen som sitter uppsatt på fritidshemmet. Informationsbladet som lämnas ut höst och vår innehåller information om verksamheten och det beskriver kopplingen till målen, vilket föräldrarna uttryckt som positivt. 8

9 I enkät som lämnats till föräldrar har pedagogerna fått bekräftelse på att regelbunden information till föräldrar om verksamheten ökar deras kunskap om fritidshemmets mål och innehåll. Föräldrar till de yngre barnen är mer informerade än föräldrar till de äldre barnen. Pedagogerna lägger stor vikt vid att bemöta varje enskild förälder utifrån deras behov. Genom att vara serviceinriktade och flexibla i de personliga kontakterna vid lämning och hämtning upplever man att kontakten med föräldrarna är god och att var och en möts på ett personligt sätt. Genom enkätfrågor till barnen om de känner sig lyssnade på och bekräftade svarar barnen att de vuxna lyssnar på dem, men inte deras jämnåriga kompisar, vilket pedagogerna arbetar med på olika sätt. Pedagogerna upplever att barnen har fått en ökad förståelse för varandras åsikter och lyssnar på varandra mer sedan läsårets början. Genom att ex använda en önskelåda som öppnas vid samlingen en gång i veckan blir det tydligt för barnen de kan vara med och påverka verksamheten. Det blir ett gemensamt intresse, de blir delaktiga, är önskemålen möjliga att genomföra kan detta göras. Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Barnens kreativitet är störst när de utgår från sina egna behov och intressen, de väljer hellre fria aktiviteter än styrda. Genom att pedagogerna är uppmärksamma på barnens aktuella lekar och deras önskemål och ger dem tid och tillhandahåller material ser man att barnen kan vidareutveckla leken och att de gör medvetna val. Istället för att dagligen ha planerade inneoch utestunder så utgår pedagogerna mer utifrån barnens olika behov. Mål: Bryta traditionella könsmönster Samtliga arbetslag har på olika sätt verkat för att bryta traditionella könsmönster och främja pojkars och flickors lika värde. I arbetslagen kvalitetsredovisning kan vi i analysen se att de har kommit olika långt. Pedagogerna som jobbar med de yngre barnen har på ett mer systematiskt sätt än de övriga arbetat med barngruppen utifrån dessa frågor. Genom litteraturläsning och diskussioner har arbetslagen ökat sin medvetenhet kring genusfrågor. Detta har påverkat förhållningssättet gentemot barnen. Både pojkar och flickor har uppskattat att vara i delade pojk- resp. flickgrupper i gympan men flickorna har varit mest positiva. Detta tror pedagogerna beror på att de inte behövt känna konkurrens från pojkarna i aktiviteter som traditionellt utövas av pojkar. Flickor som varit rädda för bollen har t.o.m. vågat stå i mål och de har också haft större chans att få tag i bollen vilket har medfört att de tyckt det varit roligt med bollspel. Utan flickor i gruppen har det varit lättare för pojkarna att våga prova på dans och samarbetslekar. De flesta sexåringar har varit positiva till att sitta vid flick- respektive pojkbord, flickorna har fått mer utrymme att prata. 9

10 Mål: Förankra värdegrunden utifrån ett socialpedagogiskt förhållningssätt Fritidseftermiddagarna inleds ofta med en samling där barnen ser vilka barn och personal som är där. Vid samlingen får barnen berätta vad de vill göra och de frågar vilka som vill vara med, vilket öppnar upp för vidare kamratkontakter. Detta ger struktur och sammanhållning i gruppen vilket i sin tur skapar trygghet för det enskilda barnet. Genom att barnen får träna på att lyssna på varandra i samlingar och vid konfliktlösningar har vi märkt att barnen lyssnar mer och mer på andras åsikter. Pedagogerna går aktivt in i barnens samtal för att stötta upp och handleda barnen i samtalet. En stor del av pedagogens arbete går åt till att arbeta med barnens attityder och respekt inför varandra och de vuxna. Barnen utsätts för negativ påverkan från omgivningen såsom massmediavåld och språkbruk. Genom att vara goda förebilder och arbeta aktivt med ex konflikthantering försöker pedagogerna att skapa en god värdegrund för barnen. De enkäter som fritids gjort visar att barnen trivs i sin grupp. Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Det är viktigt att samtliga pedagoger kring de barn, som har åtgärdsprogram, har vetskap om dess innehåll och att dessa följs upp kontinuerligt. Genom att kontinuerligt observera barnen i olika situationer kan pedagogerna skriva eventuella åtgärdsprogram och stötta barnen i dess utveckling. Mål: Ett väl fungerande samspel i gruppen Efter att ha läst litteratur, diskuterat och enats om en gemensam konflikthanteringsmetod har pedagogerna ökat sin medvetenhet om och fått ett verktyg för att lösa konflikter. Barnen vet att deras konflikter tas på allvar. Pedagogerna upplever att barnen känner sig trygga då de vet att de får tid och hjälp att reda ut en konflikt. Barnen har fått en ökad förståelse för att man kan ha olika upplevelser av det som har hänt. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplan för Fritidshemmet utarbetades ihop med barn och föräldrar. Planen har skickats hem så att alla kan läsa igenom den. Under året har arbetet med konflikthantering, fokus, arbetet med EQ samt könsrollerna varit i fokus. Åtgärder för förbättring Att utveckla den nya gemensamma konflikthanteringsmodellen. Arbeta mer medvetet med genuspedagogiken. Vi lär barnen att använda stopphanden för att få prata färdigt. Policydokument för föräldrakontakter. Att träffa representanter från kommunens andra fritidshem och diskutera GPS mål. 10