Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Grundskola inkl. förskoleklass

2 Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 4 Åtgärder enligt 2006/2007 Sid 4 Mål för 2007/2008 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse Sid 4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Sid 5 Målområden :Elever och föräldrar är delaktiga i Sid 6 barnens/elevernas lärande :Elevers kreativa förmågor tas tillvara Sid 7 :Bryta traditionella könsmönster Sid 7 :Tidiga förebyggande insatser och Sid 8 okonventionella lösningar : Medvetandegöra Likabehandlingsplan. Sid 8 för att ge en trygg och positiv lärandemiljö. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Sid 9 Analys Sid 9-10 Uppföljning av likabehandlingsplanen Sid 11 Åtgärder för förbättring Sid 11 2

3 Kvalitetsredovisning 2007/ Lundabyn Budgetenhet: Grundskolan inkl. förskoleklass Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Lundabyns organisation har under året varit en förskoleklass samt grundskoleklasser åk 1-6. Skolan har haft 118 elever fördelat på 17 elever i förskoleklass och 101 elever i skolår 1-6. Under året har 13 lärare arbetat på 9,3 tjänst (inkl slöjd, spec). I grundskolan har funnits 8,7 lärare/100 elever. Beräkningen grundas på all lärarpersonal, specialpedagog samt speciallärare, men utan bibliotekarie, språkvalslärare (Västerby) och hem-och konsumentkunskapslärarare (Västerby). Personal från fritidshemmet har haft delar av sina tjänster i samverkan med skolan. Skolan har varit organiserad i ett arbetslag, där man sedan delats i två grupper Mini och Maxi. Arbetslagsträffar sker varje onsdag och torsdag eftermiddag. I arbetslaget ingår förskollärare, grundskollärare samt fritidsledare. Arbetslagsträffarna ansvarar arbetslagsledaren för. Vid ungefär var tredje vecka träffas all personal i grundskolan på AE (arbetsenhetskonferens). Dessa träffar leds av rektor. För barn i behov av särkilt stöd finns Bron, en liten grupp, där speciallärare organiserar och ansvar för den pedagogiska verksamheten. 3

4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2006/2007 Normer och värden Fortsatt arbete med likabehandlingsplanen. Utvecklingssamtalet, IUP IUP ska utarbetas Skola och omvärlden Öka kännedom om andra kulturer. Ansvar och inflytande Låta eleverna ta del av fler praktiska sysslor Mål för 2007/2008 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar(utifrån barns/elevers sociala, pedagogiska och emotionella behov. Medvetengöra likabehandlingsplanen för att ge en trygg och positiv lärandemiljö. Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse Det finns goda förutsättningar för att ha en god kvalité i samtliga verksamheter, där det finns fina lokaler och en fin utemiljö. Personalen är duktig och engagerad vilket skapar trygga och lärande miljöer alltefter barnens intresse och mognad. Detta har varit en av de viktigaste förutsättningarna då det varit ett år med rektorsbyte och nerdragning av tjänster. Verksamheten är organiserad i ett arbetslag, med uppdelning i Mini- Maxi. Konferenser sker tillsammans en gång per vecka, vid frågor som berör båda arbetslagen och var för sig en gång per vecka då respektive arbetslagsfrågor tas upp. 4

5 Läsåret har präglats utav många frågetecken där bland annat direktiv och uttalande från skolministern lett till att personalen ibland känt en viss hopplöshet i sitt arbete. Oklarheter kring matrisarbetets syfte och mål har lett till att arbetslagsträffarna vid vissa tillfällen innehållit många diskussioner som inte fört skolarbete framåt utan snarare rört till begreppen och har ökat osäkerheten i personalgruppen. Många tankar har kretsat omkring de skriftliga omdömen som ska utverkas. En fråga som uppkommit är hur dessa kommer att påverka eleverna och undervisningen på skolan. Arbetslaget har haft schemalagda träffar varje onsdag och torsdag. Endast en pedagog har jobbat heltid, övriga deltid. Detta har påverkat ex. planeringar av temaarbeten, eftersom alla inte varit på skolan samtidigt. Inom arbetslaget finns kompetens för alla ämnen. Pedagogerna besitter goda kunskaper och erfarenheter. Samarbetet och flexibiliteten mellan pedagogerna är stor och fungerar mycket bra. Vi har stora utrymmen men dessa är ej anpassade till dagens undervisning. Exv. saknas grupprum. Det finns ett välutrustat bibliotek i skolan lokaler. Utbildad skolbibliotekarie kommer till enheten en gång varannan vecka. Flera verksamheter delar på samma lokaler. Viss påverkan sker på den pedagogiska undervisningen då lokaler inte kan nyttjas under skoltid på grund av annan verksamhet. Detta har inneburit att förskoleklassen fått förlägga delar av sin verksamhet i studiehallen, vilket i sin tur påverkat skolans undervisning. Kombinationen av slöjd och musiksal i samma lokal ger onödigt mycket flytt och merarbete för musikläraren. Stressfaktor för personal. Byte av pedagogisk ledare Viss planerat samarbete mellan årskurserna har inte kunnat genomföras p.g.a. periodvis missämja mellan klasserna. Vi har tillgång till bra material. Bra musikmaterial. Föräldrarna är engagerade i sina barns arbeten och ställer upp och besöker utställningar och teatrar. Vi är en liten skola och är påverkade av ekonomin. Det ges inga ekonomiska utrymmen för ex. extra utflykter. Lundabyn är certifierade som en Trygg, säker och utvecklande skola. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag: Alla elever når Utifrån Lundabyns organisation arbetar man på bästa sätt för att hjälpa alla elever att nå de mål som finns. Genom att dela exv. idrott och skogsdagar finner man möjligheter att kunna ha halvklasser för undervisning i mindre grupper. All undervisning är så individanpassad som möjlig, beroende på resurser och lektionsupplägg. Utifrån varje elevs IUP får eleverna stöd i sitt lärande. Som en åtgärd finns Bron, där elever får extra handledning av speciallärare. 5

6 Skolår 5 Ämnen Inte nått Inte nått Inte nått elever elever flickor flickor pojkar pojkar Bild Engelska Hem o konsk Idrott o hälsa Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Teknik Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska NP skolår 5 Inte nått Inte nått Inte nått Ämnen elever elever flickor flickor pojkar pojkar Engelska Matematik Svenska Svenska Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Resultat : En väl fungerande IUP Personalen ser att föräldrarna tar ansvar för samarbetet mellan skola och hem genom att de kommer till möten och utvecklingssamtal. Föräldramötena är välrepresenterade och klassernas hemskickade veckolappar har muntligen uppskattats av föräldrar. Likaså har Lundabyn haft god föräldramedverkan vid aktiviteter t.ex. idrottsdagar, disco samt prao-dagar för de äldre eleverna. Utvecklingssamtal som utgår från IUP, portfolio och matriser har utförts höst och vår i alla klasser. Föräldrarna har vid vissa av samtalen tillfrågats om deras syn på samtalet samt om de fått tillräcklig information. Gensvaret från föräldrarna var att de var positiva till utvecklingssamtalen. Eleverna arbetar vissa lektioner efter egna uppsatta mål som formulerats tillsammans med hemmet vid utvecklingssamtalen. Beroende på elevernas ålder har de sedan tagit mer ansvar över sitt eget lärande. Matriser har arbetats fram i svenska och slöjd. Slöjdens matriser har använts vid utvecklingssamtalen och föräldrarna har fått en bra bild över resultatet. Som ett led i att få föräldrarna mer medvetna kring kurs i svenska, matematik och engelska har Lundabyns 6

7 hemsida lagt ut länkar till Skolverkets hemsida. Likaså matriserna i social utveckling och ansvar samt slöjd-matriser utlagda på Lundabyns hemsida. Kontinuerliga utvärderingar efter avslutad arbetsdag eller avslutat arbetsmoment har genomförts som en del i att analysera det dagliga arbetet. Mål: Elevers kreativa förmågor tas tillvara Resultat: Att utveckla det kreativa lärandet i den dagliga skolsituationen Genom praodagar har eleverna (åk 3 och uppåt) fått prova på olika yrken. Det har också varit flera lektionsbesök av föräldrar som berättat om sina arbeten. Detta har skett från förskoleklassen tom. åk 6. Kreativiteten har visats vid ex. en Skapardag under hösten. Vecka 9 blev sedan en hel uppskattad Skaparvecka, där hela enheten arbetade med skaparprojekt utifrån ålder och förutsättningar. Reportage i tidningen samt uppskattning från föräldrarna visade på ett medialt- och föräldraintresse. Elevernas skriftliga utvärdering var till 90% positivt med önskan om fortsättning. Tema Astrid Lindgren, ett musicalprojekt, som var ämnesövergripande och ett samarbete över ålders- och klass- gränser där flera ämnen vävdes in under ett antal veckor. Teknikspanarna har varit en del av utvecklandet av kreativiteten och som ett led i detta var åk 4-6 i maj och besöket Dahlénium (experiment) vilket var mycket uppskattat och lärorikt. Konstprojekt, i samarbete med Skövde museum, blev mycket uppskattat av eleverna. Fina resultat visades och eleverna var själva nöjda med sina skapelser. Det egna skrivandet inspirerades genom ett författarbesök av Martin Widmark. Många idéer framkommer vid Lundabyns Rådsarbete. Eleverna framkommer med många fina idéer exv. talangjakt. Dessa idéer har sedan inspirerat till rastaktiviteter så som hästhoppning, teckningstävling och spontan talangjakt. Vidare var ett eget initiativ att städa skolgården. Lundabyns läglighet med närhet till skogen gör att skolskogen nyttjas varje vecka, vilket inspirerar till kreativt lärande i uterummet. Mål: Bryta traditionella könsmönster Resultat: Eleverna är uppmärksamma på könsmönster och vågar bryta Kommunens anställda Genuspedagoger har besökt oss på en arbetslagsträff och gett oss bra tankeställningar inför framtida arbete. Under läsåret har eleverna med genusperspektiv granskat massmedia, fakta och skönlitteratur. Diskussioner om könsmönster i verkliga livet har skett regelbundet, bland annat genom att jämföra könsroller i olika sagor och lekar. Eleverna skrev också Tvärtomsagor, där de utgick från en känd saga och ändrade könsrollerna i dessa. Detta visade att de verkligen är medvetna om könsfördelningen. Vecka 41 genomfördes en temavecka i genusperspektiv utifrån lektionsplanering från TIS. 7

8 Arbete har skett med att läsa hemsidor på datorn. Pojkarna läste typiska tjejsidor och vice versa, med påföljande diskussioner. Likabehandlingsplanen har arbetats fram och diskuterats tillsammans med eleverna. Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar (utifrån barns/elevers sociala, pedagogiska och emotionella behov) Resultat: Väl fungerande samarbete inom enheten där pedagogerna har en förståelse för varandras arbetssätt och har en gemensam värdegrund. Under året har enheten haft Områdesbymöten som varit diskussionskvällar bl.a kring barn med särskilda behov. Vidare har diskussioner förts kring metodik (sv och ma), värdegrund, EQ, portfolio och IUP, vilket möjliggör samsyn kring en gemensam värdegrund. Likabehandlingsplanen har bearbetats och synliggjorts i de olika klasserna. Återkoppling sker inom område Syd avseende om våra tidiga insatser för enskilda elever har fungerat. Uppföljning av barns och elevers kunskaps- och sociala utveckling 1-16 år har påbörjats och som ett led i arbetet avseende tidiga insatser för enskilda elever har dialog förts i område Syd. Studiehallen har förändrats för att Familjedaghemmen och Fritidshemmet skall få större utrymme. Mål: Medvetandegöra Likabehandlingsplanen för att ge en trygg och positiv lärandemiljö. Resultat: Alla är medvetna om innehåll och syfte. Implementeringen av Likabehandlingsplanen har skett under hela läsåret. Det har genomförts genom regelbundna genomgångar och diskussioner i klasserna. Planen har också tydliggjorts i Rådsarbetena. De elever som är Kamratstöjdare har också varit en del i arbetet kring planen. EQ övningar i form av Livsviktigt och Lions Quest har använts vid jobbet med att stärka elevernas självförtroende. Vidare har man också arbetat med regelbundna samtalsgrupper i klasserna. Samtal med och mellan elever har skett då det förekommit flera kränkande handlingar, främst verbala. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Skolans uppdrag: Alla elever når Bra Elever och föräldrar är delaktiga i Mycket bra barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Mycket bra Bryta traditionella könsmönster Bra Tidigt förebyggande insatser och Bra okonventionella lösningar Medvetengöra likabehandlingsplanen Bra 8

9 ANALYS Skolans uppdrag: Alla elever når Utifrån de uppsatta i svenska, engelska och matematik bedömer pedagogerna på Lundabyn att man uppfyller bra. Speciella insatser är gjorda i klassen då det gäller dessa ämnen. Utifrån de insatserna ser vi att vi arbetar åt rätt håll. De elever som inte uppnår har åtgärdsprogram och särskild stöttning i sitt skolarbete. Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Föräldrarna har blivit väl informerade. Eleven, tillsammans med hemmet, kan se på en utveckling när de tittar på sina alster. Intresset för sin egen Portfoliopärm fungerar bättre och bättre. Fem år har gått sedan portfoliopärmen introducerades och personalen ser nu att eleverna är mer medvetna om den och därigenom också om sin egen utveckling. Personalen anser att de har många erbjudande till föräldrarna där föräldrarna kan ta del av sitt barns skolarbete. Föräldrarna är oftast väl förberedda inför barnens utvecklingssamtal. Dock kan det konstateras att föräldrarna inte kommer lika ofta på skolbesök, som tidigare. En förklaring till detta kan vara att föräldrarna tycker att de redan får bra information kring sitt barns skoldag. Elevers kreativa förmågor tas tillvara Kreativiteten hos eleverna märks framför allt i de olika teman de arbetat med under läsåret. Exempel på tema är Skaparveckan och Astrid Lindgren musical. Även i ämnen som slöjd och musik visar eleverna på stor kreativitet. Alla elever på skolan är engagerade i ett Råd, vilket gör att det finns många Råd på skolan. Arbetet i dessa råd har varit mer lyckat i vissa och mindre bra i andra. Detta kan bero på att vi har haft många råd men få personal och ibland dålig uppföljning av rådens förslag. Vidare har några Råd varit struliga. Kan det bero på att alla elever inte är engagerade för det Rådet de är med i? De ekonomiska aspekterna gör också att uppföljning av framkomna förslag inte alltid kan tillgodoses, vilket ibland kan upplevas som tråkigt både bland elever och personal. Bryta traditionella könsmönster Personalen märker att i rastens lekar är det inte så stora skillnader i könsroller. Flickorna deltar i traditionella pojklekar och vice versa. Men de ser också att ju äldre barnen blir och ju mer påverkade de blir av bl.a. media så är det allt svårare att bryta traditionella könsmönster. Genom arbete med EQ sker ständigt diskussioner om könsroller. Samtalsgrupper kan också vara ytterligare ett redskap i arbetet kring att bryta traditionella könsmönster. Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resurser - personal, kompetens, tid, pengar, material, lokaler mm måste samspela med de uppdrag som finns. Eftersom Lundabyn är en mindre skola blir arbetsbelastningen i många fall större på personalen t.ex. när det gäller att var med i olika grupper, utökad rasttid m.m. Svårigheter upplevs också kring att hitta gemensam tid för planering m.m eftersom flera i personallaget inte jobbar heltid. Anpassning av insatser har skett, efter inflyttning av elever i behov av särskilt stöd. Musikschemat har ändrats under läsåret och anpassats efter önskemål. Flexibiliteten och samarbetet kring detta har fungerat bra, mycket beroende på att det är en liten och nära skola. Personalen känner att de har för lite tid till att diskutera snabbt uppkomna problem utan det blir ofta nödlösningar, för att eleverna ska få en fungerande skoldag, vilket medför en 9

10 känsla av otillräcklighet bland pedagogerna. Under året har det ibland varit svårt att hitta gemensam tid för dessa diskussioner/informationer pga. deltidsarbete, sjukdom och diverse möten. Medvetengöra Likabehandlingsplanen för att ge en trygg och positiv lärandemiljö. Skolans regler, som formulerats tillsammans med eleverna, presenterades på föräldramötet vid höstterminens start. Reglerna sändes hem för påskrift. Det har skett en ständig dialog med eleverna kring dessa regler. Processen kring att arbeta fram Likabehandlingsplanen har involverat personal, elever och föräldrar. Likabehandlingsplanen är förankrad hos eleverna. Tyvärr har det under läsåret ändå stundtals varit ett tufft klimat mellan flera elever. Men då har det känts extra bra att hänvisa till Likabehandlingsplanen. Planen har inte skickats hem, men förhoppningsvis hade vi sett ett större föräldraengagemang kring vår likabehandlingsplan mål om detta hade skett. Under senare delen av vårterminen genomfördes en enkätundersökning i åk 2 och åk 5 där en av frågorna var om eleverna kände till Likabehandlingsplanen. Utifrån de inlämnade svaren var det flera i dessa klasser som inte kände till planen. En orsak till detta kan vara att begreppet Likabehandlingsplan inte är lika lätt att lära som Mobbingplan, som är mer känt vad det står för. Vidare fördes en diskussion i arbetslaget kring hur vi skall än mer synliggöra och tydliggöra begreppet. Som en början skall alltid begreppet användas Likabehandlingsplan, inte mobbingplan eller liknande, vilket än mer gör att eleverna blir medvetna om begreppet. Under läsåret har skolan blivit certifierade som Trygg, säker och utvecklande skola vilket är ett led i arbetet med skolan arbetsmiljö. Uppföljning av likabehandlingsplanen Utifrån vår nulägesanalys sker en ständig diskussion kring likabehandlingsplanen. Implementeringen är ett pågående arbete och det fortsätter under nästa läsår. Åtgärder för förbättring Diskutera Likabehandlingsplanen och förankra den hos all personal så att alla har samma kännedom och liknande värderingar i mötet med eleverna. Begreppet Likabehandlingsplan skall användas. Vidare diskussion kring utformningen av Råden, så att de får en meningsfull innerbörd. Få mer tid till att få igång metodikdiskussioner. Att Områdesmöten och studiedagar används till detta. Strukturen i arbetslagsträffarna måste få en bättre kvalitet så att de känns meningsfulla. I kommande utvecklingsmål kan det även ingå kompetensfortbildning för personalen, där de kan utvidga sina vyer och därigenom få en helhetssyn på människan oavsett genus. Diskutera hur arbetslaget ska satsa på de eleverna som har svårigheter så att specialresursen nyttjas på bästa tänkbara sätt. 10

11 11