KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyn Läsår Elisabeth AnderssonHult Rektor

2 ENHET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET Lundabyn TIDSPERIOD GRUNDFAKTA OM ENHETEN I Lundsbrunn ligger Lundabyns enhet. Lundabyn består av förskola, pedagogisk omsorg, grundskola samt fritidshem och ca. 200 barn och elever är verksamma inom enheten. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Organisationen för Lundabyns skolverksamhet har under året varit en förskoleklass samt grundskoleklasser från skolår 1 till och med 6. Skolan har haft 116 elever fördelat på 15 elever i förskoleklass och 101 elever i skolår 1-6. Under året har 13 personal arbetat på 8,93 tjänst (inklusive slöjd, bibliotek, resurs och speciallärare). Nyckeltalet för läsåret är 7,7 tjänst/100 elever. Beräkningen grundas på all lärarpersonal och speciallärare, men utan bibliotekarie. Personal från Lundabyns fritidshem har haft delar av sina tjänster i samverkan med skolan. Skolan har varit organiserad i ett arbetslag. I arbetslaget ingår förskollärare, grundskollärare, slöjdlärare och fritidsledare Arbetslagsträffarna för hela arbetslaget ansvarar arbetslagsledaren för. Vid vissa tillfällen delas arbetslaget i två grupper, Mini och Maxi. Arbetslagsträffar sker varje onsdag eftermiddag och/eller torsdag eftermiddag.. Specialpedagog finns på enheten två dagar/vecka. Skolsköterska arbetar två dagar/vecka. All personal har kompetens för sina respektive ämnen. För barn i behov av särskilt stöd finns en speciallärare, som arbetar enskilt eller med en grupp av elever. Resurslärare finns också vid vissa tider i klasser. Resursläraren arbetar med enskilt med elev, med en grupp av elever eller tillsammans med klassläraren i klassrummet. Under läsåret har Lundabyn haft en 10 % tjänst som matematikutvecklare. Det finns goda förutsättningar för att ha en god kvalité i samtliga verksamheter på enheten. Barn och föräldrar är delaktiga i verksamheten. De flesta lokaler är välutrustade och ändamålsenliga. Flera lokaler används till olika ämnen och aktiviteter. Skolgården är stor och ger möjlighet till olika aktiviteter för alla åldrar. Personalen är kompetent och engagerad, vilket skapar trygga och lärande miljöer alltefter barnens mognad och intressen. Under läsåret har kompetensutveckling skett inom genrepedagogik, LPP samt implementering av nya skollagen och kursplanen. Ungefär var tredje vecka träffas personalen i arbetslaget på Arbetsenhetskonferens (AE). Dessa träffar leds av rektor. Arbetslagstid används en gång/månad till pedagogiska eftermiddagar med olika teman. Elevvårdsfrågor diskuteras på arbetslagstid. Vissa elevärenden tar klasslärare och andra pedagoger upp i Elevvårdsgruppen, EVG. Elevvårdsgruppen består av speciallärare, special-pedagog och skolsköterska under ledning av rektor.

3 UNDERLAG I REDOVISNINGEN Gemensamma underlag för skolan: NP åk 3. Jämförelse över tid. Andelen elever som nått kravnivån för de ämnen som det finns kravnivå angiven för i åk : andelen elever som nått målen i år 5 i respektive ämne Arbetsmiljöenkät åk 2 och 5 gällande elever och föräldrar RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Under läsåret har arbetslaget gjort delutvärderingar av utvecklingsplanen för att därigenom arbeta vidare med de mål som man satt upp för verksamheten. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Ny årscykel för Utvecklingssamtal och IUP-arbete är viktig att se över för att få en tydligare koppling till mål och resultat. Utvärdering Detta har gjorts men årscykeln behöver provas ytterligare ett år för att än mer se om förändringen har än mer synliggjort kopplingen mål och resultat. Alla arbetslagsträffar måste bli av, eftersom detta är en viktig grund för skolans arbete Utvärdering Arbetslag Mini har träffats regelbundet. Detta har fungerat mycket bra och att alla klasslärare är med och detta är en förutsättning för att kunna samarbeta. Arbetslag Maxi har dessvärre under onsdagar haft svårt att träffas kontinuerligt då det under onsdagarna även varit pedagoger som haft andra uppdrag eller utbildningar. AE-tiden har försökts prioriterats, men då Lundabyn delar personal med andra skolor är det inte alltid som det fungerat att ha all personal på plats. Personalen har försökt att hitta mer tid för enskilda samtal med eleverna om deras lärande, men detta har varit svårt. Genom att under en begränsad period frigöra en resurs, kan detta förbättras. Utvärdering Har inte gått att genomföra fullt ut på då det ibland varit svårt att frigöra resurser. Fortsatt deltagande i Commenius-projektet. Projektet bör vidareutvecklas så att det blir fler utbyten av lektioner och pedagogiska impulser mellan de enskilda lärarna. Under nästa läsår kommer det också att bli elevutbyte, som måste planeras tidigt på hösten. Utvärdering Skolan har nått målen enligt projektets ursprungliga syfte, som var: att ge Lundabyns elever möjlighet att bli medvetna om sin kulturella identitet

4 att eleverna får kontakt med barn i tre andra europeiska länder och lär sig mera om hur det är att leva där att projektet också ska synliggöra deras gemensamma europeiska medborgarskap att projektet ska stärka engelskan Inköp av viss teknisk utrustning t.ex. scanners. Utvärdering Det finns tillgång till scanner. Alla klassrum har kanon och DVD. Utbildning och översyn av tekniska hjälpmedel måste ske kontinuerligt. Personalen har fått egna bärbara datorer. Översyn behöver göras av bandspelare/cd-spelare. I elevernas Rådsutvärdering framkom att frågor i råden inte alltid har kommit upp på klassråden. Ett mer regelbundet klassrådsarbete och bättre koppling till rådens frågor är viktigt. Utvärdering Detta har förbättrats detta läsår och kopplingen mellan klassrådsarbetet och rådsarbetet har blivit tydligare.

5 VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION Resultat av de olika underlagen för skolan redovisa, så som: NP åk 3. Jämförelse över tid. Arbetsmiljöenkät åk 2 och 5 föräldrar och elever Resultaten av Nationella Prov åk 3 visade på att alla eleverna klarade de uppsatta målen av proven. Nedan redovisas andel elever (%) som nått målen i åk 3, 2009, 2010 och Matematik Lundabyn Svenska Lundabyn Kommunsnitt Resultat åk 5 Nedan redovisas andelen elever (%) i kommunen som nått målen i åk 5, vt 2010 och vt 2011 Lundabyn2010 Lundabyn elever 14 elever Bild Engelska Hem o kostk Idrott o hälsa Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Teknik Geografi Historia Religionsk Samhällsk Slöjd Svenska Svenska Utifrån den genomförda Arbetsmiljöenkäten i åk 2 och 5 kan man utläsa att eleverna och föräldrarna är nöjda med Lundabyn och dess verksamhet. Klimatet på skolan är gott, men det är viktigt att alla på enheten fortsätter arbetet med att motarbeta kränkningar. I enkäten kan man också se att Lundabyn har högst Nöjd Skol-index på 82 (max 100) en siffra som vi är stolta över, men inte nöjda med. Det man skall arbeta vidare med på skolan är att utveckla både den inre och yttre miljön. 2

6 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida. Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. En förbättrad kommunikation mellan skola och hem som gynnar elevernas lärande Alla (elever, föräldrar och personal) är nöjda och känner sig informerade. Utnyttjar moderna hjälpmedel i kommunikationen skola, elev och föräldrar Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Medel/hög måluppfyllelse Dialog sker med föräldrar och elever om i vilken form man vill ha information. (Information kan vara kring daglig verksamhet eller kring elevernas lärande) Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Fortsatt information enligt tidigare koncept ex.veckomeddelande (papper/ mail), personliga kontakter, hemsidan. Översyn behöver göras kring hur eleverna kan få ytterligare datautbildning. Fler bärbara elevdatorer behövs. Delta kommer att börja användas under höstterminen 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 3

7 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida. Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. En mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barns och ungdomars entreprenörskap En lärmiljö som leder till att eleverna är företagsamma och aktiva i sitt lärande Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Medel/hög måluppfyllelse I arbetslagen är man på god väg till att hitta den arbetsmiljö som bäst anpassas till varje elev. LPP bidar till detta. Diskussionsforum på arbetslagsträffar gällande kreativa arbetssätt måste prioriteras. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Arbetslag för alla pedagoger på två eftermiddagar ger ökad kontakt. STEPS-utbildning 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 4

8 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida. Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. En mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barns och ungdomars entreprenörskap Barn och ungdomar visar detta i både inre och yttre entreprenörskap Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Mycket hög måluppfyllelse Genom arbeten i olika ämnen ex. slöjd, utedagar, Presstationen och på råd och raster visar eleverna kreativitet, nyfikenhet och självförtroende och vill pröva egna idéer. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Rådsarbetet på skolan fortsätter. I LPP-arbetet försöker pedagoger och elever hitta arbetsmetoder för att främja det entreprenöriella lärandet. Mer undervisningstid för att ge eleverna mer möjlighet att lära sig mer gällande IT. Lathundar utarbetas. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 5

9 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida. Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. En mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barns och ungdomars entreprenörskap Fler internationella kontakter och utbyten t.ex. via EU Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Mycket hög måluppfyllelse Det tvååriga Comeniusprojektet med Frankrike, Italien och Spanien har gett kontakter för elever och vuxna både via projektbesöken och via brev, teckningar och mail. Eleverna har fått kännedom om de olika ländernas kultur och skolväsende. Nyfikenhet på andra länder har befrämjats. Språkintresset och speciellt engelska har utvecklats. Vår egen kultur har jämförts med de andra ländernas i projektet. Att arbeta med bilduppgifterna har utvecklat kreativitet och fantasi. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Skolan försöker att på olika sätt att upprätthålla kontakterna med de olika skolorna i projektet. Personalen och eleverna uttrycker att de är positiva till flera projekt i framtiden 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 6

10 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida. Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. År 2011 ser vi ett trendbrott, högre resultat på nationella prov åk 3, 5 och 9 samt högre meritvärde åk 9 jämfört med 2009 (inga Nationella prov i åk ) 100 % godkända i de Nationella proven i åk % godkända i de Nationella proven i åk 3 Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Mycket hög måluppfyllelse Tack vare olika tidigare och strukturerade insatser ex. användning av Nya språket lyfter och Diamant samt speciallärare till vissa elever under åren har alla elever i åk 3 nått de Nationella målen i svenska och matematik. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. För att fortsätta denna positiva trend arbetar vi vidare med pedagogiska insatser ex. speciallärare till vissa elever. Skolan skall använda sig av matematikverksta n samt läsoch skrivutvecklarna. Översyn av läromedel görs. Personal praktiserar de kunskaper som erhållits under de olika utbildningarna under året.. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 7

11 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida. Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat Alla elever ska känna sig delaktiga i skolan och i sitt lärande. Lärare varierar metoder för lärande så att barn och ungdomar kan mötas utifrån sina förutsättningar Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Mycket hög måluppfyllelse Det finns en medveten strävan efter att alla elever får arbeta utifrån sina egna förutsättningar och tempo. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Det inkluderande arbetssättet fortsätter genom bl.a. att utveckla LPP-arbetet samt ha samverkan med andra skolor och enheter. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 8

12 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Ett mål/sida. Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Arbeta aktivt med att motverka alla former av mobbning och trakasserier Alla elever och vuxna på skola känner trygghet till och från samt i skolan Andel elever i åk 2, 5 som känner sig mobbade eller trakasserade av andra minst en gång i veckan har minskat från 9 % till 0 % Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Mycket hög måluppfyllelse Vid samtal med elever och föräldrar blir responsen att övervägande antal elever känner sig trygga. Det sker ett ständigt arbete utifrån Likabehandlingsplanens riktlinjer. Likabehandlingsgruppen har inkallats vid få tillfällen. Arbete i fadderverksamhet med ex. gemensamma utedagar, bildprojekt, läsning och gemensamma teman bidrar till att eleverna känner trygghet Rådens verksamhet är över åldersgränser och ger positiva erfarenheter. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Fortsatt målmedvetet arbete med Likabehandlingssplanen. Uppföljning av vårens enkät med elever i 3:an och 6:an Verka för att enkäten för 2:or, 5:or omarbetas pga. svårigheter med att kunna tolka vissa frågor. Genomgång av bussregler och skrivna bussregler skickas hem för diskussion och underskrift 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 9

13 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida. Det finns gemensamma Fungerande IUPprocess/LPP system för uppföljning av där matriser elevernas kunskapsutveckling utgör en del av underlaget från förskole- klass t.o.m. åk 9 Medel/hög måluppfyllelse Förutsättningar har ändrats Fortsatt implementering av ex.ny skollag. läroplan, nya Lgr 11 riktlinjer Fortsatt arbete med LPP och Portfolioarbetet ex. omsätta de utbildningar som revidering av portfolio i genomförts på enheten i Område Syd har ej gjorts praktiken. Implementeringen av den STEPS-utbildning nya läroplanen har gjort att Diskussion om hur personal har träffats över Lundabyns IUP och de skol och stadiegränser. Detta skriftliga omdömena skall se har upplevts som positivt. ut fortsättningsvis.. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 10

14 ANALYS AV LÄSÅRETS KVALITETSARBETE Analys av årets kvalitetsarbete utifrån utvecklingsplan: En förbättrad kommunikation mellan skola och hem som gynnar elevernas lärande Under läsåret har personalen arbetat medvetet med att än mer föra en god kommunikation med hem och familj. Vid behov har även speciallärare/specialpedagog och/eller rektor deltagit i kommunikationen. Oftast har samtalen fungerat bra och i de fall där det inte varit så lyckosamt har fortsatta samtal skett. En ytterligare kommunikationslänk mellan skola och hem är Delta (lärplattform) Delta skall användas av personal, elever och vårdnadshavare. Kompetensutveckling som eftersöks är utbildning av hur lärplattformen skall användas. En mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barn och ungdomars entreprenörskap. Under maj månad slutfördes Comeniusprojektet (EU-projekt) som varat under två läsår. Projektet har bland annat stimulerat eleverna i deras kreativitet och entreprenörskap då de utmanats i att lösa olika dilemma och problem genom att synliggöra detta i bland annat bild och text. Detta arbete har präglat mycket av vårt arbete under dessa två år och tillsammans med arbetslagens diskussioner kring kreativa arbetssätt har gjort att sammantaget blir det en mycket hög måluppfyllelse gällande detta mål Genom att vara deltagare i STEPS Strategiskt Entreprenörskap i Skolan - och ta del av implementering av kursplan utifrån det entreprenöriella förhållningssättet skall skolan fortsätta arbeta vidare med arbetet med att skapa en mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barns och ungdomars entreprenörskap. Detta kan också ses som ett led i arbetet med Framtidens Skola. År 2011 ser vi ett trendbrott, högre resultat på nationella prov åk 3,5 och 9 samt högre meritvärde åk 9 jämfört med 2009 (inga nationella prov i åk ) Genom ett medvetet arbete med tidigare och strukturerade insatser har alla elever i åk 3 nått de mål som finns gällande svenska och matematik. Genom diskussioner och kontinuerliga uppföljningar sker omfördelning av speciallärarresurser och specialpedagoginsatser. Ett inkluderande förhållningssätt som är konkritiserat Personalen på enheten arbetar medvetet med att försöka möta varje elev utifrån deras egna förutsättningar och det sker (och skall fortsättningsvis även ske) ständiga diskussioner kring hur man arbetar med inkludering på skolan. Arbeta aktivt med att motverka alla former av mobbning och trakasserier Utifrån den genomförda Arbetsmiljöenkäten i åk 2 och 5 kan man utläsa att eleverna och föräldrarna är nöjda med Lundabyn och dess verksamhet. Klimatet på skolan är gott, men det är viktigt att alla på enheten fortsätter arbetet med att motarbeta kränkningar. Det finns gemensamma system för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling från förskoleklass t.o.m. åk 9. Genom bl.a. klasskonferenser sker en uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Dessa uppföljningar ligger sedan som en grund i fortsatta diskussioner kring bl.a. stödinsatser för elever som behöver stöd i att nå målen inom de olika ämnena. Det behövs fortsatta implementeringsinsatser i perspektivet förskoleklass åk 9 gällande de olika styrdokumenten som finns för skolan. Vidare måste det även ske diskussioner på enheten, även i kommunen, gällande utformningen av IUP och skriftliga omdömen. Inför nästa läsår kommer följande delar att lyftas fram som målområden: En förbättrad kommunikation mellan skola och hem som gynnar elevernas lärande En mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barn och ungdomars entreprenörskap. Det finns gemensamma system för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling från förskoleklass t.o.m. åk 9. 11

15 12