KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Enhet Ljungsbackenskolan Grundskola inkl förskoleklass Läsår

2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Ljungsbackenskolans grundskola inkl förskoleklass TIDSPERIOD Läsåret GRUNDFAKTA OM ENHETEN Ljungsbackenskolan är en grundskola för åldrarna 6-12 år. På enheten finns även ett integrerat fritidshem med 137 elever inskrivna. (Okt 2011) Ljungsbackenskolan finns i Götene tätorts västra del och har som upptagningsområde Götene tätort med dominans av den västra delen från den vedertagna gamla järnvägsbanken och samt Kinne-Kleva, Sil, Husaby och Skälvum. Eleverna från de yttre områdena är bussburna. Skolan är organiserad med två klasser i varje årskurs förutom för förskoleklasserna som är tre stycken. I årskurs 6 har vi slagit ihop de två klasserna till en s k storklass. De har ett hemklassrum, modell större, ytterligare ett klassrum och ett grupprum till förfogande. I klassen finns 2,8 lärartjänst. På skolan är personalen indelade i fyra arbetslag. De som undervisar de lägre åldrarna F-åk 3 bildar ett arbetslag och de som är klasslärare på mellanstadiet åk 4-6 det andra arbetslaget. Det tredje arbetslaget består av praktiskestetiska lärarna och de som ansvarar för det specialpedagogiska arbetet. Fritidshemspersonalen bildar det fjärde arbetslaget. På skolan finns även ett lokalt elevhälsoteam, EHT, bestående av rektor, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare och den läraren som ansvarar för det som vi kallar för Fyrklövern. En verksamhet som hjälper elever som behöver extra träning eller förberedelse inför ett nytt arbetsområde. Skolsköterskan är på plats tre dagar i veckan, tisdag - onsdag och fredag. Konferensdagarna för personalen är tisdag och torsdag för grundskolans personal. Fritidshemmets personal möts på onsdagarna.för planeringsmöte. Ca 1 gång i månaden deltar rektor på dessa möten. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Ljungsbackenskolan har under läsåret haft 291 elever och 18 grundskollärartjänster samt 3 förskollärare, 1 specialpedagog, 8 tjänster på fritidshemmet som samverkar med grundskolan under skoldagarna och 3 elevassistenter som helt eller delvis arbetar i skolverksamheten. Från tekniska sektorn har vi hjälp av 2 vaktmästare, 2 kostpersonal och 3 lokalvårdare. På enheten finns inkluderat en specialpedagog och en speciallärare samt skolsköterska (60 %). Antalet lärare per 100 elever har varit 7,2 ( 21/291) Skolans ledning består av rektor, fyra arbetslagsledare samt en handläggare. Behörigheten hos personalen på grundskolan är mycket hög. Ämneskompetensen är också någorlunda fördelad i arbetslagen. Det finns brist på Ma/No-behöriga lärare i vissa arbetslag. Under läsåret har sju pedagoger på enheten deltagit i en matematikutbildning, Learning Study. De lärare som har deltagit i Learning study har arbetat systematiskt med att undersöka och utveckla sin matematikundervisning i syfte att förbättra elevernas lärande. Enheten har under året deltagit tillsammans med elevhälsan i Götene i ett EU-projekt -Dyslexi i de yngre åldrarna. Detta projekt avslutas med en skriftlig redogörelse och sammanfattning i augusti månad. Tillgången på material/läromedel är bra även om del av vårt pedagogiska material inom kort behöver bytas ut alternativt kompletteras.

3 Under läsåret har alla gemensamma arbetsplaner och andra viktiga dokument som alla bör känna till och ha tillgång till lagts i det digitala personalrummet som finns i lärplattformen DELTA. Veckomeddelande som skrivs av rektor läggs även ut på DELTA. Detta har betytt att personalen har fått en vana att öppna DELTA och använda plattformen. I årskurs 6 har klassens veckomeddelande inte delats ut i pappersform utan föräldrarna och elever har fått gå in i DELTA för att hämta upp veckomeddelandet. Här är dock inte inloggningsrutinerna löst ännu för föräldrarna. En sista satsning på datautbildningen PIM för personalen har gjorts under detta läsår. 68% av de anställda pedagogerna har nått nivå 3, resten har gjort nivå 1-2. Arbetslagen gör egna prioriteringar vid läromedelsinköp och styr inköpen självständigt. Socialt är elevgrupperna i arbetslagen i det stora hela lugna och harmoniska. I de flesta grupperna finns det elever i behov av särskilt stöd. Bland de äldre eleverna är antalet något högre. När arbetslagen har funderingar hur de skall gå vidare med elever i behov av extra stöd anmäler de det till enhetens lokala elevhälsoteam. På Skolrådet, tre gånger per termin, bjuds alla föräldrar in och informeras av rektor om skolans pågående arbete och vad som planeras framåt. Här kan föräldrar komma med synpunkter och förslag. Vid varje skolråd är likabehandlingsarbetet en stående punkt på dagordningen. Under året har kompetensutveckling skett inom matematik och implementering av nya skollagen och Lgr 11. Dessutom har man lärt sig mer om LPP, svenska och slöjdhandledarutbildning. UNDERLAG I REDOVISNINGEN Gemensamma underlag för skolan: NP resultat för åk 3 och 6 Kunskapskrav i de olika ämnena Resultat för åk 6 Frånvarostatistik Arbetsmiljöenkät åk 2 och 5 Utvärdering av likabehandlingsarbetet RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET (hur arbetslagen på enheten arbeta systematiskt för att förbättra kvalitén; hur delredovisningarna gått till, vem/vilka som varit delaktiga osv.) Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet

4 ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Utveckla det entreprenöriella arbetssättet ytterligare Mål: Eleverna ska få inblick i föräldrars, företagens och föreningars verksamhet. Utvärdering: I åk 3 hade man en arbetsperiod där föräldrar kom regelbundet till skolan för att berätta om sina yrken. Man har besökt olika arbetsplatser t.ex. reningsverket, återvinningscentralen, bondgården, Kinnex, biblioteket och rymdobservatoriet i Lugnås. Eleverna har besökt olika arbetsplatser och gjort intervjuer. Åk 6- eleverna deltog i FinnUpp. Finn upp är inte bara en tävling utan erbjuder även en framgångsrik pedagogisk metod som kan användas i ämnet teknik, och många andra ämnen när man vill jobba med entreprenöriellt lärande. En grupp av elever ur åk 6 kom på andra plats i Skaraborgsuttagningen i Finn Upp med uppfinningen den självrensande lövkrattan. Alla elever skall nå målen Mål: Eleverna ska känna till de olika studieteknikerna och veta vilken som passar dem bäst utifrån olika typer av inlärning. Lärare, elever och föräldrar är insatta i Nya språket lyfter. Eleverna ska veta vad en LPP (lokal pedagogisk planering) är. Utvärdering: Mellanstadiets klasser har jobbat intensivt med att lära eleverna olika studietekniker så att de kan välja rätt studieteknik vid olika moment. När det gäller LPP-arbetet behöver vi utveckla det vidare och sprida dessa till varandra via t ex DELTA. Även användandet av Nya Språket Lyfter behöver utvecklas ytterligare. Vi har haft god hjälp av läs och skriv-utvecklarna att sätta oss in i NSL. Detta arbete behöver fortsätta även nästa läsår. Utveckla de digitala verktygen i kontakten mellan skola och hem, t ex DELTA Mål: En förbättrad kommunikation mellan skola och hem som gynnar elevernas lärande Utvärdering: Under läsåret har vi startat upp att föräldrarna i åk 6 kan gå in på eleverna lärplattform via sitt egets barn inloggning. En speciell föräldrainloggning är ännu inte tekniskt löst. Vi har alltså inte lyckats komma igång med detta mål på det sättet vi har velat på grund av inloggningsrutinerna inte är löst. Utveckla relationerna mellan personal och elever ytterligare Mål: Ett ökat samarbete mellan Fk och åk 1. Utvärdering: Man har avvaktat med de öppna dörrarna. Det kräver mycket samplanering för att få igång detta arbete. Den tiden har inte funnits under läsåret p g a personalförändringar som har gjort att man har fått ägna tiden åt att hitta varandra som kolloger i det vardagliga pedagogiska arbetet.

5 VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION Resultat av NP (Nationella Prov) åk Svenska 90,2% 100% 92,5% 91,7% Svenska 2 100% Matematik 88% 100% 95% 91,8% Kommunsnitt Resultat av NP (Nationella Prov) åk Svenska Svenska 2 Matematik Engelska 81,4% 100% 85,7% 88,4% Skolår 6 Ämnen Nått kunskapskraven Antal elever Bild 100% Engelska 88,4% Hem o konsk. 100% Idrott o hälsa 100% Matematik 85,7% Musik 100% Biologi 100% Fysik 100% Kemi 100% Teknik 100% Geografi 100% Historia 100% Religionskunskap 100% Samhällskunskap 100% Slöjd 100% Svenska 81,4% Svenska 2 100% Frånvarostatistik På enheten har det inte varit någon större frånvaro. Vi ser fortfarande ett ökande av begärd ledighet på skoltid t ex jan-mars för fjällvistelse och resor utomlands. Ett par elever har dock haft hög frånvaro.. Träffar med respektive förälder och elev har genomförts för att få eleven till skolan. Det man konstaterar är att det blir allt yngre elever som på olika sätt har svårt att komma till skolan.

6 Arbetsmiljöenkät åk 2 och 5 Följande resultat utifrån arbetsmiljöenkäten i åk 2 och 5 kan utläsas: o Fler elever i åk 5 än i åk 2 säger att de helt instämmer att de trivs i skolan. o Flickorna trivs bättre i skolan än pojkarna o Pojkarna trivs bättre med sina klasskamrater än vad flickorna gör. o Flickorna trivs bättre med lärarna än vad pojkarna gör. o De flesta eleverna pratar med sina lärare om hur de skall nå kunskapskraven i de olika ämnena. o De yngre eleverna upplever att de får vara med att bestämma på vilket sätt de skall redovisa sina kunskaper. o Flickorna i åk 5 tycker att utvecklingssamtalen fungerar bättre än vad pojkarna tycker. o De flesta eleverna är nöjda med vad de lär sig i skolan och i år är även pojkarna nöjda med detta. o Flickorna i åk 5 tycker inte att det helt stämmer att de får den hjälp som de förväntar sig. o Ju äldre man blir desto mindre tycker man om skolmaten. o Nästan alla elever tycker att man inte får vara med och påverka vilken mat som serveras och hur det skall se ut i skolrestaurangen. Det är dock fler av de äldre eleverna som känner att de kan påverka hur skolrestaurangen skall se ut. o Eleverna är inte helt nöjda med innemiljön på skolan. o Eleverna tycker att skolan arbetar för att det inte skall förekomma mobbning och kränkningar. o Vi kan konstatera att en helt mobbnings- och kränkningsfri skola har vi inte. Det finns elever som upplever att de vuxna inte beter sig på ett bra sätt mot dem. Fler i åk 2 än i åk 5. Arbetsmiljöfrågor på enheten Olycksstatistik o På enheten redovisar vi alla tillbud och olyckor både bland personal som elever. Det man kan konstatera är att vår inne- och utemiljö är i stort utformad så att tillbud och olyckor undviks i stor utsträckning. Olycksstatistiken för läsåret visar detta. Arbetsmiljöronder o Varje hösttermin företas en arbetsmiljörond på enheten. Innan den har både personal och elever i enkätform fått uttala sig vad brister finns på enheten. o På varje samverkansmöte tas arbetsmiljöfrågor upp kontinuerligt. Skadegörelsestatistik o På skoltid är skadegörelsen minimal. Eleverna är rädda om sin arbetsmiljö och personalen har god ordning och reda och håller efter i lokalerna. o Skadegörelse på ej skoltid har gått upp och ner men detta läsår har det varit ganska lugnt på skolgården och runt skolan på fritiden. Enhetens egna mätningar redovisas: o I årskurs 6 gjordes en enkät kring elevernas trivsel på skolan och i klassen. Resultatet av den är att de flesta trivs i sin klass och på skolan. Det finns dock några elever som känner sig kränkta och utanför klassens gemenskap. Detta måste tas på allvar och värdegrundsarbetet på enheten måste bli tydligare och förstås av alla.

7 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN LÅ Ett mål/sida. MÅL Ange vilket mål som avses MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Ett ökat samarbete mellan Fk och åk 1. Elever och föräldrar ska känna en trygg och anpassad övergång. Öppna dörrar mellan Fk och åk 1. Eleverna i nuvarande åk 1 har haft en trygg skolstart. Många föräldrar har uttryckt att de är nöjda med övergången. Samarbetet under året har bestått av att åk 1 gjort återbesök i sin gamla Fk. 2 Att samtliga övergångsbesök sker vid samma tillfällen ser man som mycket positivt. Har avvaktat med de öppna dörrarna. Det kräver mycket samplanering för att få igång detta arbete. Den tiden har inte funnits under läsåret och har inte varit lämpligt av flera orsaker. Lägga till rutinerna för övergångsbesöken i vår plan för överlämning. Förbättra övergången ytterligare genom ett tidigt föräldramöte i augusti innan skolstart i åk 1. Behöver slå vakt om planeringstid. Tisdagar ska man ha till samplanering i arbetslaget för våra elevers bästa. Man har börjat läsa och diskutera utifrån boken L som i Läsa M som i metod. Det har väckt mycket tankar. Man behöver utbildning i stavelsetänket och hur man praktiskt skall planera. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 4

8 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Lå Ett mål/sida. MÅL Ange vilket mål som avses MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Lärare, elever och föräldrar är insatta i Nya språket lyfter. Enheten använder sig av NSL. Elevbladet sitter i elevernas Portfoliopärm. Eleverna känner till sina egna mål. Eleverna får egen tid med lärare och känner sig bekräftade. Färäldrarna ser elevernas utveckling och vet vad som är nästa steg. Det finns en koppling mellan NSL och de Skriftliga omdömena. Pedagogerna vet hur man ska dokumentera resultatet från NSL i pedagogmappen. Alla elever har NSL i sin Portfoliopärm. Vi använder den vid utvecklingssamtalen och vissa sätter upp individuella mål utifrån den. 2 Har påbörjat arbetet med NSL. Bedömningsträffen man hade i arbetslaget F-3 angående skrivdelen har varit till hjälp. Pedagogerna vet fortfarande inte fullt ut hur man ska dokumentera resultatet från NSL i pedagogmappen. Bedömningsträffar liknande den man hade när det gäller skrivdelen vill man fortsätta att ha och bygga på genom att koppla Stjärnsvenskan till läsdelen i NSL. Man tar bort de andra Läs- och skrivstegarna och låter NSL ersätta dessa. Vill bli säkrare på NSL så att man kan koppla det till de skriftliga omdömena. Föräldrar kan då härleda meningarna i det skriftliga omdömet till NSL och på så sätt se hur långt eleven kommit mot kunskapskraven. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 5

9 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Lå Ett mål/sida. MÅL Ange vilket mål som avses MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Eleverna får inblick i föräldrars, företagens och föreningars verksamhet. Flera föräldrabesök varje år. Besök på arbetsplatser, företag och föreningar. Eleverna har fått tillfälle att intervjua olika yrkesmänniskor runt omkring oss. Många föräldrar har varit på besök och berättat om sitt yrke. Klasser har besökt olika arbetsplatser t.ex. reningsverket, återvinningscentralen, bondgården, Kinnex, biblioteket, rymdobservatoriet i Lugnås. Eleverna har besökt olika arbetsplatser och gjort intervjuer. 3 Det har varit ett stort engagemang hos pedagoger, elever och föräldrar. Eleverna uppmuntrade sina föräldrar att komma till skolan på planerade besök. Pedagogerna såg att eleverna fick stor kunskap om olika yrken och arbetsplatser genom sina besök och intervjuer. Vi vill fortsätta att fånga upp de spontana och planerade föräldrabesöken och fråga om de kan berätta om sina yrken eller intressen. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 6

10 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Lå Ett mål/sida. MÅL Ange vilket mål som avses MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Eleverna vet vad en LPP är. Gäller år 4-6. Eleverna ska vid vårens utvecklingssamtal själva förklara en LPP för sina föräldrar där de 1: går igenom målet 2. förklarar hur de gjort för att nå målet 3.går igenom sin egen och lärarens utvärdering av området. Pedagogerna har påbörjat arbetet med LPP och eleverna har vid utvecklingssamtal diskuterat innehållet i LPP och hur de nått målen. 3 LPP arbetet är fortfarande inte riktigt inarbetat och är under uppbyggnad. Det har under året varit mycket nytt för pedagogerna att sätta sig in i med den nya läroplanen och dess nya riktlinjer som kommit. Med gemensamma krafter ska vi skapa strukturer och kontinuitet i arbetet med LPP. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 7

11 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Lå Ett mål/sida. MÅL Ange vilket mål som avses Eleverna ska känna till de olika studieteknikerna och veta vilken som passar dem bäst utifrån olika typer av inlärning. MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Eleven kan vid samtal beskriva hur den lär sig bäst i olika situationer och ämnen. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Pedagogerna har sett att kunskapen om studieteknik har förbättrats. Eleverna kan avgöra vilken studieteknik som är bäst för just det momentet. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 4 Pedagogerna har arbetat medvetet med de delmoment som ingår i studieteknik. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Vi kommer att fortsätta på samma sätt för det ger ett bra resultat. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 8

12 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Lå Ett mål/sida. MÅL Ange vilket mål som avses Alla elever skall känna att vi arbetar för deras bästa i en trygg, lärande och utvecklande miljö MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Det förekommer inga kränkande ord och uttryck mellan alla på skolan Att skolskogen är en inbjudan plats för lek och skapande Alla ska trivas och känna sig trygga under sin skoldag och fritidsdag Främja trygghet för eleverna i våra korridorer och omklädningsrum på skolan Fotbollsplanen skall vara en trygg plats som bjuder till kreativ lek och spel RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse I undersökningen av elevernas arbetsmiljö för åk 2 och 5 så är resultatet att man trivs på skolan. Åk 5 känner sig dock tryggare i skolan än åk 2- eleverna Efter att fritids har haft ett organiserat kojbyggeprojekt så har konflikter med pinnar m m minskat betydligt. Även Tipin har betytt mycket så att eleverna aktiverar sig på rasterna Kompissamtalen har genomförts regelbundet och det har dokumenterats skriftligen och delats ut till samtlig personal för kännedom och eventuella åtgärder. Extra tillsyn på fotbollsplanen har gjorts Det har funnits personal i omklädningsrummen VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Vi hör och får reda på kränkande saker som händer. Bra med att alla eleverna får komma till tals i kompissamtalen. Vi har haft många tillfällen att arbeta årskurs integrerat - Fadderverksamhet, elevens val, pysseldag, lekdag och Vänertemat. Frågan om trivsel finns alltid med vid utvecklingssamtalen. Fadderverksamheten fungerar bra i de yngre åldrarna. Rastvärdar finns ute, olika många olika raster. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. All personal på skolan ska vara eniga om vad som gäller på skolan. Handlingar får konsekvenser. Viktigt att också få med föräldrar och föreningarna i detta arbete. Planerade aktiviteter bör finnas på rasterna. De äldre eleverna kan leda aktiviteter. Det bör finnas gott om lekredskap. Önskvärt vore en skolmorfar/mormor. Fortsätta med fadderverksamheten och kompissamtalen. Att det alltid finns en vuxen som har tillsyn i omklädnings -rummen 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 3 9

13 ANALYS AV LÄSÅRETS KVALITETSARBETE Utveckla det entreprenöriella arbetssättet ytterligare Mål: Eleverna ska få inblick i föräldrars, företagens och föreningars verksamhet. Analys: I vissa klasser har detta mål utvecklats väldigt positivt men det är ingen trend över hela skolan och verksamheten. Ett undantag är dock fritids där hela fritidsverksamheten har deltagit och genomfört detta mål. Vi behöver sprida de goda idéerna från vissa klasser till fler och få in det entreprenöriella synsättet i det vardagliga ordinarie skolarbetet. Detta kan ske på arbetsenhetskonferenser där också repr från näringslivet kan delta. Kontakter med näringslivet skall tas för att få till en studiebesöksplan för olika årskurser och utveckla PRAO-verksamheten. Alla elever skall nå målen Mål: Eleverna ska känna till de olika studieteknikerna och veta vilken som passar dem bäst utifrån olika typer av inlärning. Lärare, elever och föräldrar är insatta i Nya språket lyfter. Eleverna ska veta vad en LPP (lokal pedagogisk planering) är. Analys: Målet med studietekniken har funnits med i något år och jag känner att vi har kommit långt med detta mål bland de äldre eleverna (mellanstadiet) så det finns ingen anledning att ha det som ett prioriterat mål längre. För både de yngre och de äldre eleverna så behöver vi använda diagnosmaterialet Nya språket lyfter mer strukturerat och att pedagogerna behöver få kompetensutveckling hur man använder materialet genom våra läsa-skriva utvecklarna i kommunen. För att kunna göra bedömningar mot bestämda kunskapskrav i olika ämnen måste både lärarna, eleverna och föräldrarna veta vad det är som lärarna skall bedöma. Då kommer LPP in som ett mycket dugligt verktyg att använda. I den lokala pedagogiska planeringen (LPP) skall alla kunna läsa av vad som är mål, syfte, arbetssätt och vad som skall bedömmas på ett enkelt sätt. Detta behöver vi på enheten utveckla vidare och göra fler LPP. Vi skall också samla dem digitalt och ha dem tillgängliga för alla pedagoger sätt så att man inte behöver utveckla nya LPP från grunden hela tiden utan kunna ta en annans LPP och göra den till sin egen. Utveckla de digitala verktygen i kontakten mellan skola och hem, t ex DELTA Mål: En förbättrad kommunikation mellan skola och hem som gynnar elevernas lärande Analys: Här är ett mål som vi inte kommit så långt med. Anledningen är att de tekniska lösningarna för inloggning för föräldrar ännu inte är löst i kommunen. Vi har i åk 6 låtit föräldrar gått in på sina egna barns inloggning för att t ex kunna läsa vad eleverna har för läxor och klassens veckomeddelande. Vi har inte heller kommit igång med digital portfolio, IUP, digital närvaroregistrering och att ha åtgärdsprogram digitalt. Detta måste lösas under nästa läsår annars förlorar vi trovärdigheten och arbetsbelastningen för lärare ökar ytterligare när man inte på ett smidigt sätt kan informera om elevers kunskapsutveckling, närvaro m m till berörda. Pedagogernas IT-kunskap har ökat på enheten tack vare egna datorer, projektorer i klassrum och med digitala läroprogram men fortfarande används de digitala verktygen för lite i elevernas lärande i skolan. Fler goda exempel på hur lärare använder IT i undervisningen behöver spridas och kompetensutvecklingsinsatser behöver ständigt pågå. Utveckla relationerna mellan personal och elever ytterligare Mål: Ett ökat samarbete mellan Fk och åk 1. Analys: Man har avvaktat med de öppna dörrarna. Det kräver mycket samplanering för att få igång detta arbete. Den tiden har inte funnits under läsåret p g a personalförändringar som har gjort att man har fått ägna tiden åt att hitta varandra som kolloger i det vardagliga pedagogiska arbetet. Detta har gått före ett utökat samarbete mellan förskoleklasserna och årskurs 1 och har varit sanktionerat hos mig som rektor. Däremot så finns tanken kvar för samarbetet är viktigt för att kunna möta våra elever på rätt kunskapsnivå. Till nästa läsår kommer det att vara bara två förskoleklasser och man kommer att flytta närmare årskurs 1 klassrum. En av förskoleklasslärarna skall också arbeta i både förskoleklasserna men också brygga över till åk 1. 10

14 Likabehandlingsarbetet Mål: Alla elever skall känna att vi arbetar för deras bästa i en trygg, lärande och utvecklande miljö Analys: I undersökningen av elevernas arbetsmiljö för åk 2 och 5 så är resultatet att man trivs på skolan. Åk 5 känner sig dock tryggare i skolan än åk 2-eleverna Efter att fritids har haft ett organiserat kojbygge-projekt så har konflikter med pinnar m m minskat betydligt. Även Tipin har betytt mycket så att eleverna aktiverar sig på rasterna Kompissamtalen har genomförts regelbundet och det har dokumenterats skriftligen och delats ut till samtlig personal för kännedom och eventuella åtgärder. Extra tillsyn på fotbolls-planen och i omklädningsrum har gjorts och gett goda resultat. Det vi behöver är att mer regelbundet följa upp vår aktivitetsplan och de åtagande vi har bestämt skall göras för att se hur det går. Det finns fortfarande en känsla hos mig att alla i personalstyrkan inte tar dessa frågor på allvar. Det är elevens fel att det blir som det blir tycker man och man vill inte se att det är vår skyldighet att ändra vår planering, arbetssätt, organisation så att eleven trivs och känner sig trygg. Vi behöver prata mer om dessa saker på våra konferenser så att alla är med på hur viktigt detta arbete är. Nya mål att arbeta med läsåret Vi är skickliga på att utveckla lärmiljön och utnyttja tillgänglig kunskap i samhället 1. Lärmiljön A. Vi har en skola för alla och har en flexibel organisation och resursfördelning där all pedagogisk personal är involverade till elevernas bästa B. Vi som pedagoger delar med sig av och använder varandras kompetenser C. Vi arbetar tematiskt utifrån våra LPP som vi publicerar på DELTA. D. Vi har ett utvecklat samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1 E. Vi arbetar fram en gemensam plan för fasta läxor på enheten. F. Vi utnyttjar den digitala tekniken i vår undervisning 2. Kunskap i samhället A. Vi utnyttjar kunskap som finns i samhället och bjuder in intressanta personer, föreningar och andra organisationer som kan bidra med kunskap till våra elever utifrån ett Lgr 11- perspektiv Ljungsbackenskolan aug 2012 BengtÅke Gindemo Rektor 11