Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut Lundabyn

2 Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt 2007/2008 Sid 4 Mål för 2008/2009 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagens måluppfyllelse Sid 4-5 Kompetensutveckling Sid 6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Sid 6-7 Målområden: Elever och föräldrar är delaktiga i Sid 7 barnens /elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Sid 8-9 Tidigt förebyggande insatser och Sid 10 okonventionella lösningar. Bryta traditionella könsmönster Sid 10 Tillgodose elevernas olika Sid 11 inlärningsstilar Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Sid Uppföljning av likabehandlingsarbetet Sid 13 Åtgärder för förbättring till nästa läsår Sid 14 2

3 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Arbetslag: Grundskola inklusive förskoleklass Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Organisationen för Lundabyns skolverksamhet har under året varit en förskoleklass samt grundskoleklasser från skolår 1 till och med 6. Skolan har haft 129 elever fördelat på 22 elever i förskoleklass och 107 elever i skolår 1-6. Under året har 12 personal arbetat på 9,49 tjänst (inklusive slöjd och speciallärare). Nyckeltalet för läsåret är 7,5 tjänst/100 elever. Beräkningen grundas på all lärarpersonal och speciallärare, men utan bibliotekarie och språkvalslärare från Västerbyskolan. Personal från Lundabyns fritidshem har haft delar av sina tjänster i samverkan med skolan. Skolan har varit organiserad i ett arbetslag. I arbetslaget ingår förskollärare, grundskollärare, slöjdlärare och fritidsledare. För barn i behov av särskilt stöd finns en speciallärare, som arbetar enskilt eller med en grupp av elever. Resurslärare finns också vid vissa tider i tre klasser. Resursläraren arbetar med enskild elev, med en grupp av elever eller tillsammans med klassläraren i klassrummet. Specialpedagog finns på enheten två dagar/vecka. Skolsköterska arbetar två dagar/vecka. All personal har kompetens för sina respektive ämnen. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell 3

4 För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2007/2008 Diskutera Likabehandlingsplanen och förankra den hos all personal så att alla har samma kännedom och liknande värderingar i mötet med eleverna. Begreppet Likabehandlingsplan skall användas. Vidare diskussion kring utformningen av Råden, så att de får en meningsfull innerbörd. Få mer tid till att få igång metodikdiskussioner. Att Områdesmöten och studiedagar används till detta. Strukturen i arbetslagsträffarna måste få en bättre kvalitet så att de känns meningsfulla. I kommande utvecklingsmål kan det även ingå kompetensfortbildning för personalen, där de kan utvidga sina vyer och därigenom få en helhetssyn på människan oavsett genus. Diskutera hur arbetslaget ska satsa på de eleverna som har svårigheter så att specialresursen nyttjas på bästa tänkbara sätt. Målen för 2008/2009 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Bryta traditionella könsmönster Tillgodose elevers olika inlärningsstilar Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse Det finns goda förutsättningar för att ha en god kvalité i samtliga verksamheter på enheten. Barn och föräldrar är delaktiga i verksamheten. De flesta lokaler är välutrustade och ändamålsenliga. Flera lokaler används till olika ämnen och aktiviteter. Skolgården är stor och ger möjlighet till olika aktiviteter för alla åldrar. Personalen är duktig och engagerad, vilket skapar trygga och lärande miljöer alltefter barnens mognad och intressen. Verksamheten är organiserad i ett arbetslag. Arbetslagsträffarna för hela arbetslaget ansvarar arbetslagsledaren för. Vid vissa tillfällen delas arbetslaget i två grupper, Mini och Maxi. Arbetslagsträffar sker varje onsdag eftermiddag och torsdag eftermiddag. Ungefär var tredje vecka träffas personalen i arbetslaget på Arbetsenhetskonferens (AE). Dessa träffar leds av rektor. Elevvårdsfrågor diskuteras på arbetslagstid. Vissa frågor går vidare till Elevvårdsgruppen, EVG. Elevvårdsgruppen består av pedagoger från arbetslaget, speciallärare, resurslärare, specialpedagog och skolsköterska under ledning av rektor. 4

5 Lundabyn är certifierad som en Trygg, säker och utvecklande skola. Från den 1 januari har Götene kommun särskilda tjänstegarantier för alla skolverksamhet. Pedagogerna har utbildning, goda kunskaper och erfarenheter i sina respektive ämnen. Inom arbetslaget finns utbildning och kompetens för alla ämnen. Samarbetet och flexibiliteten mellan pedagogerna är stor och fungerar mycket bra. Lundabyns tidigare specialpedagog slutade under vårterminen. Lundabyn har under halva terminen ej haft tillgång till specialpedagog fullt ut. Arbetslaget har haft schemalagda träffar på eftermiddagarna varje onsdag och torsdag. Endast två pedagoger har jobbat heltid, övriga arbetar deltid. Detta gör att all personal ej samtidigt träffas under veckan. Protokoll, personlig kontakt och mailkontakt används. Flera klasser har lektioner tillsammans. Detta gäller till exempel i idrott, hemkunskap och under utedagar. Man får då ökad kompetens, personaltäthet och ger möjlighet till gruppdelningar. Under året har arbetslaget arbetat med gemensamma teman för hela skolan exempelvis Kina och Från burk till brunn. Lundabyns 25-års jubileum firades på olika sätt under januari. Fadderklasser gör aktiviteter tillsammans. Lundabyn har ett väl fungerande demokratiarbete med alla elever och personal engagerade. Detta sker i klassråd och Lundabyns Råd (biblioteksråd, elevråd, kamratstödjare, Miljö och aktivitetsråd (inne), Miljö och aktivitetsråd (ute) samt webbråd) där alla elever från skolår 1 t.o.m. 6 är med i något råd varje år. Skolan har för de olika ämnena i stor utsträckning tillgång till moderna och anpassade läromedel och material. Det finns ett välutrustat bibliotek i skolans lokaler och utbildad skolbibliotekarie kommer till enheten en dag varannan vecka. Lundabyn har stora lokalutrymmen. I studiehallen finns bibliotek, lekhörna, arbetsplatser för studier, bild och hemkunskap. Elevdatorer finns också i studiehallen. På grund av alla dessa olika verksamheter i samma utrymme, är det svårt att använda studiehallen optimalt under vissa lektioner. Mindre grupprum saknas. Klassrum samutnyttjas av flera ämnen och verksamheter t.ex. slöjd, musik och andra ämnen. Fritids, Kulturskolan. Under läsåret har Lundabyn haft hemkunskapen på skolan. Detta har medfört vissa svårigheter eftersom det inte finns ändamålsenliga lokaler och material. Det finns till exempel ingen spis på hela skolan eller i fritidslokalerna. Provisorisk lokal, klassrum och studiehall har använts samt personalens egen utrustning. Viss upprustning av lokaler och skolgård har skett under året. Bland annat har toaletterna målats och upprustats. Då Lundabyn är en mindre enhet påverkas man i större utsträckning än en större skola av minskad budget. Vid sjukfrånvaro eller i arbete tillsammans i matrisgrupper centralt kan det vara svårt att lösa vikarie. Extra utflykter blir lidande eftersom buss-kostnaden/elev blir högre än för en större skola. 5

6 Kompetensutvecklingen Kommunens centrala studiedagar bland annat gällande skriftliga omdömen och matrisarbete. Pim-utveckling (2 studiedagar) för all personal Besök på läromedelsmässor Hörselvårdsutbildning Kurseftermiddag i fysik Presentation av matteverkstad i Källby Kvällsföreläsning, Asberger Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Alla elever når Utifrån Lundabyns organisation och resursutdelning arbetar man på bästa sätt för att hjälpa alla elever att nå skolans mål. All undervisning är så individanpassad som möjlig, beroende på resurser och lektionsupplägg. Utifrån varje elevs Individuella Utvecklingsplan, IUP, får eleverna stöd i sitt lärande. Specialläraren, resursläraren och specialpedagogen finns som extra stöd för elever i behov av detta. Genom att dela klasserna under exempelvis idrott och utedagar finns det möjligheter att kunna ha undervisning i mindre grupper. Extra handledning till pedagogerna ges av specialpedagogen. NP skolår 3 Inte nått Antal Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar Svenska Svenska 2 Matematik Sv 86% Ma 93% Inte nått Antal pojkar 6

7 NP skolår 5 Inte nått Antal Inte nått Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar Engelska Matematik Svenska Svenska 2 Eng 95% Ma 85% Sv 95% Antal pojkar Skolår 5 Inte nått Antal Inte nått Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar Bild Engelska Hem o konsk Idrott o hälsa Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Teknik Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska 2 Antal pojkar Mål: Resultat: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens /elevernas lärande Elever och föräldrar blir väl förtrogna med barnens skoldag och arbetsmiljö. Elever och föräldrar blir mer förtrogna med skolans kunskapsmål. Detta genom att vi använder matriser, som ett redskap vid samtal med elever och vid utvecklingssamtal 7

8 Elever och föräldrar har under året blivit mer informerade och delaktiga i vad de olika i de olika ämnena innebär. Detta har delvis skett genom ökad kommunikation med eleverna i det dagliga arbetet. På Utvecklingssamtalen har matriser i olika ämnen visats. Under utvecklings-samtalen har ytterligare gåtts igenom kopplat till elevernas egna portfoliopärmar och resultat. Detta ligger till grund för elevernas Individuella Utvecklingsplan. Då föreslår oftast eleven först själva vad den behöver träna extra på. Oftast stämmer detta överens med det som pedagogerna och föräldrarna anser. Eleverna arbetar vissa lektioner efter egna uppsatta mål, som formulerats tillsammans med hemmet vid utvecklingssamtalen. Beroende på elevernas ålder har de sedan tagit mer ansvar för sitt eget lärande. Detta tillvägagångssätt upplevs av eleverna vara väl fungerande, likaså visar utvärderingen av våra utvecklingssamtal att flertalet tycker att samtalen synliggör lärandet. Nationella prov i skolår 3 i svenska och matematik från och med detta läsår ger en tydlig avstämning inom dessa ämnen. Kontinuerliga utvärderingar efter avslutad arbetsdag eller avslutat arbetsmoment har genomförts, som en del i att analysera det dagliga arbetet. På utvecklingssamtalen får pedagogerna många bevis på föräldrars engagemang och delaktighet bl.a. i läxläsning. Uppslutningen på utvecklingssamtalen är i princip 100 %. Föräldramöten har också god anslutning. Lundabyråden, som är cirka två gånger per termin, har haft varierande besöksfrekvens. Information och diskussioner i Lundabyråden delges alla föräldrar via Lundaby-Nytt, rektors informationsblad. I de skriftliga omdömena har matriser, som nu finns i de flesta ämnen, använts. Efter utvecklingssamtalen med skriftliga omdömen delades en enkät ut ang. hur föräldrarna upplevde de skriftliga omdömena. 104 st enkäter lämnades ut och 55 st skickades tillbaka. Utav de 55 inlämnade svaren var majoriteten nöjda eller mycket nöjda med utformningen och förberedelsen inför samtalen. Kommentarer som gavs bland annat gavs var att det var mycket god information och att det fanns tid för samtal och funderingar kring de olika skolämnena. Bra att få muntlig och skriftlig information om hur eleven ligger till men också Efterfrågar mer resurser och varierande praktiska övningar kopplade till t.ex. matematiken. På Lundabyns hemsida har länkar lagts ut till Skolverkets hemsida. Götene kommuns matriser i de olika ämnena finns utlagda på Lundabyns hemsida. Detta ger möjlighet till föräldrar att själva kunna studera detta. Kontinuerlig information till klasserna sker till elever och hem via klassernas veckomeddelanden, Lundabyns hemsida och rektors informationsblad Lundaby-Nytt Lokaltidningar och kommunens hemsida har i många reportage uppmärksammat Lundabyns aktiviteter. Lundabyn har haft god föräldramedverkan vid olika aktiviteter under året. Föräldrar har haft egna lektioner i något ämne eller berättat om sina arbeten. Föräldramedverkan har också skett på idrottsdagar (friidrottsdag, joggingdag, skridskodag och orienteringsdag), disco, samt praodagar för de äldre eleverna. Föräldrar i en klass har på eget initiativ kallat och hållit i föräldramöten. Under en period har de sedan varit extraresurs i klassen. Under temat Från burk till brunn var det ett mycket stort engagemang och deltagande från i princip alla elevers hem och även andra släktingar deltog. Föräldrar tar också ansvar för olika trivselaktiviteter kopplat till klassen t.ex. klassfotboll, avslutningsresa för 6:orna, Julskoj. 8

9 Vårens genomförda enkätundersökning i åk 2 och 5 visar på att Lundabyns elever anser att det stämmer helt eller stämmer ganska bra när det gäller om de har inflytande över sitt lärande när det gäller planeringen vad de skall arbeta med för att nå de uppsatta. Två inkomna svar visar på stämmer delvis. Mål: Resultat: Elevers kreativa förmågor tas tillvara Vi har utvecklat det kreativa lärandet i den dagliga skolsituationen. Kreativiteten återkommer ständigt i Lundabyns dagliga verksamhet. Detta märks speciellt i de mer praktiska ämnena såsom slöjd, teknik, bild, musik samt även i svenska. Demokratiarbetet på skolan, där alla elever från skolår 1 t.o.m. 6 är med i något råd varje år, har under året förändrats något. Råden träffas minst en gång/månad. I år arbetar sex råd - Biblioteksråd, Elevråd, Kamratstödjare, Miljö och aktivitetsråd (inne), Miljö och aktivitetsråd (ute) samt Webbråd). Eleverna är mycket engagerade i de olika råden och flera nya aktiviteter har under året föreslagits, planerats och genomförts. Exempel på detta är turneringar i fotboll, brännboll, spökboll, lekdag, 25-års-jubileum, Disco, talangjakt, arbete med Lundabyns hemsida. Detta är också mycket uppskattat av eleverna i och med att många har deltagit med entusiasm i de olika aktiviteterna. Rådens arbeten följs sedan upp i L.A.G där rektor, skyddsombud och vaktmästare deltar. Under året har skolan haft Temadagar för hela Lundabyn i blandade tvärgrupper t. ex Kinadagen,Julpysseldag och påskpysseldag. Eleverna hjälper och tar ansvar för varandra. Detta märktes även under Lilla Tomtecupen då eleverna i 6:an var matchvärdar och domare. Fadderklasser har arbetat tillsammans för att främja gemenskap ex. gemensamma utedagar och sångstunder. Skolkören, som är mycket populär, har under året under en period varit uppdelad i tjejkör, killkör och blandad kör och begränsats till 15 elever. De har uppträtt vid flera tillfällen bl.a. under Fredssamling i samarbete med Svenska kyrkan, vid julavslutningen och vid Lundabyns 25-årsjubileum. En mycket uppskattad och bra genomförd musical för eleverna i 6:an har framförts för alla elever på skolan. Eleverna i klass 3 har också framfört en uppskattad och bra teaterföreställning för alla. F-klass 6:an har besökt olika sång och teaterföreställningar arrangerade centralt. Dessa ger tankar och impulser för vidare skapande. Våga vara var en teaterföreställning för 6:an, som gav tankar och dramatiseringar om relationer. Under året har 4:or, 5:or och 6:or arbetat med ämnet hemkunskap på Lundabyn. Under dessa lektioner har kreativiteten hos eleverna utvecklats i bakning, matlagning och övrigt hushållsarbete i teori och praktik. Lundabyns utedagar med besök i Skolskogen och på andra platser i naturen är mycket uppskattade och utvecklar kreativiteten. Detta gäller också lekar och olika aktiviteter på den stora skol-gården. Genom praodagar har eleverna, från klass 3 6, fått prova på olika yrken. Det har också varit flera lektionsbesök av föräldrar som berättat om sina arbeten. I ett vattenprojekt i Amazonas under namnet Från burk till brunn har många kreativa aktiviteter gjorts under våren. Temat inleddes med ett besök, information och inspiration av Ankarstiftelsens representant Daniel Kindbom. Eleverna har bl.a. gjort dikter och teckningar samt tillverkat burkar, smörknivar, brickor, fågelholkar, godis. Klasser har bakat, haft försäljning, gjort och haft skjutbana m.m. 9

10 Kreativiteten och viljan att samla in pengar för att hjälpa andra har mycket stor hos alla. Temat avslutades tillsammans med Förskolan och DBV med vernissage för alla elever och föräldrar, där det var mycket stor uppslutning och engagemang. En klass har arbetat med regelbunden tidningsläsning under hela året. I Tidningen i skolans satsning Presstationen har många kreativa förslag kommit upp, som sedan utvecklats i klassen. Intresse för nyheter och tidningar har visat sig även när eleverna har pratat i hemmen om arbetet. Under Tidningsveckan i oktober arbetade flera klasser med kreativa övningar kopplade till läsande. Under våren har klasser fotograferat och skrivit utifrån vissa teman och blivit publicerade i lokaltidningarna och vid många tillfällen på NLT:s webbsida. Flera klasser har besökt Dahléniums kreativa lektioner om bland annat enkelt kretslopp ( Droppen ), stjärnor och planeter. Vi har deltagit med bidrag i diverse teckningstävlingar ex. Lions fredstema. och Postens teckningstävling. Fortsatt satsning på berättande och skrivande har skett under året t.ex. deckare i klass 6. Under våren kommer/har elever visat upp olika fritidsaktiviteter bl.a. agility med hundar. Kulturskolan har haft visning i fiol och lektion i brassensemble. Detta har lett till nya intresserade elever av instrumentalundervisning. Vandrarklubben har haft lektioner i friidrott för 4:or, 5:or och 6:or. Mål: Resultat: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar En fungerande enhet där verksamheten fungerar och elever och personal mår bra Under året har det skett ett fortsatt arbete med Likabehandlingsplanen, så att den blir känd och använd av alla elever, föräldrar och personal. Planen sitter väl synlig i klassrummet och på anslag på väggen i den stora entrén. Enligt de utlämnade enkäterna till åk 2 och 5 upplever sig eleverna inte mobbade eller kränkta. De som uttryckt en tveksamhet i frågan sker ett arbete kring. Kamratstödjarna tar under varje rådstid upp hur det är i klasserna. På arbetslag och i elevvårdsgruppen tas varje vecka upp olika elevärenden. Antimobbinggruppen, där även föräldrar ingår, sammanträder regelbundet. Speciallärare, resurslärare och rektor tar upp aktuella ärenden med elev, föräldrar och personal om klassläraren så begär. Specialpedagog har också träffat elever och föräldrar i olika ärenden. Vi försöker att ta tag i problem så fort de uppstår. Vi har gått igenom Lundabyns trivselregler tillsammans med alla elever och de har tagits hem och diskuterats i hemmen. Elever och föräldrar har sedan skrivit under. För att få en säkrare och lugnare bussåkning för alla elever har vår trafikansvariga pedagog haft lektioner och praktisk träning i buss. Hemmen har skriftligt tagit del av informationen. Skolans lokaler används så effektivt som möjligt t.ex. textilslöjd/musiksal/övrig verksamhet; fritidslokaler, använder studiehall/olika klassrum vid gruppdelningar. Flera klasser har lektioner tillsammans. Detta gäller till exempel i idrott, hemkunskap och under utedagar. Man får då ökad kompetens, personaltäthet och ger möjlighet till gruppdelningar. Vid extra arbetstid t.ex. Bymöten på kvällen försöker personalen ta ut komptid i så nära anslutning i tid som möjligt. Under året görs regelbundna utvärderingar med eleverna för att på olika sätt förbättra verksamheten. Personalen har deltagit i ett projekt Gösta tillsammans med personal från rådgivningscentrum och andra personer i kommunen som arbetar med elevhälsan centralt. I projektet har 10

11 olika elevärenden diskuterats. Datorerna kan utnyttjas mer flexibelt eftersom det nu går att förflytta StorFritids datorer. Mål: Resultat: Bryta traditionella könsmönster Att elever och vuxna respekterar varandra oavsett om man är flicka/kvinna eller pojke/man Under EQ-arbetet och i olika värderingsövningar samt samtalsgrupper samtalar personalen/eleverna om respekt gentemot sina medmänniskor. I det ordinarie skolarbetet under veckorna blandas eleverna i olika gruppsammansättningar både när det gäller åldrar och kön. Vid temaarbeten och i rådsarbetet blir åldersgränserna ännu större då gruppspridningen är mellan åk 1 till åk 6. Under idrottslektioner har vi vid något tillfälle i veckan haft speciella flick- och pojkgrupper. Detta var även en period i musik. På raster leker eleverna spontant i olika grupper över ålders och könsgränser. Detta märks även när eleverna fortsätter leken med kamrater efter skolan. Lundabyn har fadderverksamhet där olika klasser gör aktiviteter tillsammans. Mål: Resultat: Tillgodose elevernas olika inlärningsstilar I vår undervisning och vid temaarbeten tänka på och använda olika inlärningsstilar I olika teman har man försökt att på flera sätt stimulera inlärning och kreativitet t.ex. äppledag, jultema, påskmiddag. Projektet Från burk till brunn är också ett exempel på detta. Bibeläventyret presenterar Bibeln, både Gamla och Nya testamentet på ett stimulerande sätt och där används olika inlärningsstilar. Påsksamlingen för de yngre eleverna tillsammans med Svenska kyrkan var också ett exempel på detta. Personalen har varit i Källby på Matteverkstad och där fått kreativa idéer för att sätta igång arbetet med matteverkstad på skolan i höst. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Skolans uppdrag: Alla elever når Bra Elever och föräldrar är delaktiga i Mycket bra barnens /elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Mycket bra Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Bryta traditionella könsmönster Tillgodose elevernas olika inlärningsstilar Bra Bra Ganska bra 11

12 Alla elever når Utifrån de uppsatta i de olika ämnena bedömer vi att man har arbetat med dessa på ett bra sätt. Speciella insatser i framförallt svenska, matematik och engelska är gjorda och det är genom personalens samarbete och flexibilitet som har lett till gott resultat. För de elever som inte har nått ända fram till utarbetas individuella åtgärdsprogram för att kunna ge ytterligar stöttning i lärandet. Tidiga insatser är viktiga. Alla elever är olika och har olika förutsättningar. Läsåret har präglats av mycket arbete kring och med de skriftliga omdömena i alla ämnen för alla elever. Denna dokumentation har upplevts som tidsödande och extra pappersarbete har många gånger känts frustrerande för personalen i arbetslaget. Eftersom det löpande skolarbetet tillsammans med eleverna är det centrala i verksamheten, har personalen vid vissa tidpunkter känt att pedagogiska diskussioner och specialpedagogiska diskussioner, som är viktiga i barnens lärande, har blivit åsidosatta. Även organisationen kring de nationella proven i skolår 3 och 5 är tidskrävande. Inför nästa läsår behöver rektor och ledningsgrupp syna organisationen kring skriftliga omdömen och nationella prov för att hitta ett bättre system för verksamheten. Elever och föräldrar är delaktiga i barnens /elevernas lärande Elevernas delaktighet i lärandet märks under det ordinarie skolarbetet. Under utvecklingssamtalen (individuella utvecklingsplanen = IUP-arbetet) föreslår oftast eleven själv mål och metoder i hur hon/han ska arbeta för att nå uppsatta mål. Målen finns uppsatta på bänklocket. Under speciella lektioner, under ordinarie skolarbete eller hemma arbetar de sedan utifrån sin IUP. Pedagogerna följer tillsammans med elever och föräldrar upp detta på nästa utvecklingssamtal och eleverna visar då på sitt lärande. När man på utvecklingssamtalen har presenterat matriser i olika ämnen och portfoliopärmen har använts, har föräldrar blivit än mer förtrogna med skolans mål. Nationella prov bidrar också till detta. I princip är det 100% deltagande på Utvecklingssamtalen. Föräldrar får veckovis mycket information via ex. veckomeddelande och personliga kontakter från varje klasslärare. Information finns även på Lundabyns hemsida och via rektors Lundaby-Nytt. Möjligheter finns att på så sätt ta del av elevernas skoldag. Personalen upplever att informationen går fram och är uppskattad. Föräldrabesök bidrar också till detta. I hemarbeten är många föräldrar delaktiga. Skolan har ett högt deltagande vid föräldramöten och vid speciella evenemang t.ex. idrottsdagar, Disco och Från burk till brunn-temat. Implementeringen av skriftliga omdömen och nationella prov har tagit mycket tid under året. Personalen uttrycker att deras planeringstid, viss fortbildningstid och även lektioner blir naggade i kanten av tiden det tar att sammanställa exv. omdömena för varje elev. Trots det har arbetet fungerat bra och personalen har tagit uppdraget på stort allvar. Detta visade sig också i vår enkätutvärdering, där majoriteten av de inlämnade enkäterna visade på att föräldrarna var nöjda med samtalens upplägg och omdömen. Inför nästa läsår skall omdömesmallen än mer användas kontinuerligt under året. Utifrån bland annat elevenkäterna som genomförts i åk 2 och 5 framkom att majoriteten av dessa elever trivs och känner att de är nöjda med vad de lär sig i skolan. Vi anser att det är viktigt att ha en lyhörd enhet, där elever och föräldrar kan uttrycka hur de kan ha inflytande 12

13 över sin skoldag. Detta visar enkäterna på att vi nästan når upp till. Genom fortsatta dialoger och föräldraforum/diskussioner kan vi nå ända dit. Elevers kreativa förmågor tas tillvara Lundabyns elever och personal är engagerade i det dagliga arbetet. Elevernas olika kreativitet märks dagligen speciellt under de mer praktiska ämnena och i olika teman, framförallt Från burk till brunn. Rådsarbetet med alla elever i olika råd har under året än mer utvecklats. Många olika aktiviteter har skett under året och fantasin till olika projekt har spirat. Flera av projekten har också kunnat genomföras med relativ kort varsel, vilket upplevts som positivt då från tanke till handling blir tydligare för eleverna. Under de pedagogiska diskussionerna, som planeras att vara regelbundet under nästa läsår, ämnas detta utvecklas än mer. Eftersom Lundabyn under nästa läsår kommer att ha egen matematik-utvecklare kommer detta också att tas tillvara. Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Lundabyn försöker lösa uppkomna elevärenden så snart de uppstår. Under året har personalen arbetat med elevvårdsfrågor så fort de uppstått och enheten har en fungerande gång i arbetet motverkande kränkningar och mobbing. Eftersom skolan är mindre finns det möjlighet att arbeta allas barn allas ansvar. Detta är något som ofta diskuteras, men i praktiken inte alltid är så lätt att efterleva. Därav är det av stor vikt att alltid hålla frågan levande kring hur man behöver fokusera på lösningar istället för problem. Arbetslaget är duktigt på att hitta flexibla lösningar och genom gemensamma diskussioner hjälps man åt att finna den bästa vägen för olika insatser. Under våren slutade vår specialpedagog och under den perioden vi var utan märktes behovet av en specialpedagogs handledande kompetens, speciellt vid elevärenden där olika åtgärder inte löser det uppkomna problemet. Bryta traditionella könsmönster I bl.a. EQ-arbetet, samtalsgrupper och under lektioner t.ex. hemkunskapen sker det ständigt diskussioner om olika roller gällande bland annat könsmönster. I det dagliga skolarbetet arbetar barn tillsammans över köns- och ibland åldersgränser. Under raster leker och umgås barn tillsammans oavsett om man är flicka eller pojke. Detta sker även på fritiden. Tillgodose elevernas olika inlärningsstilar Under året har det märkts att det varit lättare att tillgodose de olika inlärningsstilarna under de mer praktiska temaarbetena. Detta är något som vi kommer att arbeta vidare med. Organisatoriskt är det viktigt att avsätta tid till planering och diskussioner kring hur undervisningen kan läggas upp inför mötet med varje elev. Vidare finns det en önskan om fortbildning kring olika inlärningsstilar så att man på bästa möjliga sätt även kan tillgodose olikheterna vid de mer styrda lektionerna. Under året har det också varit svårt att hitta och kunna få tid för att planera tillsammans med fritidspersonal, som också är delaktiga i de olika inlärningsprocesserna. Uppföljning av likabehandlingsarbetet Lundabyns arbete med Likabehandlingsplanen har fungerat väl utifrån den arbetsmodell, som är beslutad. Tyvärr förekommer ändå kränkningar och konflikter. Detta är ett alltid åter- 13

14 kommande arbete, som skolan fortsätter med kontinuerligt. Detta arbete tar tid, men måste prioriteras. Dokumentation av elevvårdsarbete tar mycket tid och kraft och arbete sker med att hitta rutiner för att underlätta dokumentation. Arbetet med Kamratstödjare kommer skolan att fortsätta arbeta med. Att vara en Kamratstödjare är ett viktigt uppdrag som eleverna vill ha/får och inför nästa läsår skall uppdraget än mer tydliggöras genom utbildning. Vårens arbete tillsammans med GÖSTA-gruppen behöver följas upp och förslagsvis bli mer kontinuerligt. Åtgärder för förbättring till nästa läsår Vi kommer att använda delar av arbetslagstid till pedagogiska diskussioner. Tid för ökat samarbete och planering måste hittas. Skolans matematikutvecklare kommer att sätta fokus på matematikundervisningen och ge ökad kvalitet på skolans matematikundervisning. Tid måste avsättas för att skriva de skriftliga omdömena. Mallen måste vara korrekt och läggas in på datorn tidigt på terminen. Årscykeln när det gäller tidpunken för utvecklingssamtal behöver ses över. De lärare som arbetar med nationella proven i åk 3 och åk 5 behöver extra stöttning i anslutning till rättning och profilskrivning Elisabeth AnderssonHult Rektor 14