Kvalitetsredovisning 2008/2009

Transkript

1 Här kan du lägga in bild Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut Ljungsbackenskolan Grundskola inkl förskoleklass BengtÅke Gindemo Rektor 1

2 Innehåll Tidsperioden Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsred.. Sid 3 Åtgärder enligt 2007/2008 Sid 4 Mål för 2008/2009 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagen Sid 4-6 Resultat och måluppfyllelse Sid 6-10 Analys och bedömning: Sid: Uppföljning likabehandlingsplanen Sid: 14 Åtgärder för förbättring: Sid: 14 2

3 Kvalitetsredovisning 2008/2009 för Ljungsbackenskolan Budgetenhet: Grundskola Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Ljungsbackenskolan finns i Götene tätorts västra del och har som upptagningsområde Götene tätort med dominans av den västra delen från den vedertagna gamla järnvägsbanken och samt Kinne-Kleva, Sil, Husaby och Skälvum. Eleverna från de yttre områdena är bussburna. Ljungsbackenskolan har under läsåret haft 286 elever och 18 grundskollärare samt 3 förskollärare, 1 resurslärare, 9 personal på fritidshemmet och 3 elevassistenter som helt eller delvis arbetar i skolverksamheten. Från tekniska sektorn har vi hjälp av 2 vaktmästare, 2 kostpersonal och 3 lokalvårdare. På enheten finns inkluderat en specialpedagog och en speciallärare samt skolsköterska (50 %). Antalet lärare per 100 elever har varit 7,7. Skolans ledning består av rektor, fem arbetslagsledare samt en handläggare. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar (GPS). Projekt Attraktiv skolas slutredovisning. Extern utvärdering - V5 Kvalitets- och utvecklingsmodell. För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra 3

4 60-79 % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Åtgärder enligt 2007/2008 Intensifiera EQ-arbetet Kompetensutveckling i genuspedagogik för arbetslagen Se elever som behöver mer stöd Resursförändring mot de yngre åldrarna Återkoppling till föräldrar efter att utvecklingssamtalen är genomförda Klasskonferenserna skall bli en del i skolans uppföljning av elevresultat Mål för 2008/2009 Elever och föräldrar är delaktiga i elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas till vara Bryta traditionella könsmönster En röd tråd i lärandet i ett 1-16-års perspektiv Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Förutsättningar för arbetslagens måluppfyllelse Förskoleklass 38 barn uppdelade i tre grupper. (19 flickor och 19 pojkar) 3 förskollärare 3,0 tjänst 1 elevassistent 75%-tjänst Samverkan med fritidshemmet. En utsedd fritidshemsansvarig förskollärare som har ca 50%-tjänst i förskoleklasserna.. Grundskolan 248 elever fördelade på 12 klasser. Åk undervisande personal (inkl speciallärare & specialpedagog) 3 elevassistenter 125%-tjänst 1 resursassistent ca 80% Antal pojkar/flickor Av enhetens totalt 286 elever inkl förskoleklasserna är fördelningen pojkar/flickor 140/146. 4

5 Pedagogiskt material/materiel/läromedel Tillgången på material/läromedel är bra även om del av vårt material inom kort behöver bytas ut alternativt kompletteras t ex i idrottsämnet och musiken. Tillgång till nytt material/läromedel i matematik diskuteras i arbetslagen Arbetslagen gör egna prioriteringar vid läromedelsinköp och styr inköpen självständigt. En bättre kommunikation mellan arbetslagen behöver ske för att få en röd tråd i vilket material man behöver ha för de yngre resp äldre eleverna i t ex matematik, svenska och engelska. Elevgruppernas status Socialt är elevgrupperna i arbetslagen i det stora hela lugna och harmoniska. I de flesta grupper finns elever i behov av särskilt stöd. Bland de äldre eleverna är antalet något högre. Arbetslagets kompetens Arbetslagen på enheten består av 18 grundskollärare och tre förskollärare. Därtill finns 6 pedagoger på fritidshemmet för samverkan, slöjdlärare, speciallärare och resurslärare kopplade. Kompetensutveckling Pedagogerna har eller håller på att fortbilda sig i PIM. En webbaserad fortbildning i IKT. En pedagog har gått lärarlyftet i specialpedagogik under höstterminen. Två pedagoger deltog i Skolverkets satsning i natur och teknik genom regionala utvecklingscentrumet RUC i Skövde. Åtta pedagoger har varit på föreläsning om våga vara. Att visa elever vägen till bättre självkänsla Två pedagoger har gått på en föreläsning om en metod baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) En pedagog har gått på en inspirationskväll för språklärare Fortbildning kring i år 3 och de nationella proven för alla pedagoger och riktad utbildning för åk 3-pedagogerna. Arbetslagsledarna utvecklade sin kompetens i situationsanpassat ledarskap under en dag. Inre och yttre miljö som påverkar det pedagogiska arbetet Till arbetslagens förfogande står: - 12 klassrum, - 3 hemvister för förskoleklasser, - 1 studiehall för åk 1 och 3 som dock är ett genomgångsrum - Idrottssal med två omklädningsrum - Fritidshemmets lokaler som delas med förskoleklassernas verksamhet. - Musiksal, en mindre sal som samutnyttjas med Kommunala Musikskolan - 2 matsalar - 2,5 rum för specialundervisningen Alla lokaler utnyttjas i stort sett maximalt under skoldagarna. Samutnyttjandet av lokaler mellan förskoleklasserna och fritidshemmet kan ibland ställa till med problem t ex att man inte kan ha saker framme till nästa dag. 5

6 Skolmöbler i vissa klassrum är mycket slitna och behöver bytas. Möblerna i musiksalen är inte ändamålsenliga, och till betydande delar trasiga. Skolgården är stimulerande och generöst tilltagen med olika typer av miljö; skog, gräsytor, bollplaner mm. Här finns goda möjligheter till både lek och lärande. I ett av klassrummen som angränsar till trä- och metallslöjden störs man av ljud från slöjdsalen Här finns behov av akustiska åtgärder mellan klassrum och slöjdsal. Trots stora åtgärder för att förhindra vibrationer och ljud mellan idrottssal och angränsande klassrum kvarstår problemen. Höstterminen var ganska turbulent på Ljungsbackenskolan p g a ledarskapsproblem. Detta ledde till att många konferenser och arbetslagsträffar blev inställda. Man fick koncentrera sig på att få klassrumsarbetet att fungera. Orken och kraften fanns inte till att följa upp riktigt på samma sätt som man tidigare har gjort. Mycket tid och energi har gått åt till att hitta rutiner och balans mellan förberedelser och utförande av de skriftliga omdömena, nationella proven och utvecklingssamtalen i åk 3 eftersom det var första gången med nationella prov i denna årskurs. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Alla elever når Skolans resurser och organisation är fördelade och planerade för att på bästa sätt hjälpa alla elever att nå för skolan. Detta sker bland annat genom att individanpassa undervisningen och därtill, så långt resurserna tillåter, erbjuda särskilt stöd till de elever som behöver det. En organisation med specialpedagog, speciallärare och resursläraren i Fyrklövern är utformad så långt det är möjligt utifrån att ge varje elev det han resp hon behöver. Utöver de nationella proven i år 3 och 5 genomförs en rad diagnoser och tester. Den bild som framträder är att eleverna når skolans mål i hög grad i åk 5 och att det är ett antal elever som inte klarar de nationella proven i åk 3. I övriga ämnen finns inga särskilda kontroller, men ämnesmatriserna används som hjälp i bedömningen, och pedagogernas bedömning är att eleverna når bra även här. I åk 2 har t ex alla elever klarat simprovet för åk 2 inom idrottsämnet och även nått vårt lokala mål i läsning genom att alla elever har kommit till nivå 5 i Stjärnsvenska. Vilken nivå som varje elev skall klara i sin läsutveckling upprättas vid utvecklingssamtalen. Kursplanerna, matriserna och portfolion är en förutsättning för att få eleverna medvetna om sitt eget lärande. Resultat från nationella prov, årskurs : Svenska Svenska 2 Matematik 90,2% 100% 88% Resultat från nationella prov, årskurs : Svenska Matematik Engelska 100% 97,4% 97,4% 6

7 NP skolår 3 Inte nått Inte nått Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar pojkar Svenska Svenska Matematik NP skolår 5 Inte nått Inte nått Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar pojkar Engelska Matematik Svenska Svenska 2 Skolår 5 Ämnen Inte nått Inte nått Inte nått Antal elever Antal elever Antal flickor Antal flickor Antal pojkar Antal pojkar Bild Engelska Hem o konsk Idrott o hälsa Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Teknik Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska 2 Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: MYCKET BRA Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i elevernas lärande Önskat resultat: elever och föräldrar upplever att de får komma till tals i väsentliga frågor Skriftliga omdömen i de ämnen där det är möjligt har skrivits och skickats hem inför utvecklingssamtalen både på höst- och vårtermin. En enkät om kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen genomfördes sent på vårterminen. Av 286 st elever som fick hem enkäten så blev svarsfrekvensen 47%. Svaren från enkäten ger en positiv bild av förberedelsen och genomförandet av utvecklingssamtalen. Inga föräldrar av de som svarat är missnöjd 7

8 med de nya och de överenskommelser som gjordes under samtalet. De skriftliga omdömena som information har man tyckt varit bra även om en del föräldrar är kritiska mot att man har inga kunskapsmål att relatera till. Tillsammans med utvecklingssamtalet ger de skriftliga omdömena en god bild av elevens kunskapsutveckling. Elevernas portfolios tas hem inför utvecklingssamtal, varpå elever och föräldrar går igenom dessa tillsammans hemma. I vissa årskurser har varje elev sin egen kontaktbok som skickas hem i slutet av varje vecka. Där har eleven skrivit vad den har gjort under veckan och vad den har lärt sig. Även ansvarig pedagog har skrivit ett meddelande i boken. På så sätt kan föräldrarna följa vad eleven gör i skolan och diskutera med sitt barn. Eleverna och föräldrarna får information om de mål som gäller för varje arbetsområde som studeras. Denna information går hem med veckomeddelandet Pedagogerna på mellanstadiet har ett material i engelska och matematik som förtydligar vad som krävs av eleverna i olika områden. Där får eleverna göra självbedömningar och utvärdera sina resultat och arbetsinsatser. Efter varje arbetsområde görs en diagnos. När alla har arbetat klart med området görs en sluttest. Elev och lärare går tillsammans igenom om är uppfyllda eller om delar skall åtgärdas. Vid tidigt föräldramöte delges föräldrarna de nationella för åk 5. Hemuppgifter, läxor, är ett sätt för föräldrar att se vad som görs och kan bilda sig en uppfattning vad som händer i skolan/klassen. Veckomeddelanden skrivs i varje klass. I dessa kan föräldrar och elever se vad som skall hända följande vecka. Dessa veckomeddelanden publiceras även på skolans hemsida. Föräldrar till de yngre eleverna har deltagit i skolans verksamhet genom att berätta om sitt yrke. Tre skolråd med föräldrarna hanns med under vårterminen. Här får föräldrarna aktuell information och insyn i verksamheten. T ex var Likabehandlingsplanen under föräldrarnas lupp en kväll. Här kunde de komma med synpunkter på vårt likabehandlingsarbete. Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Elevers kreativa förmågor tas till vara Önskat resultat: Vi har elever som är engagerade, vill och kommer med egna initiativ Eleverna kommer ofta med egna förslag till slöjduppgifter vilket de så långt det är möjligt får förverkliga. I portfoliopärmen och i utvärderingarna visar det sig att eleverna upplever en stor valfrihet inom slöjdämnet. Inom ämnet idrott får eleverna varje termin skriftligen önska sig några aktiviteter som de garanteras få under terminen. I åk 5 och 6 håller eleverna egna idrottslektioner för varandra. Det har framkommit under utvärdering att detta är mycket uppskattat av eleverna. Inom ämnet musik får eleverna arbeta aktivt med att söka fakta och genom dem tillskansa sig kunskap. Elevernas idéer och förslag om vad undervisningen ska ta upp har beaktats och använts. Inom specialundervisningen får de påverka arbetssätt mot uppsatta mål. Ett antal klasser har övat och framfört musikstycken, sånger, teater och olika draman m m inför andra klasser och föräldrar. 8

9 Miljöprojektet där man arbetade och skapade t ex mycket fina isbjörnar med hjälp av nät och tidningspapper. Dessa har ställts ut för påseende i skolan och i Centrumhuset. De mindre barnen skapar många avancerade konstruktionsbyggen av t ex kaplastavar, legobitar och ute i skolskogen bygger de kojor efter egen planering. Tillsammans med fritidshemspersonalen arbetar och bekantar sig de yngre eleverna med olika bildtekniker. Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Bryta traditionella könsmönster Önskat resultat: Vi tänker mer medvetet på att bemöta elever lika oavsett kön Pedagogerna har en ökad medvetenhet om hur man bemöter pojkar respektive flickor. I slöjdämnet har man haft pojk- och flickgrupper för att se om stämning i grupperna ändras till det bättre. I idrottsämnet har man styrt upp aktiviteter som passar båda könen med hjälp av elevernas egna val. Inom musikämnet har man arbetat utifrån likabehandlingsplanen. Musik är ett ämne som skapar gemenskap mellan könen och kan överbrygga utanförskap. Pillarveckor inom teknikämnet där eleverna har haft samma förutsättningar och att de upplevt att de kan skapa något på lika villkor. Bland de yngre eleverna arbetar pedagogerna medvetet med att pojkar och flickor blandar sig vid olika aktiviteter och lekar. Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: GANSKA BRA Mål: En röd tråd i lärandet i ett 1-16-års perspektiv Önskvärt resultat: Att eleverna upplever kontinuitet och sammanhang i sin utveckling och i sitt lärande En plan finns framtagen, och som vi följer, för hur överlämningar mellan de olika verksamheterna skall ske inom vårt samarbetsområde SYD. Övergången till 7-9-skolan har planerats noga med samtal inför nya klassindelningar och överlämningssamtal har skett med mottagande handledare. Blivande åk-7-elever besöker mottagande skola och sina nya klasser under slutet av vårterminen Portfolion fungerar till viss del som informationsbärare mellan olika verksamheter och stadier om den enskilda elevens lärande. Ämnesmatriserna börjar användas till viss del för bedömning av elevernas resultat inom resp ämne. Elevens val erbjuder möjligheter till möten över åldersgränserna och samtidigt en ökad medveten om det egna lärandet. Inom varje årskurs och i vissa fall mellan årskurserna byter pedagogerna elevgrupper, så till viss del känner pedagogerna till de enskilda elevernas olika förmågor. Förskoleklasserna har medvetet och kontinuerligt planerat gemensamma aktiviteter mellan de tre grupperingarna som finns. Faddersystem finns på skolan och är ett uppskattat inslag för eleverna. De känner trygghet i sina faddrar på raster och i olika aktiviteter under terminerna. 9

10 Samverkansarbete pågår mellan fritidshemmet och grundskolan för att ge eleverna ökade möjligheter att utvecklas att nå grundskolans mål. Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: GANSKA BRA Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Önskvärt resultat: En god och utvecklande arbetsmiljö för alla på enheten Verksamheten i Fyrklövern betyder mycket för de elever som behöver ha hjälp med skolarbetet i mindre grupp. Om detta vittnar både föräldrar och eleverna själva. Elevvårdssamtal har varit ett mycket frekvent inslag i arbetslagens diskussioner. Detta har lett till många olika lösningar på uppkomna situationer. Kommunikationen med specialpedagogen har varit tät kring vissa elever. Insatser har gjorts, bland annat i form av olika tester och specialpedagogisk stöttning/handledning. Extra resurser har satts in vid speciella tillfällen. Scheman har setts över och ändrats under läsåret för att möta elevernas behov bättre. Elevvårdsgruppen, EVG, träffas kontinuerligt för att diskutera och planera stöd insatser för elever som behöver extra hjälp och stöd. Elevassistenter har funnits till framför allt yngre elever som har behövt extra stöd för att klara sin skoldag utifrån pedagogiska och/eller medicinska skäl. Fritidshemmet har på sin samverkanstid i skolan bland de yngre eleverna arbetat mycket med värdegrundsövningar Under vårterminen anordnades en Friendsdag i varje klass med olika aktiviteter som stärker varje elevs självkänsla. I många klasser arbetar man med veckans regel. Regler som talar om hur man skall vara mot varandra. Klasskonferenser har genomförts i de olika klasserna. Dessa konferenser leder till att man kan fånga in olika elevers bekymmer och arbetslaget kan utveckla ett gemensamt förhållningssätt. På enheten har förekommit olika temaarbeten med elever i blandade åldersgrupper. Detta har lett till ökad vi-känsla I enkätundersökningen för åk 2 och åk 5-eleverna uttrycker sig de flesta att de vuxna bryr sig. Ingen elev uttrycker motsatsen. I samma enkät uttrycker de flesta eleverna att pedagogerna hjälper dem att planera arbetet så att de skall nå. Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet 10

11 Skolans uppdrag: Alla elever når Mycket Bra Elever och föräldrar är delaktiga i Bra elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas till vara Bra Bryta traditionella könsmönster Ganska bra En röd tråd i lärandet i ett 1-16-års Ganska bra perspektiv Tidiga förebyggande insatser och Bra okonventionella lösningar Analys: Skolans uppdrag Alla når Läroplan, kursplaner och lokal utvecklingsplan är alltid utgångspunkten för pedagogerna när verksamheten planeras och de individuella utvecklingsplanerna upprättas för eleverna tillsammans med eleven själv och förälder. Som resultaten ovan visar så bedömer jag att måluppfyllelsen är mycket god men att det finns förbättringspotential i årskurs 3. Eftersom det var första gången som nationella prov genomfördes i denna årskurs så tror jag att framtida resultat kommer att bli bättre. Nu vet man som pedagog från förskoleklassen och uppåt var den lägsta kunskapsnivån ligger i årskurs 3 i matematik och svenska/svenska 2 och bör då kunna sikta högre till nästa gång. (planera utifrån strävans) Det har varit mycket bra med de centrala kunskaps- och erfarenhetsträffarna angående i årskurs 3 som har arrangerats i kommunen. Tack vare dessa träffar har en pedagogisk diskussion kommit igång på enheten angående i årskurs 3 och som har bidragit till en överspridning till övriga i arbetslagen. På enheten finns en mycket god pedagogisk kunskap och man är väl insatt vad som krävs av eleverna att klara kunskaps och det finns en positiv förväntan på eleverna. Utifrån elevenkäterna kan man i åk 5 se att flickorna är mindre nöjda med den hjälp de får från lärarna än vad pojkarna är. Däremot är fler flickor än pojkar nöjda med vad de har lärt sig. I åk 2 är skillnaden med nöjdheten av vad man har lärt sig mellan flickor och pojkar inte så stor som i åk 5 men även här är flickorna något mer missnöjda. Resultatet bör vi fundera på, om det är så att flickorna får mindre uppmärksamhet på lektionerna än vad pojkarna får. För att resultatuppfyllelsen skall bli ännu bättre behöver vi göra uppföljningar i de olika ämnena. Ett sådant prioriterat ämne är matematik. Vi behöver se över läromedel, det konkreta material som vi har och diskutera den röda tråden i ämnet mellan stadierna. Ytterligare områden att utveckla är matriserna, de skriftliga åtgärdsprogrammen, exempellista på olika stödåtgärder och öka samarbetet mellan olika instanser såsom IFO, Rådgivningscentrum och elevhälsan. Även pedagogiska diskussioner behöver föras på enheten vad som är framgångsfaktorer i undervisningen och hur vi kan stötta varandra i arbetet. Allt detta skall syfta till en ännu bättre måluppfyllelse. Analys: Elever och föräldrar är delaktiga i elevernas lärande Arbetslagen strävar efter att vara lyhörda på föräldrars och elevers synpunkter kring skolan och lärandet. Föräldrar och elever bjuds på många olika sätt in till dialog, t ex föräldramöten, skol-, klass- och elevråd. I elevenkäten för åk 2 och 5 kan man under rubriken inflytande konstatera att åk 5 eleverna upplever mindre inflytande än vad de gör i åk 2. Är det så, att ju äldre eleverna blir desto mindre får de att säga till om? Man kan också konstatera att fler flickorna än pojkar i åk 5 upplever att de inte har fullt inflytande över sin egen arbetssituation. 11

12 I kvalitetsredovisningen från arbetslaget Övriga uttrycker man sig enligt följande: - Det är viktigt hur vi som pedagoger bemöter eleverna för att få dem engagerade. Att lyssna till och ta sig tid till varje enskild elev har varit en bra investering. Känslan att bli sedda och välkomna skapar en positiv stämning. Genom att skriva upp att eleven är välkommen eller någon annan personlig kommentar får man positiv start på lektionen. Detta tycker jag som rektor är ett väldigt viktigt arbete och bör ligga som bas i det värdegrundsarbete som vi har startat upp på enheten. För att få framgång i arbetet som pedagog måste man skapa goda relationer och att de inblandade känner förtroende och förståelse samtidigt som man ställer krav. Ett sätt att vara delaktig i lärandet är de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen och portfolion. Nu har vi skrivit omdömen till eleverna och föräldrarna i två terminer. För att följa upp vad föräldrarna tycker om dessa gavs i slutet av vårterminen ut en enkät. Av de svar vi fått in på enkäten om skriftliga omdömen och utvecklingssamtalen har övervägande varit mycket positiva. Dock är en del kritiska till de skriftliga omdömena. Man tycker inte att dessa omdömen säger så mycket hur eleven har presterat och man saknar mål att relatera till. Här behöver vi bli tydligare. På enheten måste vi slutföra vårt uppdrag att få gemensamt IUP-material och få en röd tråd i portfolioarbetet. Analys: Elevers kreativa förmågor tas tillvara Det jag kan se är att elevers kreativa förmågor tas till vara när pedagogerna planerar och genomför ämnesövergripande arbeten. Ett exempel är vårt miljötema under vårterminen. Delresultat av detta arbete skall ställas ut i Centrumhusets visningslokal till hösten för allmän beskådan. Pillarveckorna i åk 2 resulterade i olika nya uppfinningar som ställdes ut på skolan och man kunde verkligen se hur engagerade eleverna var i arbetet. Många fina exempel på elevers kreativa förmåga kan man se i de praktiskt estetiska ämnena när det visas upp i olika sammanhang på skolan. Det är lätt att fastna i att ta tillvara elevers kreativa förmåga handlar enbart om bild och formarbete. Egentligen handlar det om att utveckla elevers inre drivkraft, att ständigt vara nyfiken, att våga upptäcka nya saker på egen hand, ta egna initiativ, våga fråga etc. Hur utvecklar vi det i skolan? Den frågan kan kopplas ihop med entreprenöriellt lärande (EL) som håller på att utvecklas på högstadieskolorna i vår kommun. På ett antal konferenser behöver vi ta upp detta begrepp för att se hur man i undervisningen kan utveckla elevers kreativa förmågor utifrån att det inte handlar om en mängd aktiviteter utan ett förhållningssätt till lärande. Analys: Bryta traditionella könsmönster Arbetet kring att bryta traditionella könsmönster känns stort. Detta sitter djupt rotat i oss och kommer att ta tid men jag känner att vi har precis påbörjat processen och att vi arbetar i rätt riktning. Pedagogerna tänker mer medvetet på hur man bemöter eleverna, hur man grupperar och hur talutrymmet fördelas. I slöjden har man provat i åk 6 att ha pojk- och flickgrupper för att se om stämningen i gruppen ändras till det bättre. Båda grupperna blev lugnare då de inte behövde imponera på varandra. Ett försök gjordes i åk 5 men utfallet blev ingen skillnad. 12

13 Även i idrotten och musiken har man arbetat medvetet för att styra upp aktiviteter som skall passa både flickor och pojkar. Pillarveckorna i åk 2 är också ett exempel på ett arbete som har lyckats bryta traditionella könsmönster. Personalen behöver kontinuerlig och långsiktig kompetensutbildning i denna fråga så att vi verkligen är uppmärksamma på våra egna fördomar Vi måste också utifrån enkätsvaren i åk 2 och 5 fundera hur vi disponerar vår tid mellan flickor och pojkar för att hjälpa eleverna i deras arbete. Tar pojkarna pedagogernas tid för att de oftast hörs och syns mest i klassrummet? Analys: En röd tråd i ett 1-16-års perspektiv Det som saknas till stor del på vår enhet är samarbetet mellan arbetslagen på skolan. Om detta vittnar även många av pedagogerna i medarbetarsamtal. Varje respektive arbetslag fungerar bra men det saknas samarbete mellan arbetslagen. För att komma tillrätta med detta behövs det en översyn över arbetslagssammansättningen och en noggrann planering i kalendariet vilka olika konstellationer man skall träffas i, allt för att öka samarbetet mellan arbetslagen. Samarbetet mellan pedagogerna i förskoleklasserna och pedagogerna i åk 1-2 måste också öka. Detta krav återfinns även från Skolverkets inspektionsrapport. Portfolioarbetet och ämnesmatriser bör aktualiseras så att man arbetar med samma mall/matris från förskola till äldreskolan. Analys: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Lärarna på skolan visar prov på god uthållighet och flexibilitet. Alla på skolan är duktiga på att organisera om efter de behov och möjligheter som finns. Det betyder mycket att vi har speciallärar- och specialpedagogkompetens på skolan. De är till stor hjälp för elever och pedagoger. Vi har också tagit del av nätverkslagets mötesledning för att ytterligare få perspektiv på svårigheter. Korta och kontinuerliga träffar med inblandade är en bra arbetsmodell för att följa upp elevärenden. Diagnoser och tester är ett redskap för att identifiera elever med risk att inte nå. Här blir det intressant att börja använda den nya plan för diagnoser som specialpedagogerna tagit fram. Även klaskonferenserna är ett bra hjälpmedel att följa upp elevernas måluppfyllelse och fördela pedagogernas ansvar för uppföljning. Ett annat utvecklingsområde är de skriftliga åtgärdsprogrammen. Upprättande av ett åtgärdsprogram måste ligga på klassläraren som har eleven större delen av tiden. Speciallärare/specialpedagog ska hjälpa till att ta fram olika förslag till åtgärder tillsammans med ansvarig klasslärare, förälder och elev. Åtgärdsprogrammen skall utvärderas oftare och ligga till grund för den pedagogiska planeringen på alla tre nivåerna, organisations-/gruppoch individnivå, för den enskilda eleven. Uppföljning av likabehandlingsplanen Sedan tidigare har skolan beslutat att arbeta med Lions Quest. Detta arbete har inte skett kontinuerligt i alla klasser. Under våren har en uppryckning gjorts. Gemensamt beslut har tagits under vårterminen att ett EQ-pass skall finnas på schemat varje vecka. Det gemen- 13

14 samma materialet skall vara Livsviktigt men även de övningar/arbetsguppgifter som man bedömer är bra i Lions Quest materialet kan användas. Olika övningar som ringen, hemlig kompis m fl har använts, vilket är mycket bra men det bästa sättet, som ger bäst resultat, är att få tid till enskilda kontinuerliga samtal mellan pedagog och elev. Här behöver vi fundera ut arbetsmodeller som möjliggör detta. I FRIENDS-gruppen finns pedagoger som tar tag i olika ärenden och följer upp. Friendsgruppen betyder mycket för att utveckla EQ-arbetet vidare på enheten. I elevenkäten för åk 2 och 5 finns det ett antal elever som upplever sig trakasserade eller mobbade av andra i skolan minst en gång i veckan. Detta är mycket allvarligt och behöver följas upp. I övrigt upplever jag att det förekommer få konflikter och att även språkbruket är hyfsat vårdat. De satsningar som skolan har gjort under vårterminen med bl a Friendsdagen ger resultat. Tre av våra pedagoger skall delta i Skolverkets kompetensutvecklingssatsning till höstterminen 2009 angående likabehandlingsarbetet. Detta är en viktig satsning för att utveckla vårt arbete med att minska elevernas utsatthet. Vi har en övergripande likabehandlingsplan på enheten men vi behöver upprätta en åtgärdsplan för varje år som speglar vilka åtgärder vi skall arbeta med innevarande år, vem som ansvarar för åtgärderna och hur de skall följas upp. Det skall även finnas plats i denna plan för hur resultatet blev och detta skall ligga till grund för nästa åtgärdsplan. I arbetet för att ta fram en sådan plan måste vi ha med elever och föräldrar. Åtgärder för förbättring Matematikundervisningen. Vad har vi för material och hur använder vi det på bästa sätt i undervisningen? Åtgärdsprogram. Se över blanketten och sättet att arbeta fram en åtgärdsplan IUP/portfolion. Utveckla en gemensam modell för detta arbete Ämnesmatriserna skall bli kända av alla Arbetslagsorganisationen måste ses över för att kunna öka samarbetet i ett perspektiv i första hand Årlig åtgärdsplan för det fortsatta likabehandlingsarbetet Götene den BengtÅke Gindemo rektor 14