Kvalitetsredovisning 2009/2010

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Pedagogiskt bokslut Ljungsbackenskolan Grundskola inkl förskoleklass BengtÅke Gindemo Rektor 1

2 Innehåll Tidsperioden Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsred.. Sid 3 Åtgärder enligt 2008/2009 Sid 4 Mål för 2009/2010 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagen Sid 4-6 Resultat och måluppfyllelse Sid 6-10 Analys och bedömning: Sid: Uppföljning likabehandlingsplanen Sid: 14 Åtgärder för förbättring: Sid: 15 2

3 Kvalitetsredovisning 2009/2010 för Ljungsbackenskolan Budgetenhet: Grundskola Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Ljungsbackenskolan finns i Götene tätorts västra del och har som upptagningsområde Götene tätort med dominans av den västra delen från den vedertagna gamla järnvägsbanken och samt Kinne-Kleva, Sil, Husaby och Skälvum. Eleverna från de yttre områdena är bussburna. Ljungsbackenskolan har under läsåret haft 285 elever och 18 grundskollärare samt 3 förskollärare, 1 specialpedagog, 1 resurslärare, 8 personal på fritidshemmet och 3 elevassistenter som helt eller delvis arbetar i skolverksamheten. Från tekniska sektorn har vi hjälp av 2 vaktmästare, 2 kostpersonal och 3 lokalvårdare. På enheten finns inkluderat en specialpedagog och en speciallärare samt skolsköterska (50 %). Antalet lärare per 100 elever har varit 7,4 ( 21/285) Skolans ledning består av rektor, fyra arbetslagsledare samt en handläggare. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar (GPS). Projekt Attraktiv skolas slutredovisning. Extern utvärdering - V5 Kvalitets- och utvecklingsmodell. För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra 3

4 60-79 % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Åtgärder enligt 2008/2009 Elever och föräldrar är delaktiga i elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas till vara Bryta traditionella könsmönster En röd tråd i lärandet i ett 1-16-års perspektiv Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mål för 2009/2010 Eleverna är delaktiga i sitt lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa Ett fungerande arbetssätt så att alla elever mår Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden Förutsättningar för arbetslagens måluppfyllelse Förskoleklass 47 barn uppdelade i tre förskoleklassgrupper. (25 flickor och 22 pojkar) 3 förskollärare 3,0 tjänst 2 elevassistent 75% och 40%-tjänst. Arbetar även på fritidshemmet Samverkan med fritidshemmet. En utsedd fritidshemsansvarig förskollärare som har ca 10 timmar tillsammans i förskoleklasserna. Grundskolan 238 elever fördelade på 12 klasser. Åk undervisande personal (inkl speciallärare & specialpedagog) 2 elevassistenter, sammanlagt 175%-tjänst, varav en har sin grundanställning inom elevhälsan. 1 resursassistent som arbetat med Fyrklövern på 80% En lokal matematikutvecklare har arbetat på skolan, 10%-tjänst Antal pojkar/flickor Av enhetens totalt 285 elever inkl förskoleklasserna är fördelningen pojkar/flickor 143/142. 4

5 Pedagogiskt material/materiel/läromedel Tillgången på material/läromedel är bra även om del av vårt pedagogiska material inom kort behöver bytas ut alternativt kompletteras. Tillgången till personaldatorer är bra för de som arbetar på mellanstadiet. De som arbetar med de yngre eleverna har inte tillgång till en egen dator. Idag har flera bland personalen inte tillgång till en egen dator för planering och genomförande av det pedagogiska arbetet. Några av våra whiteboards behöver bytas ut. Arbetslagen gör egna prioriteringar vid läromedelsinköp och styr inköpen självständigt. En bättre kommunikation mellan arbetslagen behöver ske för att få en röd tråd i vilket material man behöver ha för de yngre resp äldre eleverna i t ex matematik, svenska och engelska. Under vårterminen stod en matematikverkstad klar. I denna verkstad finns laborativt och konkret material för matematikundervisningen. Elevgruppernas status Socialt är elevgrupperna i arbetslagen i det stora hela lugna och harmoniska. I de flesta grupperna finns det elever i behov av särskilt stöd. Bland de äldre eleverna är antalet något högre. Arbetslagets kompetens Arbetslagen på enheten består av 18 grundskollärare och tre förskollärare. Därtill finns 8 pedagoger på fritidshemmet för samverkan, slöjdlärare, speciallärare och resurslärare kopplade. Kompetensutveckling Pedagogerna har eller håller fortfarande på att fortbilda sig i PIM. En webbaserad fortbildning i IKT. Målsättningen är att nå steg 3 Två pedagoger har gått lärarlyftet i engelska under vårterminen. Fortbildning kring och de nationella proven för åk 3-pedagogerna. Tre lärare har fått utbildning vid fyra tillfällen om neuropsykiatriska funktionshinder Ett antal lärare har utbildats i RÖRIS 4 Sensomotorikens betydelse för rörelseglädje, inlärning och beteende Leken i förskoleklassen Utvecklingsperspektiv för offensiv förskola och förskoleklass. Till Mattebiennetten i Skövde deltog ett antal lärare Att förebygga, upptäcka och stoppa kränkande beteenden. Höistad-modellen. Här deltog alla lärare Vi lär som vi lever föreläsning med Bodil Jönson för alla lärare på enheten. En grundskolelärare har deltagit i Skolverkets mobbningsutbildning tillsammans med en fritidspedagog. Inre och yttre miljö som påverkar det pedagogiska arbetet Till arbetslagens förfogande står: - 12 klassrum, - 3 hemvister för förskoleklasser, - 1 studiehall för åk 1 och 3 som dock är ett genomgångsrum - Idrottssal med två omklädningsrum 5

6 - Fritidshemmets lokaler som delas med förskoleklassernas verksamhet. - Musiksal, en mindre sal som samutnyttjas med Kommunala Musikskolan - 2 matsalar - 2,5 rum för specialundervisningen Alla lokaler utnyttjas i stort sett maximalt under skoldagarna. Samutnyttjandet av lokaler mellan förskoleklasserna och fritidshemmet kan ibland ställa till med problem t ex att man inte kan ha elevernas saker t ex byggkonstruktioner. Skolmöbler i vissa klassrum är mycket slitna och behöver bytas. Stolarna i musiksalen har under läsåret bytts ut till nya. Skolgården är stimulerande och generöst tilltagen med olika typer av miljö; skog, gräsytor, bollplaner mm. Här finns goda möjligheter till både lek och lärande. En ny kompisgunga installerades under sommaren I ett av klassrummen som angränsar till trä- och metallslöjden störs man av ljud från slöjdsalen Här finns behov av akustiska åtgärder mellan klassrum och slöjdsal. Trots stora åtgärder för att förhindra vibrationer och ljud mellan idrottssal och angränsande klassrum kvarstår problemen. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Alla elever når Skolans resurser och organisation är fördelade och planerade för att på bästa sätt hjälpa alla elever att nå för skolan. Detta sker bland annat genom att individanpassa undervisningen och därtill, så långt resurserna tillåter, erbjuda särskilt stöd till de elever som behöver det. En organisation med specialpedagog, speciallärare och resursläraren i Fyrklövern är utformad så långt det är möjligt utifrån att ge varje elev det han resp hon behöver. Utöver de nationella proven i år 3 och 5 genomförs en rad diagnoser och tester, såsom Diamant i matematik och Nya språket lyfter i svenska. Den bild som framträder är att alla elever i år 3 når de nationella i svenska/svenska som andraspråk och matematik. I åk 5 är det ett antal elever som inte klarar de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Se vidare på sammanställningen. I övriga ämnen finns inga särskilda nationella kontroller utöver kursplanemål. Här använder vi de kommunala ämnesmatriserna som hjälp i bedömningen. Pedagogernas bedömning är att eleverna når bra i de övriga ämnena. Kursplanerna, matriserna och portfolion är en förutsättning för att få eleverna medvetna om sitt eget lärande. 6

7 Resultat från nationella prov, årskurs : Svenska Svenska 2 Matematik 100% 100% Resultat från nationella prov, årskurs : Svenska Matematik Engelska 89% 87% 95% NP skolår 3 Inte nått Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar Svenska Svenska 2 Matematik Inte nått Antal pojkar NP skolår 5 Inte nått Inte nått Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar pojkar Engelska Matematik Svenska Svenska Skolår 5 Ämnen Inte nått Inte nått Inte nått Antal elever Antal elever Antal flickor Antal flickor Antal pojkar Antal pojkar Bild Engelska Hem o konsk Idrott o hälsa Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Teknik Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska

8 Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i elevernas lärande Önskat resultat: Elever och föräldrar upplever att de får komma till tals i väsentliga frågor Följande bevis har vi sett: Skriftliga omdömen i alla ämnen har skrivits och skickats hem inför utvecklingssamtalen både på höst- och vårtermin. En enkät om kvaliteten i utvecklingssamtalen och de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen genomfördes på vårterminen. Av 285 st elever som fick hem enkäten så blev svarsfrekvensen 52%. Svaren från enkäten ger en övervägande positiv bild av förberedelsen och genomförandet av utvecklingssamtalen. Det finns dock några föräldrar av de som svarat som är missnöjda med de nya och de överenskommelser som gjordes under samtalet. De skriftliga omdömena som information har man tyckt varit bra även om en del föräldrar är kritiska mot att man har inga kunskapsmål att relatera till. Tillsammans med utvecklingssamtalet ger dock de skriftliga omdömena en god bild av elevens kunskapsutveckling. Elevernas portfolios tas hem inför utvecklingssamtal, varpå elever och föräldrar går igenom dessa tillsammans hemma. I vissa årskurser har varje elev sin egen kontaktbok som skickas hem i slutet av varje vecka. Där har eleven skrivit vad den har gjort under veckan och vad den har lärt sig. Även ansvarig pedagog har skrivit ett meddelande i boken. På så sätt kan föräldrarna följa vad eleven gör i skolan och diskutera med sitt barn. Eleverna och föräldrarna får information om de mål som gäller för varje arbetsområde som studeras. Denna information går hem med veckomeddelandet Föräldrarna får efter ett antal veckor se elevarbetet och den utvärdering pedagogen och eleven gjort tillsammans. På så sätt har föräldrarna stor möjlighet att följa sitt barns kunskapsutveckling. Pedagogerna på mellanstadiet ser bevis på att eleverna har blivit duktigare på att själva värdera sin kunskap och vidare på vilket sätt de lär sig. Vid tidigt föräldramöte delges föräldrarna de nationella för åk 5. Hemuppgifter, läxor, är ett sätt för föräldrar att se vad som görs och kan bilda sig en uppfattning vad som händer i skolan/klassen. Veckomeddelanden skrivs i varje klass. I dessa kan föräldrar och elever se vad som skall hända följande vecka. Dessa veckomeddelanden publiceras även på skolans hemsida. Även på skolans hemsida publiceras kontinuerligt allmän information som berör elever och föräldrar. I den fria leken har eleverna utvecklat sin fantasi, kreativitet och samarbetsförmåga. Tre skolråd varje termin var föräldrarepresentanterna kallade till. Här får föräldrarna aktuell information och insyn i verksamheten. Likabehandlingsplanen var under föräldrarnas lupp en kväll. Här kunde de komma med synpunkter på vårt likabehandlingsarbete och på verksamheten i övrigt. I t ex ämnet slöjd utvärderar eleverna efter avslutat arbetet med ett område vilket visar att eleverna är positiva och känner sig delaktiga. Genom utvärderingar inför utvecklingssamtal och andra samtal upplevs en positiv inställning till praktiska ämnen. Klass- och elevråd fungerar på skolan I klass 4A/B genomfördes en undersökning hur elever, föräldrar och personal upplever situationen i storklassen. Här fick alla parter säga hur de upplever organisationen med storklass. 8

9 Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Elevers kreativa förmågor tas till vara Önskat resultat: Vi har elever som är engagerade, vill och kommer med egna initiativ Följande bevis har vi sett: Eleverna kommer ofta med egna förslag till slöjduppgifter vilket de så långt det är möjligt får förverkliga. I portfoliopärmen och i utvärderingarna visar det sig att eleverna upplever en stor valfrihet inom slöjdämnet. Inom ämnet idrott får eleverna varje termin skriftligen önska sig några aktiviteter som de garanteras få under terminen. I åk 5 och 6 håller eleverna egna idrottslektioner för varandra. Det har framkommit under utvärdering att detta är mycket uppskattat av eleverna. Inom ämnet musik får eleverna arbeta aktivt med att söka fakta och genom dem tillskansa sig kunskap. Elevernas idéer och förslag om vad undervisningen ska ta upp har beaktats och använts. Inom specialundervisningen får de påverka arbetssätt mot uppsatta mål. Ett antal klasser har övat och framfört musikstycken, sånger, teater och olika draman m m inför andra klasser och föräldrar. Inom skolans gemensamma tema Hälsa i Götene kunde man se många elever som var engagerade, påhittiga och kreativa. De mindre barnen skapar många avancerade konstruktionsbyggen av t ex kaplastavar, legobitar och ute i skolskogen bygger de kojor efter egen planering. I matematikverkstaden, som togs i bruk i slutet av vårterminen, kan man se exempel på elevernas matematiska kreativitet. Inom miljöfrågorna har man arbetat med återanvändning av saker. Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa Önskat resultat: Vi tänker mer medvetet på att bemöta elever lika oavsett kön och vuxna och elever på skolan kan tillämpa likabehandlingsplanen Följande bevis har vi sett: Pedagogerna har en ökad medvetenhet om hur man bemöter pojkar respektive flickor. Pillarveckor inom teknikämnet där eleverna har haft samma förutsättningar och att de upplevt att de kan skapa något på lika villkor. Bland de yngre eleverna arbetar pedagogerna medvetet med att pojkar och flickor blandar sig vid olika aktiviteter och lekar. Skolan har genomfört i alla verksamheter ett gemensamt tema Hälsa i Götene. Då har både betydelsen av riktig och nyttig kost, träning och avslappning diskuterats. Ljungsbackenklassikern har genomförts med eleverna. Klassikern bestod av längdskidåkning, vandring, cykling och orientering. Kompisraster började i liten skala men växte ganska snabbt bland klasserna. År 2 har under året arbetat med ett material som utgår från barnkonventionens artiklar, Tjosan-Hejsan. Eleverna har på olika sätt arbetat med artiklarna genom sång, dans, 9

10 bild, teater och sagor. Föräldrar och de yngre barnen på skolan har fått ta del av resultatet via en musikal. FRIENDS-grupp med både elever från år 3 och vuxna responderar tillbaka till klasslärare om händelser och incidenter som rör klassen. Fadderverksamheten fungerar bra på skolan All personal på enheten är tydliga som vuxna Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Ett fungerande arbetssätt så att alla elever når Önskvärt resultat: Alla elever presterar efter egen förmåga. Varierat arbetssätt där eleverna använder alla sina sinnen Följande bevis har vi sett: Ämnesmatriserna börjar användas för bedömning av elevernas resultat inom resp ämne. Elevens val erbjuder möjligheter till möten över åldersgränserna och samtidigt en ökad medveten om det egna lärandet. Inom varje årskurs och i vissa fall mellan årskurserna byter pedagogerna elevgrupper, så till viss del känner pedagogerna till de enskilda elevernas olika förmågor. Förskoleklasserna har medvetet och kontinuerligt planerat gemensamma aktiviteter mellan de tre grupperingarna som finns och börjat utveckla samarbetet med klasserna i åk 1. Samverkansarbete pågår mellan fritidshemmet och grundskolan för att ge eleverna ökade möjligheter att utvecklas att nå grundskolans mål. Arbetet med Fyrklövern och speciallärarresursen har gett resultatförbättringar bland elever. Genomförda studiebesök på olika samhällsfunktioner, praktisk matematik på ICA, bondgårds besök, cykeltur runt Kinnekulle samt studieresor till Ekehagens Forntidsby och Naturskolan på Hunneberg. Lekar och övningar där eleverna påvisar sina kunskaper i det aktuella arbetsområdet, t.ex. affär i matematik. Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden Önskvärt resultat: Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat Följande bevis har vi sett: Verksamheten i Fyrklövern betyder mycket för de elever som behöver ha hjälp med skolarbetet i mindre grupp. Om detta vittnar både föräldrar och eleverna själva. Elevvårdssamtal har varit ett mycket frekvent inslag i arbetslagens diskussioner. Detta har lett till många olika lösningar på uppkomna situationer. Kommunikationen med specialpedagogen har varit tät kring vissa elever. Insatser har gjorts, bland annat i form av olika tester och specialpedagogisk stöttning/handledning. 10

11 Extra resurser har satts in vid speciella tillfällen, t ex motorikträning. Scheman har setts över och ändrats under läsåret för att möta elevernas behov bättre. Elevvårdsgruppen, EVG, träffas kontinuerligt för att diskutera och planera stöd insatser för elever som behöver extra hjälp och stöd. Elevassistenter har funnits till elever som har behövt extra stöd för att klara sin skoldag utifrån pedagogiska och/eller medicinska skäl. Fritidshemmet har på sin samverkanstid i skolan bland de yngre eleverna arbetat mycket med värdegrundsövningar Klasskonferenser har genomförts i de olika klasserna. Dessa konferenser leder till att man kan fånga in olika elevers bekymmer och arbetslaget kan utveckla ett gemensamt förhållningssätt. I enkätundersökningen för åk 2 och åk 5-eleverna uttrycker sig de flesta att de vuxna bryr sig. Ingen elev uttrycker motsatsen. I samma enkät uttrycker de flesta eleverna att pedagogerna hjälper dem att planera arbetet så att de skall nå. Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Skolans uppdrag: Alla elever når Mycket Bra Elever är delaktiga i sitt lärande Bra Elevers kreativa förmågor tas till vara Bra Jämlika förutsättningar för barns och Bra ungdomars utveckling och hälsa Ett fungerande arbetssätt så att alla Ganska bra elever når Förebyggande, stödjande och utredande Bra insatser under hela uppväxttiden Analys: Skolans uppdrag Alla elever når I jämförelse med resultaten från förra året har årskurs 3 gjort en markant förbättring. Nu börjar pedagogerna veta vad som krävs för eleverna att nå i år 3. Det har varit mycket bra med de centrala kunskaps- och erfarenhetsträffarna angående i årskurs 3 som har arrangerats i kommunen. Tack vare dessa träffar har en pedagogisk diskussion kommit igång på enheten angående i årskurs 3 och som har bidragit till en överspridning till övriga i arbetslagen. I åk 5 ser resultatet från nationella proven inte bra ut även om det finns förklaringar till en del Vi måste bli mer offensiva att ändra vår undervisning så att vi når alla elever så att de lyckas nå i alla ämnen. Här får jag som rektor ta på mig ansvaret att följa upp elevernas studieresultat ännu mer noggrant. Även i år är tendensen utifrån elevenkäterna att man kan man se i åk 5 att flickorna är mindre nöjda med den hjälp de får från lärarna än vad pojkarna är. Däremot är fler flickor än pojkar nöjda med vad de har lärt sig. I åk 2 är skillnaden med nöjdheten av vad man har lärt sig mellan flickor och pojkar inte så stor som i åk 5 men även här är flickorna något mer 11

12 missnöjda. Resultatet bör vi fundera på, om det är så att flickorna får mindre uppmärksamhet och hjälp på lektionerna än vad pojkarna får. För att resultatuppfyllelsen skall bli ännu bättre behöver vi göra uppföljningar i de olika ämnena. Ett sådant prioriterat ämne är matematik. Vi behöver se över läromedel, det konkreta material som vi har och diskutera den röda tråden i ämnet mellan stadierna. Innan vårterminen 2010 tog slut fick vi besked att vi får våra ansökta Skolverkspengar för att utveckla matematiken på vår skola. Vi skall under nästa läsår satsa på kompetenshöjande åtgärder bland personalen och köpa in ännu mer material till vår matematikverkstad som togs bruk sent under läsåret Det skall bli intressant att se vad denna satsning får för effekter på elevernas resultat i ämnet till våren Ytterligare områden att utveckla är de skriftliga åtgärdsprogrammen och öka samarbetet med olika instanser såsom IFO, Rådgivnings-centrum och elevhälsan. Vi har till viss del startat pedagogiska diskussioner om vad som är framgångsfaktorer i undervisningen t ex lokal pedagogisk planering och formativ bedömning. Dessa frågor och hur vi kan stötta varandra i arbetet bör göras ännu mer till nästa läsår. Analys: Elever är delaktiga i sitt lärande Arbetslagen strävar efter att vara lyhörda på föräldrars och elevers synpunkter kring skolan och lärandet. Föräldrar och elever bjuds på många olika sätt in till dialog, t ex föräldramöten, skol-, klass- och elevråd. Även i årets elevenkät för åk 2 och 5 kan man under frågorna som handlar om inflytande konstatera att åk 5 eleverna upplever mindre inflytande än vad de gör i åk 2. I motsvarande föräldraenkät är resultatet i frågan om deras barn har möjlighet att påverka sitt arbete är resultatet lågt och även här redovisar föräldrarna lägre resultat ju äldre deras barn är. Är det så, att ju äldre eleverna blir desto mindre får de att säga till om och att det är vi pedagoger som inte släpper fram de äldre eleverna? I förskoleklassernas kvalitetsredovisning säger man att eleverna har kommit in i skolans rutiner på ett bra och fungerande sätt och att eleverna blivit mer självständiga, känner trygghet och tillit till de vuxna på skolan. Detta ser man genom trivselenkäter, samtal med elever och föräldrar, genom elevernas nyfikenhet och lust att lära och påverka samt kunskapsresultat. (utvecklingsstegar). Det arbetssätt som mellanstadiet har påbörjat sedan något år är en bra metod att engagera eleven och på ett tydligt och kontinuerligt sätt få fram hur eleven ligger till mot kunskaps. Denna modell kan lätt kopplas och utvecklas till en lokal pedagogisk planering (LPP) enligt de kriterier som Skolverket har satt upp. Detta tycker jag som rektor är ett väldigt viktigt arbete och bör ligga som bas i vår pedagogiska planering. För att få framgång i arbetet som pedagog måste man skapa goda relationer och att de inblandade känner förtroende och förståelse samtidigt som man ställer tydliga och kända krav och vill se positiva resultat. Ett sätt att vara delaktig i lärandet är de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen och portfolion. Nu har vi skrivit omdömen till eleverna och föräldrarna i två terminer. För att följa upp vad föräldrarna tycker om dessa gavs i slutet av vårterminen ut en enkät. Av de svar vi fått in på enkäten om skriftliga omdömen och utvecklingssamtalen har övervägande varit mycket positiva. Dock är en del kritiska till de skriftliga omdömena. Man tycker inte att dessa omdömen säger så mycket hur eleven har presterat och man saknar mål att relatera till. Här behöver vi bli tydligare genom att koppla våra framtagna matriser till de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena. 12

13 I arbetet med att få eleverna till att vara delaktiga, i sitt arbete med att nå, har ämnet slöjd en mycket god måluppfyllelse. Detta genom att eleverna får tydliga ramar kring vilket målet samt syftet med målet är. Utifrån detta får de möjligheten att välja och vara kreativa till hur målet ska uppfyllas. Efter varje moment utvärderas arbetet för att bekräfta vad de har lärt sig. I ämnet idrott får de med stigande ålder lära sig att mer och mer ansvara för lektioner. Det kan handla om att själva hålla i framplockning av material, indelningar, uppvärmningar, avslutningar. I sexan håller alla elever egna lektioner för sina klasskamrater eller för andra klasser. Detta arbete har utvärderats muntligt och det har uppskattats av eleverna. Ämnet musik har anpassats utifrån elevernas egen musikstil och på så sätt har det skapat mycket engagerade elever. Analys: Elevers kreativa förmågor tas tillvara Det jag kan se är att elevers kreativa förmågor tas till vara när pedagogerna planerar och genomför ämnesövergripande arbeten. Ett exempel är vårt gemensamma tema under vårterminen, HÄLSA I GÖTENE. Många fina elev- och grupparbeten redovisades på vår avslutningskväll för föräldrar och syskon. I åk 3 fick eleverna bygga olika broar som man sedan ställde ut. Här kom diskussionen in på olika konstruktioner och hållfasthetslära men även att utseendet har betydelse för miljön runt omkring. Många fina exempel på elevers kreativa förmåga kan man se i de praktiskt estetiska ämnena när det visas upp i olika sammanhang på skolan. Pedagogerna är duktiga att ordna utställningar av elevernas arbeten. Det är lätt att fastna i att ta tillvara elevers kreativa förmåga handlar enbart om bild och formarbete. Egentligen handlar det om att utveckla elevers inre drivkraft, att ständigt vara nyfiken, att våga upptäcka nya saker på egen hand, ta egna initiativ, våga fråga etc. Hur utvecklar vi det i skolan? Den frågan kan kopplas ihop med entreprenöriellt lärande (EL) som håller på att utvecklas på högstadieskolorna i vår kommun. På ett antal konferenser behöver vi ta upp detta begrepp för att se hur man i undervisningen kan utveckla elevers kreativa förmågor utifrån att det inte handlar om en mängd aktiviteter utan ett förhållningssätt till lärande. Analys: Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa Pedagogerna tänker mer medvetet på hur man bemöter eleverna, hur man grupperar och hur talutrymmet fördelas. Elever, personal och andra som besöker skolan uttrycker många gånger att det är lugnt på skolan och att den yttre och inre miljön är välvårdad. Personalen är duktig på att hålla god ordning. Elevarbeten exponeras på ett bra sätt och skolan utsmyckas av eleverna till jul och påsk. Fadderverksamheten mellan klasserna fungerar bra och det ger trygghet på skolan. Utifrån elevenkäten i åk 2 och 5 får vi fundera vidare hur vi skall förbättra resultaten ännu mer när det gäller skillnaden mellan hur flickor och pojkar uppfattar sin skolsituation. När det gäller hjälp till elever som behöver extra stöd så upplever jag att vi är snabba att försöka hitta olika lösningar. Det är viktigt att dessa insatser görs under en bestämd tidsperiod och sedan utvärderas Hur har det gått? Vad behöver vi ändra på? Detta behöver vi bli bättre på. 13

14 Analys: Ett fungerande arbetssätt så att alla elever når Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden Vi har närmast oss i samarbetet mellan de olika arbetslagen och verksamheterna men vi har en bit kvar. Om detta vittnar även många av pedagogerna i medarbetarsamtal. Att ändra i arbetslagsindelningen till detta läsår har fungerat bra. Det har också bidragit till större sammanhållning och samarbete både bland personal och bland elever. Samarbetet mellan förskoleklasserna och åk 1 har ökat. Portfolioarbetet och ämnesmatriser bör aktualiseras ytterligare så att man arbetar med samma mall/matris från förskola till äldreskolan. I arbetet med fyrklövern har det flexibla förhållningssättet med inkludering varit gynnsamt. Ett utvecklingsområde som inte har kommit i mål är de skriftliga åtgärdsprogrammen. Här måste vi få till rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen skall utvärderas oftare och ligga till grund för den pedagogiska planeringen på alla tre nivåerna, organisations-/grupp- och individnivå, för den enskilda eleven. När det gäller hjälp till elever som behöver extra stöd så upplever jag att vi är snabba att försöka hitta olika lösningar. Det är viktigt att dessa insatser görs under en bestämd tidsperiod och sedan utvärderas Hur har det gått? Vad behöver vi ändra på? Detta behöver vi bli bättre på. En ny årscykel för utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och IUP-arbetet måste provas till nästa läsår. Allt för att få en tydligare koppling till mål och resultat. Uppföljning av likabehandlingsplanen Personal och elever från skolan har genomgått utbildning inom mobbning och kränkande behandling och genom det fått igång ett bra likabehandlingsarbete, bl.a. genom FRIENDS för år 3-6. Dock är inte årskurserna förskoleklass och åk 1-2 med i detta arbete. Detta måste lösas till nästa läsår. Likabehandlingsplanen har diskuterats i alla klasser och på skolrådet har man diskuterat innehållet och följt upp planen och arbetet kontinuerligt. En aktivitetsplan har tagits fram. På träffarna med kamratstödjarna har man följt upp olika ärenden och man har analyserat nuläget och vad man behöver åtgärda till nästa träff. Minnesanteckningar från dessa träffar mailas ut till alla vuxna på skolan så att alla uppmärksammas på problemen. En del mobbningsärenden har dykt upp under året. En del ärenden har löst snabbt och andra arbetats det fortfarande med. De flesta elever upplever att det är tryggt och lugnt på skolan men det finns platser som är jobbiga t ex fotbollsplanen. Särskilda direktiv har gått ut till rastvärdarna så att de är uppmärksamma på problemen. På det sättet har vi haft en bra stämning på skolan bland eleverna. 14

15 Åtgärder för förbättring Matematikundervisningen. Starta upp en matematikverkstad och en pedagogisk matematikcirkel för alla pedagoger Åtgärdsprogram. Se över blanketten och sättet att arbeta fram en åtgärdsplan IUP/portfolion. Utveckla en gemensam modell för detta arbete LPP-arbetet Ny årscykel för utvecklingssamtalen Götene den