Kvalitetsrapport. Ludvika gårds förskola samt Lorenbergaskolan åk 4-6

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kommentarer till kvalitetshjulet

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Högberget och Junibackens förskolor Junibackens skola och skolbarnsomsorg

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Social och utbildningsförvaltningen Ludvika kommun Håksbergs förskola. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Siljansnäs förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret

Likabehandlingsplanen

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Arbetsplan för Violen

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Transkript:

Social och utbildningsförvaltningen Ludvika kommun Rektorsområde Ludvika gård, Lorensberga 4-6 Kvalitetsrapport gällande för Ludvika gårds förskola samt Lorenbergaskolan åk 4-6 Läsåret 2011-2012

Sammanfattning Under läsåret 2012-2013 kommer rektorsområdet att vidta följande åtgärder: Förskola - Resultatet/slutsatser av förskolans observationer kring genusperspektivet ska delges förskolechefen. - Tillsammans med förskolchef och rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål - Utveckla förskolans temainriktade arbetssätt med tydlig koppling till målen i Lpfö. - Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av inflytandefrågor i förskolan. - Förskolan skriver in i sitt årshjul att likabehandlingsplanen ska gås igenom en speciell månad. - Samtlig personal inom rektorområdet ska få information om de nya omarbetade rutinerna gällande överlämnande mellan skolformer och årskurser. Grundskola - Tillsammans med förskolchef och rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål. - Under våren 2013 utvärdera elevernas övergång i åk 5 från Knutsbo till befintlig åk 5 i Lorensberga. - Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av formativ bedömning och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och lärares planering av undervisningen. - Att utöka datortätheten. - Implementera ett nytt dokumentationsstöd för pedagoger. - Ge information till våra föräldrar om likabehandlingsplanen och vårt likabehandlingsarbete - Samtlig personal inom rektorområdet ska få information om de nya omarbetade rutinerna gällande överlämnande mellan skolformer och årskurser. Ludvika 2012-10-12 Ann-Katrin Bohman Ansvarig rektors namn 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 4 MÅL FÖR ARBETET... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 ANTAL BARN/ ELEVER I REKTORSOMRÅDETS VERKSAMHET... 6 PERSONAL... 6 RESULTAT LÄSÅRET 2010-2011... 7 NORMER OCH VÄRDEN... 7 UTVECKLING, LÄRANDE OCH KUNSKAPER... 10 ANSVAR OCH INFLYTANDE... 14 FÖRSKOLA HEM/SKOLA HEM... 17 SAMVERKAN/ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN... 18 3

Inledning Följande kvalitetsrapport innehåller en resultatsammanställning för verksamheterna inom rektorsområdet läsåret 2011-2012. Underlag för sammanställningen är: VAD Elevenkät åk 5 Na- prov åk 6 Uppföljning skolplanen (BRUK) personal Personal, elev- och föräldraenkäter NÄR februari mars till maj Läsåret maj Mål för arbetet Gällande måldokument: Nationella mål: Lpfö, Lpo samt kursplaner under rubrikerna: Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande Förskola hem/ Skola hem Samverkan/ Övergång och samverkan Lokala mål Lokala arbetsplanerna med prioriterade områden Målen i likabehandlingsplanen Åtgärderna i förra årets kvalitetsredovisning Kommunala mål Kommunens prioriterade områden i Social- och utbildningsplanen 2008-2011 Rektorsområdets prioriterade mål: Normer och värden Likabehandling Mål: Flickor och pojkar, kvinnor och män bemöts lika och insatser utformas utifrån den enskildes behov oberoende av kön, social och kulturell bakgrund, etniskt ursprung, sexuell läggning och religiös tillhörighet. Alla signaler om kränkning tas på allvar och utreds. Utveckling och lärande/kunskaper/bedömning och betyg Mål: Alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer. 4

Alla barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära. Alla barn utvecklar tillit till sin egen förmåga att lära. Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande Barnperspektivet Mål: Barns bästa och deras inställning synliggörs i alla utredningar, insatser och åtgärder som rör barn. Barnens lust och engagemang att påverka innehåll och arbetssätt i förskola och skola ökar med åldern. Förskola hem/skola hem Brukarperspektivet Mål: Skolans personal för en dialog med vårdnadshavare och barn så att dessa förstår skolans mål, innehåll och arbetssätt. Barn och vuxna som utsätts för våld uppmärksammas och erbjuds stöd. Föräldrar/vårdnadshavare ges möjlighet att påverka verksamheten. Samverkan/Övergång och samverkan Brukarperspektivet Mål: Övergångar inom och mellan olika skolformer uppfattas som smidiga och välplanerade. Samverkan Mål: Skolan och IFO samorganiserar i ökad omfattning stödet runt barn i behov av särskilt stöd. Skolan och omvärlden Mål: - Skolan ska sträva efter att varje elev får en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. 5

Förutsättningar Antal barn/ elever i rektorsområdets verksamhet I rektorsområdet fanns under läsåret 2011-2012: - 83 barn i förskoleverksamheten - 166 elever i grundskola åk 4-6 Personal Nedanstående tabell visar en jämförelse mellan rektorsområdet, kommunen och riket när det gäller andelen personal med pedagogisk högskoleexamen per verksamhet samt hur antalet barn fördelar sig per avdelning i förskolan och på fritidshemmet samt antalet lärare per 100 elever i grundskolan. Förskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Rektorsområdet Kommunen Riket 72 58 54 Antalet barn per avdelning 19 16 17 Grundskolan Andelen personal med 65 86 89 pedagogisk högskoleexamen Antalet lärare per 100 elever 11 9 8 Källa SCB: Statistik gällande hösten 2011. Inom rektorsområdets förskola finns i jämförelse med kommunen och riket en högre andel förskollärare med pedagogisk högskoleexamen. Antalet barn per avdelning är dock högre än kommunen och riket. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan är lägre än kommunen och riket medan antalet lärare per 100 elever är högre. Det beror på att vi under läsåret har haft vikarier som inte har pedagogisk högskoleexamen. 6

Resultat läsåret 2010-2011 Normer och värden Likabehandling Förskolan - 12 av 30 föräldrar har besvarat enkäten. Samtliga 12 föräldrar som besvarat enkäten upplever att deras barn trivs och är trygga på förskolan. - Personalen bedömer att förskolan helt kännetecknas av ett väl fungerande värdegrundsarbete. - Personalen bedömer att förskolan kännetecknas av ett genusperspektiv i verksamheten. Personalen vill utveckla sitt kvalitetsarbete genom att regelbundet genomföra observationer av barnen och sin egen verksamhet för att säkert få veta istället för att tro. Grundskolan - 53 av 82 föräldrar har besvarat enkäten. 87 procent av de föräldrar som besvarat enkäten, upplever att deras barn trivs i skolan och är trygga. Var tredje förälder känner inte till skolans förebyggande arbete mot okamratligt beteende och mobbning. - Personalen bedömer att skolan till stor del kännetecknas av ett väl fungerande värdegrundsarbete och arbetar aktivt och ständigt mot kränkning. - Personalen bedömer att skolan påbörjat arbetet och att vissa kännetecknas finns på ett genusperspektiv i undervisningen. Personalen vill jobba mot en ökad medvetenhet kring hur alla elever får talutrymme i klassen. Ett sätt att utveckla detta är att hitta former med olika grupperingar t ex pojkar- flickor, tysta pratiga för att stärka alla elevers förmåga att lyssna och att komma till tals. Elevenkät åk 5 93 % av eleverna i åk 5 instämmer med att de känner sig trygga i skolan. Detta motsvarar i stort sett kommunsnittet. 7

92 % av eleverna har inte känt sig mobbade av andra elever under skolåret. Detta motsvarar kommunsnittet. Rektors sammanfattande kommentar: När det gäller förskolan är det glädjande att både barn och föräldrar trivs och är trygga med vår verksamhet. Resultaten visar en likvärdighet mellan förskolans tre avdelningar vilket känns mycket tillfredställande. Personalen vill utveckla sitt kvalitetsarbete genom att regelbundet genomföra observationer av barnen och sin egen verksamhet för att säkert få veta istället för att tro. Resultatet av förskolans observationer ska delges förskolechef, för att chefen ska kunna hålla sig informerad och kunna stötta sin personal i deras kvalitetsarbete. I grundskolan följer vi kommunsnittet när det gäller trygghet och mobbning, med hög trygghet och liten förekomst av mobbning, vilket naturligtvis är positivt. Men vi behöver naturligtvis följa upp detta och titta på hur det kan bli ännu bättre. Vid läsårets start fick vi ta emot 35 barn från Knutsbo skola på grund av trångboddhet där. Eleverna slogs samman med Lorensbergas elever i åk 5 och 6. För oss gällde då att hitta en organisation och struktur som skulle fungera tillfredställande naturligtvis med eleven i centrum. En spännande grupprocess startade med ett mycket intressant resultat till följd. I åk 5 på Lorensberga som varit en orolig grupp sedan åk 4 gick grupprocessen förvånansvärt bra medan den i åk 6 som bedömts vara en stabil grupp gick sämre. Orsaker det kan ha berott på är gruppindelning, arbetssätt, ålder på eleverna, organisation mm. I åk 5 följde en mentor med över från Knutsbo vilket naturligtvis skapar en stor trygghet för eleverna i den gruppen. Det ska också poängteras att insatser som gjordes under vårterminen i åk 4 har påverkat arbetsklimatet positivt i nuvarande åk 5. Framsteg har gjorts i årskursen under hela läsåret. Det har jobbats mycket med etik och moral. Vi har också haft föräldrar delaktiga som har gynnat arbetsklimatet positivt. Fortsättningsvis kommer elever från Knutsbo att gå in i åk 5 vid varje läsårsstart. Viktigt att till våren 2013 utvärdera hur det har gått under dessa två läsår. Vad händer i elevgruppen när det gäller kunskapsutveckling, arbetsro, social tillhörighet mm? Var tredje förälder känner inte till skolans förebyggande arbete mot okamratligt beteende och mobbning. Vi har ett väl fungerande 8

likabehandlingsarbete. Personalen vet vad de ska göra vid kränkande behandling. En kartläggning görs 2 ggr/läsår tillsammans med eleverna i skolan och barnen på förskolan. Utifrån denna kartläggning har skolans/förskolans personal vidtagit åtgärder som skall bidra till att elevernas/barnens miljö skall upplevas som trygg. Vi måste göra föräldrarna medvetna om vårt likabehandlingsarbete. Det kan göras på verksamhetsråd, föräldramöten eller under tid för utvecklingssamtalet. Pedagogiska diskussioner behöver kontinuerligt pågå i arbetslaget om likabehandling. Ny personal behöver bli insatt i hur vi jobbar. Diskussion i likabehandlingsgruppen om en gemensam värdegrund med gemensamma mål och förhållningssätt för hela Lo F-9 har på börjats under läsåret. Åtgärder - Resultatet/slutsatser av förskolans observationer kring genusperspektivet ska delges förskolechefen. - Ge information till våra föräldrar om likabehandlingsplanen och vårt likabehandlingsarbete - Tillsammans med förskolchef och rektorer i team Lorensberga fastställa och förankra gemensamma värdegrundsmål. - Under våren 2013 utvärdera elevernas övergång i åk 5 från Knutsbo till befintlig åk 5 i Lorensberga. 9

Utveckling, lärande och kunskaper Kunskaper Förskolan - 12 av 30 föräldrar har besvarat enkäten. Samtliga 12 föräldrar som besvarat enkäten upplever att de under utvecklingssamtalet får information om barnets språkliga, motoriska, sociala/emotionella utveckling. - Personalen bedömer att förskolan till stor del kännetecknas av att alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer. Personalen vill utveckla arbetet genom att i större utsträckning arbeta med mindre grupper och utgå från barnens intresse, mognad och egna styrkor. Grundskolan - Personalen bedömer att skolans arbete har påbörjats och att vissa kännetecken finns på att alla barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer. - Personalens styrka är att de hjälper eleverna att bli medvetna om sina starka och svaga sidor. Pedagogerna vill utveckla metoder för att stärka elevernas förmåga att samtala, visa respekt och hänsyn genom att lyssna på varandra. Pedagogerna vill bli bättre på att granska och följa upp elevernas eget arbete. ÅK 6 nationella prov Resultat: Matematik: 81 procent av elevgruppen har klarat alla delprov vilket är en större andel än kommunsnittet på 75 procent. Svenska: 86 procent av elevgruppen har klarat alla delprov vilket är en större andel än kommunsnittet på 76 procent. Engelska: 94 procent av elevgruppen har klarat alla delprov vilket är en större andel än kommunsnittet på 80 procent. 10

73 procent av elevgruppen har klarat alla delprov i samtliga ämnen jämfört med kommunsnittet 62 procent. Elevenkät åk 5 och åk 8 75 % av eleverna i åk 5 instämmer med att skolarbetet gör dem nyfikna och att de får lust att lära sig mer. Detta motsvarar i stort sett kommunsnittet och är högre än SKLgruppens kommunsnitt 1. 94 % av eleverna i åk 5 instämmer med att lärarna hjälper dem i skolarbetet om eleven behöver det. Detta motsvarar i stort sett kommunsnittet och är högre än SKLgruppens kommunsnitt. 1 Jämförelse mellan ludvikaelevernas resultat med den grupp elever (60 000 elever) i årskurs 5 som svarat på samma frågor i 122 av landets kommuner. 11

78 % av eleverna i åk 5 instämmer med att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen i alla ämnen. Detta är något lägre än kommunsnittet (84 %). Rektors sammanfattande kommentar: Jag bedömer att förskolan har en bra kvalité när det gäller kunskapsutveckling och lärande. Det som behöver utvecklas är förskolans temainriktade arbetssätt med tydlig koppling till målen i Lpfö Några pedagoger har under året utbildat sig inom NTA 2. Förskolan har under läsåret utvecklat sin strategi för högläsning med barnen på många olika sätt utifrån ålder och mognad. Resultatet av de nationella proven visar ett bättre resultat för alla ämnen jämfört med förra året, framför allt när det gäller matematiken. 73% av alla elever har klarat av alla delprov i samtliga ämnen vilket naturligtvis känns positivt. Ett kommungemensamt matematikprojekt pågår där fem av skolans pedagoger ingår. Projektet har som syfte att utveckla lärarkompetensen i matematik med inriktning på taluppfattning och problemlösning. Det kan vara en anledning till att resultatet av de nationella proven i matematik har höjts. Hur kan vi höja resultatet ännu mer? Vilka delprov kan förbättras? Det behöver vi titta närmare på och diskutera vidare i vårt arbetslag. Vi har haft en rättningsgrupp som tillsammans har rättat nationella proven. Vi har avsatt mycket tid för att få detta att fungera tillfredställande för pedagogerna. Det blir ett mycket krävande arbete att hinna bearbeta och bedöma alla resultat när vi har så stora elevgrupper. Inom rektorområdet pågår ett implementeringsarbete för att utveckla pedagogernas kunskap om likvärdig bedömning. Vi behöver utveckla vårt arbete med formativ bedömning. Pedagogerna behöver bli bättre på att informera eleverna om förmågor som ska utvecklas, återkoppla till eleverna i vardagen under arbetets gång var de befinner sig i sitt lärande, medvetandegöra eleverna vad de behöver arbeta mer med för att nå ett högre kunskapskrav. Lärares pedagogiska planeringar bör innehålla dessa delar.under läsåret behöver vi avsätta tid för att diskutera, vad vi gör i åk 4 och åk 5 för våra elever ska nå kunskapskraven i åk 6. 2 NTA: naturkunskap och teknik för alla 12

Datortätheten behöver successivt öka inom vårt område och därmed kommer elevernas digitala kompetens att öka. Lorensberga skola ingår som en pilotskola med att utveckla elevdokumentationen (bl a IUP med skriftliga omdömen) i ett särskilt dokumentationsstöd. Detta kommer att ge mig som rektor underlag till analyser och utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen, samtidigt som det ger underlag för pedagogerna att individanpassa. Åtgärder - Utveckla förskolans temainriktade arbetssätt med tydlig koppling till målen i Lpfö. - Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av formativ bedömning och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och lärares planering av undervisningen. - Öka datortätheten för eleverna. - Implementera ett nytt dokumenthanteringssystem för pedagoger. 13

Ansvar och inflytande Barnperspektivet Förskolan - Personalen bedömer att förskolan till stor del kännetecknas av att alla barn har inflytande. Personalens starka sidor är att se barnens styrkor och möjligheter. De ser vad barnen behöver utveckla. - Personalen vill utveckla sin förmåga att ge återkoppling till barnen och att barnens IUP följs upp och dokumenteras på ett bättre sätt. - Personalen uttrycker behov av att mer tid avsätts för reflektion och barnprat. Grundskolan - 53 av 82 föräldrar har besvarat enkäten. Hälften av föräldrarna som besvarat enkäten upplever att personalen är lyhörd för deras barns tankar och synpunkter. Den andra hälften av föräldrarna uppger att de inte vet. - Personalen bedömer att skolan till stor del kännetecknas av att alla elever har inflytande efter mognad. Personalens starka sidor är att de diskuterar trivselfrågor och regler med eleverna. Personalen kommer överens med elever och föräldrar om innehållet i elevens IUP. - Personalen uttrycker behov av att ge eleverna ord för att kunna reflektera över sitt eget lärarande. De vill göra eleverna mer delaktiga i planeringen av undervisningen. - Personalen uttrycker behov av att mer tid avsätts för diskussioner sinsemellan och med ledningen angående elevinflytande. Elevenkät åk 5 och åk 8 91 % av eleverna uppger att deras lärare tar hänsyn till elevernas åsikter. Detta motsvarar kommunsnittet och är högre än SKL- gruppens kommunsnitt. 14

89 % av eleverna uppger att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Detta är något högre andel än kommunsnittet. 75 % av eleverna uppger att de vet hur det går för dem i de olika ämnena. Detta är något lägre andel än kommunsnittet. Rektors sammanfattande kommentar: Förskolans starka sidor är att se barnens styrkor och möjligheter. Avdelningarna behöver organisera så att mer tid kan avsättas till reflektion och barnprat. Ett förslag är att tid som blir på kvällsmötet efter APT kan ges till det. Barnintervjuer görs för att få en bild om vad barnen tycker om sina aktiviteter på förskolan. Vi har ett väl fungerande elevrådsarbete tillsammans med åk 7-9. Tre elever från åk 6 sitter med i elevrådsstyrelsen och har tagit sitt uppdrag på största allvar. Vi behöver avsätta mer tid i arbetslaget för att diskutera mer om elevinflytande. Vi behöver också fortsätta utveckla vårt arbete av PP= pedagogisk planering med bedömning och utvärdering. Hur får vi eleverna involverade och aktiva i bedömningen av sig själva och sina klasskamrater? En stor utmaning för mig är att stödja pedagogerna i deras arbete med formativ bedömning. 15

Åtgärder - Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av inflytandefrågor i förskolan. - Under läsåret ge pedagogerna förutsättningar i form av gemensam tid att fördjupa sin förståelse av formativ bedömning och dess betydelse för elevernas kunskapsutveckling och lärares planering av undervisningen. 16

Förskola hem/skola hem Brukarperspektivet Förskolan - 12 av 30 föräldrar har besvarat enkäten. 5 av 12 upplever att de har inflytande och kan påverka den dagliga verksamheten. Föräldrarna anser att de inte har behov av detta eftersom det inte är de som är pedagoger. - Samtliga 12 föräldrar som besvarat enkäten anser att de har möjlighet till insyn i förskolans verksamhet. - Personalen bedömer att verksamheten till stor del kännetecknas av goda relationer till vårdnadshavarna. - Personalen vill göra föräldramötena mer attraktiva så att fler kommer. Grundskolan - Personalen bedömer att verksamheten till stor del kännetecknas av goda relationer till vårdnadshavarna. - Föräldrarna i en årskurs är inte nöjda med utvecklingssamtalen och pedagogernas skrivande i lärplattformen Edwise. 87 % av eleverna uppger att de vet deras föräldrar förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. Detta motsvarar kommunsnittet. Rektors sammanfattande kommentar: Förskolans pedagoger är duktiga på att dokumentera kring barnen. Deras starka sidor är att se barnens styrkor och möjligheter. Vi har också under året fått till ett bra föräldramöte för att möta upp våra invandrarföräldrar. Vi behöver bli duktigare på att presentera vår likabehandlingsplan för våra föräldrar. Det ska skrivas in i förskolans årshjul att den ska gås igenom under en månad. Skolans personal skriver veckobrev/månadsbrev till föräldrarna på ett mycket bra sätt. Vi behöver fortsätta att arbeta fram en värdegrund och presentera den för våra föräldrar likväl som vi behöver informera våra föräldrar om skolans likabehandlingsplan. Det är positivt att föräldrarna 17

känner att de bemöts bra av personalen både inom förskolan och skolan. Jag behöver naturligtvis se över varför föräldrar i en årskurs inte känner sig nöjda. Samverkan mellan rektor, personal och föräldrar har prioritet i rektorsområdet eftersom ett gott samarbete gynnar barnets skolgång. Åtgärder - Förskolan skriver in i sitt årshjul att likabehandlingsplanen ska gås igenom en speciell månad. Samverkan/Övergång och samverkan Samverkan Överföringar mellan och inom förskolan fungerar bra. Vi behöver hitta bättre rutiner tillsammans med förskoleklassen för hur övergångarna skall/bör ske. En översyn av rutinerna vid överlämning mellan skolformer och årskurser har påbörjats och nya rutiner kommer att presenteras detta läsår. Personalen har kunskaper omkring anmälningsförfarande till individ och familjeomsorgen (IFO) och det finns mycket bra upparbetade rutiner mellan skola och IFO. Samarbetet med resursgruppen upplevs som gott. Rektors sammanfattande kommentar: En översyn har påbörjats av rutinerna vid överlämning mellan skolformer och årskurser. Nya rutiner kommer att presenteras under det här läsåret. Vi behöver ibland få mer information om IFO:s arbete då det gynnar samarbetet. Åtgärder - Samtlig personal inom rektorområdet ska få information om de nya omarbetade rutinerna gällande överlämnande mellan skolformer och årskurser. 18