Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Johannes skola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Johannes skola Läsåret 2016/2017 Vision På Johannes skola accepteras ingen form av kränkande behandling, trakasseri, diskriminering eller mobbning. Alla barn och vuxna är individer och ska bemötas och behandlas likvärdigt utifrån den man är och utifrån ett barnrättsperspektiv. Det betyder inte att alla ska behandlas likadant. På vår skola betyder det att ingen retas, säger något nedlåtande om någon, drar någon i håret, fryser ut, knuffas eller slåss. Ingen gör eller säger saker, till eller om varandra, som kan uppfattas som kränkande och alla på skolan ska markera att detta är oacceptabelt. Alla på skolan, både elever och vuxna använder ett vårdat språk. Att tiga eller att se mellan fingrarna, är det samma som att sanktionera sådana beteenden. Alla, elever som vuxna, ska vara goda förebilder, respektera varandras känslor och ta varandras upplevelser på allvar. Arbetet runt likabehandling och förebyggande arbete mot kränkningar kan aldrig betraktas som klart utan måste ses som en ständigt pågående uppföljning och långsiktig process. I hela personalgruppen behöver vi ständigt hålla diskussionen om begreppet kränkning levande samt förankra vårt gemensamma förhållningssätt för hur vi hanterar eventuella kränkningar. Arbetet med att skapa starka, självständiga och empatiska elever är grundläggande för deras fortsatta utveckling av respektfullt beteende och studiemotivation Vår skola ska vara en trygg plats som präglas av en gemensam värdegrund om alla människors lika värde. Vår internationella karaktär, med många språk, nationaliteter och kulturer, skapar en miljö där elever och vuxna finner en naturligt positiv samhörighet som främjar likabehandling. Därför ska dialogen och arbetet om hur olikheter berikar, hållas levande och genomsyra skolan från förskoleklass till årskurs 6. Genom detta arbete och synsätt lär sig eleverna tidigt att olikheter främjar och att alla individer i ett samhälle är viktiga och har en funktion. Genom ett nära samarbete mellan skola och hem lär vi oss av varandra hur vi bäst kan behandla varandra likvärdigt. Tillsammans kan vi vuxna då ge eleverna de verktyg som de behöver i sitt vardagliga liv i vårt demokratiska samhälle. Därför är skolan mycket angelägen om ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna och vi förväntar oss deras stöd i arbetet. Elevernas delaktighet Elevernas delaktighet har konkretiserats genom klassråd och elevråd. Genom elevernas deltagande i trygghetsenkäten, aktualiseras och implementeras Likahandlingsplanen som ett levande dokument. Vi genomför elevråd, klassråd samt stormöten på fritids. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom skolråd, föräldramöten och brukarundersökning. 1

Personalens delaktighet Genom dialog på studiedagar, AE- möten, i medarbetarenkät, i det dagliga arbetet med eleverna, på APT, i gemensam planering på lärarmöten, fritidsmöten samt i samplaneringen skola/fritids. Förankring av planen Vid terminsstart gås planen igenom på varje AE-möte och all personal får i uppdrag att läsa igenom den. Ansvariga lärare/pedagoger ansvarar för att gå igenom planen med sina elever och den ska sedan hållas levande i det dagliga arbetet. Vår Likabehandlings plan ligger på vår webbsida. Ansvariga för planen Rektor är ytterst ansvarig för upprättandet av Likabehandlingsplanen. Trygghetsgruppen har ansvar för att varje år skriva förslag till Likabehandlingsplan. Planen gäller från till Läsåret 2016-2017 Utvärdera Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har genomfört en utvärdering förra årets Likabehandlingsplan på APT. Då genomfördes samtidigt en resultatanalys av brukarundersökningens årsmål. samt vår egen trygghetsenkät. Trygghetsgruppen har utvärderat resultatet från vår egen trygghetsenkät och har tillsammans med representant från elevhälsoteamet sammanställt utvärderingen och utifrån detta arbetat fram förslag till ny Likahandlingsplan. Eleverna har svarat på en trygghetsenkät, vi har en stående punkt och återkommande diskussioner i klass, på klassråd och elevråd om Likabehandlingsplanen, våra åtaganden samt ordningsreglerna. Föräldrarepresentanter i skolrådet har getts möjlighet att lämna synpunkter på planen. Vårdnadshavare har svarat på brukarundersökning och informeras om Likabehandlingsplan, ordningsregler och åtgärdstrappa via föräldramöten, skolråd och Johannes skolas webbsida www.johannesskola.stockholm.se Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, elever och vårdnadshavare. 2

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål 1 Vi ska förbättra trygghet och säkerhet för våra elever i omklädningsrummen och på rasterna så att alla känner sig trygga överallt på skolan. Generellt upplever våra elever sig trygga på skolan. Tryggheten i korridorer och omklädningsrum har ökat. Men omklädningsrummen och korridorer är fortfarande problematiskt. Vi ses en generell förbättring av samtliga punkter jämfört med föregående år, Ca 57 % av eleverna anser att det finns någon att vända sig till i omklädningsrummen. Detta är en förbättring med 17,5 % mot föregående år. Skolan har sedan förra försökt utöka bemanningen i omklädningsrumen men tyvärr inte lyckats skapa en tillräckligt trygg miljö i korridorer och omklädningsrum. 43,5 % av eleverna är inte nöjda med vuxennärvaron i trapphus och korridorer men 92,3 % procent känner att det finns någon vuxen de kan prata med om de behöver hjälp, om någon har varit dum mot dem eller om de känner sig retade. Vårt mål var 90 % och det är uppnått, dock finns det områden som fortfarande måste ses över och Mål 2 Alla elever på Johannesskola ska känna att pedagogerna talar till flickor och pojkar på samma sätt. Resultatet från vår egen trygghetankät visar att 91 % av eleverna instämmer i påståendet. Detta är en förbättring med 3 % från föregående år. Årets plan ska utvärderas senast Juni 2017. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen kommer att genomföra en utvärdering på APT av Likabehandlingsplanen, en resultatanalys av brukarundersökningen samt årsmål och trygghetsenkäten genomförs samtidigt. Trygghetsgruppen utvärderar och analyserar vår trygghetsenkät. Tillsammans med representanter från elevhälsoteamet sammanställs all genomförd utvärdering och utifrån den skapas ett förslag till ny Likahandlingsplan som till sist beslutas av rektor. Eleverna svarar på trygghetsenkäten, i skolrådet ges föräldrarepresentanter möjlighet att lämna synpunkter på planen. Vårdnadshavarna svarar på en brukarundersökning samt informeras om Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna via föräldramöten, skolråd och Johannes skolas webbsida www.johannesskola.stockholm.se Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor, trygghetsgruppen samt elevhälsoteamet. 3

Främja lika rättigheter och möjligheter Metoder och ansvar Skolan arbetar aktivt med att motverka trakasserier och andra kränkande handlingar i vår verksamhet. Det gör vi genom att alltid ha med likabehandlingsaspekten när vi organiserar och utformar vår verksamhet så att den inbjuder till goda relationer och trygga miljöer samt skyddar elever och vuxna mot alla former av kränkningar. Trygghetsgruppen arbetar i första hand förebyggande och därigenom med målet att motverka kränkningar, trakasserier och mobbning. Den fungerar som en utvecklingsgrupp för likabehandlingsområdet i stort, samt som en stödgrupp till pedagoger och ledning. Gruppen arbetar i direkt samarbete med lärare, övrig personal och skolledning med att stötta, utveckla och bidra med kunskap om konflikthantering och normkritisk pedagogik. Trygghetsgruppen arbetar även akut, och ansvarar för utredningar om kränkningar och mobbning. Elever som upplever sig kränkta eller mobbade ska vända sig till en vuxen på skolan som de har förtroende för. Det är sedan den vuxne som vid fortsatt behov efter vidtagna återgärder fyller i blanketten "Kränkande behandling av barn/elev. Anmälan, utredning, åtgärder uppföljning" lämnar den till trygghetsgruppen för fortsatt utredning. Eleverna kan även lämna in en lapp i trygghetsgruppens brevlåda, då fyller trygghetsgruppen i samma blankett. Främja likabehandling för följande områden Kön Eleverna skall känna till likvärdigheten mellan könen i förhållande till olikheterna. Elever i högre årskurser skall vara medvetna om könsbundna mönster och strukturer som finns i samhället. Eleverna skall vara trygga i att komma till skolan och inte bli olika bemött eller behandlad oavsett kön. Utvärderas och följs upp genom klassråd, och trygghetsenkät Etnisk tillhörighet Eleverna skall vara medvetna om hur etnisk och kulturell tillhörighet berikar vår verksamhet och vårt samhälle. Utvärderas och följs upp genom trygghetsenkät samt i arbetet med likabehandlingsplanen Religion och annan trosuppfattning Eleverna skall i de lägre årskurserna känna till att det finns olika religioner. Elever skall i de högre årskurserna känna till religiösa högtider, religioner och kulturer. Utvärderas och följs upp via prov och diskussioner klasserna 4

Funktionshinder Eleverna skall medvetandegöras om olika typer av funktionshinder såväl fysiska som psykiska och hur dessa yttrar sig för individen. Utvärderas och följs upp i diskussion i klassrummen. Sexuell läggning Eleverna skall medvetandegöras om att kärlek, familjekonstellationer och äktenskap kan se olika ut och inget är rätt eller fel. Utvärderas och följs upp i diskussioner i klassrummen. Könsöverskridande identitet eller uttryck Eleverna skall medvetandegöras om vikten av att alla får utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller samt att man får uppvisa den identitet som känns naturlig för varje individ. Utvärderas och följs upp i etiska samtal och diskussioner i klassrummen. Sexuella trakasserier Eleverna skall medvetandegöras om sina egna och kompisars gränser och vad som är ok eller inte när det kommer till närhet, fysisk beröring och ord av sexuell karaktär. Utvärderas och följs upp i etiska diskussioner och livskunskap, samt trygghetsenkäten. Ålder Eleverna skall medvetandegöras om det utökade ansvaret som kommer med ökad ålder. Utvärderas och följs upp i klassråd, elevråd och diskussioner i klassrum. 5

Kartlägg Kartläggningsmetoder: Vår kartläggning har gått till på följande vis. Trygghetsgruppen har skapat en enkät som eleverna får svara på. Resultatet sammanställs sedan av trygghetsgruppen och utvärderas i respektive arbetsenhet och på APT. Trygghetsgruppen analyserar även brukarundersökningen samt medarbetarenkäten. Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har svarat på en trygghetsenkät, vi har även en stående punkt och återkommande diskussioner i klass, på klassråd och elevråd om Likabehandlingsplanen, våra enhetsmål samt ordningsreglerna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Via våra AE-möten, kompetensutbildningsdagar, gemensam planering, utvärdering av planen via på APT, lärar/fritidsmöten samt studiedagar. Resultat och analys Omklädningsrummen, trapphus och korridorer upplevs fortfarande som platser där det är ont om eller saknas vuxna. Vi har ökat pedagogisk bemanning både i trapphus omklädningsrum samt korridorer, de ökade resultaten i trygghetsankäten kan vara en direkt effekt av detta. Dock så ser vi fortfarande att just dessa två områden har utvecklingspotential och vi kommer i år att prioritera omklädningsrummen och genom ändringar i schemat försöka att göra trapphus och korridorer säkrare för eleverna. Trygghetsenkäten visar att ordningsreglerna är väl kända av eleverna. Ordningsreglerna har diskuterats på APT med pedagogerna, på elevrådet och information har lämnats på skolrådet. Vi har infört en striktare mobilpolicy och har genomfört en åtgärd för att förstärka vårt mobilförbud under skoltid genom förbudsskyltar i skolans samtliga lokaler utom fritidsklubben. Samverkan med föräldrar om skolans arbete mot kränkningar samt ordningsreglerna är mycket god och sker kontinuerligt i skolrådet samt på föräldramöten. 6

Genom klassrådet, som en gång per månad följts upp med elevråd har vi Likabehandlingsplanen som en fast punkt på dagordningen. Samtal om trygghet, säkerhet, trivsel och förhållningssätt är något som därigenom blir naturligt i arbetet. Vi strävar ständigt efter att öka elevernas deltagande i vår Likabehandlingsplan och kan utifrån trygghetsenkäten se att nästan samtliga elever har kännedom om dess innehåll. Elevrådet leds av två pedagoger från olika enheter för att knyta ihop skolans verksamheter på ett sätt som mer motsvarar ett elevperspektiv. Elevrådet träffas en gång i månaden, F-3 och 4-6 var för sig. 7

Förebygg Att motverka kränkande särbehandling på grund av: Kön Verksamheten skall genomsyras av ett genusperspektiv för att öka jämställdheten. Ingen elev skall känna sig utsatt för diskriminering pga. kön i planerade och spontana grupperingar på skolan. Pedagog som håller i planering av aktiviteter och grupper, ansvarar för att gruppindelning inte är diskriminerande utifrån ett genusperspektiv. Rastvärdar uppmärksammar spontangrupperingar och observerar eventuell diskriminering pga. av kön. Fritidspersonal skapar medvetet lekar med genusblandade grupper. Elever uppmanas skapa spontana grupperingar med könsblandning. Via klassråd, elevråd och trygghetsenkät Eleverna har enligt trygghetsenkäten upplevt att pojkar och flickor blir olika behandlade. Målet är delvis uppfyllt då ingen elev uttryckt sig blivit kränkt men vi kan se att 8,2 % har uttryckt att pojkar och flickor behandlas olika samt att 19 elever uttryckt att de hört eller sett någon säga eller göra något olämpligt kopplat till någons kön. Könsöverskridande identitet Inga elever skall diskrimineras eller trakasseras pga. könsöverskridande identitet eller uttryck. Pedagoger skall medvetandegöra diskrimineringsgrunden för eleverna på ett åldersadekvat vis. Trygghets enkät, klassråd och elevråd För att medvetandegöra eleverna om diskrimineringsgrunden. Målet är helt uppfyllt då ingen elev har känt sig trakasserad eller diskriminerad eller trakasserad inom denna diskrimineringsgrund. 8

Etnisk tillhörighet Alla elever på skolan skall oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen skall känna sig utsatt för diskriminering på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet utan känna sig unika utifrån sin person och som en viktig del av gruppen. I klasserna oavsett årskurs skall det föras åldersadekvata etiska samtal kontinuerligt under läsåret. Vi ska lyfta fram vår skolas mångkulturella blandning som en styrka. Genom klassråd, elevråd och trygghetsenkät Vi vill dra fördel av vår mångkulturella skola, för att stävja diskriminering eller kränkning på grund av etnisk tillhörighet. Målet är delvis uppfyllt då 5 elever uttryckt att de hört eller sett andra säga eller göra något olämpligt kopplat till någons etnicitet. Religion eller annan trosuppfattning Alla elever skall oavsett religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen elev skall känna sig utsatt för diskriminering pga. religion eller annan trosuppfattning. Vi uppmärksammar olika kulturer och religioners helgdagar. Klassråd, elevråd och trygghetsenkät. För att alla elever ska känna sig delaktiga i skolan och samhällets traditioner. Målet är delvis uppfyllt då 4 elever uttryckt att de hört eller sett någon säga eller göra något olämpligt kopplat till någons religion. 9

Sexuell läggning Skolan arbetar för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Ingen elev skall känna sig diskriminerad pga. av sexuell läggning eller bli trakasserad för sina känslor gentemot person av motsatt eller samma kön. Genom livskunskap stärka varje individs självkänsla. Genom värderingsövningar i skola och på fritids medvetet arbeta med känslor. Klassråd, elevråd och trygghetsenkät. För att förebygga trakasserier på grund av sexuell läggning. Målet är delvis uppfyllt då 18 elever har uttryckt att de sett eller hört någon säga något olämpligt kopplat till någons sexuella läggning. Funktionshinder Alla elever skall ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Ingen elev skall känna sig diskriminerad eller trakasserad pga. funktionshinder. Medvetandegöra redan i tidiga årskurser att funktionshinder kan te sig såväl fysiskt som psykiskt och utifrån ålder beskriva hur man kan hjälpa, respektera och acceptera människors olika handlande utifrån sin förmåga. Rastvärdar skall uppmärksamma hårda ord och utanförskap under raster. Klassråd, elevråd, trygghetsenkät och brukarundersökning. För att medvetandegöra att funktionshinder inte alltid är synliga. Målet är delvis uppfyllt då 3 elever uttryckt att de hört eller sett någon göra eller säga något olämpligt kopplat till någons funktionshinder 10

Sexuella trakasserier Ingen elev skall känna sig sexuellt trakasserad. Alla elever skall känna sig trygga och bekväma med att vistas i omklädningsrum eller dusch. Schemalägga personal i omklädningsrum. Införa skydd för insyn i en av duscharna. Klassråd, elevråd, trygghetsenkät och brukarundersökning. För att eleverna har uttryckt otrygghet i omklädningsrum och duschar. Målet är delvis uppfyllt, ingen elev har blivit diskriminerad eller trakasserad genom sexuellas trakasserier men endast 57% av eleverna känner att det finns någon vuxen att vända sig till i omklädningsrummet. Ålder Alla elever skall ha samma rättigheter och möjligheter oavsett årskurs eller ålder. Ingen skall känna sig diskriminerad eller trakasserad pga. ålder Medvetandegöra målen i Lgr11 med ökat ansvar vid ökande ålder Bedriva fadderverksamhet från förskoleklass. Medvetet gruppera elever åldersblandat under skollov. Klassråd, elevråd och trygghets enkät. För att medvetandegöra att rättigheter förändras med ålder. Målet är delvis uppfyllt då 10 elever uttryckt sig höra eller se någon säga eller göra något olämpligt koppla till någons ålder. 11

Rutiner för akuta situationer Policy Alla vuxna på skolan som upptäcker eller misstänker någon form av kränkning har en skyldighet att omgående ta tag i situationen och genom samtal med eleven eller eleverna, inblandade vuxna och vårdnadshavare reda ut händelsen. För att skolan ska kunna reda ut kränkningar och bättre förstå hur vi kan arbeta för att det inte ska hända igen, är det viktigt att alla former av kränkningar anmäls på anvisad blankett "Kränkande behandling av barn/elev. Anmälan, utredning, åtgärder uppföljning". Det behöver inte finnas bevis för att det handlar om en kränkning för att en utredning ska göras, det räcker med en misstanke om att en kränkning har skett. Det gäller både om man som elev blir utsatt för en kränkning eller om man ser någon annan elev blir utsatt för en kränkning av annan elev eller av en vuxen på skolan. Alla vuxna på skolan har anmälningsplikt till rektorn när de får veta att en kränkning har inträffat, vare sig det handlar om kränkningar mellan elever eller om ett barn har blivit kränkt av en vuxen på skolan. Det bedöms som extra allvarligt om en elev blir kränkt av en vuxen på skolan. Om inte skolan har den kompetens som behövs, eller har de befogenheter som krävs för att åtgärden ska kunna vidtas ska skolan söka hjälp från skolstödsfunktionen på utbildningsförvaltningen, barn- och ungdomspsykiatrin, sociala myndigheter eller polis. Så anmäler du kränkningar mellan elever: Använd följande tillvägagångssätt om du är elev: Kontakta din lärare/pedagog, en annan pedagog eller personal som du känner att du kan prata med och litar på eller anmäl direkt till någon i skolledningen. Anmälan kan göras personligen, eller via telefon eller mejl. Kontaktuppgifter finns bland annat på www.johannesskola.stockholm.se. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett väl planerat rastvaktsschema med pedagogisk bemanning i alla utsatta områden (skolgård, omklädningsrum, korridorer och trapphus) återkommande diskussioner på klassråd samt stormöten på fritids. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar ska känna att de ska kunna vända sig till all personal på skolan oavsett befattning. Kontaktuppgifter finns på webbsidan. Rutiner för att åtgärda när elever kränks av andra elever När någon vuxen på skolan får kännedom om att en kränkning har förekommit sker följande: Ett utredande samtal med de inblandade eleverna. Vårdnadshavare informeras. Händelsen anmäls/skickas skyndsamt, helst samma dag till skolledning/rektor. 12

Blanketten "Kränkande behandling av barn/elev. Anmälan, utredning, åtgärder uppföljning" ska användas. Vid behov av en mer fördjupad utredning anmäls/skickas ärendet också, på samma ifyllda blankett, till Trygghetsgruppen. På blanketten ska det tydligt framgå de redan vidtagna åtgärderna och att en utredning är påbörjad och av vem. Rektor anmäler skyndsamt till huvudmannen/utbildningsnämnden. Beroende på ärendets typ ansvarar den vuxne som upptäckt kränkningen, Trygghets- gruppen eller skolledningen för hur ett ärende ska utredas och åtgärdas. Vid varje fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Vid behov utformas en åtgärdsplan för den utsatte samt för den/de som utsätter någon annan för kränkning. En ansvarig utses för att säkerställa att insatser och åtgärder genomförs. Dessa ska syfta till att kränkningarna upphör samt förhindra att de återkommer. Åtgärdsplanen följs upp och utvärderas tillsammans med berörda parter. Om en elev kränks av personal Använd följande tillvägagångssätt: Om du är elev kontakta din lärare/pedagog, en annan pedagog eller personal som du känner att du kan prata med och litar på eller anmäl direkt till någon i skolledningen. Om du är förälder eller annan vuxen, anmäl alltid direkt till skolledningen. Kontakten kan göras personligen, eller genom telefon eller mejl. Kontaktuppgifter finns bland annat på www.johannesskola.stockholm.se. Rutiner för att åtgärda och följa upp När någon på skolan får vetskap om eller misstänker att en anställd vuxen har kränkt en elev sker följande: Den på skolan som får vetskap om detta är skyldig att fylla i blanketten "Kränkande behandling av barn/elev. Anmälan, utredning, åtgärder uppföljning" för anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier samt anmäla detta till någon i skolledningen. Därefter ansvarar någon ur skolledningen för att skyndsamt utreda och dokumentera händelsen. Detta görs genom enskilda samtal med alla inblandade. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen/ utbildningsnämnden. Vårdnadshavare informeras. Vid varje fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. 13

Den ansvarige gör en åtgärdsplan för den utsatte samt för den anställda. I åtgärdsplanen står det vad som behöver göras, hur det ska göras och när det ska vara gjort. Planen ska göra så att kränkningarna helt och hållet slutar samt förhindra att de inte upprepas. Åtgärdsplanen följs upp och utvärderas med de inblandade. Rutiner för dokumentation Grunden är att kränkningar ska dokumenteras. Dokumentationen skall göras på blanketten för anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier. Den skall vara noggrann och innefatta alla händelser, tidpunkter (datum) och åtgärder som vidtagits inom ramen för respektive utredning. Handlingarna arkiveras/diarieförs enligt de bestämmelser som gäller. Det skall alltid anges namn och personnummer på de inblandade så att det längre fram är lätt att gå tillbaka och se vilka åtgärder som vidtagits. Rektor ansvarar för bedömning av sekretess i samtliga ärenden. 14