LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 JOHANNES SKOLA UTBILDNING SFÖRVALTNINGE N SID 1 (9) Om planen LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Johannes skola 2013 Detta är ett dokument som förklarar hur vi ska behandla varandra på vår skola, hur vi arbetar för att alla ska må bra samt vad som händer om vi inte behandlar varandra på ett bra sätt. Planen vänder sig till elever på Johannes skola. Vi använder genomgående benämningen elev i planen som omfattar samtliga verksamheter inom skolan. Personal på skolan benämns som pedagoger eller vuxna. I texten använder vi genomgående benämningen Likabehandlingsplan men menar då både Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. På Johannes skola arbetar skola och fritidshem integrerat och planen samt ordningsreglerna gäller därför hela skolan. Trygghetsenkäten som genomförs varje vårtermin med samtliga årskurser, samt den brukarundersökning som föräldrar i åk F, 2 och 5 har fått svara på, är en viktig grund för hur vi arbetar med likbehandling på Johannes skola. Vi har genomfört en noggrann kollegial utvärdering av Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2012, dess mål och åtgärder, samt ordningsreglerna. Vi har även haft återkommande diskussioner i klass, på klassråd och elevråd om planen och ordningsreglerna. Föräldrarepresentanter i skolrådet har givits möjlighet att lämna synpunkter på planen. Vårdnadshavare informeras om Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna via föräldramöten, skolråd och Johannes skolas webbsida Genom att analysera dessa kartläggningar och utvärderingar samt jämfört resultatet från trygghetsenkäten vårterminen 2011 med resultatet från trygghetsenkäten 2012, har vi funnit vad som behöver göras på Johannes skola under det kommande året för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utvärdering och analys av vår förra Likabehandlingsplan redovisas även i Kvalitetsredovisning 2011/2012. Formalia Barns och elevers skydd mot diskriminering och kränkande behandling och rätt till lika behandling, skolans skyldighet att främja lika möjligheter för alla, att arbeta aktivt med att förebygga alla typer av kränkningar och att utreda varje fall av kränkning, styrs av bestämmelser i Diskrimineringslagen 2008:567 och 6:e kapitlet i Skollagen 2010:800. Eleverna ska också delta i det främjande arbetet, enligt förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

2 SID 2 (9) Allmänt På Johannes skola accepteras ingen form av kränkande behandling, trakasserier, diskriminering eller mobbning. Alla barn är individer och ska bemötas och behandlas likvärdigt utifrån den man är. Det betyder INTE att alla ska behandlas likadant. Det betyder för oss att vi t.ex. inte retas, säger något nedlåtande om någon, drar någon i håret, fryser ut, knuffas eller slåss. Vi gör eller säger inte saker, till eller om varandra, som kan uppfattas som kränkande och vi använder ett vårdat språk. Alla ska markera att detta är oacceptabelt att tiga eller att se mellan fingrarna är det samma som att sanktionera sådana beteenden. Vi ska vara goda förebilder, respektera varandras känslor och ta varandras upplevelser på allvar. Vision Vår skola ska uppfattas som en trygg plats som präglas av vår gemensamma värdegrund om alla människors lika värde. Vår internationella karaktär, med många språk, nationaliteter och kulturer som möts, skapar genom ett medvetet förhållningssätt från oss vuxna, en naturligt positiv samhörighet som främjar likabehandling. Därför ska samtal om olikheter och hur de berikar, hållas öppen i vår skola. Dialogen om olikheter som berikar ska påbörjas redan i förskoleklassen för att sedan fortsätta hela vägen upp till årskurs 6. Om barnen tidigt lär sig att olikheter berikar och att alla människor har lika värde ökar deras möjligheter till ett meningsfullt liv där de som vuxna kan fungera i ett demokratiskt samhälle där varje individ, oavsett olikhet eller likhet är viktig och har sin funktion. Det är viktigt att skolan och hemmet har ett bra samarbete för att vi ska lära oss att behandla varandra likvärdigt både i skolan och utanför skolan. Därför önskar vi ett nära samarbete med vårdnadshavarna och vi förväntar oss deras stöd i arbetet. Vision elevernas egen tolkning På vår skola ska alla känna att man får vara med. När man är i klassrummet ska man bli glad. Vi ska respektera varandra och Johannes skola ska vara en trygg skola för både barn och vuxna. Man ska kunna vara sig själv utan att någon håller på och retas. Alla ska få vara med oavsett årskurs, t ex åk 1 leker med åk 6. Man ska stå för vad man själv har gjort. Man ska våga säga vad man själv tycker. Man ska inte hoppa in i en lek och ta över utan var med i leken och lyssna på hur leken går till. Om man blir eller ser någon bli mobbad ska man säga till en lärare direkt. Det ska finnas personal att prata med. Alla har rätt att få hjälp i svåra situationer. Man ska lyssna på varandra så att någon inte känner sig utanför. Man ska hjälpa och visa respekt till både nya i skolan och gamla elever och vuxna. Diskriminering På skolor och arbetsplatser i Sverige är det är det förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en elev eller person genom att behandla den sämre än någon annan, om anledningen har något att göra med någon av lagens diskrimineringsgrunder.

3 SID 3 (9) Direkt diskriminering innebär att en elev behandlas sämre än någon annan på ett sätt som har att göra med diskrimineringsgrunderna. Till exempel att någon elev inte får följa med på en utflykt för att eleven sitter i rullstol. Indirekt diskriminering innebär att någon elev får det svårare än andra på grund av att skolan behandlar alla likadant, till exempel att alla elever serveras samma mat, vilket gör att elever som på grund av religion eller annan trosuppfattning inte kan äta all mat, missgynnas. Elever kan inte diskriminera varandra. För att det ska kunna vara diskriminering måste det finnas ett formellt maktunderläge hos den som blir diskriminerad vilket inte är fallet mellan elever. Vårt elevråd har bidragit med att ta fram förklaringar till varje diskrimineringsgrund eftersom de kan vara svåra att förstå för våra elever som är i åldrarna 6-13 år. Diskrimineringsgrunderna är: Kön Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett om man är tjej eller kille. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett om de beter sig eller klär sig på ett annat sätt än vad andra kanske förväntar sig av en tjej eller kille. Vi får känna oss som vi vill och visa detta genom vårt beteende och genom klädstil oavsett om vi ser ut som en tjej eller kille eller som både en tjej och kille på samma gång. Etnisk tillhörighet Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett var man kommer ifrån, vad man har för traditioner eller vilket språk man pratar. Religion eller annan trosuppfattning Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett vilken religion man tillhör eller vilken gud/vilka gudar man tror på eller inte tror på. Funktionshinder Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett om man har något funktionshinder eller inte. Sexuell läggning Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett vem man är kär i. DU får vara kär i tjejer eller killar, både tjejer och killar, och oavsett om du själv är tjej, kille eller inte känner dig som varken tjej eller kille. Ålder Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett hur ung eller gammal man är.

4 SID 4 (9) Trakasserier och kränkande behandling Både trakasserier och kränkande behandling innebär ett beteende eller en handling som kränker någons värdighet. Det kan handla om slag, knuffar, hot, svordomar, öknamn, utfrysning, grimaser, teckningar, lappar, sms, mms, foton och texter eller prat på Internet. Det räcker med att en sådan handling görs en enstaka gång för att det ska kallas trakasseri eller kränkande behandling. Elever kan bli kränkta av både varandra och av de vuxna på skolan. Den som kränker behöver inte haft som avsikt att kränka, utan det är personen som blir kränkt som avgör om det är en kränkning eller inte. Trakasserier och kränkande behandling som utförs medvetet och upprepat i syfte att orsaka någon skada eller obehag benämns som mobbning. De vuxna på en skola är ibland tvungna att ge en elev en tillsägelse om eleven beter sig på ett sätt som stör undervisningen eller om eleven bryter mot skolans ordningsregler. Även om den enskilda eleven ibland kan uppfatta tillsägelsen som kränkande så är det de vuxnas ansvar att skapa en god miljö för alla på skolan. Resultat av föregående års kartläggning och likabehandlingsarbete Analysen av förra årets trygghetsenkät samt brukarundersökning visade att majoriteten av våra elever är trygga i skolan, men att elever i förskoleklassen är mindre nöjda med trygghet, trivsel och arbetsro än i Stockholm stad som helhet, medan siffrorna för årskurs 5 totalt sett är högre än i Stockholm i övrigt. De problemområden som har identifierats är framförallt i omklädningsrummen, bakom leksaksboden på gården och vid brandtrappan på gården. Skolan har därefter ökat personaltäckningen i omklädningsrummen vad gäller åk F-3 men resultatet är fortfarande inte helt tillfredsställande. Skolan planerade och genomförde under förra året stora förändringar i den fritidsmiljö där morgon- och kvällsfritids samt åk 3 har sin verksamhet. En miljöpedagogisk grupp tillsattes för att analysera hur miljön kunde anpassas för att bättre passa verksamhetens behov ur ett pedagogiskt perspektiv, ett trygghetsperspektiv, och ett genusperspektiv att miljön skulle uppmuntra och locka flickor och pojkar till att göra lekval som inte bygger på könsstereotyper. Morgon- och kvällsfritidsmiljön prioriterades eftersom den skulle kunna upplevas som otrygg för våra elever i åk F-1, då verksamheten ligger i en annan byggnad samt då flera fritidsavdelningar slås ihop varje eftermiddag. Resultatet av satsningen blev annat att nya möbler köptes in och verksamheter bytte rum. Pingisbordet som tidigare var placerat i ett stort rum med hög ljudnivå, flyttades till ett mindre rum enbart avsett för pingis. I det stora rummet skapades "rum i rummen", med leksaker och material bättre anpassat för de yngre åldrarna. En utvärdering kommer att göras men förändringarna i barnens lek i en positiv riktning har varit påtagliga. Genom elevråden har det också framkommit att barnen upplever att toaletterna inte är tillräckligt fräscha. Problemet har diskuterats flitigt under klassråden och utifrån barnens önskemål är nu fler toaletter "sitt-toaletter". En utvärdering och uppföljning kommer att göras.

5 SID 5 (9) Genom elevrådet har det framkommit att elever upplever att pojkar och flickar ibland behandlas olika. Av det skälet har vi satt upp ett mål i denna Likabehandlingsplan där vi inledningsvis tar reda på huruvida pojkars och flickors upplevelse av otrygghet, kränkningar och arbetsro skiljer sig åt. Skolans Trygghetsgrupp har ett väl fungerande arbete som följer åtgärdstrappan. De anmälningar som kommer in är både från elever som själva upplever sig ha blivit kränkta samt även från elever som upplevt att någon annan har blivit kränkt. De konflikter som kommer till övriga vuxnas kännedom hanteras omedelbart. Vid samtal med inblandade elever informeras alltid om att kontakt kommer att tas med hemmet, samt vad som kommer att hända framöver. Kontakterna med vårdnadshavare har under året varit mycket goda och har skett både inledningsvis, löpande och avslutningsvis i samband med konflikter. Ett återkopplingssamtal med eleven hålls alltid inom två veckor även om saken anses utredd för alla inblandade. I en del fall, bland annat om det är flera elever i en klass inblandade, hålls även ytterligare samtal efter 6-8 veckor. Alla ärenden som Trygghetsgruppen hanterar diarieförs och arkiveras för möjligheten att i ett senare skede kunna gå tillbaka och se hur ett ärende har hanterats. Trygghetsgruppen planerar och utvärderar sitt arbete under en heldag varje termin. Nulägesanalys Trots en idag god personaltäckning på gården under raster, förefaller det som att eleverna inte alltid upplever samma sak. I syfte att öka tryggheten och underlätta för eleverna att lättare upptäcka och vara medvetna om pedagogernas närvaro under raster, kommer rastvärdarna att ha särskilda västar på sig. Vi håller också på att ta fram en rastorganisation där rastvärdarna ska tilldelas olika zoner på skolgården och på fotbollsplanen i syfte att bättre täcka de områden ute som en del elever upplever som otrygga. I syfte att komma tillrätta med elevernas upplevelser av otrygghet i omklädningsrummet kommer rastschemat att göras om så att det tydliggörs när det behövs vuxna i omklädningsrummet, och vilka som har som uppgift att vara där. Samverkan med föräldrar om skolans arbete mot kränkningar samt ordningsreglerna är mycket god och sker kontinuerligt i skolrådet. Ordningsreglerna har också uppdaterats för att bättre kunna förebygga kränkningar som sker med mobil och internet. Genom det varje vecka schemalagda klassrådet, som en gång per månad följts upp med elevrådet och där Likabehandlingsplanen står som en fast punkt på dagordningen, anser vi att vi har lyckats bra med att sätta dessa viktiga frågor på agendan. Samtal om trygghet, säkerhet, trivsel och förhållningssätt är idag något som klasserna arbetar med kontinuerligt. Vi strävar också efter att öka elevernas deltagande i planen och arbetet mot kränkningar. Elevrådet leds nu av en fritidspedagog tillsammans med en klasslärare för att knyta ihop skolans verksamheter på ett sätt som mer motsvarar ett elevperspektiv på verksamheten. Elevrådet träffas 1 gång/månad, F-3 och 4-6 var för sig. I elevrådet tas ämnen som likabehandling upp som en stående punkt.

6 SID 6 (9) Främjande och förebyggande arbete Metoder och ansvar Vi har varit noggranna med att beakta samtliga diskrimineringsgrunder och vi har genom våra olika utvärderingar kommit fram till hur vi ska arbeta för att skolan ska ha en inkluderande, trygg miljö där olikheter ses som berikande. Vi arbetar aktivt med att motverka trakasserier och andra kränkande handlingar i vår verksamhet. Det gör vi genom att alltid ha med likabehandlingsaspekten när vi organiserar och utformar vår verksamhet så att den inbjuder till goda relationer och trygga miljöer samt skyddar elever och vuxna mot alla former av kränkningar. Verksamheten: - Pedagoger, elever och föräldrar tillsammans via klassråd, elevråd, och skolråd utvärderar en gång per år ordningsreglerna som hör ihop med vår Likabehandlingsplan för att se om de ska revideras. Ordningsreglerna ska hjälpa oss att förstå hur vi ska behandla varandra och hur vi ska göra om det uppstår situationer som behöver lösas. Ansvarig: Klasslärare, elevrådsansvariga och ledningsgrupp - Alla elever och vuxna i skolan ska förstå innehållet och känna sig delaktiga i Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna. Därför ska alla pedagoger ta upp och gå igenom dessa med barnen på klassråden under höst- och vårterminens första vecka. Pedagogerna ska också prata om vad ord som likvärdigt, kränkande behandling, trakasserier, diskriminering, mobbning, och de olika diskrimineringsgrunderna betyder. Ansvarig: Klasslärare, senast v 2 samt v 34 - Genom schemalagda möten samt vid behov, sker en kontinuerlig kommunikation mellan fritids och skola om vad som sker/har skett under respektive verksamhet för att skapa en trygghet för barnen. Elevhälsa är en fast punkt på dagordningen både på AE-möten samt på möten med lärare och fritidspersonal årskursvis. Ansvarig: AE-ledare, klasslärare, fritidspedagoger - På våra regelbundna klassråd tar vi upp och diskuterar likabehandling generellt. När något akut inträffar som strider mot vår Likabehandlingsplan tar vi upp det direkt och reder ut det omgående. Ansvarig: Klasslärare - Pedagoger och elever ska ha kontinuerliga etiska och moraliska samtal tillsammans där vi lyfter fram aktuella händelser, både positiva och negativa. Ansvarig: Samtliga pedagoger

7 SID 7 (9) - Med start vårterminen 2013 kommer vi varje vårtermin att anordna föräldramöten under temat värdegrund och likabehandling. Klasslärare och pedagoger från fritids planerar föräldramötet gemensamt. Genom att bland annat ha gruppdiskussioner utifrån aktuella likabehandlingsfrågor kommer skolan att kunna skapa en bra plattform för delaktighet hos vårdnadshavare, och i ännu högre utsträckning involvera vårdnadshavare i likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavarnas synpunkter och diskussioner kommer att dokumenteras och utvärderas. Ansvarig: Klasslärare och fritids. Utvärderingen ska vara klar senast 16:e april. Miljön: - Utvärdering och uppföljning av systemet med sitt-toaletter. Ansvarig: klasslärare samt elevrådsansvariga, senast 16:e april. - Utvärdering och uppföljning av förändringarna i fritidsmiljön på morgon- och kvällsfritids Ansvarig: den miljöpedagogiska gruppen, senast 18:e februari. Exempel på skolans förebyggande arbete: - På fritids i åk 1 arbetar man bland annat i små grupper där barnen får diskutera olika ämnen kopplade till likabehandling och samtidigt övar sig på att lyssna och respektera varandra och varandras åsikter. - Fritids i åk 2 arbetar bland annat med pedagogiska caféer där barnen med stöd av en pedagog får diskutera ämnen ur ett likabehandlingsperspektiv. - På fritids i åk 3 arbetar man bland annat med frågor om normer, utanförskap, mobbing, genus mm genom att se film och utifrån dem diskutera dessa ämnen med hjälp av filmhandledningar. - I klass 4-6 arbetar man regelbundet med likabehandling under samhällskunskapsämnen, på klassråd, livskunskap och även löpande med värderingsövningar samt med etiska diskussioner i grupper - I klass 2-3 arbetar man kontinuerligt med värdegrundsfrågor, likabehandling, vänskap genom att samtala och arbeta med praktiska övningar och lekar. Exempel på material är Unity in diversity. - I klass F-1 pratar man kontinuerligt om barns rättigheter och om genus, hur man är en bra kompis och om vikten av att respektera människors olikheter. Boken Gruppen som grogrund används, samt att utse "hemliga kompisar". Värderingsövningar används både i små grupper och i helklass.

8 SID 8 (9) Mål, åtgärder och ansvar Mål Vi ska förbättra trygghet och säkerhet för våra elever i omklädningsrummen och på rasterna så att det antal elever som uppger att de känner sig trygga överallt på skolan är minst 90%. Vi ska lära oss mer om genus och om normers betydelse för kränkningar och under 2013 ta reda på huruvida pojkars och flickors upplevelse av otrygghet, kränkningar och arbetsro skiljer sig åt på vår skola. Åtgärder och ansvar: - Vi ska skapa och använda ett rastvaktsschema där det tydligt framgår vilka zoner rastvärdarna ska täcka, och när rastvärdarna ska vara i omklädningsrummen. Ansvarig: Ledningsgruppen tillsammans med en arbetsgrupp. Klart senast 16:e mars. - Öka personalens kunskap om genus och normkritisk pedagogik genom fortbildning och organiserade diskussionsforum. Ansvarig: Ledningsgruppen - Vi ska könsuppdela och utveckla trygghetsenkäten så att den ger oss svar på huruvida upplevelser av otrygghet, kränkningar och arbetsro skiljer sig åt mellan könen. Ansvarig: Ledningsgruppen, genuspedagogen senast 31 mars. - Vi ska ha Likabehandlingsplanen som en stående punkt på dagordningen på våra AE-möten. Ansvarig: AE-ledarna Anmäl kränkningar För att skolan ska kunna utreda kränkningar och vidta åtgärder är det viktigt att alla former av kränkningar anmäls. Det gäller både om man själv blir utsatt för en kränkning eller om man ser någon annan bli utsatt för en kränkning. Använd följande tillvägagångssätt: - Kontakta i första hand en pedagog. Det kan göras personligen, eller via telefon eller mejl. Om du är elev kan du även anmäla genom att lägga en lapp i Trygghetsgruppens brevlådor finns utanför skolsköterskans mottagning och i F-1- huset. Skriv vilka personer som ärendet gäller och vad som har hänt. Det är bra att skriva vem anmälan kommer ifrån men det går även att göra en anonym anmälan. Trygghetsgruppen har tystnadsplikt. - Anmälan kan också göras direkt till rektor i de fall det bedöms vara lämpligt.

9 SID 9 (9) Utredning och åtgärder: Alla vuxna på skolan som upptäcker eller misstänker någon form av kränkning har ett ansvar att omgående ta tag i situationen och genom samtal med barn, inblandade vuxna och vårdnadshavare reda ut händelsen. När någon vuxen på skolan får kännedom om att en kränkning har förekommit sker följande: - Ett utredande samtal med den utsatta samt den eller de som utsätter - Händelsen anmäls till rektor som i sin tur anmäler till huvudmannen/ utbildningsnämnden - Vårdnadshavare informeras - Vid behov kopplas Trygghetsgruppen och/eller skolledningen in - Beroende på ärendets art ansvarar den vuxne som upptäckt kränkningen, Trygghetsgruppen eller skolledningen för hur ett ärende ska utredas och åtgärdas. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. - Vid behov utformas en åtgärdsplan för den utsatte samt för den/dem som utsätter - En ansvarig utses för att säkerställa att insatser och åtgärder genomförs. Dessa ska syfta till att kränkningarna upphör samt förhindra att de återkommer. - Åtgärdsplanen följs upp och utvärderas tillsammans med berörda parter Om inte skolan har den kompetens som behövs, eller har de befogenheter som krävs för att åtgärden ska kunna vidtas ska skolan söka hjälp från: - Skolstödsfunktionen på utbildningsförvaltningen - Barn - och ungdomspsykiatrin - Sociala myndigheter - Polis Dokumentation Grunden är att kränkningar ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara noggrann och innefatta alla händelser och åtgärder som vidtagits inom ramen för respektive utredning. Handlingarna arkiveras/diarieförs enligt de bestämmelser som gäller. Vi ska vara mycket noga med att tidsange all dokumentation och ange namn och personnummer på de inblandade så att det längre fram är lätt att gå tillbaka och se vilka åtgärder som vidtagits. Rektor ansvarar för bedömning av sekretess i samtliga ärenden. Bilagor 1. Ordningsregler Åtgärdstrappa 2013