Likabehandlingsplan 2012

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Johannes skola Likabehandlingsplan 2012 Johannes skola Johannes skola, Tel: , Fax:

2 JOHANNES SKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Om planen LIKABEHANDLINGSPLAN - PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Johannes skola 2012 Denna plan, som upprättas i ny upplaga årligen, är ett dokument som förklarar hur vi ska behandla varandra på vår skola och hur vi arbetar för att alla ska må bra samt vad som händer om vi inte behandlar varandra på ett bra sätt. Alla är olika och därför ska alla behandlas likvärdigt utifrån den man är. Det betyder INTE att alla ska behandlas likadant. Det är förbjudet i Sverige att behandla någon sämre än någon annan på grund av någonting som man inte kan ändra. De saker som man inte kan ändra heter diskrimineringsgrund. Det kan vara svårt att förstå vad de olika diskrimineringsgrunderna betyder för våra elever som är i åldrarna 6-12 år. Därför har vårt elevråd tagit fram förklaringar till varje diskrimineringsgrund. Kön Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett om man är tjej eller kille. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett om de beter sig eller klär sig på ett annat sätt än vad andra kanske förväntar sig av en tjej eller kille. Vi får känna oss som vi vill och visa detta genom vårt beteende och genom klädstil oavsett om vi ser ut som en tjej eller kille. Etnisk tillhörighet Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett var man kommer ifrån, vad man har för traditioner eller vilket språk man pratar. Religion eller annan trosuppfattning Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett vilken religion man tillhör eller vilken gud/vilka gudar man tror på. Funktionshinder Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett om man har funktionshinder. Sexuell läggning Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett vem man är kär i. Om du är en tjej får du vara kär i en tjej eller kille. Om du är en kille får du vara kär i en kille eller tjej. Ålder Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett hur ung eller gammal man är.

3 SID 2 (7) Det är viktigt att skolan och hemmet har ett bra samarbete för att vi ska lära oss att behandla varandra likvärdigt både i skolan och utanför skolan. Det innebär att man inte heller får retas via mobil/sms, foto eller Internet. Därför önskar vi ett nära samarbete med vårdnadshavarna och vi förväntar oss deras stöd i arbetet. Planen bygger på analys av uppföljningar och utvärderingar som genomförts med elever, elevråd och personal under Föräldrarepresentanter i skolrådet har också deltagit i en uppföljning. Utvärdering och analys av vår förra Likabehandlingsplan redovisas i sin helhet i Kvalitetsredovisning 2010/2011. Planen vänder sig till elever på Johannes skola. Vi använder genomgående benämningen elev i planen som omfattar samtliga verksamheter inom skolan. Personal på skolan benämns som pedagoger eller vuxna. I texten använder vi genomgående benämningen Likabehandlingsplan men menar då både Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Formalia Planen är aktuell och grundar sig på bestämmelser i 6 kapitlet i skollagen, diskrimineringslagen och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Vision Vår skola ska uppfattas som en trygg plats som präglas av vår gemensamma värdegrund om alla människors lika värde. Vår internationella karaktär, med många språk, nationaliteter och kulturer som möts, kan genom ett medvetet förhållningssätt från oss vuxna skapa en naturligt positiv samhörighet som främjar likabehandling. Därför ska samtal om olikheter och hur de berikar istället för att hindra, hållas öppen i vår skola. Dialogen om olikheter som berikar ska påbörjas redan i förskoleklassen för att sedan fortsätta hela vägen upp till årskurs 5. Om barnen tidigt lär sig att olikheter berikar och att alla människor har lika värde ökar deras möjligheter till ett meningsfullt liv där de som vuxna kan fungera i ett demokratiskt samhälle där varje individ, oavsett olikhet eller likhet är viktig och har sin funktion. Vision elevernas tolkning På vår skola kommer barn och vuxna från olika länder och kulturer och många pratar olika språk. Eftersom vår skola är multikulturell är det naturligt för oss att acceptera varandra för de vi är. Ibland kan det vara svårt att förstå varandra men när vi gör det blir vi sams med kamraterna, i klassen, och i skolan. Då har vi jätteroligt! Vår skola ska vara en trygg plats där vi alla kan vara sig själva. Därför tycker vi att det är viktigt att prata om våra likheter, olikheter och hur vi behandlar varandra. Vi visar hur viktigt det är i och med att vi OFTA pratar om det i alla årskurser. Då kan vi lära känna oss själva och våra kamrater så att vi kan förstå andra. Det hjälper oss acceptera människor nu och kommer att hjälpa oss acceptera människor i framtiden.

4 SID 3 (7) Allmänt På Johannes skola tolereras ingen form av kränkande behandling som trakasserier, diskriminering eller mobbning. Alla ska bemötas och behandlas med respekt. Det betyder för oss att vi t.ex. inte retas, säger något nedlåtande om någon, drar någon i håret, fryser ut, knuffas eller slåss. Vi gör eller säger inte saker, till eller om varandra, som kan uppfattas som kränkande och vi använder ett vårdat språk. Alla ska markera att detta är oacceptabelt att tiga eller att se mellan fingrarna är det samma som att sanktionera sådana beteenden. Vi ska vara goda förebilder, respektera varandras känslor och ta varandras upplevelser på allvar. Vi arbetar aktivt med att motverka trakasserier och andra kränkande handlingar i vår verksamhet. Det gör vi genom att alltid ha med likabehandlingsaspekten när vi organiserar och utformar vår verksamhet så att den inbjuder till goda relationer och trygga miljöer samt skyddar elever och vuxna mot alla former av kränkningar. Allmänt elevernas tolkning Alla på Johannes skola ska bemötas och behandlas med respekt. Vi alla ska vara goda förebilder, respektera varandras känslor och ta varandras upplevelser på allvar. Vi alla ska arbetar aktivt med detta och tänka på hur vi ska skapa en trygg miljö när vi ha skolråd, elevråd, klassråd, planerar aktiviteter, och organiserar vårt arbete. På vår skola ska ingen form av kränkande behandling som trakasserier, diskriminering eller mobbning tolereras. Det betyder för oss att vi t.ex. inte retas, säger något nedlåtande om någon, drar någon i håret, fryser ut, knuffas eller slåss. Vi gör eller säger inte saker, till eller om varandra, som kan uppfattas som kränkande och vi använder ett vårdat språk. Alla barn och vuxna ska markera att detta är oacceptabelt om någon beter sig på ett sådant sätt. Kartläggning, och nulägesanalys Vi har genomfört en noggrann kollegial utvärdering av Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2011, dess mål och åtgärder. Vi har haft återkommande samtal/klassråd och elevråd och genomfört en trygghetsenkät bland samtliga elever i slutet på vårterminen Genom att analysera dessa kartläggningar, har vi funnit vad som behöver göras på Johannes skola under det kommande året för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har tittat på behov utifrån individ-, grupp- och verksamhetsnivå och vi har tittat på miljö och kommunikation inom både skola och fritidshem. Vi har varit noggranna med att beakta samtliga diskrimineringsgrunder och vi har jämfört resultaten från enkäten våren 2011 med resultaten från den förra enkäten, som genomfördes i början av höstterminen Vi genomför trygghetsenkäten i slutet av varje läsår.

5 SID 4 (7) Vi känner oss överlag nöjda med vårt arbete med Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling. Problemet med elevernas känsla av otrygghet i omklädningsrummen kvarstår dock även om vi faktiskt har förbättrat personaltäckningen där vad gäller F-1 och 2-3. F-1-pedagogerna efterlyser mer tydlighet i trygghetsenkäten. T.ex. kring vad det är som känns otryggt i omklädningsrummen. På initiativ från föräldrarna i vårt skolråd omarbetade vi våra ordningsregler. Det ledde till att det blev mycket tydligare och lättare för eleverna att förstå dess innebörd. Genom det varje vecka schemalagda klassrådet som en gång per månad följts upp med elevrådet och där Likabehandlingsplanen står som en fast punkt på dagordningen, anser vi att vi har lyckats bra med att sätta dessa viktiga frågor på agendan. Samtalen om trygghet, trivsel och förhållningssätt har därmed ökat inom klasserna. Målet i förra Likabehandlingsplanen om att ta fram en elevupplaga av densamma är uppfyllt. Den har skickats hem till alla hem och lagts ut på vår hemsida. Denna elevupplaga är nu integrerad i 2012 års upplaga av Likabehandlingsplanen. Främja och förebygga - Pedagoger, elever och föräldrar har tillsammans via klassråd, elevråd, och skolråd tagit fram ordningsregler som hör ihop med vår Likabehandlingsplan. Dessa ska hjälpa oss att förstå hur vi ska behandla varandra och hur vi ska göra om det uppstår besvärliga situationer. - Alla elever och vuxna i skolan ska förstå innehållet och känna sig delaktiga i Likabehandlingsplanen. Därför ska alla pedagoger ta upp och gå igenom den med barnen i sin klass/grupp under höst- och vårterminens första vecka och ordningsreglerna ska gås igenom. Pedagogerna ska också prata om vad ord som likvärdigt, kränkande behandling, trakasserier, diskriminering, mobbning, och de olika diskrimineringsgrunderna betyder. - På fritids ska pedagogerna ordna olika forum för att diskutera och arbeta med vår Likabehandlingsplan och våra ordningsregler. - Vi har en aktivt Trygghetsgrupp som arbetar kontinuerligt med eleverna om allas lika rättigheter och där Likabehandlingsplanen och dess innehåll ligger som grund för deras arbete. - På våra regelbundna klassråd tar vi upp och diskuterar likabehandling generellt. När något akut inträffar som strider mot vår Likabehandlingsplan tar vi upp det direkt och reder ut det omgående. - Pedagoger och elever ska ha kontinuerliga etiska och moraliska samtal tillsammans där vi lyfter fram aktuella händelser, både positiva och negativa. - Det ska vara en kontinuerlig kommunikation mellan fritids och skola om vad som sker/har skett under respektive verksamhet för att skapa en trygghet för barnen.

6 SID 5 (7) Mål, åtgärder och ansvar Mål Vi ska förbättra trygghet och säkerhet för våra elever i de områden där eleverna känner sig otrygga på vår skola. Åtgärder och ansvar - Vi ska omarbeta vår trygghetsenkät så att den ger oss svar på, på vilket sätt elever känner sig otrygga i de olika områden på skolan som de uppger. Ansvarig: Ledningsgruppen tillsammans med vår Trygghetsgrupp. - Klassråd ska vara schemalagda för alla klasser varje vecka. Så långt som möjligt ska berörd pedagog från fritids delta aktivt på klassrådet. Ansvarig: AE-ledare. - En gång i månaden träffas elevrådet på den schemalagda tiden för klassråd. Elevrådet ska ledas av en lärare och en pedagog från fritids Ansvarig: AE-ledare, klasslärare, elevrådsansvariga. - Vi ska ha Likabehandlingsplanen som en stående punkt på dagordningen på våra AE-möten. Ansvarig: AE-ledarna Upptäcka och utreda - Alla vuxna på skolan som upptäcker eller misstänker någon form av kränkning har ett ansvar att omgående ta tag i situationen och genom samtal med barn, inblandade vuxna och vårdnadshavare reda ut händelsen. Utredningen ska omfatta alla berörda parter och allsidigt belysa det inträffade. Rektor ska informeras. - Vid behov kan man ta hjälp av Trygghetsgruppen som också vid behov kan ta över utredningen. Rektor ska informeras. - Beroende på ärendets art är det antingen Trygghetsgruppen eller skolledningen som ansvarar för hur ett ärende ska handläggas. - Utredningen ska leda till att en åtgärdsplan upprättas. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Varje ärende skall dokumenteras och följas upp. - Utredningen är tidsbegränsad och får ta högst två veckor. Utredningen ska anpassas efter vilka parter som är inblandade.

7 SID 6 (7) Metoder och ansvar akut och långsiktigt GRUPP-nivå Pedagogerna inom förskoleklass, grundskola och fritidshem ansvarar för: - att se över om gruppsammansättningen behöver förändras - att tillsammans med barnen ha diskussioner i olika konstellationer om till exempel kränkningar, våld, mobbning och trakasserier - genomförande av samarbetsövningar i olika konstellationer INDIVID-nivå Trygghetsgruppen ansvarar för: - samtal med den utsatta samt den eller de som utsätter - samtal med berörda vuxna på skolan samt vårdnadshavare - informera skolledningen - utforma handlingsplan för den utsatte samt för den/dem som utsätter - att följa upp och utvärdera tillsammans med berörda parter MILJÖN ochverksamheten Skolledningen ansvarar för: - att vid behov förändra eller anpassa strukturer där det behövs i miljön och verksamheten - se till att det är tillräckligt många vuxna som ser eleverna på skolgården, i matsalen, i omklädningsrum och i korridorerna ORGANISATION och SAMHÄLLE Om inte skolan har den kompetens som behövs, eller har de befogenheter som krävs för att åtgärden ska kunna vidtas ska skolan söka hjälp från: - Skolstödsfunktionen på utbildningsförvaltningen - Barn - och ungdomspsykiatrin - Sociala myndigheter - Polis När utredningen är genomförd beslutar den som ansvarar för utredningen att genomföra insatser/åtgärder. Dessa ska syfta till att kränkningarna upphör samt förhindra att de återkommer.

8 SID 7 (7) Det är också lämpligt att använda "Åtgärdstrappan för ordningsregler" som en modell för åtgärder/utredning vid misstanke/upptäckt av trakasserier och andra kränkande handlingar. Dokumentation Varje utredning ska dokumenteras noggrant och innefatta alla samtal och åtgärder som vidtagits inom ramen för respektive utredning. Handlingarna arkiveras/diarieförs enligt de bestämmelser som gäller. Vi ska vara mycket noga med att tidsange all dokumentation och ange namn och personnummer på de inblandade så att det längre fram är lätt att gå tillbaka och se vilka åtgärder som vidtagits. Rektor ansvarar för bedömning av sekretess i samtliga ärenden. Kommunikation Genom bl.a. skolans Trygghetsgrupp har skolledning, pedagoger, övriga vuxna, elever och vårdnadshavare en god kommunikation när trakasserier eller andra kränkande handlingar upptäcks. Det finns goda rutiner för att följa upp det som skett (se Trygghetsplanen). Utvärdering och upprättande av ny Likabehandlingsplan Barnens synpunkter om Likabehandlingsplanen och hur den efterlevs på skolan ska beaktas och dokumenteras kontinuerligt på klassråden och tas med vid utvärdering och upprättande av ny plan. Likabehandlingsplanen ska följas upp regelbundet under läsåret och utvärderas en gång per läsår. Det sker i slutet på vårterminen genom klassråd, elevråd och skolråd, där barn och vårdnadshavare deltar. Utvärdering av Likabehandlingsplanen ingår som en del i den utvärdering som genomförs av pedagogerna under studiedagarna i juni. Utifrån genomförd utvärdering upprättas en ny plan varje år. Vårdnadshavare skall informeras om Likabehandlingsplanen via föräldramöten, skolråd och Johannes skolas hemsida Bilagor 1. Ordningsregler 2. Åtgärdstrappa

9 JOHANNES SKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 1 Ordningsregler Johannes skola På Johannes skola behandlas ALLA med respekt Det innebär att vi: - använder en trevlig samtalston, ett vårdat språk och att vi lyssnar när någon annan pratar - visar omtanke och förståelse för andra - inte gör någon illa genom att t.ex. retas, knuffas, mobba, frysa ut eller dra någon i håret På Johannes skola tar vi ett gemensamt ansvar för trivseln Det innebär att: - vi håller skolan ren och snygg - vi tar ansvar för och håller reda på våra saker och kläder - vi respekterar att skolan inte ansvarar för värdesaker som tas med hemifrån - vi inte äter godis, tuggummi eller annat snacks under skoldagen På Johannes skola tar vi ett gemensamt ansvar för vår arbetsro Det innebär att: - vi kommer i tid till lektioner, fritids och andra aktiviteter - vi stör inte under lektioner, på fritids eller under andra aktiviteter - vi lyssnar på och respekterar alla våra pedagoger, kamrater och andra vuxna På Johannes skola tar vi ett gemensamt ansvar för trygghet och säkerhet Det innebär att: - vi går ut på rasterna och under avsedd fritidsverksamhetstid - egna cyklar, sparkcyklar, rullskridskor eller skateboards endast används utanför skolans område - vi respekterar de lekzoner och spelregler som finns på skolgården - vi håller oss inom skolans område på raster och fritidstid - vi kastar inte grus, sten eller snöbollar - vi springer inte inomhus - vi sitter inte i fönstren, klättrar på räcken eller lutar oss över räckena i trapphusen eller ut ifrån fönstren - husdjur inte får vistas på skolans områden under skoldagen - vi p.g.a. allergi inte har nötter, eller mat med spår av nötter på skolan Johannes skola Stockholm. Upplaga Besöksadress Roslagsgatan 61

10 JOHANNES SKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 Åtgärdstrappa Åtgärder då elever inte följer skolans ordningsregler Steg I: Eleven får en tillsägelse Steg II: Samtal mellan pedagog och elev Steg III: Kontakt tas med vårdnadshavarna Steg IV: Vårdnadshavare och elev kallas till skolan för ett samtal med pedagog Steg V: Elevhälsomöte där vårdnadshavare, skolledare, skolsköterska, pedagog, i vissa fall eleven, deltar Steg VI: Kontakter tas med sociala myndigheter och ev. polis UPPLAGA