Oro och tvekan inför vaccination

Relevanta dokument
Hur bemöter vi föräldrar som är skeptiska till vaccin?

Fantastisk medicinsk framgång. Mycket hög vaccinationstäckning

Föräldrar ska vara informerade

Hur kan man som sjuksköterska/läkare förhålla sig till kritik eller skepsis mot vaccinationer?

Hur kan man som sjuksköterska/läkare förhålla sig till kritik eller skepsis mot vaccinationer?

Information och bemötande i samband med vaccination

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Aktuellt om vaccinationsprogrammet

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015

SVENSKARNAS INSTÄLLNING TILL OBLIGATORISK BARNVACCINATION

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Vägledning för vaccination

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogram för hela livet

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Att vaccinera äldre mot pneumokocker

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Remissvar EU-kommissionens förslag till RÅDETS REKOMMENDATION om stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

SHEA Ett nytt hälsoekonomiskt paradigm behövs det? Gustav Tinghög

Mässling och Kikhosta Finns de?

Barnvaccinationsprogrammet

Att vaccinera eller inte vaccinera sitt barn mot mässling-påssjukaröda

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar

ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 från Caroline Lucas, Bart Staes och Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

TBE - vaccinationsrekommenationer Vilka är de och varför?

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Influensavaccination- personal, kommunal vård 2018/2019

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Kikhosta- smittspårning

Pandemi vad innebär r det?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Lunch med smittskyddsläkaren

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom

Vad händer när vaccin tar slut?

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

Hur ser sjukdomarna ut?

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Riktlinjer vid exposition av mässling

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors upplevelser av möten med föräldrar som tvekar att vaccinera sina barn. Alexandra Aspioti Delija Malin Perttu 2016

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Fokus : HPV-vaccination. Pia Collberg

Remiss svar BLF - FoHM

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Sammanfattning. Revisionsfråga Har kommunstyrelsen och tekniska nämnden en tillfredställande intern kontroll av att upphandlade ramavtal följs.

Rotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Digitalisering i välfärdens tjänst

Vaccination från tvekan till tillit

Mässlingsutbrott i Göteborg

Vaccinationsfall för elevhälsan - Facit

Förändring, evidens och lärande

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Vaccinationer på BVC

Följt hemlandets vaccinationspolicy? CountryProfileSelect.

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

Vaccinationsprogrammet

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Hepatit grundkurs nov 2017

Hiv, hepatit och tuberkulos

Vilket skydd bör vårdpersonal ha och varför ska man genomföra massvaccination mot mässling?

Barnhälsovårdsdagarna Okt 2015 Ann Lindstrand

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Falldiskussion 13/11. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren

Herd Immunity & Replacement

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Transkript:

Folkhälsomyndigheten Utbildningsdag om vaccinationer för barn och unga Falun 28 nov 2018 Oro och tvekan inför vaccination aglindberg@gmail.com

Bakgrund Barnvaccinationer sparar globalt varje år miljoner liv och miljarder kronor Sjukdomarna blir ovanligare; erfarenheten minskar hos allmänhet och vårdpersonal Hotet från sjukdomarna bleknar och ersätts av oro för negativa effekter av vaccinerna

Nästan alla barn vaccineras Globalt blir de flesta barn i de flesta länder vaccinerade enligt nationella rekommendationer 2016 fick 86% av världens barn minst 1 dos mässlingsvaccin, i Europa och Nord/Syd-Amerika 94% (Casey et al, 2016) I Sverige får runt 97% av småbarnen de vacciner som rekommenderas - i ett frivilligt system!

Sverige: hög vaccinationstäckning 97,3% 96,8% 97,0% Källa: FoHM (BVC 2018 - barn födda 2015)

Vaccinationsprogram: Befolkningsperspektiv Regeringen beslutar Folkhälsomyndigheten ger underlag och utformar Landsting/Regioner upphandlar Barnhälsovården/Elevhälsan organiserar Enskilda BVC/skolor vaccinerar SmL (2004:168)

Vaccinationsprogram: Individuellt perspektiv 77 7 stick mot 9 (10) sjukdomar på 1 ½ år 18 mån 12 mån 3 mån 5 mån

Varför blir inte ALLA barn vaccinerade? Alla nås inte av erbjudandet Alla kan inte vaccineras (kontraindikationer) Några avstår medvetet av olika skäl Att aktivt neka till all vaccination är ovanligt I höginkomstländer typiskt 1-2% - osäkert om detta har ökat (Brewer et al, 2017) Hög anslutning utesluter inte oro och tveksamhet

Leask et al. BMC Pediatrics 2012;12:154 Leask. Improving communication about vaccination - "SARAH". Human factors, May 12, 2015

Vad kallas ifrågasättarna? Vaccinmotståndare, anti-vaxxers, foliehattar Vocal vaccine deniers VVDs (WHO) Tackar nej (vaccine rejectors or refusers ) Tveksamma: vaccine hesitancy Svåra att nå: hard-to-reach - underserved Parents who don t vaccinate Terminologin speglar vår hållning!

Skiftande orsaker Tveksamhet och oro varierar över tid, kultur, geografi, sociala nätverk - och olika vacciner (Ex: MPR i UK, Polio i Nigeria, hepb i Frankrike, HPV i Danmark ) Misstro mot vetenskap, myndigheter, experter ( faktaresistens ) Ökad tilltro till egen kunskap från alternativa källor (nätet!), magkänsla, mommy intuition

Hur svarar vi? (1) INFORMATION - närmast en reflex från det rationella samhället: fakta, statistik, riskbedömningar Det gick inte bra förr, utan vaccin Barnets immunsystem tål flera vacciner på en gång Mässlingsvaccin orsakar inte autism Barnvaccinerna innehåller inte kvicksilver etc.

Hur svarar vi? (2) Vädjar till SOLIDARITET - Vaccination av enskilda kan skydda ovaccinerade i omgivningen ( flockimmunitet ) Om nästan alla är immuna upphör smittspridningen Tröskeln varierar. För sjukdomar med hög smittsamhet krävs större andel immuna för att hindra spridning Ger indirekt skydd - via minskad expositionsrisk - inte ett individuellt skydd (immunitet)

Vad fungerar? Mycket publicerat om föräldrars och vårdpersonals attityder, kunskap, förtroende och tillit Många olika tips och råd om hur man kan kommunicera med tveksamma föräldrar Men, det finns relativt få studier som utvärderar vilka strategier som medför faktisk beteendeförändring vad ökar vaccinationsgraden?

Några exempel Chunking & checking Leask et al. BMC Pediatrics 2012;12:154 CASE Corroborate About me Science Explain/Advise - bekräfta, bemöt inte direkt - om mig; så här tänker jag - vetenskap, evidens - förklara, ge råd, ta ansvar Jacobson et al. Minn Med 2013;96(4):49 Shared decision-making Motiverande samtal ( motivational interviewing ; MI) Witteman. Pediatrics 2015;136(2):215-17

Var försiktig vid riskjämförelser större risk att träffas av blixten än att Att däremot jämföra risker som följer av ett beslut kan vara vägledande: mycket större risk för encefalit av sjukdomen mässling än av vaccination mot mässling Att hota med att man kan komma att ångra sig om man inte vaccinerar kan uppfattas som nedlåtande och oprofessionellt Mowbray et al. Vaccine 2016;34(28):3268-74

Psychological research shows that changing misconceptions is not easy people are more likely to vaccinate or be vaccinated if a health-care provider recommends it acknowledge your patients' concerns, engage with them, recommend vaccination, and get yourself or your children vaccinated Editorial. The Lancet Global Health. Vol 6, No 8, Aug 2018

Svåröverskådlig litteratur Kunskap och forskning om attityder och hälsobeteende (vaccinationer) redovisas inom olika fält: medicin, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, politik, beteendevetenskap Vi tar ofta beslut med hjälp av mentala genvägar, ( heuristik ), ett begrepp som bl.a. används inom risklitteratur och beteendevetenskap (t ex omission bias inaktivitet mer tilltalande än handling)

Brewer et al. Psychol Sci Public Interest 2017;18(3):149-207 (426 ref!)

Metoder som tycks fungera Hälsovårdspersonal förutsätter och rekommenderar Rutinbesök Tillgänglighet: här och nu Vissa krav alternativt belöningar ( incentives ) Brewer et al. Psychol Sci Public Interest 2017;18(3):149-207

Hur kan man som sjuksköterska/läkare förhålla sig till kritik eller skepsis mot vaccinationer? Kunnigt - men ren information är inte tillräcklig Lyssnande - mer än rättande och övertalande Välkomnande av frågor - stäm av Respektfullt - men inte undfallande Individuellt, personligt just det här barnets bästa Behåll kontakten