Innehållsförteckning 1. Framtidsvisin för Näringsliv/Besöksnäring Kiruna är en destinatin ch kmmun i världsklass. Genm ett kundrienterat värdskap, innvativt företagarklimat, gränslös samverkan ch trygg infrastruktur skapar vi ett hållbart, attraktivt samhälle ch en unik livsmiljö för företag, besökare ch talanger sm söker berikande upplevelser, utmaningar ch livskvalitet. 2. Inledning I detta inledande avsnitt ger vi en knkret beskrivning av arbetsmrådet Näringsliv/Besöksnäring i Kiruna kmmun. Denna beskrivning fungerar sm visinsarbetets utgångspunkt. Kirunas näringsliv förknippas främst med gruvindustri, turism ch rymd. Den traditinella sysselsättningsbasen finns inm gruvindustrin samt inm transprt ch verkstadsbranscherna sm är knutna till gruvindustrin (Kiruna kmmun, 2011). För att minska knjunkturberende är det viktigt att utveckla ett mer diversifierat näringsliv. Då är det möjligt att få en utveckling sm varar även den dag då gruvan inte går på högvarv. Om lika näringar sysselsätter arbetskraft ch skapar eknmiska resurser blir samhället mindre sårbart. Besöksnäringen i Kiruna är en viktig näring sm under den senaste 10 årsperiden nästan fördubblat sin msättning. Redan starka reseanledningar sm ICEHOTEL, naturupplevelser under både smmar ch vinter tillsammans med Nrrskensturism ch den pågående utvecklingen av rymdturism är viktiga bidrag till att turismens betydelse för kmmunen kmmer frtsätta växa. Kiruna Lappland sm är den största destinatinen i Nrrbtten har blivit utvald sm en av fem svenska destinatiner i den natinella satsningen Hållbar Destinatinsutveckling. Visinen är att bli Nrra Eurpas mest attraktiva resmål ch målet är att fördubbla msättningen till år 2020. Den unika miljön i mrådet är ett guldläge för turismen med rörd natur, arktiskt klimat, nrrsken, midnattsl ch tystnad. Men Kiruna bär ckså på ett histriskt arv. Den samiska ch den Trnedalska kulturen präglar både dåtid ch nutid. Kiruna är en stad med unika kulturmiljöer. Det gegrafiska läget är ckså en förutsättning för rymdverksamheten sm spelar str rll i Kiruna. Staden betraktas nämligen sm Sveriges rymdhuvudstad. Här finns Esrange sm är Sveriges enda rymdbas, Institutet för rymdfysik sm undersöker rymd ch atmsfär samt knstruerar instrument för att bland annat mäta nrrsken ch slvind. Här finns ckså Institutinen för rymdvetenskap, sm är en institutin vid Luleå Tekniska Universitet där framtidens rymdingenjörer ch rymdfrskare utbildas (ESA, 2010). Spaceprt Sweden är ett utvecklingsblag sm arbetar med att etablera den nya industrin rymdturism i Sverige. Uppdraget är att utveckla en världsledande rymdhamn sm erbjuder rymdresr för privatpersner ch tjänster för företag ch akademi (Spaceprt Sweden, 2012).
Den ttala arbetslösheten är frtfarande mycket lägre i Kiruna än riksgenmsnittet. Enligt Arbetsförmedlingen (2012) var arbetslösheten i riket i ktber i år 8,5 %, i Nrrbtten 9 % medan Kiruna endast låg på 5.1 %. När det gäller nyföretagande de senaste åren finns en spridning över flera branscher. Nystartade företag inm turism, knsultverksamhet ch handel var tydligt representerade mellan 2009 ch 2011 (Kiruna kmmun, 2011). Enligt rganisatinen Företagarna i Kiruna, är överlevnadsgraden för företag sm startas i här mycket hög. Av de företag sm startades 2008 finns efter tre år 89 % kvar, vilket är väldigt bra. Om enbart aktieblagen betraktas finns hela 92 % frtfarande kvar efter tre år (Hlmberg, 2012). Utifrån dessa siffrr verkar Kiruna vara en lönsam plats att driva företag på, vidare ska vi beskriva hur företagarna uppfattar situatinen. 2.1 Vad är syftet? Syftet med rapprten är att skapa en visin för Kirunas framtida näringslivsstruktur utifrån en gemensam kunskap m hur invånarna i kmmunen vill att utvecklingen ska bli. Målet är att frmulera en bild över vilka frågr företagen vill priritera för att kunna nå visinen. 2.2 Definitin När vi skriver Kiruna menar vi hela Kiruna kmmun inklusive tätrt ch landsbygd, m inget annat anges. 2.3 Presentatin av arbetsgruppen Näringsliv/Besöksnäring Ordförande: Anders Hultbr, (KIP) Kiruna kmmun Sekreterare: Erica Mattssn, Kiruna Lappland Ek För Sara Thuuri, Kiruna Lappland Ek För Deltagare: Jenny Söderström, Kristallen AB Fredrik Stenling, Sparbanken Nrd Susanne Jhnssn, Nrrlandsfnden Tny Järlström, Prgressum i Kiruna AB Åsa Hfslagare, Malmfältens Bilcity AB Kenneth Jhanssn, Hjalmar Lundbhmsgården Ek För Carina Jhnssn, Spaceprt Sweden AB Martina Rsenberg, Kiruna Lappland Ek För 3. Arbetssätt
Arbetet med visinen för Näringsliv/Besöksnäring har kmbinerat engagemang med delaktighet ch kunskap. Genm att utgå från hela näringslivskedjan sm kmmun/landsting, besöksnäring, rennäring, gruvnäring, ch tillverkningsindustri skapas en gemensam bild ur ett mfattande perspektiv. En av styrkrna har varit arbetsgruppens kmpetens ch erfarenheter från lika verksamhetsmråden i kmmunen. För att skapa en bred förankring hs företag, rganisatiner, kirunabr ch framtidens entreprenörer valde arbetsgruppen att genmföra intervjuer sm metd för att inhämta infrmatin. Målsättningen var att genmföra 65 intervjuer med företagare representerade i de viktigaste branscherna idag ch i framtiden. Antalet utförda intervjuer blev ttalt 42 st. efter brtfall sm bland annat kan ber på tidsbrist hs företagen, vilja att delta i arbetet, liten tr på att kunna påverka eller att infrmatin inte nått fram. Infrmatinsinhämtningen genmfördes via persnliga möten, telefn eller mejl. Ti likadana intervjufrågr ställdes till alla för att säkerställa att samma mråden berörts. Frågrna handlar m hur företagsklimatet ser ut, vilka behv företagen ch blivande företagare har samt hur de vill att framtiden ska se ut. Representanterna sm valdes ut verkar inm lika branscher i kmmunen, i stra sm små företag, belägna i Kiruna centrum ch på landsbygden. Detta för att skapa en så heltäckande bild av framtidens näringslivsstruktur sm möjligt. Intervjusvaren har sammanställts ch nggrant analyserats, dels sm helhet men även utifrån lika segment för att belysa eventuella skillnader mellan branscherna. Arbetets fkus har varit regelbundna möten i arbetsgruppen där intervjusvar, idéer ch förslag har diskuterats. Arbetsgruppen har även samverkat med andra visinsgrupper där gemensamma frågr bemötts. En annan del i arbetet har varit att anrdna seminarier ch frukstmöten med lika föreläsningar ch teman, där företagare ch kirunabr har välkmnats att delta. För att nå mrgndagens entreprenörer ch företagare har det skickats ut enkäter till sklungdmar med syfte att få in åsikter från dem sm kmmer att utgöra Kirunas framtid. 4. Kirunas näringsliv idag I följande avsnitt utgår vi från intervjusvaren för att beskriva dagens situatin inm Näringsliv/Besöksnäring samt utvecklingens riktning. Avsnittet består av en allmän beskrivning samt en redgörelse för aspekterna hållbarhet, jämställdhet samt landsbygdens förutsättningar. Stadsmvandlingen påverkar alla företagare i centrala Kiruna. I dagsläget finns r ch säkerhet inför hur stadsflytten ska gå tillväga ch vad sm kmmer att hända den kmmande tiden. Företagarna uppfattar infrmatin ch kmmunikatin angående stadsflytten sm bristfällig, vilket gör det svårt att kunna planera inför framtiden. Men trts denna säkerhet har de allra flesta intervjuade företag psitiv syn på framtiden ch trr på utveckling. Merparten har högt uppsatta mål för en lång tid framöver vilket gäller både företag i tätrt ch på landsbygden. Många trr på tillväxt ch stra utvecklingsmöjligheter ch satsar på att bli bäst inm sitt mråde. För företag i centrala Kiruna gäller detta förutsatt att stadsflytten fungerar.
Den bransch sm visar på störst framtidstr enligt Nrrlandsfndens knjunkturbarmeter är besöksnäringen. Detta går i linje med intervjusvaren från turismföretagen sm ser stra möjligheter att utvecklas i Kiruna. Enligt intervjuerna uppfattar inte de representanter sm arbetar inm kultursektrn framtiden sm lika psitiv. Ett av företagen beskriver en r kring vad sm kmmer hända med lkalerna när staden flyttas, eftersm verksamhetens bas är den kulturhistriska miljön. Ett annat företag framhåller även att det behöver satsas mer på kultur i kmmunen för att framtiden ska kunna se ljus ut. Rennäringens framtid ser inte heller se ljus ut enligt intervjuerna, då renskötsel kräver stra ytr sm i dagsläget blir allt mindre ch mindre. Där finns dels r för gruvplaner men ckså för stadsflytten ch knsekvensen av den med nya vägar. Förutsättningarna för företagarna inm handeln är att hitta lämpliga mråden för verksamheterna. Det är viktigt att inte glömma brt det gamla centrumet när det nya byggs, det måste förbli levande så inte lönsamheten försvinner. Även de sm är verksamma inm htellbranschen upplever prblematik med nytt läge när många bäddar kmmer att försvinna. Infrmatinen måste vara tydlig, kmmunikatin ch dialg mellan kmmun ch näringsliv är avgörande. Varje år genmför Svenskt Näringsliv en undersökning bland landets företagare för att kartlägga kmmunernas företagsklimat. Kiruna kmmun hamnade i år långt ned på rankningslistan, på plats 273 av de 290 kmmuner sm finns i Sverige (Svenskt Näringsliv, 2012). I samma undersökning år 2011 svarade 66 % av de tillfrågade företagen i Kiruna att de var missnöjda eller mycket missnöjda med kmmunens service till företagen (Svenskt Näringsliv, 2011). Intervjuerna visar att missnöjet bland annat grundar sig i långsamma handläggningstider för bygglv, detta beskrivs närmare på sida 9. Någt sm är psitivt är att Kirunas företag placerade kmmunen på första plats i Nrrbttens län för Bästa Tillväxt 2012. 85 aktieblag har ökat sin msättning, ökat antalet anställda ch gått med vinst (Syna, 2012). 4.1 Hållbarhet i näringslivet Det är viktigt att utveckla fler företag ch även fler branscher för att bredda näringslivet, det ger ett eknmiskt hållbart samhälle även i lågknjunktur. Vi kan se att det går åt rätt håll, där bland annat besöksnäringen numera ses sm en basnäring i Kiruna. I intervjuerna lyfts vikten av scial hållbarhet (bra skla, bra vård ch msrg), samt bstadsfrågan kpplad till kmpetensförsörjning sm viktiga förutsättningar för företagens utveckling i framtiden. Om fler människr kan bsätta sig här permanent skapas ckså ett underlag för att utveckla skla, vård ch msrg ch därmed ett tryggt samhälle. Det så kallade fly in fly ut fenmenet där många anställda pendlar för att jbba en vecka ch vara ledig en, är varken miljömässigt eller eknmiskt hållbart. 4.2 Hur skapas ett jämställt näringsliv? I dagsläget uppfattas Kirunas näringsliv inte riktigt jämställt. Det är till str del könsuppdelat ch arbetsmarknaden är i hög grad ensidig. Detta berr på att branscher sm traditinellt attraheras av män dminerar i kmmunen. Då gruvnäringen befinner sig i stark tillväxt skapas även gda förutsättningar för verkstadsindustrin ch byggbranschen, branscher sm länge varit ch frtfarande är mansdminerande. Enligt Kiruna kmmun (2011) är 85 % av arbetarna inm utvinning ch tillverkning män. Inm vård ch msrg dminerar kvinnr, sm år 2010 utgjrde 95 % av ttalt
sysselsatta i verksamhetsmrådet (Kiruna kmmun, 2011). Vi kan däremt se att det går mt rätt riktning ch att utveckling redan har skett. Till exempel ligger LKAB i framkant i jämställdhetsarbetet genm att långsiktigt arbeta med att öka andelen kvinnr inm gruvnäringen, vilket ckså har ökat kvinnrs andel inm utvinningssektrn i kmmunen. Den växande besöksnäringen bidrar ckså till att det finns fler arbetstillfällen för både kvinnr ch unga sm har större representatin inm detta mråde. Om kmmunen ska bli jämställd måste det erbjudas utvecklande arbeten, mångsidigt arbetsliv ch möjlighet till en meningsfull fritid för fler kvinnr än i dagsläget. Det måste satsas på att hela familjer ska kunna bsätta sig i kmmunen. Ett strt ch varierat kulturutbud ch möjlighet till att leva ett mdernt liv är viktiga faktrer. Det behövs fler män i traditinellt kvinnliga arbetstillfällen ch tvärt m för att minska balansen på krt sikt. På lång sikt behövs en förändring av beteendemönster ch attityder så att yrken inte betraktas sm typiskt manliga eller kvinnliga, mer eller mindre värda. Både andelen ch antalet kvinnr sm startade företag har ökat, främst inm branscherna hälsa ch skönhet samt turism. Av 113 nystartade företag år 2011 var 23 företag startade av kvinnr (Hlmberg, 2012). Men det visar att vi frtfarande måste bli bättre på att uppmuntra ch stimulera ett mjukare ch mer välkmnade samhälle för kvinnr, men det är ckså viktigt att öppna upp för ett näringsliv där än mer mångfald accepteras. Nysvenskarna är en enrm tillgång för Kiruna när ett strt behv av arbetskraft finns. 4.3 Förutsättningar på landsbygden De representanter sm driver företag på landsbygden menar att det finns stra möjligheter till utveckling, men att det är väldigt tufft att driva företag utanför tätrten. Stöd ch hjälp från mgivningen är viktigt ch samarbete är nyckeln till framgång på landsbygden. Man ser liknande behv sm i staden, sm väl fungerande infrastruktur ch möjlighet till snabb ch bra service, men representanterna beskriver att det är mycket större utmaning att verka på landsbygden. Ett av prblemen är att det är besvärligt att få jbb utförda på platser sm ligger långt från Kiruna centrum. Det är långa väntetider på hantverkare vilket gör att man måste utföra många jbb själv. Då försvinner värdefull tid sm skulle kunna användas till att fkusera på kärnverksamheten. För de turismföretag sm verkar utanför Kiruna tätrt är det perifera läget en knkurrensfaktr, med bl. a. närhet till naturen sm en viktig reseanledning. För dessa företag blir förutm den prblematik sm beskrivs van, även de fungerande kmmunikatinerna avgörande för möjlighet till tillväxt samt för säsngsförlängning utanför mer traditinella säsnger. Staden är berende av byarna ch tvärt m, därför är det så viktigt att det finns bra vägar, kmmunikatiner ch tillgång till bredband inm hela kmmunen. När det handlar m kmmunikatiner finns ett behv av att utveckla hanteringar via E tjänster för företagare på landsbygden, då det idag kan ta en hel dag att uträtta några få ärenden vilket varken är bra för miljö eller eknmi. Intervjusvaren visar även att man inte berörs av stadsmvandlingen på samma sätt sm i staden ch det finns inte samma prblematik med markfrågr.
Representanterna från landsbygden menar att delar av den kmmunala verksamheten bör decentraliseras. Svappavaara eller Vittangi kan vara fullgda alternativ sm skapar mervärde till den östra delen av kmmunen. En verksamhet skapar en annan, vilket kan generera i ett ökat intresse för att bedriva näring i mindre byar. På landsbygden skulle man kunna vara föregångare ch testa nya piltprjekt inm exempelvis skla för att se m det fungerar, m det ger gda resultat kan man sedan tillämpa detta i övriga samhället. Det är då en förutsättning att alla är flexibla för att våga testa nya saker ch det är viktigt med en öppenhet för förändringar ch nya idéer.
5. Framtidens näringsliv I följande stycke beskrivs vilka branscher sm företagarna samt sklungdmarna trr kmmer växa ch utvecklas i framtidens Kiruna. Detta presenteras utan inbördes rdning. Majriteten av de företag sm har intervjuats har en psitiv syn på framtiden ch vill utvecklas i Kiruna. Utifrån intervjusvaren kan man se att företagarna trr att besöksnäring med bland annat exklusiva ch extiska upplevelser samt rymdturism har str ptential att växa. Gruvindustrin med underleverantörer förväntas få en ljus framtid på både gtt ch nt. Handel trs ckså öka, framförallt eftersm turismen ökar men även för den stra köpkraft sm finns i Kiruna. Bygg ch fastighetsbranschen kmmer att växa enligt företagarna i ch med stadsmvandlingen. Enligt de enkätundersökningar sm gjrdes av sklungdmar framkm att de trr att besöknäring, gruvindustri samt vårdyrken ch skla kmmer växa framöver. De trr på en lång framtid för gruvindustrin, men att rymdindustrin ch besöksnäringen kmmer ikapp så småningm. 6. Vilka krafter påverkar framtidens utveckling? Nedan redgör vi för de utmaningar ch förutsättningar sm de intervjuade företagen anser är betydelsefulla för att kunna nå framtida utveckling ch tillväxt. Aspekterna är indelade i underrubriker utan inbördes rdning. En kmmuns uppdrag är att verka för företagsetablering, men ckså att marknadsföra kmmunen för att fler ska flytta in ch bsätta sig permanent (Berglund, 2012). Det är angeläget att skapa ett attraktivt samhälle sm bidrar till ett bra företagsklimat, där väl fungerande infrastruktur är en förutsättning. Det gäller att det finns bra bendemöjligheter så att företag ch anställda kan etablera sig. Samtidigt måste sklrna vara bra, vård ch msrg fungera samt erbjudas ett strt utbud av kultur ch fritidsaktiviteter för att flk ska vilja stanna på rten. 6.1 Attraktivt samhälle Då en av de stra utmaningarna är att lcka hit ch rekrytera människr är en utgångspunkt att skapa attraktiva livsmiljöer sm kan bidra till ökad inflyttning. Kirunas företagare menar ckså att ett attraktivt samhälle är en förutsättning för tillväxt på alla mråden, både för redan befintliga företag men även för företag sm ska etablera sig i framtiden. För att lcka människr hit, till en plats sm ligger långt från strstadens puls behövs ett rikt kulturliv ch en meningsfull fritid. Det är viktigt att det finns gda förutsättningar för att göra kultur till näring i Kiruna ch att den unika miljön tas tillvara på. Svalt klimat, rörd natur, stra avstånd ch gles bebyggelse kan vändas till unika fördelar m man riktar sig till rätt målgrupp. Dessa värden bör lyftas fram då det är på grund av naturen ch möjligheten till ett rikt friluftsliv många trivs så bra här. Fungerande samhällstjänster så sm skla, vård ch msrg är ett måste.
6.2 Tillgång till kmpetens I ett krtsiktigt perspektiv är en av de främsta utmaningarna för att näringslivet ska kunna utvecklas i Kiruna kmmun att finna en lösning på bstadsfrågan. Det gäller dels för människrna sm blir tvungna att evakueras på grund av stadsflytten, men ckså för dem sm ska anställas av företagen. Företagarna beskriver att det i dagsläget är väldigt svårt att rekrytera kmpetent persnal. De ser ett strt behv att hitta mer arbetskraft nu ch i framtiden, men bekymret är att det är bstadsbrist ch man kan inte erbjuda bende, vilket belyses både av aktörer inm Kiruna tätrt samt i Kirunafjällen. Detta förhindrar en nödvändig beflkningstillväxt. Ett annat prblem är fly in fly utfenmenet sm innebär att den önskade beflkningsökningen inte uppfylls, samt att många skattekrnr inte hamnar i kmmunen. Det är viktigt med insatser för att frma en tillvar för hela familjer så fler kan bsätta sig permanent istället för den pågående pendlingen. Sm tidigare beskrivits finns ett behv av ökad jämställdhet ch fler kvinnr i Kiruna, där brist på bstäder påverkar även möjligheten att kunna rekrytera fler kvinnr. 6.3 Bättre service ger bättre företagsklimat Enligt Svenskt Näringsliv (2012) finns ett tydligt samband mellan ett bra företagsklimat ch psitiv beflkningsutveckling, låg arbetslöshet samt en kmmunal eknmi i balans. En kmmuns service är förknippad med hur företagarna upplever företagsklimatet. Enligt intervjuerna handlar det främst m bemötande ch handläggningstider, vilket har str betydelse för företagens etablering ch expansin. Flertalet av intervjusvaren avsett bransch, visar att servicegraden i kmmunen behöver förbättras, framför allt för de företag sm verkar på landsbygden. Det finns idag ett missnöje med långa handläggningstider särskilt för bygglv, tillstånd ch markplanering vilket gör det svårt att planera inför framtiden. Genm att erbjuda snabbare ch bättre service skapas förutsättningar till fler ch växande företag i kmmunen. Det är inte heller riktigt att kmmunen bedriver verksamhet sm direkt knkurrerar med företagen så sm snöröjning, sklskjuts eller parkförvaltning. Många upplever även att de kmmunala tjänstemännens attityder mt företagande behöver förbättras. Hur tjänstemännen agerar har str betydelse för hur enkelt det är att starta, driva ch utveckla företag. Oavsett var ch till vem man vänder sig är det viktigt att få samma välkmnande budskap ch psitiva mttagande. Ju mer kunskap plitiker ch kmmunala tjänstemän har kring villkren att driva företag, dest större förutsättningar har de att ge företagen bra service. För samebyarna är bland det viktigaste att skapa förståelse för renskötselns villkr. De önskar att kmmunen tar verksamheterna på allvar ch tycker de är viktiga. Kirunas företagare efterfrågar fler kntaktytr ch dialg mellan kmmun ch företagare, så att företagen invlveras ch att inte beslut fattas utan verklighetsförankring. Det är även viktigt att företagarna sätter sig in i kmmunens verksamhet så båda parter kan förstå varandras perspektiv. 6.4 Samarbete skapar tillväxt Prgressum, Företagarna ch Kiruna Lappland betraktas sm värdefulla arenr sm företagen i dagsläget har tillgång till. Det sm verkar vara svårare att få till är samverkan
med kmmunen vilket merparten av företagarna efterlyser. Kmmunens syn på företagande ch samarbete med näringslivet är en avgörande faktr för bra företagsklimat. Genm samverkan är det möjligt att ta tillvara på kunskap sm redan finns. En av de tillfrågade företagsrepresentanterna efterfrågar en tydligare ansvarsfördelning mellan de lika frum sm finns tillgängliga för företagarna i Kiruna kmmun, exempelvis mellan näringsliv/besöksnäring ch htell/restauranger. Rennäringen lyfter även samarbete sm en viktig aspekt samt vikten av förståelse mellan lika näringar ch verksamheter. Ett knkret förslag för att öka både förståelsen ch samarbetet är att göra studiebesök. Att träffas kring lägerelden ch prata med varandra efterfrågas av flera av våra intervjuade representanter. Vikten av stöd både från kmmun ch från staten är str. 6.5 Tillgänglighet ch kmmunikatiner Betydelsen av gda kmmunikatiner till ch från samt inm Kiruna kmmun är erhört vital för tillväxt, för att en plats ska vara attraktiv ch för att lcka till sig kmpetens. Till gda kmmunikatiner hör även ett välutvecklat ch fungerande bredband i hela Kiruna kmmun. För att Kiruna ska kunna ta steget ch visa vägen mt en destinatin i världsklass ch målet m fördubblad msättning behöver Kiruna sm destinatin ett lyft, ch säkerställa att tillgänglighet ch servicenivå finns i den grad sm våra gäster ch researrangörer förväntar sig av en internatinellt attraktiv destinatin. Kiruna har i dagsläget bristfälliga kmmunikatiner inm destinatinen för att knyta samman ICEHOTEL, Kiruna Airprt, östra delen av kmmunen, Kiruna stad ch fjällen. Tidigare hade anläggningarna i Kirunafjällen tydliga säsnger. Vad sm skett de senaste åren är en utveckling av fler prdukter sm lett till säsngsförlängning, vilket kräver fungerande kmmunikatiner ch infrastruktur större delen av året. Vi behöver skapa förutsättningar för fungerande infrastruktur på destinatinen ch kppla samman turistiska målpunkter, året m. 6.6 Markfrågan I ch med det faktum att gruvan breder ut sig blir markfrågan en alltmer akut fråga för besöksnäring ch näringsliv ch däribland rennäringen. Det finns behv av tydligt utpekade mråden, dels för att kunna skapa en balans mellan rennäring ch besöksnäring så att näringarna kan samverka på bästa sätt. Rennäringen uttrycker str r kring det faktum att det blir allt trängre för dem att bedriva sin verksamhet. Renskötseln är i behv av stra ytr ch i takt med att gruvan breder ut sig. När staden flyttar ch gruvetableringarna ökar, minskar möjligheterna drastiskt för rennäringen att livnära sig på sin verksamhet. Vi behöver ckså skapa en tydlig plan över markanvändning ch översiktsplaner där turismen planeras in för att kunna ta tillvara på möjligheten med stadsmvandlingen samt kunna ta emt intresserade investerare ch vara tydliga till redan etablerade turismföretag inm hela kmmunen sm vill investera i sin verksamhet ch bygga ut.
Det handlar m att planera för en hållbar turism i framtidens Kiruna ch skapa en tydlig plan för nyetableringar ch för att attrahera investeringar inm besöksnäringen. 7. Hur når vi visinen? Skapa engagemang ch delaktighet för att jbba mt visinen ch uppsatta mål. Det behövs tydliga ansvarsmråden sm består av engagerade människr i näringslivet, samt människr sm har beslutanderätt. Kmmunikatinen i prcesserna måste fungera. Att det finns tydliga budskap ch mål att arbeta efter är avgörande. Samverkan mellan kmmun ch näringsliv måste förbättras. Det är viktigt att hitta frum för att träffa näringslivet kntinuerligt för att skapa samverkan ch nå fram kring plicy för näringslivet. Varje beslut sm ska tas ska kunna mätas mt visinen. Levandegör visinen ch sträva mt den, då skapas en levande prcess. Omvärlden gör att Kiruna måste jbba framåt. En ny situatin sm inte finns någn annanstans går ej att driva med den nrmala lagstiftningen. Det är viktigt att belysa fördelarna med vad sm händer i Kiruna, både lkalt sm natinellt. Företagen är i dag snabbare än samhället vilket gör att när samhället försöker reagera tappar företagen fart. När det går för långsamt skapas en avvaktande attityd. Istället för ett reaktivt samhälle vill vi ha ett praktivt, en agenda att luta sig mt vid investeringar. Människr vill bli uppmärksammande ch synas för sina insatser. Det behövs en tydlig strategi för vad sm händer när företag lämnar, för att få reda på mständigheterna. Det behövs ckså en plan för hur nya företag sm startas eller flyttar hit uppmärksammas. Viktigt att ta tillvara på den psitiva anda sm finns, men det är angeläget att ta tag i de svåra frågrna sm uppkmmer. Glöm inte landsbygd. Var finns landsbygdsprgrammet? Satsa på kulturen, sm kan bli en viktig näring i Kiruna.
8. Referenser Arbetsförmedlingen (2012) Carl Hanssn, Kiruna, telefnsamtal 2012 12 11. Berglund, L. (2012) Näringslivsutveckling i Kiruna kmmun, slutrapprt. Institutinen för Eknmi, teknik ch samhälle. Avdelningen för arbetsvetenskap. Universitetstryckeriet Luleå. ESA (2010) Eurpean Space Agency. URL: http://www.esa.int/swe/esa_in_yur_cuntry/sweden/kiruna_sveriges_rymdhuvudst ad. Hämtad 2012 12 12. Hlmberg, S. (2012) Verksamhetschef Företagarna i Kiruna, mejlkntakt nv dec 2012. Kiruna Kmmun (2011) Planeringsunderlag 2012 2013 Svenskt Näringsliv (2011) Bättre service för ett bättre lkalt företagsklimat. Svenskt Näringsliv (2012) Företagsklimat 2012. URL: http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00032/f_retagsklimat_2012_32 120a.pdf. Hämtad 2012 12 05 Syna (2012) Pressmeddelande.