Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig av arbetsbodar Etablerig av arbetsbodar och byggmaterial ca 1000m 2 iom ågra 100 m. Schaktupplag med återviig ca 3000m 2 iom ågra km Det behövs äve stora ytor för husbyggare. Byggmaterial och parkerig Sida 3 Sida 4 För varje km väg: Återviig på lokala masshaterigsplats iom ågo km istället för trasport till plats utaför Sta Det får plats 100st bilar på bilde Bergkross ågra veckor per år för att öka återviig upp till 70%. Uta bergkross ka vi återvia max 30%. Sida 5 Miskar CO2 utsläppe lika mycket som 8000st bilar som kör varje dag i Sta (typ Volvo V70 som kör 1.500mil per år). Miskar byggkostade med 200 miljoer om året. 1
Viste med plaerig av lokala upplag Sjötrasporter, ett alterativ till lastbilstrasporter för att miska CO2 utsläppe Tidigare plaläggig Tidigare bygglov Effektivare byggade Kortare byggtider Billigare etrepreader Billigare VA- och gatukostader både för Sta och för fastighetsägare Miljövister med midre CO2 utsläpp Sida 7 Sida 8 Bygglov Frågeställigar som bör aalyseras: Vi är ite välkoma med våra schaktupplag Plastöd Stradskydd Tillståd eligt 9 kap MB för miljöfarlig verksamhet Måga frågor Vi måste ha bra iformatio Ägarförhållade Och ma bör arbeta fram bra iformatiosmaterial tillsammas Arredatorer eller adra yttjaderättshavare Boede i ärhete Markes uvarade och framtida avädig Efterföljade effekter Sida 9 Aalys lämad till lässtyrelse 2. Trädgårdsstade Återviigsområde 22 22 22 7. Breviksväge/Tramyraväge 1. Brädgårdsområdet 1:112 1:112 Del av område 1 tas ur bruk höste 2010 e 44 1:395 1:395 Område 1 1:111 1:111 10. Breviksväge/Bofiksväge Område 3 äge äsv Ifartsväg 33 Pil väg 1:396 1:396 m Slu Täkbara platser för schaktoch etablerigsytor Sida 10 Stradalle STRAND STRAND 55 Område 2 1:390 1:390 1:432 1:432 1:394 1:394 1:110 1:110 Område 4. 1:392 1:392 Bullervall 9. Lertag 5. Förskoletomte (Rakstaväge) 1:393 1:393 1:391 1:391 1:109 1:109 1:389 1:389 8. Tegelbruket rpri Måla 11 Teckeförklarig 1:400 1:400 0 35 17 17 10 10 99 88 77 11 m 70 18 18 66 19 19 55 äge GRINDSTUGAN GRINDSTUGAN ge vä rk Bjö 11 11 v ärs 3. Västra Storäge g Vä fias So ria 77 Ma 6. Ullbergsväge Stradskydd 12 12 14 14 15 15BILDHUGGAREN BILDHUGGAREN 16 16 st Ko GRINDSTOLPEN GRINDSTOLPEN ge vä sö re Ty Schaktupplag 1:388 1:388 4. Uddby Stradväg Ebart etablerigsplats äg s V se 2
Ifart till Återviiområde Återviigsområde Sadigssad Krossig med käftkross till 0-150 Regelverk som aväds vid aläggigsetrepreader AMA Aläggig LOU (Lage om offetlig upphadlig) AB04 (Allmäa Bestämmelser) AMA Aläggig (Allmä material- och arbetsbeskrivig för aläggigsarbete) VA-ledigar Vägöverbyggad Tele / El 3
AMA Aläggig, Vägöverbyggad AMA Aläggig, VA Resterade fyllig med t.ex. fiberg, grus, lera me ej lösa leror. Asfalt Bärlager, bergkross 0-32 Förstärkigslager, bergkross 0-150 Ledigsbädd Krigfyllig med Sopsad. Masshaterig av material iom aläggigsetrepreader Det börjar med e geotekisk udersökig som ligger till grud för projekterige. Vid projekterige ka ma få fram alla mägder som t.ex. schakt av jord och berg samt fyllig för väg och ledigar. Dom olika mägdera av schakt och fyllig läggs i i ett kodsystem eligt AMA Aläggig. AMA Aläggigs kodsystem När ma har alla mägder eligt AMA kod så gör ma beräkigar på hur jordschakt och bergschakt ka återavädas iom etrepreade. Uder respektive AMA koder skriver ma i Fall A som betyder att materialet ska återavädas iom etrepreade och Fall B för material som ska köras bort frå etrepreade. Jordschakt frå de gamla väge ka t.ex. avädas till justerig av e slät eller bullervall. Då står det uder aktuell AMA kod som Fall A. Beställare styr i upphadlige hur schaktmassor ska avädas Asfalt iehållade stekolstjära Allt måste vara trasparat och stå med reda i upphadlige så alla abudsgivare har samma förutsättigar. Ma ka tillhadahålla platser för haterig av schaktmassor. Ma ka tillhadahålla material (schaktmassor) frå tidigare etrepreader och köpa i överblivet material frå avslutade etrepreader. Breviksväge ca 10km Återviig? NCC hjälpte till med e utredig och åtgärdsförslag 4
Borrprov medeltjocklek 140mm=350kg/m2 X Tekiska kotoret Borrprov Ca 4-5 cm = 115 kg/m2 Iehåller stekolstjära och ka återvias som kallbladad asfalt. Tekiska kotoret NCC:s utredig ger tre olika förslag av beläggigar med miljöaalys 1. Helt y beläggig Förbrukig av eergiresurser: 4.344 GJ = 123.000 m 3 /diesel Kostad: 4.918.000 kr Årskostad 22,60 kr/m2 2. Kallt budet bärlager, varmt bidlager och varmt slitlager Förbrukig av eergiresurser: 3.221 GJ = 91.000 m 3 /diesel Kostad: 2.996.000 kr Årskostad 14,70 kr/m2 3. Kallt budet bärlager, kallt bidlager och varmt slitlager Förbrukig av eergiresurser: 2.542 GJ = 72.000 m 3 /diesel Kostad: 2.950.000 kr Årskostad 20,30 kr/m2 Återviig av asfalt på Breviksväge 10km ca 20.000 to (=ca 1.540 st boggilaster) Varav 4.500 to iom Orräsets detaljpla 2km. Åtgärdsförslag 2: 3.000 to (ca 230 st laster) återviig som obudet bärlager. 1.500 to (ca 115 st laster) återviig som budet bärlager (Mobilt kallbladad asfalt). Återviig miskar co 2 utsläppe (alt.2) jämfört med (alt.1) y beläggig Ekoomisk viig iom Orräsets detaljpla (som är 2 km av Breviksväges 10 km) Återviig (alt.2) är 1,9 miljoer billigare ä att lägga y asfaltbeläggig (alt.1). Kostad per fastighet är 36.000kr (iom Orräsets detaljpla är det 53 st fastigheter) Lika mycket som 42st bilar som kör varje dag (ca 1.500mil per år) (uder 2års byggtid om bile drar 0,5 liter diesel per mil) 5
Fräser övre 2/3 av beläggige och aväder som obudet bärlager Kallbladar AG asfalt av de edre 1/3 som iehåller stekolstjära Mobilt kallbladigsverk (NCC) 1:120 1:146 Vi sökte marklov på dea yta för kallbladig ågra dagar om året av de föroread asfalt 31 BREVIK 1:1 44 Tostige 2.500m2 Kalvfjärde 0 30 60 m 6