2 Nuvarande förhållanden

2 Nuvarande förhållanden 2.1 Områdets karaktär Södra Kungsvägen följer Lidingöbanan från Bodalsvägen och förbi Dalénumområdet där utredningsområdet börjar. Vägen korsar Lidingöbanan och passerar genom ett område som domineras av förhållandevis tät villabebyggelse. Efter Kottlavägens anslutning, vid Mölna, passerar vägen över ett obebyggt grönområde som sträcker sig mellan Kottlasjön och Lilla Värtan. Vid Högberga ansluter som korsar Lidingöbanan och fortsätter på Lidingöbanans norra sida med bebyggelse på södra sidan och naturområde norr om vägen. Södra Kungsvägen övergår till en lokalgata och fortsätter genom Brevik, ett område huvudsakligen bestående av villabebyggelse. Figur 12. Mölna ängar. 2.2 Befolkning och näringsliv Lidingö stad har en befolkning på drygt 42 000 personer. Av dessa bor drygt 3 000 i Skärsätra. Skärsätra är den stadsdel som större delen av den utredda sträckan av Södra Kungsvägen passerar igenom. Södra Kungsvägen trafikförsörjer också områdena Brevik och Käppala med ca 8 000 invånare. Inga större företag finns inom utredningsområdet. Söder om Södra Kungsvägen och väster om den utredda sträckan finns Dalénumområdet där bland annat AGA har verksamhet. En omvandling av området till bostadsbebyggelse planeras för närvarande. Även Gåshaga, öster om utredningsområdet, har tidigare varit ett industriområde. Där har en omvandling till bostäder och arbetsplatser pågått under flera år. På Lidingö finns flera konferensanläggningar och några nyttjar Södra Kungsvägen för sina transporter. I Käppala finns ett reningsverk, Käppalaverket, insprängt i berget. 2.3 Väg- och järnvägsstandard Södra Kungsvägens linjeföringsstandard på sträckan Skärsätra Kottla är god på gränsen till mindre god. Vid Högberga efter korsningen med Lidingöbanan finns en tvär kurva med radie ca 25 m vilket är låg standard med hänsyn till stoppsikt, detta i anslutning till en plankorsning med Lidingöbanan. Järnvägen korsas vid två plankorsningar, Skärsätra och Högberga. Vid Skärsätra ansluter dessutom två lokalgator i två trevägskorsningar norr respektive söder om järnvägskorsningen. På norra sidan fortsätter Södra Kungsvägens förlängning och ansluter till Söderliden/Pyrolavägen. På södra sidan ansluter lokalgatan Gustaf Daléns väg. Vägbredden är generellt 7 m med en breddökning till 8 m genom villabebyggelsen vid Kottla. Lidingöbanan är järnvägsklassad och går i enkelspår genom området. Banan kommer att klassas om till spårväg. På den aktuella sträckan har Lidingöbanan i dag tre plankorsningar för trafik, Södra Kungsvägen vid Skärsätra, Kottlavägen och Södra Kungsvägen vid Högberga samt flera plankorsningar för gående. Spåret har en maxlutning på 30 promille och vertikalradier, Rv, på som minst 1000 m. 2.4 Trafik 2.4.1 Biltrafi kfl öden och vägkapacitet En trafikmätning har genomförts under 2007 för den aktuella delen av Södra Kungsvägen och de anslutande vägarna Pyrolavägen, Kottlavägen och. Trafikmätningen genomfördes i december och mätningen har kontrollerats mot senare mätningar i april 2008 för ett urval av mätpunkterna. De uppmätta flödena har omräknats till Kottlavägen Mätning dec 2007 Mätning april 2008 Mätning 2002 6 400 end. 3 dgr-v) 3 343 4%) Pyrolavägen 6 800 8%), osäkra mätdata 3 400 4%) S:a Kungsvägen 2 825 3%) 5 900 6%) 2 500 5%) 13 715 13 670 5%) 11 426 5%) 11 200 5%) 10 200 5%) 10 206 5%) S:a Kungsvägen 9 200 5%) 12 006 5%) 6 500 10 800 5%) 6 500?%), osäkra mätdata 12 600 5 300 3%) 12 029 5%) 10 800 5%) Figur 13. Dagens trafi k vardagsdygnstrafi k, andel tung trafi k inom parentes) årsmedeldygnstrafik ÅDT) enligt uppräkningsfaktorer som används i Stockholms Stad. Flödena på Södra Kungsvägen fram till anslutningen med varierar mellan ca 13 700 fordon/dygn och ca 12 000 fordon/ dygn. Pyrolavägen har 3 300 fordon/dygn vid anslutningen med Södra Kungsvägen, Kottlavägen 2 800 fordon/dygn och ca 6 800 fordon/dygn. Trafikflödet på Södra Kungsvägens fortsättning efter anslutningen med ligger på 6 500 fordon/dygn. Andelen tung trafik är 5-6 % på huvudstråket Södra Kungsvägen- och 3-4 % på de flesta av de anslutande gatorna. Trafikökning mellan 2002 och 2007 har varit relativt kraftig och kan förklaras av den utbyggnad som skett i Gåshaga under den perioden. I och med de trafikmängder som idag förekommer har man under högtrafik kapacitetsproblem i samband med bomfällning. Köerna växer till snabbt och blir stundvis långa, vilket skapar fördröjningar för biltrafikanterna. I ett utlåtande från KTH 2002) har man gjort bedömningen att kapaciteten är otillräcklig med omfattande köbildning som påföljd där färdhastigheterna ligger kring 15 km/h under morgonens högtrafik. Med ökade trafikmängder ökar de negativa effekter som märks med dagens trafik. För att göra bedömningar om framtiden har en enkel trafikprognos gjorts för Södra Kungsvägen samt angränsande vägar för år 2025. Prognosen utgår från de trafikmätningar som gjorts, uppgifter om tillkommande bostadsbebyggelse, samt bedömningar om den allmänna trafikutvecklingen. Den allmänna trafikutvecklingen har att göra med andra förutsättningar som påverkar efterfrågan och utbud på resandet bl.a. kollektivtrafikutbudet, bränslepriser och betalningsvilja etc. I bilaga PM Trafik beskrivs närmare förutsättningarna för bedömningen av de framtida trafikflödena inom utredningsområdet. S:a Kungsvägen 17 800 3 700 14 900 Pyrolavägen Kottlavägen 13 300 3 400 15 700 Figur 14. Trafi kprognos 2025 vardagsdygnstrafi k) 8 900 8 500 Prognos år 2025 S:a Kungsvägen 12 Södra Huvudleden Skärsätra-Högberga, trafikutredning

Mellan 2007 och 2025 bedöms trafiken öka med 1,5 % per år på Södra Kungsvägen. Detta ger en total trafikökning på ca 30 % mellan 2007 och 2025 vilket som exempel resulterar i ett beräknat trafikflöde på ca 14 900 fordon/dygn vid Skärsätra hållplats. Åtgärder för att förbättra framkomligheten på Södra Kungsvägen är motiverade redan idag och behovet av åtgärder kommer att öka i framtiden med den prognostiserade trafikökningen som är att vänta trots de satsningar som planeras och diskuteras inom kollektivtrafiksystemet. 2.4.2 Gång- och cykeltrafi k I väst-östlig riktning finns två övergripande gång- och cykelstråk genom området. Ett gång- och cykelstråk kommer från väster norr om Södra Kungsvägen, passerar över Pyrolavägen och förbi Skärsätra hållplats. Gång- och cykelvägen korsar sedan Lidingöbanan vid en plankorsning och fortsätter strax söder om banan, över Kottlavägen och genom Mölna ängar tills dess att den ansluter till Södra Kungsvägen igen. Det andra viktiga gång- och cykelstråket går längs Södra Kungsvägen söder om Lidingöbanan på en separat gång- och cykelbana utom mellan Parksätravägen och Tykövägen där stråket går i blandtrafik. Idag finns sju möjliga plankorsningar för gående och cyklister att ta sig över Lidingöbanan, varav fyra är ordnade gångpassager med gångfållor. Övriga tre sker i samband med korsande bilvägar med bommar. Det finns även sju övergångsställen över Södra Kungsvägen, varav fyra är signalreglerade. Väg och järnväg utgör en kraftig barriär för den korsande gång- och cykeltrafiken då samtliga gångoch cykelpassager sker i plan med väg och järnväg. Figur 15. Framkomligheten och trafi ksäkerheten är bristfällig vid plankorsningarna. Södra Huvudleden Skärsätra-Högberga, trafikutredning Situationen för skolbarn söder om väg och järnväg bedöms som särskilt besvärlig då Skärsätra skola ligger norr därom. Förutom att skolvägen är farlig och utgör en faktisk trafiksäkerhetsrisk, så skapar den en otrygghet hos föräldrar som ökar incitamentet att skjutsa barnen till skolan. Förutom att detta skapar ett onödigt bilanvändande så inverkar det negativt på barnens hälsa och deras framtida preferenser för val av färdmedel. Att som barn kunna röra sig på egen hand, framförallt till och från skola, är ett värde som befästs i den praktiska tillämpningen av Sveriges anslutning till FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen. I det transportpolitiska delmålet Ett tillgängligt transportsystem finns en tolkning som rör barn och där det framgår att när man anpassar transportsystemet för barns behov handlar det bl.a. om att samhället ska bli tillgängligt för barn, d.v.s. att barnet kan ta sig fram på egen hand i samhället utan att vara hänvisade till att bli skjutsade av vuxna. 2.4.3 Kollektivtrafi k Kollektivtrafiken i området består av Lidingöbanan samt ett par busslinjer. Lidingöbanan har idag tre hållplatser inom utredningsområdet: Skärsätra, Kottla och Högberga. Banan trafikeras med 10-minuterstrafik under vardagar och 20- eller 30-minuterstrafik under tidiga morgnar, kvällar och helger. Busstrafiken i området består av linje 201 som utgår från Kottla och går via Lidingö centrum till Ropsten. Dessutom finns en nattlinje 291 som trafikerar sträckan Sergels torg Ropsten Gåshaga och som passerar utredningsområdet via Södra Kungsvägen. Närtrafiklinjen 921 mellan Servicehuset Tor Lidingö centrum) och Käppala passerar utredningsområdet längs Södra Kungsvägen. Antalet kollektivtrafikresenärer över Lidingöbron var ca 20 000 personer/dygn 1999). Enligt infartsräkning vid Ropsten 2001 var andelen resenärer som färdades med bil+mc 71 %, med buss 19 % och med Lidingöbanan 10 %. Motsvarande andelsräkning vid Skärsätra saknas. I ett expertutlåtande från KTH oktober 2002 Avdelningen trafik- och logistik) görs en överslagsmässig beräkning som visar att andelen resande med Lidingöbanan under maxtimmen är ca 42 % av det totala resandet förbi Skärsätra. Fordonsmaterialet på Lidingöbanan, som anskaffades för 50 år sedan, måste inom kort bytas ut. Samtidigt är maxkapaciteten uppnådd med nuvarande 3-vagnarssätt i 10-minuterstrafik. Under de senaste åren har det genomförts flera utredningar och förts diskussioner om den framtida kollektivtrafiken på Lidingö och framförallt Lidingöbanans framtid. I den senaste rapporten från SL Långsiktiga kollektivtrafikplanen för Lidingö PLAN-rapport 2007:2) utreds flera olika alternativ för utvecklingen av kollektivtrafiken på Lidingö. Där framgår att senast under 2008 behöver Landstingsfullmäktige ta beslut om Lidingöbanans framtid. I dagsläget bedöms bana och fordon kunna vidmakthållas utan upprustning fram till 2011. De alternativ som analyseras i planen är: Jämförelsealternativ A) med dagens utbud fast med ny vagnpark på Lidingöbanan, Bussalternativ B), Lidingöbanan i två olika sträckningar vid centrum C1 & C2) Tunnelbana till Lidingö C eller till Dalénum D1 & D2). Sammanfattningsvis pekar analysen på att bussalternativet B) ger de största trafikantvinsterna och uppvisar den största samhällsekonomiska vinsten av de studerade alternativen. Då är dock inte effekterna av en sammankoppling med en eventuell spårvägslinje i Ropsten och trängsel på Södra Kungsvägen beaktade. Dessutom har det faktum att Lidingöbanan redan finns idag ett värde i sig. År 2002 tillsattes en arbetsgrupp med representanter från SL, Busslink, Tekniska kontoret, Stadsbyggnadskontoret och Stadsledningskontoret. Syftet med arbetet var att utreda vilken roll kollektivtrafiken kan spela i ett framtidsperspektiv. Slutsatserna som presenteras i utredningen bygger på gruppens diskussioner utifrån samlad erfarenhet och kompetens, samt information som presenterats i en undersökning av resandeströmmar genomförd av ÅF Trafikkompetens AB, SL:s kapacitetsutredning för Lidingöbanan och Stockholms stads redovisning av framtida planer för Ropsten, Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Utredningen kom till slutsatsen att de viktigaste åtgärderna för att skapa en väl fungerande kollektivtrafikförsörjning på södra Lidingö är: Byte av spårvagnar på Lidingöbanan. Upprustning av bytespunkten och ett långsiktigt säkrande av infartsparkering i Ropsten. Konkreta åtgärder som dessutom bör genomföras är att bygga fler cykelparkeringar längs Lidingöbanan och skapa en bättre tvärförbindelse Larsberg - Lidingö centrum. 13

I ett expertutlåtandet från KTH 2002) rekommenderas att planeringen för den framtida trafikförsörjningen för södra Lidingö baseras på förbättringar för såväl kollektivtrafik som vägtrafik. 2.4.4 Trafi ksäkerhet Mellan 1986 och 2007 har 41 olyckor med personskador inrapporterats på den aktuella sträckan av Södra Kungsvägen och. Detta är polisrapporterade olyckor, förutom dessa tillkommer de olyckor som är sjukhusrapporterade men ej polisrapporterade och de olyckor som klaras ut på platsen privat utan inblandning av någon offentlig person. Det innebär att det faktiska antalet olyckor troligtvis är större. Av dessa har en övervägande del skett mellan motorfordon, 6 olyckor har dock inneburit att oskyddade trafikanter har blivit skadade. Totalt har ingen olycka resulterat i dödsfall under den aktuella perioden, 9 olyckor har åsamkat svår personskada medan resten, 32 olyckor, resulterat i lindrig personskada. Sett över hela Södra Kungsvägen inom utredningsområdet är det singelolyckor, upphinnandeolyckor, avsvängningsolyckor och korsandeolyckor som står för den största andelen olyckor med ca 15-20 procent vardera. De olyckor som procentuellt sett står för högsta andelen svåra olyckor är dock mötesolyckor där 75 procent fått detta utfall. En annan grupp av olyckor som är överrepresenterade när det gäller svårt skadade är olyckorna med oskyddade trafikanter där även motorfordon varit inblandade. De flesta av de inträffade olyckorna med personskador har inträffat i korsningar mellan större vägar och vid korsningarna med Lidingöbanan. 22 olyckor har skett i anslutning till någon av korsningarna Södra Kungsvägen-Pyrolavägen-Lidingöbanan, Södra Kungsvägen- Kottlavägen eller Södra Kungsvägen-. 6 olyckor har inträffat i korsningar med lokalgator och de övriga olyckorna på sträcka eller vid gång- och cykelpassager. Av olyckorna med oskyddade trafikanter inblandade har tre av dessa inträffat på eller i anslutning till gång- och cykelpassage vid korsningarna utmed vägen. Ur olycksstatistiken kan konstateras att riskerna för olyckor är störst mellan motorfordon i de större korsningarna längs den studerade sträckan. Detta kan i de oreglerade korsningarna delvis förklaras av de höga trafikmängderna som leder till stressat agerande från trafikanterna för att komma ut på Södra Kungsvägen. De oskyddade trafikanterna är i förhållandevis liten utsträckning inblandade i trafikolyckor. Inte desto mindre upplever många gående och cyklister en otrygghet när de färdas längs Södra Kungsvägen. Detta är särskilt tydligt mellan Parksätravägen och Kottlavägen där många oskyddade trafikanter rör sig i gatumiljö och där det inte finns en separat cykelbana. Hastigheten på denna sträcka är begränsad till 30 km/tim. Tabell 02. Polisrapporterade personskadeolyckor 1986-2007. Olyckstyp MF=motorfordon) Antal olyckor Antal olyckor fördelade på skadegrad Död Svår Lindrig Singel MF) 8 0 2 6 Möte MF) 4 0 3 1 Upphinnande MF) 7 0 0 7 Avsväng MF) 6 0 0 6 Korsande MF) 7 0 0 7 Cykel/moped MF) 1 0 1 0 Fotgängare MF) 1 0 1 0 Fotgängare/cykel/moped 4 0 2 2 Okänd 3 0 0 3 Totalt 41 0 9 32 Figur 16. Olycksdrabbad sträcka vid Mölna ängar. Figur 17. Olycksdrabbad korsning med Lidingöbanan i Skärsätra. Figur 18. Olycksdrabbad korsning med Kottlavägen. 14 Södra Huvudleden Skärsätra-Högberga, trafikutredning

Norrlide Mölna Vändplan Södra Huvudleden Skärsätra-Högberga, trafikutredning 2 Nuvarande förhållanden Pilvägen Pilvägen Vinkelv. Bertilsbergsv ägen Kottlavägen Vinkelvägen Skärsätra hpl gen Sämundsvä Stallbacken 15 Sommarhemsv. Läger- SKÄRSÄTRA Skärsätra skola Kottla hpl MÖLNA Högberga hpl Eddavägen Idunavägen Däldvägen Tykövägen Mölnavägen Kraftlinjen Kottlavägen Idunavägen Snorrevägen Solrosvägen Tykövägen Parkvägen Linnéavägen vägen Gavelvägen Sveavägen Mistelvägen Pyrolavägen Almvägen Söderliden Violstigen Sveavägen Pyrolavägen Saltsjöv Utsiktsvägen Näckrosvägen Centralvägen Tornvägen Parkvägen Liljevägen Törnrosvägen Primulavägen Nysätravägen Törnrosvägen T Granrisstigen Parksätravägen Djupadalsvägen Bergsätravägen Parkrosvägen Stockrosvägen Kottlasjön Södra Kungsvägen M ölnaån Södra Kungsvägen Stenbacksstigen Södra Kungsvägen 0 50 100 200 meter Södra Kungsvägen rsätra hamnväg Gustaf Daléns väg Raoul Wallenbergs väg Kappsta Polisrapporterade personskadeolyckor på Södra Kungsvägen / 1986-2007 Svår olycka Lindrig olycka Lidingöbanan Mölna ängar Lilla Värtan Parksätravägen Nysätravägen Figur 19. Polisrapporterade personskadeolyckor på Södra Kungsvägen/ 1986-2007.

2.5 Ledningar Befintliga ledningar har översiktligt inventerats med hjälp av digitala ledningskartor som erhållits från respektive ledningsägare. Nedan redovisas i stora drag de befintliga ledningar som bedöms bli påverkade av de olika vägalternativen i denna trafikutredning. 2.5.1 VA-ledningar Ett VA-stråk S600, V300, D300-400) går längs Södra Kungsvägen från anslut-ningen mot Pyrolavägen västerut och vidare söderut i Skärsätra hamnväg. Från Pyrolavägens anslutning går ett VA-stråk S250, V225, D250-500, TS315) österut med anslutning mot Parksätravägen. Vid Parksätravägen ansluter även VA-ledningar från Tornvägen, Parkvägen och Idunavägen. Från Parkvägen/Parksätravägen och längs gångvägen söder om Lidingöbanan finns ett VA-stråk S225-300, D400) fram till Skärsätra skola där ledningarna korsar Lidingöbanan. I Kottlavägen finns ett VA-stråk S160, D160, V300, V50). Vattenledningen V300) korsar Lidingöbanan vid Kottla hållplats. Något öster om Kottla håll-plats finns en vattenledning V500) som korsar Lidingöbanan och går vidare över ängsmarken vid Mölna. Vattenledningen V500) korsar Södra Kungsvägen vid Mölnaån och följer se-dan Södra Kungsvägen till Högberga. Vid Högberga går en vattenledning V300) parallellt med kraftledningsgatan och korsar Lidingöbanan och. Södra Kungsvägen väster om nuvarande korsning med Lidingöbanan vid Skär-sätra, inkl. Pyrolavägen avvattnas västerut med dagvatten ledning som går i Skärsätra hamnväg och vidare ut i Lilla Värtan. Från korsningen med Lidingöbanan och vidare österut till Samundsvägen/Tykövägen avvattnas med ledningar som går till Parksätravägen och vidare söderut till Lilla Värtan. Från Samundsvägen/Tykövägen och vidare österut mot Högberga avvattnas Södra Kungsvägen med ledningar och diken som leds till Mölnaån. 2.5.2 Fjärrvärme En fjärrvärmeledning följer i princip Lidingöbanan från Skärsätra till Kottla hållplats och därefter över ängsmarken vid Mölna och vidare längs Södra Kungsvägen till Högberga och. Från Skärsätra fram till Parkvägen/Parksätravägen går ledningen på norra sidan om Lidingöbanan. Vid Parkvägen/Parksätravägen korsar ledningen Lidingöbanan och fortsätter söder om Lidingöbanan fram till Kottla hållplats. Där Södra Kungsvägen korsar Mölnaån korsar även fjärrvärmeledning vägen, från norra till södra sidan. Ledningen fortsätter på södra sidan fram till vägkor-set vid Högberga där ledningen korsar Södra Kungsvägen och fortsätter väster om anslutningsvägen till. Ledningen korsar Lidingöbanan och fortsätter österut på norra sidan om. 2.5.3 El-ledningar Från Skärsätra hamnväg finns ett elstråk på norra sidan om vägen fram till kors-ningen med Lidingöbanan där det korsar Lidingöbanan och vägen. Från Södra Kungsvägens korsning med Lidingöbanan vid Skärsätra går ett el-stråk i eller nära) södra sidan på vägen och fortsätter söderut i Parksätravägen. Från Nysätravägen går ett elstråk i södra sidan av vägen ända fram till Högberga där det korsar vägen och fortsätter på västra sidan om anslutningen mot Gåsha-galeden. Elstråket korsar sedan också anslutningsvägen mot och fortsätter på östra sidan om denna anslutningsväg. Öster om vägskälet vid Högberga finns en kraftledningsgata, luftledningar som går i ungefärlig nord-sydlig riktning. 2.5.4 Tele-ledningar I Centralvägen och i Centralvägens förlängning finns ett telestråk som korsar Södra Kungsvägen och Lidingöbanan. I Tomtvägen finns ett telestråk som korsar Lidingöbanan och fortsätter österut i eller nära) norra sidan av Södra Kungsvägen ända fram till Högberga. Korsningar med Södra Kungsvägen finns vid Nysätravägen, Tykövägen, Kott-lavägen, Mölna vändplan samt i vägskälet vid Högberga. Figur 20. Öster om vägskälet vid Högberga fi nns en kraftledningsgata. 16 Södra Huvudleden Skärsätra-Högberga, trafikutredning

Södra Huvudleden Skärsätra-Högberga, trafikutredning 2 Nuvarande förhållanden Skärsätra Figur 21. Befi ntliga ledningar. Befintliga ledningar Mölna Vatten Spill Dagvatten Fjärrvärme Tele El 0 50 100 200 meter 17

2.6 Landskap och markanvändning 2.6.1 Landskapet I de västra delarna norr om Södra Kungsvägen ligger Skärsätra centrum med flera höghus uppe på höjden. Här har området tätortskaraktär där vägar och Lidingöbanan är framträdande. Om man rör sig österut längs vägen övergår området i villabebyggelse och Södra Kungsvägen får karaktären av lokalgata. Inom Mölna ängar är landskapet parkliknande med stora öppna ytor och flera storvuxna ekar på långsträckta holmar. Ängsmarkerna övergår i skog på den norra sidan av vägen medan radhus och villabebyggelsen i Brevik tar vid på den södra. Karaktärsskapande för hela området är också närheten till Saltsjön och Kottlasjön. Vid passage genom området erbjuds flera fina utblickar mot vatten. 2.6.2 Grundförhållanden Vid Skärsätra går en dalgång i öst västlig riktning mellan två långsträckta bergpartier i norr och i söder på mark av lera och morän på berg. Ställvis överlagras leran av upp till 2 m fyllning i form av befintliga vägar, gång- och cykelbanor, järnvägsbankar och perronger. Lermäktigheten i dalen är som störst, 4-5 m, i läge för Lidingöbanan i höjd med Skärsätra hållplats. Norr om detta läge är lermäktigheten mindre, som mest ca 3 m. Leran utgörs i huvudsak av torrskorpelera, i de djupare partierna förekommer dock 1-1,5 m halvfast lera under torrskorpan. Grundvattennivån kan antas ligga på nivå ca +10,5 som lägst vid Skärsätra hållplats för Lidingöbanan, för att stiga i högre liggande terräng. Mellan Skärsätra hållplats och Skärsätra skola består marken dels av berg i dagen och dels av morän på berg. Öster om Skärsätra skola finns ett ca 100 m långt parti med gyttja och lös lera ner till ca 3 m djup. Här har grundvattennivån uppmätts till +15,4 à +16,7. Mellan korsningen Lidingöbanan/Kottlavägen och Mölna ängar består marken dels av berg i dagen och dels av morän på berg. Öster om berget breder Mölna ängar ut sig mellan mindre partier av fast mark. Ängsmarken kan antas bestå av 1-3 m lera på morän och berg. Öster om Mölna ängar består marken av ett större bergsparti. Ställvis finns ett tunt lager morän ovan berg. 2.6.3 Markanvändning Tidigare översiktsplan 1990-2005 antogs av kommunfullmäktige 1990. Nuvarande översiktsplan, ÖP 2002, antogs den 27 maj 2002 och är en revidering av 1990 års översiktsplan. Hela utredningsområdet, även Mölna ängar, ligger inom detaljplan. I såväl den gamla översiktsplanen som i den nya finns ett område mellan Skärsätra och Högberga markerat som ett utredningsområde för en ny dragning av Södra Kungsvägen. I ÖP 1990 ligger utredningsområdet i ett stråk på den norra sidan av Lidingöbanan. I den nya ÖP 2002 ligger utredningsområdet söder om Lidingöbanan. I den nya översiktsplanen konstateras vidare att trafikmiljön i det aktuella området inte är tillfredställande och att trafiken är trafikfarlig och miljöstörande. Inom området finns flera elledningar, fjärrvärmeledningar, teleledningar och VA-ledningar se avsnitt 2.5). Inom villaområdet i Skärsätra-Kottla finns också några bergvärmebrunnar. Ingen utbyggnad av vare sig ledningar, bostäder eller verksamhetsområden planeras inom utredningsområdet. Figur 22. Detaljplaner längs Lidingöbanan. 18 Södra Huvudleden Skärsätra-Högberga, trafikutredning

Tolkade markförhållanden Berg i dagen Friktionsjord Skärsätra Lera Fyllning Mölna 0 50 100 200meter Figur 23. Tolkade markförekomster. Södra Huvudleden Skärsätra-Högberga, trafikutredning 19