n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken. I denna kommenar analyseras revideringar av löneufallen som i denna saisik sker löpande under olv månaders id. Revideringarna följer e sysemaisk mönser. Man kan därför använda sig av revideringarna och försa preliminära löneufall för a göra prognoser för kommande definiiva löneufall. I kommenaren preseneras också en meod för a göra dea. Meoden ger skaningar på definiiva löneufall som har hög räffsäkerhe, vilke är beydelsefull för Riksbankens prognoser för den framida löneuvecklingen. Analys av revideringar i konjunkurlönesaisiken Ted Aranki och Ken Friberg 1 Förfaarna är verksamma på avdelningen för penningpoliik Revideringar av ufall är vanlig förekommande i makroekonomisk saisik som ill exempel naionalräkenskaperna och konjunkurlönesaisiken. Dea kan vara problemaisk, då ekonomiska och poliiska beslu ofa baseras på analyser av de senase publicerade ufalle. Om de preliminära ufallen revideras på e sysemaisk sä kan dock denna sysemaik användas för a prognosisera de sluliga ufalle. I denna ekonomiska kommenar analyseras revideringarna i den månaliga konjunkurlönesaisiken från Medlingsinsiue. En egenskap hos denna saisik är a ufallen revideras löpande under olv månaders id. De ar allså olv månader innan de preliminära saisikufalle blir definiiv. E formell es visar a revideringarna, de vill säga skillnaden mellan definiiva ufall och försa preliminära ufall, följer e sysemaisk mönser. De är därför möjlig a använda de försa preliminära löneufallen för a prognosisera kommande definiiva löneufall. I kommenaren preseneras också en meod för a göra dea. Meoden ger prognoser som har hög räffsäkerhe. Riksbankens löneprognoser baseras på konjunkurlönesaisiken Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin som preseneras i de penningpoliiska rapporerna och uppföljningarna. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken från Medlingsinsiue. 2 Konjunkurlönesaisiken är en urvalsundersökning för näringslive (med e urval på cirka 5 700 föreag under 2010) och en oalundersökning för den offenliga sekorn. 3 För a få fram e må på löner för hela ekonomin vikar Medlingsinsiue saisiken med hjälp av beräknade lönesummor. I konjunkurlönesaisiken anges lön för arbead id, de vill säga lön exklusive sjuklön, semeserersäning, bonusar, avgångsvederlag och skaeplikiga löneförmåner. 4 Medlingsinsiue korrigerar saisiken främs för arbesidsförkorningar och engångsbelopp som ersäer lokala lönepåslag. Konjunkurlönesaisiken besår av månadssaisik för löneuvecklingen i hela ekonomin från januari 1995 och kvaralssaisik som är illgänglig från och med redje kvarale 1992. Mellan 1995 och 1997 varierade löneökningsaken krafig (från 2,3 procen i januari 1995 ill 7,1 procen i maj 1996, mä som årlig procenuell förändring), men efer 1997 har löneökningsaken vari relaiv sabil och lega run 3,6 procen (se diagram 1). Lönerna har sedan mien av 1992 öka med cirka 3,7 procen i genomsni per år. 1 Förfaarna ackar Michael K. Andersson, Mikael Apel, Joanna Gerwin, Jesper Hansson, Björn Lagerwall och Chrisina Nyman för värdefulla synpunker. Evenuella felakigheer i kommenaren beror enbar på förfaarna. De synpunker som framförs i kommenaren är förfaarnas egna och ine Riksbankens. 2 Riksbanken gör även prognoser för imlöneuvecklingen enlig naionalräkenskaperna, uvecklingen av arbeskosnaderna per imme sam uvecklingen av arbeskosnaderna per producerad enhe. 3 Lönesaisik för arbeare inom indusrin har publiceras kvaralsvis sedan 1940-ale. Saisiken byggdes u 1991 då löner för arbeare och jänsemän i hela näringslive började undersökas. Beslue av a bygga u lönesaisiken föregicks av förslag i de offenliga uredningarna SOU 1988:35 och SOU 1990:63. Arbesgivarverke, Kommunförbunde och Landsingsförbunde har producera kvaralsvis lönesaisik för saen, primärkommuner och landsing sedan 1991. SCB fick ansvare för lönesaisik för primärkommuner och landsing i januari 1999 och för saen i januari 2001. Undersökningarna för näringslive, primärkommunerna och landsingen görs sedan januari 1995 varje månad. Lönesaisiken blev månalig för saen förs i januari 2000. 4 I konjunkurlönesaisiken anges fakiska imlöner för arbeare i näringslive. För jänsemännen i näringslive och för ansällda i den offenliga sekorn anges däremo överenskomna månadslöner. Löner inklusive och exklusive rörliga illägg redovisas separa för arbeare och jänsemän i näringslive. Se ill exempel Konjunkurinsiue (2008) för en mer uförlig beskrivning av lönesaisiken. NR 3, 2010 1 E K O N O M I S5 K A O K T OM B ME R E N2 T0 A1 R0 E R N R 3, 2 0 1 0
Konjunkurlönesaisiken är preliminär i olv månader Ufallen i konjunkurlönesaisiken revideras löpande under olv månaders id. 5 De ar allså olv månader innan de preliminära saisikufalle för en specifik månad blir definiiv. Efersläpningen i konjunkurlönesaisiken beror på a reroakiva löneubealningar inkommer löpande i saisiken. En reroakiv löneubealning kan ill exempel vara skillnaden mellan den nya och den förra lönenivån enlig cenrala aval, och den förs in i konjunkurlönesaisiken bakå i iden från den idpunk då de gamla kollekivavale löpe u. Reroakiva löneubealningar kan också bero på fördröjningar i den lokala lönebildningen. SCB:s egen definiion av reroakiva löner i undersökningen är följande: Med reroakiv lön menas den lön som har bealas u efer avsluade lokala eller cenrala förhandlingar och som avser idigare månader än ubealningsmånaden. Revideringarna i konjunkurlönesaisiken innebär a de för varje månad publiceras elva preliminära ufall, de vill säga e försa preliminär ufall, e andra preliminär ufall och så vidare upp ill e elfe preliminär ufall. De olfe ufalle räknas som definiiv. Revideringen av de försa preliminära ufalle är i genomsni sörs. Den genomsniliga sorleken på revideringarna avar därefer gradvis allefersom nya preliminära ufall inkommer. Diagram 2 visar hur den genomsniliga skillnaden mellan de definiiva ufallen och de preliminära ufallen för löner i hela ekonomin minskar ju fler revideringar som förs in i konjunkurlönesaisiken. I genomsni revideras de försa preliminära ufalle upp med dryg 0,5 procenenheer. De andra preliminära ufalle revideras upp med näsan 0,4 procenenheer i genomsni. Efer sju preliminära ufall är den genomsniliga revideringssorleken endas marginell (mindre än 0,1 procenenheer). De kan illäggas a de under ensaka månader förekommer nedrevideringar av de preliminära ufallen på sekor- och branschnivå, men ufallen revideras i huvudsak uppå. Under perioden januari 2004 ill juni 2009 har den genomsniliga revideringen vari sörre i den offenliga sekorn än i näringslive. I den offenliga sekorn har de försa preliminära ufalle revideras med i genomsni 0,8 procenenheer, medan i näringslive har de i genomsni revideras med 0,4 procenenheer. Sorleken på revideringarna i lönesaisiken varierar mellan åres olika månader. Diagram 3 visar den genomsniliga revideringssorleken mellan de försa preliminära ufalle och de definiiva ufalle för löner i hela ekonomin för respekive månad sedan januari 2001. 6 Revideringarna har vari som sörs under april och maj. Dea beror sannolik på a de under dessa månader har förekommi lönerevision, de vill säga man har inför nya lönenivåer enlig löneaval, för en sor del av arbesmarknaden. Revideringar och förusägbarhe Revideringar av ufall är vanlig förekommande i makroekonomisk saisik. Ofa baseras analyser på de senase publicerade ufalle (och idigare preliminära ufall ignoreras). I den ekonomiska lierauren är nyheer (news) eller brus (noise) vederagna begrepp när de gäller revideringar av saisik. 7 En revidering som beror på nyheer innebär a de preliminära ufalle är en opimal prognos för de definiiva ufalle. Med de menas a man vid den idpunk då de preliminära ufalle publiceras har använ all informaion som då fanns illgänglig de hade allså ine gå a göra en bäre prognos vid dea illfälle. Tillkommande revideringar reflekerar då enbar den informaion som inkommer vid senare illfälle. Vid förekoms av brus däremo ugör de preliminära ufalle de sanna värde inklusive e mäfel. Revideringarna beror därmed ine på ny informaion, uan endas rä- 5 De bör nämnas i dea sammanhang a en revideringsperiod på e år ine är anmärkningsvär lång id vad gäller ekonomisk saisik. Exempelvis revideras naionalräkenskaperna bakå i iden löpande under flera år. 6 För denna analys har vi samla in uppgifer om försa preliminära ufall i näringslive och i den offenliga sekorn från och med januari 2001. Tidsserien för försa preliminära ufall för hela ekonomin är vikad med hjälp av Medlingsinsiues löpande viker som ugår från konjunkurlönesaisikens lönesummor. De är svår a förlänga idsserierna så mycke längre bakå i iden efersom dokumenaion över de försa preliminära ufallen saknas hos några av saisikproducenerna. E anna skäl är a lönesaisik för den saliga sekorn började samlas in per månad förs i januari 2000. För mer informaion om dea se Riksbanken (2002). 7 Se ill exempel Mankiw, Runkle och Shapiro (1984) sam Mankiw och Shapiro (1986). Med ermen nyheer menas a revideringarna besår av ny informaion och med ermen brus menas a revideringarna reducerar delar av de mäfel (brus) som förekommer i de preliminära ufallen. 2 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3, 2 0 1 0
ar ill problem med de preliminära esimaen, exempelvis bias. De preliminära ufalle är därför ine en opimal prognos av de definiiva ufalle. P D Relaionen mellan revidering ( r ), preliminär ufall ( X ) och definiiv ufall ( X ) D P kan beskrivas som r = X X. Om revideringarna är korrelerade med preliminära ufall så kan de reducera brus och är därmed förusägbara. Exempelvis kan höga preliminära ufall innebära a revideringarna blir små och vice versa. De finns i dea fall sysemaik i revideringarna och en ekonomerisk modell kan vara användbar för a skaa sorleken på kommande revideringar. Om revideringarna däremo är okorrelerade med preliminära ufall så är revideringarna drivna av nyheer och kan därmed ine förusägas. Revideringarna är allså slumpmässiga och en ekonomerisk modell ger ingen användbar informaion för a besämma sorleken på kommande revideringar. De preliminära ufallen kommer i dea fall a vara opimala prognoser av de definiiva ufallen. E formell es för revideringarnas förusägbarhe I prakiken kan både nyheer och brus finnas i daa och de kan därför vara lämplig a esa för dea. De är i ugångsläge ganska uppenbar a revideringarna i konjunkurlönesaisiken kan karakeriseras som brusreducerande. Informaion om nya reroakiva löneubealningar ill följd av exempelvis fördröjningar i den lokala lönebildningen inkommer löpande i saisiken, vilke innebär a revideringarna kommer a vara sörre än noll. De preliminära ufallen är allså (sysemaisk) lägre än de definiiva ufallen. De åerkommande preliminära ufallen räar ill nivåfele i de försa preliminära ufalle, vilke gör a fele gradvis minskar för a efer olv månader bli noll. De preliminära ufallen kommer därför ine a vara opimala prognoser av de definiiva ufalle. Vi väljer a ändå esa dea med e formell es som kallas Mincer-Zarnowizs (1969) es. I ese suderas relaionen mellan revideringarna och de preliminära ufallen genom a revideringarna ( r ), de vill säga skillnaden mellan definiiva D ufall ( W och försa preliminära ufall, esimeras som en funkion av de försa ) preliminära ufallen, nämligen: r = α + βw + u. P I ekvaionen esas nollhypoesen a α = β = 0, de vill säga a revideringarna är oförusägbara. Om hypoesen förkasas kan vi dra slusasen a de finns e samband mellan revideringarna och de försa preliminära ufallen. Därmed kan försa preliminära ufall användas för a prognosisera kommande revideringar. Om nollhypoesen däremo ine kan förkasas kan vi dra slusasen a de ine finns någo samband mellan de försa preliminära ufallen och revideringarna. I dea fall kan allså försa preliminära ufall ine användas för a prognosisera kommande revideringar. Tabell 1 redovisar resulae från ese. I de gemensamma F-ese kan nollhypoesen α = β = 0 förkasas, vilke är de förvänade resulae. Tese indikerar allså a revideringarna är förusägbara. Revideringarna följer e sysemaisk mönser och kan karakeriseras som brusreducerande. Den låga förklaringsgraden i skaningen kan olkas som a graden av förusägbarhe i revideringarna är lien. Ekvaionen i abell 1 innebär också a revideringen i genomsni kommer a uppgå ill 1,28 procenenheer då försa preliminära ufall är noll. Konsanen i skaningen är allså beydande. Dea kan olkas som a de finns en ydlig bias i de försa preliminära ufallen en bias eller e brus som reduceras ju fler preliminära ufall som inkommer. 3 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3, 2 0 1 0
Tabell 1. Resula från Mincer-Zarnowizs es för sambande mellan revideringar och försa preliminära ufall i konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2001 juni 2009 Konsan 1,28 (6,28) Försa preliminära ufall -0,22 (-3,35) F-värde 11,23 (0,00) (p-värde) (0,00) Förklaringsgrad 0,10 Anal observaioner 102 Anm. Beroende variabel är revideringssorleken mellan definiiva ufall och försa preliminära ufall mä i procenenheer. Inom paranes vid respekive koefficienskaning redovisas -värdena för hypoesen a koefficienen är lika med noll. F-värde redovisar resulae från e gemensam F-es av hypoesen a alla koefficiener är noll. 2 Förklaringsgraden mäs med R. Modeller för revideringar i konjunkurlönesaisiken Tesresulae indikerar allså a revideringarna i konjunkurlönesaisiken följer e sysemaisk mönser. Därmed kan försa preliminära ufall användas för a prognosisera kommande definiiva ufall. Riksbanken har därför agi fram ekonomeriska modeller för dea ändamål. Sådana modeller kan poeniell förbära prognoserna för löneuvecklingen och därmed underlage för de penningpoliiska besluen. Olika idsseriemodeller används på Riksbanken för a modellera och prognosisera revideringarna mellan försa preliminära löneufall och definiiva löneufall. I modellerna används både auoregressiva ermer (AR) och glidande medelvärdesermer (MA), vilke hel enkel innebär a hisoriska daa för serien ifråga, i dea fall revideringarna, ingår i skaningarna. 8 Specifikaionerna innehåller även säsongdummies för a fånga upp de sysemaiska mönsre i revideringarna. 9 Specifika idsdummy-variabler inkluderas också vid behov i syfe a fånga exremvärden. Ekvaionen nedan visar en generell specifikaion av de modeller som esimeras. 10 I modellen förklaras variaionen i revideringarna av de försa preliminära ufalle P ( W ), och egendynamiken i revideringarna. Yerligare förklarande variabler kan inkluderas i specifikaionen för a förklara variaionen i revideringarna. En sådan variabel är exempelvis cenral avalade löner som samvarierar relaiv väl med definiiv ufall. Diagram 4 visar hur de akuella serierna samvarierar i Riksbankens modeller för a esimera kommande definiiva löneufall. Med hjälp av dessa modeller ar man fram prognoser på revideringssorleken rˆ, som i sin ur illsammans med de försa preliminära ufalle ger esima för definiiva löner ˆ D P W = W + rˆ. Modellerna ger prognoser med hög räffsäkerhe Prognosuvärderingar visar a modellerna som Riksbanken agi fram för a esimera de definiiva löneufallen har en god prognosförmåga. 11 En uvärdering visar exempelvis a cirka 85 procen av modellprognoserna på olv månaders sik hamnar inom e oleransinervall på ±0,10 procenenheer run de definiiva ufalle. 12 Den höga räffsäkerheen hos modellprognoserna är excepionell i prognossammanhang, men beror givevis på a revideringarna följer e sysemaisk mönser och därmed kan 8 Med auoregressivie menas a observaioner av en idsserie är korrelerade med idigare observaioner av samma idsserie. 9 De bör nämnas i dea sammanhang a avalsperioderna har vari relaiv homogena under den akuella esimeringsperioden, vilke har bidragi ill a säsongdummies blivi signifikana i skaningarna. Om sarpunken för avalsperioderna och deras längd ändras kan dessa variabler komma a bli insignifikana. 10 Förfaarna kan på begäran lämna exaka specifikaioner av modellerna. 11 För en mer allmän informaion om modellers prognosförmåga se ill exempel Andersson och Löf (2007). 12 E sä a uvärdera modellers prognosförmåga är a besämma e inervall run de definiiva ufallen och sudera hur sor del av prognoserna som hamnar inom dea inervall för en lämplig prognoshorison, ill exempel olv månader för saisik som revideras under olv månaders id. E sådan inervall kan väljas uifrån vad en prognosmakare anser vara accepabel ur e prognoshänseende, de vill säga e oleransinervall. 4 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3, 2 0 1 0
användas för a prognosisera de kommande definiiva löneufallen. Däruöver visar en sedvanlig prognosuvärdering, där roen ur medelkvadrafele (RMKF) används, a modellerna i genomsni har en bäre prognosförmåga under samliga prognoshorisoner jämför med en prognosmeod som använder e medelvärde av de definiiva ufallen. Sammanfaningsvis kan man allså konsaera a den goda prognosförmågan gör idsseriemodellerna ill användbara verkyg vid bedömningen av nivån på de kommande definiiva löneufallen. Sammanfaning Denna ekonomiska kommenar visar a de finns ydliga ecken på a revideringarna i konjunkurlönesaisiken, de vill säga skillnaden mellan de definiiva ufallen och de försa preliminära ufallen för löner, är sysemaiska. Man kan därmed använda sig av revideringarna och försa preliminära ufall för a göra prognoser för kommande definiiva löneufall. Olika uvärderingsmeoder visar a sådana skaningar av revideringarna har hög räffsäkerhe. Diagram Diagram 1. Löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden juli 1992 juni 2009, årlig procenuell förändring 8 7 6 5 4 3 2 1 0 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Källor: Medlingsinsiue och SCB. 0,6 Diagram 2. De genomsniliga skillnaderna mellan definiiva och preliminära ufall för löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2004 juni 2009, procenenheer 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Anm. 1 indikerar de försa preliminära ufalle, 2 de andra preliminära ufalle osv. 12 indikerar de definiiva ufalle. Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. 5 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3, 2 0 1 0
1,2 Diagram 3. Den genomsniliga revideringssorleken per månad för löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2001 juni 2009, procenenheer 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 januari februari mars april maj juni juli augusi sepember okober november december Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. 5 Diagram 4. Definiiva löneufall, försa preliminära löneufall, revideringar och cenral avalade löner under perioden januari 2001 juni 2009, årlig procenuell förändring 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Revidering Försa preliminär ufall Definiiv ufall Cenral aval Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. Referenser Andersson, M. K. och Löf, M. (2007), Riksbankens nya indikaorprocedurer, Penning- och valuapoliik 2007:1, s. 77 90. Konjunkurinsiue (2008), Löneökningar enlig olika saisiska källor, fördjupning i Lönebildningsrapporen 2008, s. 93 98. Mankiw, N. G., D. E. Runkle and M. D. Shapiro (1984), Are Preliminary Announcemens of he Money Sock Raional Forecass?, Journal of Moneary Economics, 14, s.15 27. Mankiw, N. G. and M. D. Shapiro (1986), News or Noise: An Analysis of GNP Revisions, Survey of Curren Business, May, s. 20 25. Mincer J. och V. Zarnowiz (1969), The Evaluaion of Economic Forecass i Mincer J. (red.), Economic Forecass and Expecaions, NBER, New York. SOU (1988:35), Offenlig lönesaisik Behov och produkionsformer, Delbeänkande från 1987 års lönekommié, Sockholm. SOU (1990:63), Svensk lönesaisik, Beänkande från 1987 års lönekommié, Sockholm. Riksbanken (2002), Lönesaisik och uppdaering av avalsläge våren 2002, fördjupning i Inflaionsrappor 2002:2, s. 45 50 6 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3, 2 0 1 0