Kvalitetsredovisning 2008/2009 SOLHJULETS FÖRSKOLA INGRID AHLÉN

Kvalitetsredovisning 2008/2009 SOLHJULETS FÖRSKOLA INGRID AHLÉN

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Grundfakta 3. System för kvalitetsredovisning 4. Föregående års åtgärder för utveckling 5. Områden 5.1 Likabehandlingsplan 5.2 Barn med annat modersmål 5.3 Genus och jämställdhet 5.4 Barns och elevers inflytande 5.5 Språk- och läsutveckling 6. Förskolans egna prioriteringar 7. Sammanställning av åtgärder för utveckling

1. Inledning Solhjulet är en förskola med välutbildad och entusiastisk personal som under året har arbetat med lärmiljön och barns inflytande kopplat till strävansmålen i Lpfö 98. Utifrån vårt beslut om att se över våra lokalers lärmiljö inleddes hösten med en föreläsning för alla pedagoger om miljön på förskolorna med Per Bernemyr, och följdes av en studiedag för hela Bomhus med Leif Strandberg som också behandlade miljöns betydelse för barns inlärning. Dessa föreläsningar satte igång ett intensivt funderande och diskuterande om vad vi kunde göra hos oss för att förbättra våra barns lärmiljö. Varje avdelning började med att titta på ett av sina rum för att analysera vad det gav för signaler till barnen och pedagogerna. Utifrån dessa funderingar och diskussioner har det vuxit fram olika lösningar som även involverade andra rum och arbetet fortsätter. Det här är inget som blir klart i en handvändning eftersom diskussioner om vår barnsyn går hand i hand med detta utvecklingsarbete. Det vi har konstaterat är att vi måste bli bättre på att ta med barnen i utvecklingsarbetet, samt att vi behöver bli bättre på att introducera rummen för barnen. Under våren har vi också påbörjat Upptäcktsresan del 3 Pedagogisk dokumentation. Sammantaget känns det som att ett roligt och inspirerande utvecklingsarbete har påbörjats under året som gått, och som ska leda till ett arbetssätt som i ännu högre grad främjar barnens lärande och ger pedagogerna en större arbetsglädje.

2. Grundfakta Solhjulet är en förskola som byggdes under 70-talet. Den ligger i ett bostadsområde i Södra Bomhus med till största delen radhusbebyggelse. Skogsområden finns på gångavstånd. Förskolan består av fyra avdelningar. Tre av dessa är för barn 1-4 år och en avdelning är för 5-åringarna. Totalt i verksamheten har vi i dagsläget 19,75 barn per avdelning för att få budget i balans. Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 2006 2007 2008 Solhjulet 4,45 5.48 5.52 Gävle kommun 5,1 5,4 5,6 Kommentar: Har under året 2008 haft en personlig assistent i huset. Under vårterminen fanns även en resursperson anställd i huset pga. av barngruppens sammansättning. Förskola Antal barn per avdelning i förskolan 2006 2007 2008 Solhjulet 17 18 18,6 Gävle kommun 16,5 15,8 17,7 Kommentar: Utökning av barnantalet för att kunna hålla budget. Förskola Andel i % årsarb. med ped. högskoleutbildning 2006 2007 2008 Solhjulet 58 52 Gävle kommun 64 63 63

3. System för kvalitetsarbete Arbetslagen har mötestid varje måndag mellan 16.00 och 18.00. Tiden används för reflektion, utvärdering och planering. Vi har ett fastställt dokument med årets prioriterade områden på som vi använder för månadsutvärdering. För att kunna leda arbetet framåt försöker vi också dokumentera efter varje aktivitet. En måndag i månaden är avsatt för arbetsplatsträff. Där har vi gruppvis diskuterat värdegrund, pedagogiska frågor, verksamhetsfrågor och allt detta har återkopplats till vår läroplan och vårt uppdrag. Här har vi använt bland annat BRUK för att ha frågeställningar att utgå från. Vid dessa träffar deltar ekonomibiträde och lokalvårdare eftersom vi anser att de är en del av arbetslaget och ska vara medvetna om vårt förhållningssätt och arbete. Varje tisdag har vi grupper som träffas en timme åt gången. Grupperna har var sitt område som de ansvarar för och driver utvecklingsarbete i t.ex. Språk-, Se barnet-, Idè- och verksamhet. Det har varit utvecklande men det känns som att vi måste skapa mer tid för gemensamma diskussioner på Apt-träffarna i höst. Varje termin har vi två studiedagar som ägnas åt utvärdering och utveckling av verksamheten. 4. Föregående års åtgärder för utveckling Utifrån vårt beslut om att jobba med barns inflytande och lärmiljöer har det varit ett spännande år. Diskussionerna om vårt uppdrag och för vilka vi är här, har gett barnen större inflytande på sin vardag. Vi har blivit ännu bättre på att säga JA och att göra materialet mer tillgängligt. Det finns fortfarande mycket att göra, vi behöver bli ännu bättre, särskilt när det gäller målarrummet. Vi har funderat på olika lösningar för att barnen ska kunna serva sig själva och förhoppningsvis kommer vi igång till hösten med det. Vi måste låta barnen prova för att kunna lära sig! Vi har börjat tänka i andra banor när det gäller planeringen. Att släppa taget lite grand och inte binda upp oss på skogsgrupper och musikgrupper. Kan vi i stället som exempel erbjuda dagar med musik, så frilägger vi tid till barnens idéer på ett helt annat sätt. Rumsinventeringen som vi gjort och kontinuerligt fortsätter med, har visat sig i en öppnare miljö för barnen, men också i en utveckling för pedagogerna som har stött och blött tankar om hur lärmiljön kan utvecklas. Vårt arbetssätt med inriktningen alla barn är allas barn gör att barnen tryggt rör sig på olika avdelningar och kan tillfredsställa sina behov av kamrater och vuxenkontakter. Målen för våra åtgärder känns som de varit realistiska och vi har kommit långt med vissa saker och behöver mer tid med andra, däribland att ta med barnen i utvecklingsarbetet.

5.Områden som ska kvalitetsredovisas 5.1 Likabehandlingsplanen Vår plan reviderades på första arbetsplatsträffen i januari. Vi har diskuterat och tyckt att vi vill ha den kvar i nuvarande skrivning. Vi har fortsatt diskussionerna om kränkningar eftersom vi tycker att det finns mycket kvar att samtala runt Här har vi använt oss av BRUK. Det tänker vi fortsätta med även nästa läsår för det känns inte klart än. Då ska vi titta mer på barnens bemötande av varandra. Här tänker vi oss att använda pedagogisk dokumentation för att synliggöra olika situationer för barnen. I och med att vi har vår trygghetsplan/likabehandlingsplan som underlag känns det som att vi ser med öppnare ögon på vårt förhållningssätt till barn och vuxna på förskolan. 5.2 Barn med annat modersmål än svenska Vi har en liten procent av barnen som har annat modersmål än svenska. Inget av dessa barn eller deras familjer talar annat språk än svenska i kontakten med förskolan Vi har inte heller bedömt att något av barnen behöver extra stöd i sin språkutveckling utan de deltar i förskolans arbete med språket på samma villkor som alla andra barn. 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet Vårt utvecklingsarbete under året var att se över materialet så att det skulle blandas upp mer. Hos de yngre barnen har det tillkommit mycket nya utklädningskläder och skor och det har gjort att fler barn både pojkar och flickor klär ut sig mer och provar nya roller. I musiklek har vi jobbat med olika små musikdramer där barnen bytt roller och provat på att vara både prins och prinsessa. Vår översyn av materialet ledde till inköp av mer Duplo som är ett populärt och bra material. Vi satsade på att bygga på med olika yrken och även fler pojkdockor vilket vi upptäckte var dåligt representerat. I byggrummet hos de äldsta barnen blandades byggklossar upp med ponnyhästar, smådockor lego m.m. Det har lett till att flickorna har börjat använda byggklossar mer och pojkarna använder djuren och hästarna i sitt byggande. Samleken flickor/pojkar har förbättrats. En situation som dokumenterats: Tre flickor(fem år) leker med djur. De har byggt hagar av klossar och placerar djuren i dessa. - Det här är mamman, för den är större. Det står tre giraffer i en hage. - Kamelerna då? säger en flicka

- Ja dom kan vara där för dom är inte farliga. - Jo, men den här kan göra sönder hagen. - Oj då, då får den vara i en egen hage. - Nej, nej, inte där! Där bor pingvinerna Dinosauriefåglar ligger i en hage. Fast dom kan flyga över, säger en flicka. - Nej, vi låtsas att det är tak. - Spindelmannen är vakt - Ja, om ett djur smiter kan den göra nät. Här blandas material som tidigare använts mest av pojkarna. Fantasi blandas med faktakunskap. Språket används för att lösa problem och får leken att utvecklas. 5.4 Barns och elevers inflytande Här hade vi ett utvecklingsarbete som bestod i att förbättra vår innemiljö för att ge barnen större möjlighet till att själva komma åt material. Vi började med att se ut ett rum på varje avd. som vi ville förändra. Vi tittade på vilka barn som använde rummet, om det var flest pojkar eller flickor, om det fanns pedagoger i rummet. Detta utvärderades och diskuterades. På en avdelning användes ett rum mest till att brottas i. Här togs en stor madrass bort från golvet och ersattes med en liten. Backar med lek-och byggmaterial togs ner i golvhöjd. En bokhylla togs in där böcker blev tillgängliga. Resultatet blev ett rum där både pojkar och flickor alla åldrar leker och läser. T.ex. flicka 4 år samlar en grupp barn och läser saga på sitt sätt för resten av gruppen. Från att ha varit ett rum där det uppstod många konflikter mellan i huvudsak pojkar har det blivit ett rum med många olika aktiviteter där alla leker tillsammans. Eftersom vi arbetar med öppna dörrar mellan avdelningarna ger det barnen stora möjligheter till val av aktivitet, rum, kamrat-och vuxenkontakt.vårt förhållningssätt att alla barn är allas barn ger också en trygghet för barnen och gör att de törs gå mellan avdelningarna obehindrat. På avd med de äldsta barnen 4-5-åringarna upptäcktes det att det fanns ett rum där inga barn vistades. Det var ett våtutrymme. Här ville pedagogerna ha ett rum för skapande. Barnen var med och tänkte till vilket material som skulle finnas där. Det byggmaterial som fanns där flyttades ut i en lekhall. Där togs en madrass bort och rummet avdelades med hyllor. Resultatet blev att byggleken ökade och mer material används och blandas t.ex. smådockor, Lego, djur m.m. Genom att alla pedagoger gått utbildningen Pedagogisk dokumentation och börjat använda det arbetssättet har det öppnat vårt synsätt på barnens kompetenser. T.ex. har de äldsta barnen varit ute i naturen under våren och där blev barnen intresserade av vad som flyter. Pedagogerna tog med sig olika material från skogen till förskolan för att testa vad som flyter och vad som sjunker. Detta ledde till att barnen blev intresserade av att bygga båtar. Nu uppmuntrar vi barnen till att bygga i olika material, sjösätta och se vad som fungerar bra samt att bygga vidare och utveckla båtarna. Ett annat sätt att låta barnen få mer inflytande var att införa lunchbuffé och fria platser på avdelningen med de äldsta barnen. Det har gett resultat genom att vi ser

att barnen äter mer och sitter lugnare vid borden. Tankar finns för att genomföra det även för de lite yngre barnen. 5.6 Språk- och läsutveckling Vi har fortsatt att lägga tonvikten på att möta barnen i vardagsspråket. Att ge barnen tid till samtal med oss vuxna och att vi tänker på att ge barnen följdfrågor. I detta kan vi ge barnen ord som ligger en bit över deras kunskap och det gör att de hela tiden lär sig nya ord. För att utveckla de yngsta barnens språk är det viktiga att vi har stor kunskap om deras kroppsspråk och kan ge ord till det de förmedlar. Vi har inrett ett rum där de barn som sover kan sitta och vakna upp. Här gavs ett utmärkt tillfälle för högläsning med de yngsta som vi tyckte fattades.barnen sitter gärna kvar och lyssnar, väljer böcker de vill höra och sitter själva och tittar i böckerna. Här kan vi pedagoger också förmedla att böcker är viktiga och roliga samt att man ska vara rädd om dessa. Till övriga ger vi så mycket tid som vi kan till högläsning eftersom det ofta efterfrågas av barnen. Vi har böcker tillgängliga för alla åldrar och ofta sitter barnen själva och tittar och läser på sitt sätt. Vi har också haft en pedagog som jobbat extra med barn som behövt stärkas i sitt språk och det har gett goda resultat. Barn som varit tysta och försynta har efter bara några gånger kunnat börja ta för sig i större grupper och i språksituationer med oss vuxna. 6. Förskolans egna prioriteringar utifrån läroplanens uppdrag. Eftersom vi jobbar mycket med musik och rörelse som vi tycker är viktiga bitar i barns utveckling tog vi under våren hit en musikföreställning Resväskan genom Musik Gävleborg. Föreställningen var mycket uppskattad och vi fick bekräftelse på vårt arbete genom att artisterna uppskattade och såg att barnen var positiva och tordes delta i sånger och rörelselekar. Sen har våren präglats av Upptäcktsresan Pedagogisk dokumentation. Alla pedagoger har deltagit. Det har gett oss flera dokumentationer där barns lärande finns i fokus. Många aha-upplevelser har kommit och situationer uppmärksammats som annars kanske fallit bort. I detta har vi också fått bekräftelse på att vi har haft rätt tänk. Barnsynen och vårt uppdrag samt barns inflytande har vi jobbat med i ett par år nu. För att detta arbete ska få mer kraft så är också två pedagoger med i förskolornas nätverk runt pedagogisk dokumentation. Deras uppdrag är att ge övriga pedagoger stöd och idéer för ett fortsatt utvecklingsarbete.

7. Sammanställning av åtgärder för utveckling Utifrån det arbete som påbörjats med anpassning av lokalerna för att göra dessa mer tillgängliga och utmanande för barnen kommer vi att fortsätta genom att fråga oss hur, varför och vad vill vi ge barnen. Det finns fortfarande många idéer och vi vill öppna upp vårt målarrum och också öppna upp våtrummen för mer vattenlek och experiment. Genom dessa tankar har vi kommit fram till att vi vill försöka satsa på mer matematik och teknik under nästa läsår. Det ska starta upp genom en studiedag med Sofie Jonsevall för alla pedagoger. Sen under hösten kommer en av förskollärarna att gå kursen på högskolan i natur och teknik. På våra arbetsplatsträffar ska vi även titta igenom Mål för åk. 3 i matematik för att se hur vi på vår förskola kan utveckla vårt arbete och ge barnen förutsättningar för att lyckas. Sammantaget ska det ge barnen mer inflytande över sin vardag och förutsättningar för ett lärande som sker med nyfikenhet och glädje. Vi ska använda Pedagogisk dokumentation för att kunna se barnens lärande och se hur vi kan utmana för att utveckla arbetet. Utvecklingsansvariga för det arbetet kommer att vara de två pedagoger som ingår i nätverket.