Bealningsbalansen Försa kvarale 213
Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213
Balance of Paymens. Firs quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE-115 81 Sockholm +46 8 56 94 Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, +46 8 56 941 12 Inquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Saffan Eriksson, +46 8 56 948 84 saffan.eriksson@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Försa kvarale 213. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Firs quarer 213. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-213-FM4BR132_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på www.scb.se. This publicaion will only be published on www.scb.se.
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av försa kvarale 213. Saisiska cenralbyrån, maj 213 Folke Carlsson Chrisina Ekblom
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen försa kvarale 213... 7 Byesbalansen... 8 Handel i varor och jänser... 9 Fakorinkomser... 13 Löpande ransfereringar... 16 Kapialbalansen... 16 Finansiell balans... 17 Direka inveseringar... 17 Porföljinveseringar... 18 Finansiella deriva... 19 Övriga inveseringar... 21 Valuareserven... 21 Revideringar... 22 Vad är bealningsbalansen?... 23 En härledning av bealningsbalansen... 23 Sambande med ulandssällningen... 25 Saisiska cenralbyrån 5
Sammanfaning Bealningsbalansen försa kvarale 213 Sammanfaning Bealningsbalansen gav försa kvarale e översko i byesbalansen om 68 miljarder kronor. Därmed särkes byesbalansen med 4 miljarder kronor jämför med mosvarande period föregående år. Försärkningen beror främs på e öka översko i jänsebalansen men även på en sark handelsbalans. Urikeshandeln med jänser gav e översko på 34 miljarder kronor och försärkes jämför med samma kvaral 212 då de uppgick ill 31 miljarder kronor. Sörs förändring jämför med mosvarande kvaral 212 är a överskoe i övriga affärsjänser öka från e översko på 16 miljarder kronor ill dryg 19 miljarder kronor. Bland jänseslagen var de övriga affärsjänser sam licenser och royalies som bidrog mes ill överskoe. I samband med publiceringen av bealningsbalansen för de försa kvarale 213 uökas anale publicerade jänseslag från 11 ill 26 redovisningsvariabler. Fullsändig saisik med den mer dealjerade indelningen redovisas från och med försa kvarale 23. Den finansiella balansen genererade under kvarale e kapialuflöde på 46 miljarder kronor. Den finansiella balansen präglas av Riksbankens försärkning av valuareserven Riksbanken besluade i december a den svenska valuareserven skulle försärkas för a vid behov kunna förse bankerna med likvidie i uländsk valua. Uökade åaganden emo IMF ligger även bakom beslue. Försärkningen av valuareserven gav under kvarale e neouflöde i valuareserven på 98 miljarder kronor. Valuareserven uppgick ill 432 miljarder kronor. Finansieringen skedde genom emissioner av sasobligaioner vilke även genererar mosvarande inflöde för porföljinveseringar. Toal gav porföljinveseringar e inflöde på 147 miljarder kronor. 6 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Byesbalansen försärkes försa kvarale och gav e översko på 68 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på en halv miljard kronor och den finansiella balansen genererade e neouflöde på 46 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Byesbalansen ger en bild av e lands reala flöden med omvärlden och besår av handel- och jänsebalansen, fakorinkomser och löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen besår i huvudsak av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd för reala inveseringar och ugör en mycke lien del av bealningsbalansen. Den finansiella balansen delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven. Den finansiella balansen visar hur e undersko i byes- och kapialbalansen finansieras eller vilka inveseringar som görs vid e översko. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual av diskrepansen. Byesoch kapialbalansen illusrerar således om e land är neoulånare eller neolånagare. Allsedan 1994 har summan av Sveriges byes- och kapialbalans vari posiiv och Sverige har därmed illhör den grupp av länder som är neosparare. De är emellerid sora skillnader mellan länders byesbalanser vilke illusreras i diagram 1. Diagram 1: Byesbalansen som andel av BNP, 1994-212 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% Tyskland Sorbriannien Danmark Finland Sverige Källa: Eurosa. Uppgiferna är senas illgängliga daa. Saisiska cenralbyrån 7
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Byesbalansen Byesbalansen omfaar handel i varor och jänser, fakorinkomser och löpande ransfereringar vilke illusreras i diagram 2. Diagramme visar a merparen av överskoen genereras från handel med varor och jänser. Fakorinkomser innefaar kapialavkasning från finansiella illgångar och skulder sam löner medan löpande ransfereringar främs besår av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd. Diagram 2: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK 8 6 4 2-2 -4 Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Överskoe i byesbalansen uppgick försa kvarale ill 68 miljarder kronor. De är en ökning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 64 miljarder kronor. Både handel i varor och jänser sam fakorinkomser har bidragi ill de ökade överskoe medan löpande ransfereringar har bidragi negaiv genom e öka undersko. 8 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Diagram 3 visar a jänsebalansen sår för sörre delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 3: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK 7 6 5 4 3 2 1 Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Urikeshandel i varor och jänser gav försa kvarale e översko på 58 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 54 miljarder kronor. De är främs en särk jänsebalans som bidragi ill de ökade överskoe i handeln i varor och jänser. Diagram 4 illusrerar a överskoe i handel i varor och jänser kommer från länder uanför EU medan handeln i varor och jänser med EU-länder visar undersko. Diagram 4: Handel, inra- exra EU, mdr SEK 8 6 4 2-2 -4 Handel inra EU Handel exra EU Handel, oal Saisiska cenralbyrån 9
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Urikeshandeln i jänser har forsa uvecklas sark. De var dock förs 29 som jänsebalansen kom a ugöra den sörsa delen av överskoe i urikeshandeln vilke illusreras i diagram 5. Samidig som överskoe i jänsehandeln har öka har överskoe i varuhandeln minska. De sammanlagda överskoe i handel i varor och jänser har därför lega på en relaiv sabil nivå de senase åren. Diagram 5: Handel uppdelad på handel- och jänsebalansbalans, 22-212 neo mdr SEK 25 2 15 1 5 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen uppgick ill 24 miljarder kronor och var i nivå med samma period föregående år. Både varuexporen och varuimporen minskade dock beydlig de senase kvarale. De har medför a överskoe i handelsbalansen i sor se är oförändra jämför med samma period föregående år. Diagram 6: Handelsbalans, Expor, impor och neo, mdr SEK 34 33 32 31 3 29 28 27 26 25 24 23 22 21 3 25 2 15 1 5 Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) 1 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Handelsbalansen uppvisar forsa översko mo länder uanför EU medan handelsbalansen mo EU-länder uppvisar undersko. Jämför med samma period föregående år har överskoe mo länder uanför EU öka medan underskoe i handeln med EU-länder har öka. Diagram 7: Handelsbalasen, inra- exra EU, mdr SEK 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4 Handelsbalansen inra EU Handelsbalansen, oal Handelsbalansen exra EU Tjänsebalansen Under försa kvarale gav jänsebalansen e översko på 34 miljarder kronor. De är en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 31 miljarder kronor. Bland jänseslagen är de finansiella jänser och ekniska jänser som bidrar mes ill ökningen i jänsebalansen. Exporen av finansiella jänser hade e relaiv sark försa kvaral och överskoe ökade med dryg 1 miljard kronor jämför med samma kvaral föregående år. Samidig som imporen av ekniska jänser under försa kvarale i år var svag, var också mosvarande expor under försa kvarale i fjol ganska svag. Dea ledde ill a överskoe för ekniska jänser ökade med dryg 2 miljarder kronor jämför med samma kvaral föregående år. Diagram 8: Tjänsebalans, Expor, impor och neo, mdr SEK 16 14 12 1 8 6 4 2 Expor Impor Neo Anale jänseslag som publiceras i den officiella saisiken har fr.o.m. dea kvaral uökas från 11 ill 26 redovisningsvariabler. Fullsändig saisik med den mer dealjerade indelningen finns fr.o.m. försa kvarale 23. De har illkommi e fleral ransporslag ill posen ransporer. Även kommunikaionsjänser och övriga affärsjänser Saisiska cenralbyrån 11
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 redovisas mer dealjera med fler underliggande jänseslag. Av dessa nya redovisningsvariabler bidrar vägransporer, merchaningjänser, ekniska jänser och övriga jänser mes ill jänsebalansens översko. Forskning och uveckling är de jänseslag som har sörs negaiv påverkan på neo. Merchaning är de enskilda jänseslag som bidrar allra mes ill överskoe i jänsebalansen. Tjänseslage ugör ca 45 procen av jänsebalansens neo och har uvecklas sark på 1 år. Under försa kvarale i år var värde av merchaning knapp 16 miljarder kronor. Merchaning är inköp och vidareförsäljning av varor som ine passerar svensk gräns och räknas definiionsmässig ill jänsebalansen. Som expor redovisas den försäljningsmarginal som ugörs av skillnaden mellan försäljningsvärde och inköpsvärde. En beydande andel av merchaning ugörs av handel inom föreagskoncerner. Omfaningen av merchaning påverkas av föreagens affärsupplägg. Isälle för merchaning kan föreag låa doerbolagen fakurera försäljningen. Då uppkommer inge merchaningvärde uan moderbolage får isälle inäker i form av udelning, som ine räknas ill jänsebalansen uan är en fakorinkoms. Tjänsehandeln har uvecklas sark de senase 1 åren. På denna period har jänseexporen fördubblas. Tjänseimporen har också öka krafig, men ine i samma ak vilke medför a jänsebalansen försärks beydlig. Tjänsehandeln har haf en sarkare uveckling än varuhandeln som ine har öka i samma ak. Överskoen i handelsbalansen har isälle minska då varuimporen öka mer än varuexporen. Därför bidrar jänsebalansen nu med sörre översko än handelsbalansen. Varuhandel och jänsehandel är ofa sammankopplade. Den ökade handeln i jänser kan dels bero på jänsesekorns illväx sam e öka jänseinnehåll i illverkningsindusrin. A jänsebalansen har särks mycke de senase 1 åren kommer främs av e öka översko i posen övriga jänser men även e minska undersko i posen resor. Uländsk konsumion vid resande i Sverige har öka mer än svensk konsumion vid resande i ulande. De ökade överskoe i posen övriga jänser kommer av a exporen öka mer än imporen. Där är de främs posen övriga affärsjänser som öka och de beror främs på a överskoen i jänseslage merchaning har mer än dubblas på 1 år. E öka översko i ekniska jänser har också bidragi ill försärkningen. Även daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies har uvecklas sark och bidrar nu med beydande neoexpor. Den sigande renden har dock maas av den senase iden och överskoen i dessa poser har isälle avagi. 12 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Posen bidrar med e beydande översko ill byesbalansen. Kapialavkasningen bidrar med den sörre delen av fakorinkomserna vilke även illusreras i diagram 9. Under försa kvarale ökade överskoe i fakorinkomserna någo jämför med samma kvaral föregående år och uppgick ill 26 miljarder kronor. Diagram 9: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner 35 3 25 2 15 1 5-5 Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen kommer från Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 1: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK 4 3 2 1-1 -2 Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Kapialavkasningen bidrar med e beydande översko. Överskoe uppgick försa kvarale ill 26 miljarder kronor, vilke är någo högre jämför med samma period föregående år. Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar där avkasningen vari relaiv sabil över iden. Saisiska cenralbyrån 13
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direka inveseringar bidrog med e översko på 22 miljarder kronor under försa kvarale 213. Avkasningen på svenska direka inveseringar uppgick ill 55 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 33 miljarder kronor. Udelningar var relaiv små vilke de normal är under försa kvarale. Dea medför relaiv sora åerinveserade vinsmedel. Åerinveserade vinsmedel avser den del av vinsen i bolagen som gjors under perioden och som ine delas u. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog med e undersko på knapp 5 miljarder kronor. Underskoe har minska jämför med idigare perioder samidig som föreag inom direkinveseringsförhållande minska sina skulder mo ulande de senase kvaralen. Diagram 11: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK 35 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar på akier sam räna på skuldpapper. Posen är relaiv säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under de kvarale. 14 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Diagram 12: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialöversko på knapp 2 miljarder kronor under åres försa kvaral vilke kan jämföras med e inflöde på dryg 3 miljarder för samma kvaral 212. Akieudelningar som innefaar såväl akieudelningar som avkasning på fonder minskade med 5 miljarder kronor jämför mosvarande kvaral 212. De förklaras främs av a akieudelningar på svenska akier vari sörre under försa kvarale 213 än de var under mosvarande kvaral 212. Uflöde i ränor för ränebärande värdepapper minskade med 4 miljarder kronor jämför med mosvarande period 212. De förklaras främs av a ränan på svenska värdepapper minska. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och korrelerar därför med uvecklingen på Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under försa kvarale ill 3 miljarder kronor. Dea är en ökning på dryg 1 miljard jämför med samma kvaral förra åre. Diagram 13: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Saisiska cenralbyrån 15
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under försa kvarale e uflöde på 15 miljarder kronor. De är främs ransakioner med EU som sår för uflöde. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar men omfaar även överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Kapialbalansen genererar mindre flöden än löpande ransfereringar och posen har dessuom ge upphov ill inflöden under vissa år. Försa kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på en halv miljard kronor. 16 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Finansiell balans Den finansiella balansen besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven och gav upphov ill neouflöden om 46 miljarder kronor under åres försa kvaral. Poserna porföljinveseringar och finansiella deriva genererade under försa kvarale sora inflöden men den finansiella balansen visade ändå på e neouflöde efersom direka inveseringar och valuareserven gav än sörre uflöden. Diagram 14: Finansiell balans, mdr SEK 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 I Sverige I ulande Neo Direka inveseringar Toal gav direka inveseringar under försa kvarale e neouflöde på 119 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande ökade med 123 miljarder kronor medan uländska direkinveseringar i Sverige ökade med 4 miljarder kronor. Kvarale präglas av a flera föreag minska sin skuld mo koncernföreag i ulande. Dea har medför uflöden inom direkinveseringslån både för svenska direkinveseringar i ulande och för uländska direkinveseringar i Sverige. Därmed forsäer minskningen av skulder mo ulande som började under fjärde kvarale 212 som roligen beror på begränsningar i räneavdrag som rädde i kraf 213. Skulderna har i många fall regleras mo ege kapial. Åerinveserade vinsmedel bidrar också med sörre uflöden ill följd av a udelningar som vanlig vari relaiv låga under försa kvarale. Saisiska cenralbyrån 17
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Diagram 15: Direkinveseringar, mdr SEK 1 5-5 -1-15 I Sverige I Ulande Neo Förändringar i de uländska direkinveseringarna i Sverige har radiionell anses spegla förändringar i den ulandsägda verksamheens omfaning i Sverige medan förändringar i de svenska direkinveseringarna i ulande har anses urycka förändringar i den svenska verksamheens omfaning i ulande. Inernaionella koncerner minimerar emellerid i ökad usräckning kosnaderna på koncernnivå genom a global dra nya av skae- och finansieringsfördelar i olika länder. Dea har få som följd a en del av de kapialflöden som sker inom direkinveseringar ugör e kapialflöde genom lande och speglar således ine allid en förändring i den uländska verksamheens omfaning. Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser (jämför med direka inveseringar). Porföljinveseringar med ulande gav under åres försa kvaral e kapialinflöde på 147 miljarder kronor neo. Inflöde förklaras av handeln med svenska ränebärande värdepapper som genererade e inflöde på 191 miljarder kronor. Riksgälden svarar för en sor del av inflöde då upplåning mo ulande ökade med 11 miljarder kronor vilke framförall berodde på emissioner av sasobligaioner ugivna i uländsk valua för 73 miljarder kronor. 18 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Diagram 16: Porföljinveseringar, mdr SEK 2 15 1 5-5 -1-15 I Sverige I Ulande Neo Efer den finansiella krisen 28 har porföljinveseringar på helårdbasis generera inflöden i den finansiella balansen. Uflöde under 28 förklaras främs av a svenska banker neoamorerade på sina ulandsskulder ill följd av finanskrisen. Därefer har emissioner av såväl banker, bosadsinsiu som icke finansiella föreag vari den främsa förklaringen ill de inflöden som har genereras. Finansiella deriva Finansiella deriva ugörs i sörsa grad av Swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade försa kvarale e neoinflöde på 24 miljarder kronor. Den svenska kronans försärkning under kvarale bidrog ill a många swapkonraken generera inflöden. En global börsuppgång har de här kvarale bidragi ill a en del indexrelaerade deriva där hävsänger används resulera i sora neoinflöden. Saisiska cenralbyrån 19
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Diagram 17: Finansiella deriva, 22-211, mdr SEK 3 2 1-1 -2-3 Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Till följd av den globala finanskrisen ökade marknadsvärdena i såväl skuld- som illgångskonrak vilke har ge sörre flöden i finansiella deriva under de senase åren. Sällningsvärden i finansiella deriva illusreras i diagram 18. Diagram 18: Finansiella deriva, mdr SEK 1 5 1 5-5 -1-1 5 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo 2 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 19: Övriga inveseringar, mdr SEK 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2-25 Övriga inveseringar gav under kvarale e mindre neoinflöde. Neoflöde var relaiv låg jämför med idigare perioder vilke bland anna kan förklaras av a ulåning och upplåning låg på samma nivåer under kvarale. Bankerna sod för sörre delen av kapialflödena. Valuareserven Valuareservens huvudsyfe är a den ska kunna användas för a Riksbanken ska kunna uppfylla sina åaganden vilke innebär a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under försa kvarale 213 uflöden på 98 miljarder kronor efer Riksbankens beslu för försärkning av valuareserven mo bakgrund av den osäkra siuaionen i omvärlden sam för åagandena mo Inernaionella valuafonden (IMF). Efer försärkningen uppgick valuareserven ill 432 miljarder kronor. Finansieringen skedde genom emissioner av sasobligaioner vilke även genererar mosvarande inflöde för porföljinveseringar. Diagram 2: Valuareserven, neo mdr SEK 2-2 -4-6 -8-1 I Sverige I Ulande Neo -12 Saisiska cenralbyrån 21
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Bealningsbalansen har revideras från 212 kvaral 1 ill och med 212 kvaral 4. Under den reviderade perioden skedde revideringar om -9 miljarder neo i byesbalansen och 26 miljarder neo i den finansiella balansen. 22 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Vad är bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. Saisiska cenralbyrån 23
Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. 24 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 213 Vad är bealningsbalansen X M + F = ( A A 1). (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A +1. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 25
Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 26 Saisiska cenralbyrån
www.scb.se www.scb.se