Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan Läsåret 2014-2015 Senast reviderad: 2014-10-04
MÅL På Orust Waldorfskola skall alla barn och elever känna sig trygga och välkomna. Inget barn, elev, förälder eller medarbetare får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, ålder, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Alla som vistas i skolan skall visa respekt för andra och bli respekterade för dem de är. Alla skall utifrån sina individuella förutsättningar ges utrymme och möjligheter att utveckla alla sina förmågor till att bli en fri och socialt medveten människa. På Orust Waldorfskola tar vi avstånd från alla former av trakasserier. Alla former av kränkande behandling skall därför Förebyggas Upptäckas Utredas Åtgärdas Enligt våra stadgar är vårt mål att genom undervisning: Till barnen förmedla insikten om tillvarons helhet, djup och sammanhang. Väcka barnens kärlek till människan och världen. Fostra till frihet och jämlikhet. Ge barnen kunskap, förtröstan och kraft inför framtiden. definitioner Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer bedöms utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. 1
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna, kränker ett barns eller elevs värdighet är likaså en form av diskriminering. Det gäller dock inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning och en god miljö för elever. Man bör också förtydliga att särbehandling på grund av ålder inte är diskriminering. En ordningsregel som säger att barn under tolv år inte får befinna sig i trafiken är till för att skydda, inte för att kränka. Vad är en kränkande handling? Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Kränkningar kan bland annat ta sig uttryck som: mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet och homofobi. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar ger uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av både barn och vuxna och drabbar såväl barn som vuxna. Kränkningar kan vara: Fysiska; såsom att bli utsatt för slag och knuffar. Verbala; såsom att bli hotad, att utsättas för nedsättande ord. Psykosociala; såsom att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, göras till åtlöje. Text - och bildburna; såsom klotter, bilder, brev och lappar, sms, mms eller via internet. Definitionen av kränkande behandling utgår ifrån att den som utsatts för en handling känner sig kränkt. Det är personens upplevelse som är viktig och den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste tas på allvar. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. 2
Huvudmannen eller personalen får aldrig utsätta ett barn eller en elev för diskriminering eller kränkande behandling Det främjande arbetet Det förebyggande arbetet Det åtgärdande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskrimi- nerad, trakasserad eller kränkt. innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att för- hindra att kränkningarna upprepas. Likabehandlingsplan DET ÅTGÄRDANDE ARBETET 3
DET FRÄMJANDE ARBETET OCH DET FÖREBYGGANDE ARBETET Handlingsplan för likabehandling Vem berörs av Orust Waldorfskolas likabehandlingsplan? Likabehandlingsplanen avser kränkning mellan elev - elev, elev - vuxen, vuxen - elev och vuxen - vuxen. Alla anställda och elever vid Orust Waldorfskola berörs sålunda av denna likabehandlingsplan. Ansvarsfördelning Genom likabehandlingsplanens både förebyggande och framtidsinriktade arbete skall alla former av diskriminering och kränkande behandling aktivt motarbetas. Vi verkar för ett gemensamt ansvar för både den sociala och den inre/yttre miljön. Personal, föräldrar, anhöriga och elever vårdar skolan tillsammans. Rektor ansvarar tillsammans med lärarna för att likabehandlingsplanen är känd för alla som berörs av planen. Rektor ansvarar för att denna likabehandlingsplan implementeras. Våra metoder för att främja likabehandling I denna likabehandlingsplan har vi blandat främjande och förebyggande åtgärder eftersom det ibland är svårt att skilja dem på vår lilla, trygga, skola. Det handlar om de saker vi alltid gör och de planerade arbetet som syftar till att just främja likabehandling och förebygga kränkande behandling. Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan Utvärdering av förra årets insatser har skett och redovisas separat för att göra detta dokument kortare. Utvärderingen har lett till åtgärder som redovisas här. Åtgärder till HT 2014 Köket har fått större budget och mer personal. Matsalen har byggts om och ut för att göra matsituationen bättre och lugnare. När barnen tar mat finns fler vuxna som får barnen att smaka mer allsidigt. Klass 8 och 9 har under matematiklektionerna delats i två grupper, efter årskurs, för att säkerställa att alla får hjälp med matematiken. Det har varit förslag både från elever och lärare. Assisterande lärare anställs till klass 5-6 eftersom klassen har flera elever med särskilda behov. Vi är fler än en vuxen vid ett flertal tillfällen i samtliga klasser. Eftersom klass 1-2 är en stor klass får de resurs vid ett flertal tillfällen, t.ex. vid handarbete, lunch och utflykt. Parkeringen har byggts ut en aning och avgränsats mot skolgården tydligare. Staket finns nu mot hela vägen för ökad trygghet. Sjöboden har flyttats för att vi pedagoger ansåg att den skapade skymd sikt och därmed blinda fläckar för dem som rastvaktar. Flera förbättringar har gjorts av skolgård och innemiljö. Kollegiet arbetar mer medvetet med former för att ge varandra konstruktiv kritik och att samarbeta. Samarbetet med fritidshem och förskola har utökats. Årets tema för personalen på skola, förskola och fritids är genus. 4
Vi upprättar en mall eller blankett för kränkande behandling och diskriminering som lätt kan användas i de fall det händer. Denna blankett skall, i de fall den fylles i, dokumenteras och berörda vårdnadshavare skall delges. Hur skall årets plan utvärderas? Årets plan skall vara tillgänglig, för den som vill ta del av den, senast 2014-10-10. (Rektor ansvarar.) Rektor ansvarar för att planen implementeras. Enkäter till föräldrar och elever kommer att delas ut våren 2015. För att få en högre svarsfrekvens delas föräldraenkäterna ut på föräldramöten. Elektroniska enkäter gav inte så hög svarsfrekvens. (Rektor ansvarar.) Likabehandlingsplanen för klassen utvärderas i klassen. (Klasslärarna ansvarar för det.) Likabehandlingsplanen i stort utvärderas kontinuerligt men ett sista utvärderingsdatum är efterarbetsdagarna i juni. (Rektor ansvarar.) Planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling läsåret 2014-2015 1. Alla anställda på Orust Waldorfskola skall aktivt motarbeta bråk, nedlåtande kommentarer, miner eller liknande kränkande behandling. Vuxna befinner sig på skolgården under alla raster. (Klasslärarna och rektor ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 2. Det faktum att vi vuxna är förebilder innebär att medarbetarna medvetet måste stärka och arbeta med sitt sociala samspel. (Rektor ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 3. Skolans organisation och ansvarsfördelning skall vara tydlig och känd av alla medarbetare. Den skall presenteras för alla föräldrar i början av läsåret. Information om skolans organisation sker dels genom gemensamt föräldramöte på hösten och dels genom att alla får ett uppdaterat exemplar av skolans informationskatalog och även likabehandlingsplan via e-post alternativt per brev. Gällande likabehandlingsplan skall alltid finnas tillgänglig på hemsidan. (Rektor ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 4. Samtal skall föras, från klass 5, kring hur vi använder oss av internet, sms och andra media där vi vet att trakasserier kan förekomma. Även hur vi vuxna använder oss av sociala media bör ges kollegial uppmärksamhet. (Klasslärarna ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 5. Mobiltelefoner skall vara avstängda under skoldagen för att uppmuntra till genuin social samvaro. Alla klassrum utrustas under hösten med ett säkerhetsskåp för ändamålet. (Klasslärarna ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 6. En stående punkt på utvecklingssamtalen skall vara samtal kring elevens välbefinnande i skolsituationen. (Klasslärarna ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 7. Vi upprättar en ny gemensam dagordning för de individuella utvecklingssamtalen så att alla IUPsamtal ger en tydlig bild, oavsett vilken klasslärare, av elevens skolsituation. (Rektor ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 5
8. Klasslärarna berättar på föräldramötena om hur de arbetar mot kränkande behandling så att alla vårdnadshavare får en tydlig bild av hur vi förhåller oss. (Klasslärarna ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 9. Vi arbetar i klasserna med värdegrundsdiskussioner på ett naturligt, självklart och åldersanpassat vis. Det finns gott om samtalsämnen inbyggda i kursplanen. Perioderna är i de flesta fall ämnesintegrerade teman och det är grundläggande i waldorfpedagogiken att utgå från vilka sociala frågor som är aktuella i klassen. (Klasslärarna ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 10. För att skapa trivsam stämning i samband med maten presenteras maten och en bordsvers läses tillsammans innan vi börjar äta. (Klasslärarna och kökspersonalen ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 11. Vi lägger vikt vid kontinuerligt samarbete, där vi samarbetar över klassgränserna, för att skapa tolerans och förståelse för varandra och andra vuxna. Regelbundna månadsfester är en viktig del i undervisningen. Eleverna får då möjlighet att visa upp för varandra vad de arbetat med i klasserna. I september organiserar klass 8-9 en modbana för de lägre klasserna. (Klasslärarna ansvarar för detta. Utvärderas kontinuerligt och sammanställs under efterarbetsdagarna 2015.) 12. Alla har rast 9.30-10.00 måndag till torsdag och vi uppmuntrar lek och samvaro mellan elever i olika åldrar. Alla vuxna ansvarar för detta och att sätta igång lekar som många vill vara med på. (Utvärderas på efterarbetsdagarna 2015.) 13. Värdegrundsövningar görs i form av rörelsesamarbetsövningar inom eurytmin, musiken och idrotten. Varje skoldag inleds med den s.k. rytmiska delen som består av sådana sociala övningar och lekar, olika i olika årskurser. (Klasslärarna ansvarar för detta. Utvärderas maj 2015.) 14. Klassråd hålls i klasserna 5-9 och frågor om skolan, lektioner och raster blir föremål för samtal. Här är klassläraren närvarande för att stödja eleverna i den demokratiska processen. Från varje årskurs väljs en representant till elevrådet. Elevrådet hålls sista torsdagen i månaden kl. 9.20 i biblioteket av eleverna. Ordförande väljs ur den äldsta klassen. (Utvärderas maj 2015.) 15. Skolans trivselregler skall göras kända för personal, elever och föräldrar. Trivselregler skall finnas uppsatta på skolans anslagstavla samt i den informationskatalog som delas ut till eleverna under höstterminen samt på hemsidan. Ordningsreglerna skall årligen diskuteras och revideras i klasserna och elevrådet. Därefter fastställda av rektor. Dessa trivselregler gäller på skolan läsåret 2014/2015: Elever i årskurs 1-6 stannar på skolgården. Elever årskurs 7-9 ber om tillåtelse för att gå utom synhåll. Elever i årskurs 1-6 måste be om lov för att gå ner till stranden. Skor och stövlar tas av i hallen, inneskor rekommenderas. Snöbollskastning sker på angiven plats. De som befinner sig på platsen får tolerera snöbollar. Inga isbollar får kastas. Kränkningar och slagsmål tolereras inte. Slutaregeln gäller (och används med omdöme). 6
16. Fler vuxna finns i år på skolan. Två pedagoger fungerar som resurslärare och en som skolvärdinna för ökad trygghet på skolan. (Rektor ansvarar. Utvärderas maj 2015.) 17. Vi försöker samverka med andra skolor. Klass 8-9 skall på temadagar som heter Mötet mellan människor på Rudolf Steiner-skolan i Göteborg. (Klasslärarna ansvarar. Utvärderas på efterarbetsdagarna 2015.) 18. Vi kommer i år att genomföra en kartläggning av hur grupper delas in vid grupparbeten, idrott etc.. för att säkerställa att ingen blir diskriminerad. (Lärarna ansvarar. Utvärderas maj 2015.) 19. Tillsammans med personalen på förskola och fritids arbetar personalen med den gemensamma värdegrunden. Årets tema är genus. (Utvärderas förarbetsdagarna 2015.) 20. Vi har i kollegiet (lärarkonferens) klasskonferenser där vart och ett barn diskuteras av hela lärarkåren, vilket brukar fungera bra för att se var och en för dem de är. Särskilt viktigt är detta vid betygssättning och i de fall läraren har svårt att få eleven att fungera i undervisningen. Betygskonferenser och sambedömning vid nationella prov kommer att ske under vårterminen. (Rektor ansvarar. Utvärderas efterarbetsdagarna 2015.) 21. Kollegiet arbetar medvetet med former för att ge varandra konstruktiv kritik och att samarbeta. Alla lärare har tid avsatt för pedagogiska samtal med minst en kollega eller mentor. Vårt mål är att inget barn skall diskrimineras p.g.a. av en ogenomtänkt handling av pedagogen. Mer medvetna om våra handlingar blir vi genom att råda varandra. (Rektor ansvarar. Utvärderas efterarbetsdagarna 2015.) 22. Vi skall ta kontakt med socialtjänsten för att boka en träff med den personal som arbetar där nu och be dem gå igenom regler för anmälningsplikt och hur man som pedagog identifierar beteenden hos eleverna som bör uppmärksammas. (Rektor ansvarar. Utvärderas efterarbetsdagarna 2015.) 23. Varje klasslärare ansvarar för att mål för den egna klassens likabehandlingsarbete upprättas (liksom läraren skriver LPP för övriga ämnen). Eleverna skall göras delaktiga i denna process. Målen skall vara tydliga och konkreta och utvärderas. I samband med utvärdering av planen och i arbetet med den nya planen tas flera lektioner i anspråk för att gå igenom denna plan och fördjupa diskussionerna. De enskilda planerna följer på nästa sida: 7
Likabehandlingsplan, HT 2014 Likabehandlingsplanen för klass 1-2 läsåret 2014-2015 Klassläraren Tara Salokorpi tillsammans med klassen Klassregler Vi ska inte retas, vara dumma eller elaka mot varandra och inte skrämma någon. Vi ska inte göra illa eller prata dumt om varandra. I viktiga situationer ska vi komma ihåg att vara tysta, lyssna på varandra och låta bli att fjanta. Alla får vara med och vi ska inte förstöra någons lek. Vi ska lyssna på fröken och försöka ge alla en möjlighet till en bra lektion. Vi är medvetna om sluta-regeln. Orust Waldorfskola, september 2014 Likabehandlingsplanen för klass 3-4 läsåret 2014-2015 Klassläraren Barbara Nentwig tillsammans med klassen Mål Motto Att alla i klassen och i skolan skall bli väl bemötta och kunna trivas. Jag skall behandla andra såsom jag själv vill bli behandlad. Klassen kom överens om följande: Vad gör vi i klassrummet? Vi skapar arbetsro, genom att vara tysta, lyssna, räcka upp handen när man vill något och visa hänsyn när någon annan har ordet. Vad gör vi utomhus, på rasten? Vi håller oss på skolgården och glömmer inte att fråga om lov när vi vill gå ner till stranden. Sluta-regeln skall alltid respekteras och vi är snälla och hänsynsfulla mot varandra. Det är viktigt för oss att vara sanningsenliga och hålla vårt ord. Uppföljning sker genom samtal om något speciellt händer eller när det känns angeläget. Vi påminner oss då om våra regler. Orust Waldorfskola, september 2014 8
Likabehandlingsplanen för klass 5-6 läsåret 2014-2015 Klassläraren Elin Vidén tillsammans med klassen Vi behandlar andra så som vi själva vill bli behandlade Vi följer Sluta-regeln Vi ger varandra beröm och komplimanger Alla får vara med. Vi respekterar leken Vi respekterar varandras hemligheter och säger inte sådant som vi vet att andra blir ledsen av Vi respekterar varandras saker och frågar om lov ifall vi vill låna något Vi lyssnar på varandra Vi tar själva ansvar för att skapa arbetsro Orust Waldorfskola, september 2014 Likabehandlingsplanen för klass 8-9 läsåret 2014-2015 Klassläraren Anders Hammar och ämneslärare Johanna Ivefors tillsammans med klassen Vi har samma mål som skolan. Vi skall följa ordningsreglerna. Vi skall fokusera på de bra sakerna och säga de roliga och bra sakerna. Vi arbetar under året på att lära oss att ge konstruktiv kritik. Om man inte har ett bättre förslag själv, behöver man inte såga någon annans förslag. (Behåller från förra året.) Att alla står upp för någon utsatt och säger att det inte är okej när någon blir kränkt. Det är bättre att säga till en gång för mycket än att vara tyst. (Behåller från förra året.) Om man ser att någon är ledsen så går man inte förbi och låtsas som ingenting. Om man tycker situationen är svår eller inte vill bli inblandad så går man till läraren. (Behåller från förra året.) Om man fått ett förtroende så håller man tyst. Om man inte är orolig att det är något farligt. Det är upp till var och en att avgöra om det är en hjälp att berätta för någon vuxen/ eller någon annan. Man tar ett förtroende på allvar och tänker igenom det. (Behåller från förra året.) Vi skall inte slåss. Om någon säger SLUTA! så måste man sluta. Ordförande i elevrådet föreslår att vi lägger till detta även i skolans ordningsregler. Vi kommenterar inte varandra negativt. Om man upplever något som någon säger som en kränkning ansvarar den som känner sig kränkt för att säga till så att den som utfört kränkningen har en chans att be om ursäkt, eller ändra sitt beteende. Vi visar respekt för den som talar och avbryter inte varandra. Vi skriker inte ut saker som inte hör till ämnet. Orust Waldorfskola, september 2014 9
DET ÅTGÄRDANDE ARBETET Upptäcka kränkande behandling Vem kontaktar jag vid trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling? Du som elev eller vårdnadshavare skall vända dig till din klasslärare i första hand och om det inte är lämpligt till rektor. Du som lärare och medarbetare uppmanas att vända dig till rektor eller ordförande i styrelsen. I informationskatalogen och på hemsidan finns ordnings- och trivselregler och alla kontaktpersoner redovisade med namn och telefonnummer. Vi som skola Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet. Misstanke om kränkning skall alltid tas på allvar Klasslärarna ansvarar för att elevernas åsikter beaktas och att misstanke om kränkning kommer kollegiet till känna. Lärare skall finnas ute på rasterna. Individuella utvecklingsplaner (IUP) och utvecklingssamtal bör i första hand beröra elevens välbefinnande och uppförande, hur det går i respektive ämne förmedlas nöjaktigt via skriftliga omdömen. Välbefinnande, stående punkt vid utvecklingssamtal, klassråd, elevråd, kollegiemöten och föräldramöten. Kontinuerlig föräldrakontakt/information. Metoder för kartläggning av kränkande behandling Enkäter till elever: 1 gång per läsår -administreras och sammanställs av den som rektor delegerat uppgiften till. Klasslärarna ansvarar för att enkäterna blir besvarade och inlämnade inom avsatt tid. Klasslärarna ansvarar för att de tas upp i kollegiet. Enkäter till föräldrar: 1 gång/år -administreras och sammanställs av den som rektor delegerat uppgiften till. Samtal med medarbetare: 1 gång/år -administreras och sammanställs av rektor. 10
Utreda och åtgärda kränkande behandling Aktiva åtgärder när elev är diskriminerad eller när elev trakasseras eller upprepade gånger kränks: Klassläraren informeras och/eller rektor informeras. Bedömning huruvida rektor eller klasslärare bör leda utredningen. Om det är diskriminering leder alltid rektor utredningen. Omgående samtal med den utsatte/de utsatta. Omgående samtal med förövaren/förövarna. Vårdnadshavare kontaktas omgående. Händelsen dokumenteras skriftligt, Ordförande för styrelsen (Waldorfpedagogik på Orust ek. för.) som är huvudman får ta del av den skriftliga redogörelsen. Lärarkollegiet får ta del av redogörelsen för att på bästa vis kunna bedöma vilka åtgärder som passar bäst och hur skolan skall arbeta vidare. Vårdnadshavarna till både offer och förövare delges den skriftliga rapporten. Uppföljningssamtal inom 2 veckor med alla berörda. Om kränkningarna inte upphör: rektor kallar elev, vårdnadshavare och klasslärare till möte och ett åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogram utvärderas inom en månad. Om diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningen inte upphört efter att åtgärdsprogrammet utvärderats eller om kränkningen är av allvarlig art kontaktas skolhälsovården, polisen, socialtjänsten eller arbetsmiljöverket, beroende på ärendets art. Långsiktig uppföljning och utvärdering En avstämning görs efter två veckor. Utvärderingen görs utifrån dessa frågor: Hur yttrade sig kränkningen? Var och när inträffade den? Vilka åtgärder har satts in? Resultat? Var det något som inte fungerade och i sådana fall varför? Ska insatserna fortsätta, förändras eller kompletteras? 11
Delaktighet och ansvar I början av varje läsår informeras elever, föräldrar och personal om vår likabehandlingsplan. Rektor ansvarar för detta. Kollegiet håller planen levande under läsåret och klassläraren i klassen och på föräldramöten. Kollegiet samt klassråd/elevråd är delaktiga i den årliga revideringen och utvärderingen av planen genom möten. Utvärdering av handlingsplanen sker också genom enkäter. Handlingsplanen redovisas och skall finnas tillgänglig på skolans hemsida Den som vill medverka vid revidering av likabehandlingsplanen kan kontakta rektor eller styrelsen. Kvalitetssäkring I slutet av varje läsår uppdateras likabehandlingsplanen så att den anpassas efter de särskilda förhållanden som finns i verksamheten. Detta dokumenteras skriftligt av sekreteraren i kollegiet tillsammans med styrelsen som är ansvarig. Handlingsplanen ingår i skolans kvalitetsredovisning. När åtgärdsprogram för kränkande behandling har upprättats skall detta meddelas kollegiet och styrelsen skall informeras. 12