är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Relevanta dokument
KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Något om funktionsföljder/funktionsserier

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

16.3. Projektion och Spegling

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:


vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.


UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

============================================================ ============================================================

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Induktion LCB 2000/2001

( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Multiplikationsprincipen

5 Signaler och system i z-planet Övningar 5.1 Bestäm överföringsfunktionen i z-planet för ett system med impulssvaret

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

============================================================

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Datum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Inklusion och exklusion Dennie G 2003

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Karin Liungmantext Georg Riedelmusik

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

TENTAMEN. Datum: 11 feb 2019 Skrivtid 8:00-12:00. Examinator: Armin Halilovic Jourhavande lärare: Armin Halilovic tel

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Betygsgränser: För (betyg Fx).

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Stokastiska variabler

Föreläsning 7: Trigonometri

Facit - Tänk och Räkna 6a

Transkript:

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter DETERMINANTER A Determiter v r orige Determite v e mtris A följe är ett tl som etes eta eller Eempel: 6. oh efiiers eligt Motiverig: Determiter utveles i sm me lösigsmetoer för vrtis lijär sstem. Betrt ett vrtist lijärt sstem me två evtioer oh två oet. ss som vi sriv på mtrisforme AXB, är A, X oh B. Vi vill uersö för vil väre på oeffiieter sstemet hr preis e lösig. Om ll oeffiieter ij är så hr sstemet uppert tige oäligt måg eller ige lösig. At tt t e. Vi lös sstemet me sustitutiosmetoe. Frå först evtioe hr vi * som vi sustituerr i r evtioe oh får multiplier me oh förel ** Om oh est om for vi preis e lösig för som efter sustitutioe i * oh förelig ger preis e lösig. Alltså hr sstemet ss preis e lösig om oh est om. Uttret som estämmer etermierr om sstemet hr et e lösig lls etermite oh etes eta eller. Därme hr sstemet preis e lösig om oh est om et A. Si v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter Uppgift. Berä följe etermiter: e f g h Svr: 8 6 e f g h Uppgift. Lös följe evtioer me vseee på 6 Lösig:, Svr:,, Uppgift. Lös följe evtio me vseee på Svr:,, Uppgift. För vil väre på hr evtiossstemet me vseee på, oh 7 A e etig lösig vs et e lösig e ui lösig preis e lösig B oäligt måg lösigr C ige lösig Lösig: Koeffiietmtrise är A oh motsvre etermit et A. et A eller. i Om et A, vs oh hr sstemet et e lösig. Si v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter Vi lserr me Gussmetoe tlet lösigr i fll eller. 7 ii Om får vi sstemet vs ige lösig i ett fll. 7 iii Om får vi sstemet 7 vs ige lösig 8 i ett fll. Svr: A e etig lösig om oh B Fllet oäligt måg lösigr ite föreomm i e uppgift C ige lösig om eller. B Determiter v treje orige Utvelig efter först re Utvelig efter e r eller e olo. Låt D. För tt erä etermite vi vä e v följe metoer:. Utvelig efter r ummer i i i i D A A A i i i i i i. Utvelig efter ollo ummer A A D A I ess utveligr är Ai ueretermite m p pltse i, som vi får om vi tr ort r ummer i oh olo ummer frå etermite D. Teeshem för i. Uppgift. Berä följe etermiter: Lösig Si v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter Vi väer oh jämför två metoer, utvelig efter r oh utvelig efter olo. Meto Utvelig efter r. 6 Meto Utvelig efter olo är vi hr två elemet. 6 Det är elst tt utvel e etermit efter e r eller ollo me fler elemet. Svr: C Determiter v :te orige. D Utvelig efter e r eller e olo. Låt D. För tt erä etermite vi vä e v följe metoer:. Utvelig efter r ummer i i i i D A A A i i i i. Utvelig efter ollo ummer D A A I ess utveligr är Ai ueretermite m p pltse i, som vi får om vi tr ort r ummer i oh olo ummer frå etermite D. i i A Teeshem för i. El egesper hos etermiter: E. Väret v e etermit ärs ite om rer görs till oloer oh vie vers. eta T eta. Si v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter Bevis för etermiter v r orige: Låt A oh ärme A T. Då gäller et A et A T T Alltså et A et A för mtriser. T På lie sätt visr vi tt et A et A för mtriser et A efter förelig oh et A T efter förelig. T Alltså hr vi vist tt et A et A för mtriser. Eempel:. E. Om ll elemet i e r eller e olo är så är etermites väre. Eempel: E. Om e etermit hr två li rer oloer så är etermites väre. Om e etermit hr två proportioell rer oloer så är etermites väre. Om e r olo är e lijär omitio v r rer så är etermites väre. Bevis för ele oh etermiter v r orige: D På lie sätt visr vi stse för etermiter v treje eller högre orige At tt D är e etermit v treje orige me två li rer, t e r r. Si v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 6 Determiter f g e g e f D e f g. f g e g e f e f g Eempel: två li rer 8 8 eftersom r r r 8 E. Om m låter två rer eller två oloer i e etermit t plts så ter etermite tee. Bevis för etermiter: Låt D. Om vi ter plts på först oh r re å får vi D D. På lie sätt visr m tt stse gäller för etermiter v treje eller högre orige. Eempel: Om vi låter r oh r t plts å får vi E. M får rt ut e gemesm ftor ur e r eller e olo. Eempel: Bevis för etermiter v r orige. Vi visr t e tt. Si 6 v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 7 Determiter Västerleet högerleet På lie sätt visr m tt stse gäller för etermiter v treje eller högre orige. Eempel: I eståee eempel rter vi ut ur r re oh ur treje re. 6 Ovståee meto vi vä om etermite iehåller e eller fler rå. Eempel: I eståee eempel sriver vi rå i e r me gemesm ämre. Därefter rter vi ut ur motsvre r ftor /ämre. / 6 / / / / 6 / 6 / / 6 / / 6 / 6 6 E. Spltig uppelig lägs e r eller e olo Ett eempel me e etermit v r orige: * Ett eempel me e etermit v treje orige: Vi evisr * VL HL VL. ** E6. VIKTIGT!!! Väret v e etermit ärs ite om m till e r eller e olo err e r /olo multiplier me ett tl. Vi evisr följe fll: VL spltig lägs r Si 7 v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 8 Determiter oh r är proportioell HL V.S.V oter tt e r etermite är eftersom r Eempel 6.. Berä etermite D. 7 Lösig: Vi väer egespe E6 för tt få två elemet i först olo. D r r 7 r r Svr: D Eempel 6.. Berä etermite D Lösig: Vi hr re två elemet i olo ummer oh me hjälp v egespe E6 får vi ett elemet till i smm olo. D r r För tt utvel D efter olo väer vi följe teeshem: oh får D r r 8 utvelig efter r 8 8 6 Si 8 v

9 Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter Svr: D 6 Eempel 6.. Vis tt. Vermoes etermit Lösig: [ ]. ftoriserig r r r r D Eempel 6.. Berä följe etermiter etermite D D D D e D f 6 D Lösig olo olo D r utvelig efter 6 utvelig efter r Si 9 v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter Svr 6.. 6 D D D D e D 8 f 6 D 9 Eempel 6.. Vis tt etermite är elrt me. Lösig: Kolo lägger vi till olo oh rter ut : Eempel 6.6. Vis tt etermite är elrt me. Lösig: Rer oh lägger vi till r oh rter ut : E7 Determite v e igol mtris är proute v igolelemete. Vi upprepr tt mtrise lls igol om ll elemet som ligger utför mtrises HUVUD DIAGONAL år li me. Dett ses geom tt m utvelr efter först r eller olo fler gåger. Eempel 7.,, Eempel 7. Berä följe etermit lägg märe till tt etermite ite är igol Si v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter i ii Låsig: Vi eelt erä iret me hjälp v utvelig efter e r eller olo me vi väljer tt t pltser på rer oh få e igol mtris. Vi vrje rte ärs etermites tee : i vi ter plts på r oh r ii vi ter plts på r oh r vi ter plts på r oh r. E7 Determite v e trigulär mtris är proute v igolelemete. Dett ses geom tt m utvelr efter först r eller olo fler gåger. Eempel 7. Berä etermiter 8 Svr: E8 Proutregler: i Låt A vr e vrtis mtris v tp oh ett tl. Då gäller et etaa ii Låt A oh B vr två vrtis mtriser v smm tp. Då gäller etaabb etaa etbb Eempel 8. i Avä mtriser A oh A ii Avä mtriser A oh B 7 för tt test regel i för tt test regel ii Si v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter Eempel 8. Låt A vr e vrtis mtris v tp oh eta. Avä E8 för tt erä etaa et A Lösig: et etaa etaa 6 Svr: 8 6 Eempel 8. Låt A vr e vrtis mtris v tp 99 99 oh eta. Berä et A Lösig: et etaa etaa 99 eta Svr: Determiter oh iverterrhet. Låt A vr e vrtis mtris v tp. eta. A är iverterr.. rga. Då ör följe påståee evivlet: Me r or: A är iverterr om oh est om eta. Eempel 9. För vil väre på e reell prmeter är mtrise A iverterr om i A ii A Lösig: i eta. Härv et A eller. Mtrise är iverterr om oh. ii et A 6 Alltså, et A 6. Mtrise är iverterr om. Eempel 9. Låt A vr e iverterr vrtis mtris. Vis tt eta et A. Tips: Avä egespe etaaaa etaa etbb Lösig: Vi väer egespe Si v

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Eftersom A AI me hjälp v regel etaaaa etaa etbb får vi Determiter eta AetI eta eta eta et A VSB Eempel 9. Låt A oh B vr två similär mtriser. Vis tt ers etermiter är li. Lösig: Eligt efiitioe två mtriser är similär om oh est om et fis e iverterr mtris P så tt A PBP. Därför eta et PBP et PetB etp et PetB etb et P Alltså eta etb vilet sulle eviss Si v