Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2009 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur resulaen redovisas. Genom a hålla ned Crl-knappen och klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer Ni direk ill akuell avsni. nnehållsföreckning nnehållsföreckning 1 A Adminisraiva och legala uppgifer 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Uppgifsskyldighe... 3 A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A. Saisikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 nernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 5 B Kvaliesdeklaraion 5 B.0 nledning... 5 B.1 nnehåll... 5 1.1 Saisiska målsorheer... 5 1.1.1 Objek och populaion 5 1.1.2 Variabler 5 1.1.3 Saisiska må 6 1.1.4 Redovisningsgrupper 7 1.1.5 Referensider 9 B.2 Tillförlilighe... 9 2.1 Tillförlilighe oal 9 2.2 Osäkerheskällor 10 2.2.1 Urval 10 2.3 Redovisning av osäkerhesmå B.3 Akualie... 3.1 Frekvens 3.2 Framsällningsid
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 2(12) 3.3 Punklighe B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe... 4.1 Jämförbarhe över iden 4.2 Jämförbarhe mellan grupper 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe... 5.1 Spridningsformer 5.2 Presenaion 12 5.3 Dokumenaion 12 5.4 Tillgång ill primärmaerial 12 5.5 Upplysningsjänser 12 A Adminisraiva och legala uppgifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumion A.2 Saisikområde Saisikområde: A.3 SOS-klassificering Producenpriser för jänser, Tjänseprisindex (TP) Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se hp://www.scb.se/pages/lis 139368.aspx A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, 104 51 Sockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Maria Hjalmarsson Telefon: 08-506 945 41 Telefax: 08-506 946 04 E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, 104 51 Sockholm Besöksadress Karlavägen 100 Konakperson: Maria Hjalmarsson Telefon: 08-506 945 41 Telefax: 08-506 946 04
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 3(12) E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.6 Uppgifsskyldighe Uppgifslämnarplik föreligger enlig SCB-FS 2008:3. A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller från och med 30 juni 2009 sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400). A.8 Gallringsföreskrifer avvakan på gallringsbeslu sparas all primärmaerial. A.9 EU-reglering Tjänseprisindex omfaas av vå EU förordningar: Rådes Förordning 2223/96, Bilaga A sam Rådes Förordning 65/98, Bilaga D. A.10 Syfe och hisorik dag sår jänsebranschernas förädlingsvärde för cirka 60 procen (2006) av de oala förädlingsvärde inom näringslive. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion cirka 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale var denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av århundrade successiv öka. Den jänseprodukion som regisreras i naionalräkenskaperna besår av jänser producerade av näringsliv, offenliga myndigheer och hushållens ideella organisaioner. Allefersom jänseprodukionens andel av BNP väx har behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. Värden för olika variabler och aggrega urycks därmed i e viss års prisnivå (basåre). Nya jänseprisindex uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav. dag finns TP för dryg 60 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som finns idag har uvecklas sedan januari 2000. Under 1990- ale sarade uvecklingen av TP med index för lokalhyror, hoelljänser och inrikes flygresor. A. Saisikanvändning
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 4(12) Saisiken används i försa hand av naionalräkenskaperna för a fasprisberäkna dels värde av jänseprodukionen och dels jänser som ugör inpu i olika branscher. Yerligare användningsområden är i avalssammanhang och för konjunkuranalyser. A.12 Uppläggning och genomförande Saisiken baseras på e urval av represenaiva ransakioner avseende respekive jäns. Efersom de ine finns någon urvalsram för jänser används föreag som urvalsobjek och ramen som används är Föreagsdaabasen (FDB). E sannolikhesurval används efersom många små föreag ofa sår för en sor andel av omsäningen i branschen. E sannolikhesurval medför a e lie anal små föreag represenerar e sor anal små föreag vilka kan ha en sor beydelse för omsäningen inom branschen. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. Omsäning eller anale ansällda är de sorleksmå som används. Urvalssannolikheen för e föreag beror på föreages sorlek enlig de må som använs, oalsumman och urvalssorleken. E sraum bildas för alla sora föreag som väljs med säkerhe sam e urvalsundersök sraum avseende mindre föreag där e PPS-urval görs. Vid sammanvägning av de vå sraumen används omsäningen. En översyn av viker och urval görs årligen. De föreag som kommi med i urvale ombeds a kvaralsvis redovisa fakisk pris för en eller e anal jänser som föreagen själva väljer u i samråd med SCB. Krave på de valda jänserna är a de ska vara väl specificerade, represenaiva för föreage och åerkommande. SCB samlar in cirka 3000 prisuppgifer från ungefär 800 föreag per kvaral. Uppgifsinsamlingen pågår från den 1 ill den 20 i månaden efer de akuella kvarales slu. En majorie av uppgifslämnarna rapporerar på en webbblanke medan övriga aningen rapporerar via pappersblanke eller e-pos. Prisindex för lokalhyror (LHU) beräknas årligen och uppgifer för hyresinäker och uhyrda yor samlas in från cirka 2000 fasigheer för olika lokalyper. E fleral index publiceras på SCB:s webbplas. Resulae levereras samidig ill Naionalräkenskaperna cirka 45 dagar efer mäperiodens ugång. Alla producerade jänseprisindex, plus e anal konsumenprisindex, vägs samman ill e index, kalla Tjänseprisindex. Avsiken med dea index är a ge en samlad bild av den genomsniliga prisuvecklingen för jänser producerade av de svenska näringslive. Tjänseprisindex äcker dryg 60 procen av jänseprodukionen inom Svensk produkindelning efer näringsgren (SPN 2007) 49-96. A.13 nernaionell rapporering
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 5(12) SCB rapporerar index för olika delbranscher ill Eurosa. Dea sker i samband med publicering. A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar En översyn av index för biluhyrning, hoellverksamhe och uformning av en ny kvaralsvis undersökning för lokalhyror sker under 2009. Prisindex för föreagskonsuler har uvecklas under 2009 och förvänas implemeneras i TP från och med kvaral 1 2010. Uvecklingsarbee för jänser i priva regi för Ubildning och Socialomsorg forsäer under 2009. övrig sker en koninuerlig översyn av befinliga prisindex. För mer informaion om TP:s uvecklingsarbee se: hp://www.scb.se/pages/sandard 85367.aspx B Kvaliesdeklaraion B.0 nledning Tjänseprisindex (TP) är e producenprisindex som avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. ndexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. näringslive produceras jänserna framförall av de branscher som klassificeras inom SPN 49-96 (SPN 2007). TP omfaar idag inhemska jänseproduceners produkion för användning inom Sverige. Naionalräkenskaperna behöver även index för impor och expor av jänser. B.1 nnehåll 1.1 Saisiska målsorheer 1.1.1 Objek och populaion Objeke är ransakion i samband med uförd jäns. Populaionen ugörs av alla ransakioner som avser försäljning av jäns i producenlede. De primära objeken, som används för urval och insamling av uppgifer, är föreag som producerar jänser. 1.1.2 Variabler Tjänseprisindex avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Priserna som avses är ransakionspriser uan moms. Transakionspris är jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar.
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 6(12) Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. Efersom en värdeförändring som beror på a kvalieen förändras är a beraka som en volymförändring måse, i indexberäkningarna, hänsyn as ill kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning av de principiella ugångspunkerna gällande kvaliesförändringar hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme, ENS 1995. 1.1.3 Saisiska må ndex, förändringsskaning, är de saisiska må som används för de olika undergrupperna inom TP. För alla föreag beräknas e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vägs ofas ine sinsemellan. ndex för varje föreag beräknas enlig: m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk väga ihop e index för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen, som vals u med säkerhe, får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela på reserande vik. Toalindex för branschen ges av: 0, T Där = n ( 0, a ) a= 1 wa 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen Dessa branschindex vägs samman med e anal Konsumenprisindex för jänser. (För en dealjerad beskrivning av KP se: Beskrivning av saisiken.)
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 7(12) Uppgifer gällande vikfördelning mellan olika huvudgrupper och undergrupper baseras på informaion från undersökningen Föreagens ekonomi (FEK) från 2006. ndexlänkarna för Tjänseprisindex beräknas med de akuella kvarale kv år y som jämförelseperiod, och med kvaral 4 år y-1 som prisbasperiod. Vikperioden är år y-3. Dea ger följande: V * y, kv j y 1, kv4 * j Vj j y, kv; j =, y 1, kv4; j Värdeviken är värde av den ransakionsmängd under år y-3 som jänsen j * y 1, kv4 represenerar, omräknad ill prisläge i kvaral 4 år y-1 dvs Vj = Vy 3; j y 3; g, j g. Referensåre är för närvarande sa ill 2005=100 och e kedja indexal beräknas för kvaral kv år y enlig: 2005, kv4 y, kv 2004, kv4 2006, kv4 y 1, kv4 y, kv 2005 = 2005, kv4... y 2, kv4 4 y 1, kv4 1 2005, kv 4 2004, kv4 kv= 1 Försa fakorn visar prisläge i kvaral 4 2004 i procen av de genomsniliga prisläge under 2005. Därefer den kedjade prisuvecklingen från kvaral 4, 2004 ill kvaral 4, år y-1 (årsvisa indexlänkar från kvaral 4 ill kvaral 4). Sluligen visas prisuveckling från kvaral 4 år y-1 ill kvaral kv år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående kvaral, och sedan mosvarande kvaral åre innan (årsaken). 1.1.4 Redovisningsgrupper De flesa TP som ingår i Tjänseprisindex publiceras även separa i Saisikdaabasen som finns a illgå kosnadsfri på SCB:s hemsida. Några index publiceras enbar som en del av oala Tjänseprisindex. ndexalen publiceras ine separa pga. av sekreesskäl. Dessa index är nedan kursiverade och umärka med e (S). Till sammanvägningen Tjänseprisindex används även e anal konsumenprisindex för a äcka en så sor del av värde av näringslives jänseprodukion som möjlig. Dessa KP måse fungera ur e producenprisperspekiv för a inkluderas. Uppfylls ine krave måse de juseras eller i sisa hand exkluderas.
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 8(12) Tjänseprisindex inkluderar följande index (enlig SPN 2007): 49-53 Transpor och Magasinering 491 KP Järnvägsranspor av passagerare 492 TP Järnvägsranspor av gods (S) 49319 TP Kollekivrafikverksamhe (S) 493 KP Regionalbussrafik 4932 KP Taxi 4941 TP Vägransporer av gods 501&503 KP Sjöranspor av passagerare 502&504 TP Sjöranspor av gods 501 TP Lufranspor av passagerare 5 KP Lufranspor 502 KP Pakeresor/charer 512 TP Lufranspor av gods (S) 521 TP Varulagring & magasinering 5224 TP Godshanering 5229 TP Annan ransporförmedling 52219 KP Parkering 531 TP Naionella posen (S) 532 TP Annan posbefordran 55-56 Hoell- och Resaurangjänser 551 TP Hoell 553 KP Camping 56 KP Resaurang och bar 58, 61-63 nformaions- och Kommunikaionsverksamhe 581 PP Ugivning av böcker och idskrifer och annan ugivning 5829 TP Ugivning av programvara 61 TP Telekommunikaion (S) 62 TP Daaprogrammering, daakonsulverksamhe 63 TP Daabehandling 68 Fasighesverksamhe 68201 KP Uhyrning och förvalning av egna bosäder 68202-3 TP Lokalhyror (LHU) 68310 TP Fasighesförmedling 68320 TP Fasighesförvalning
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 9(12) 64, 69, 70, 71, 73 Verksamhe inom Juridik, Ekonomi, Veenskap och Teknik 6419 TP Bankjänser 64 KP Bankjänser 691 TP Juridisk verksamhe 692 TP Redovisning, bokföring, revision mm 702 TP Konsuljänser ill föreag 7 TP Arkieker och ekniska konsuler 712 TP Teknisk provning och analys 731 TP Reklamverksamhe 732 TP Marknads- och opinionsundersökning Uhyrning, Fasighesservice, Resejänser och andra 77, 78, 80, 81 Södjänser 771 TP Biluhyrning 7722 KP Uhyrning av video- och dvd-filmer 773 TP Uhyrning av maskiner och annan urusning 782 TP Arbesförmedling och rekryering 80 TP Säkerhes- & bevakningsverksamhe 95-96 Annan Serviceverksamhe 95 TP Reparaion av daorer (S) 960 TP ndusrivä (S) 96012 KP Konsumenvä 96021 KP Hårvård 9603 KP Begravningsverksamhe 9604 KP Moionsuövning 1.1.5 Referensider TP:s basår är 2005. ndexal beräknas primär för kvaral, och anger kvarales prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under 2005. ndexalen avser uvecklingen av e för kvarale genomsnilig pris. En del index, som börja produceras efer 2005, har e basår senare än 2005. 1.2. Fullsändighe Tjänseprisindex äcker dryg 60 procen av den oala jänseprodukionen. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal De är för illfälle ine möjlig a ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mäfel och urvalsosäkerhe orde ge de sörsa bidragen ill osäkerheen i skaningarna.
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 10(12) 2.2 Osäkerheskällor 2.2.1 Urval TP är en urvalsundersökning och urvalen är små vilke medför en ine oväsenlig osäkerhe i skaningarna. Varianser har ine skaas. 2.2.2 Ramäckning Som underlag ill ram används Föreagsdaabasen (FDB). Som föreagsbegrepp används FE (Föreagsenhe). En avgränsning görs på juridisk form. Endas föreag som i huvudsak sysslar med den undersöka branschens verksamhe as med i ramen, således bidrar föreag som endas har en mindre del av sin verksamhe inom den undersöka branschen ill underäckningen. Vid urval görs cu-off inom vissa branscher vilke bidrar ill en frivillig underäckning. Felklassificeringar i FDB sam efersläpning i uppdaering av föreagsuppgiferna leder ill såväl under- som överäckning. Osäkerhe i ramäckningen anas ge e lie bidrag ill oalfele. 2.2.3 Mäning De represenaiva jänser som undersökningen baseras på väljs u av föreagen själva och de är därmed svår a avgöra hur represenaiva dessa jänser är. Krave är a jänsen/jänserna skall vara jämförbara över iden och i de fall en jäns upphör eller sammansäningen förändras måse kvaliesjuseringsmeoder illämpas. Denna felkälla illsammans med de fel urvale ger upphov ill, bedöms ge de sörsa bidragen ill osäkerhe. 2.2.4 Svarsborfall De föreligger skyldighe enlig lag för föreagen a lämna prisuppgifer. Svarsborfalle för e normal kvaral är ca 15 procen av prisuppgiferna. Vid borfall används den genomsniliga uvecklingen för branschen eller också, i sisa hand, används (impueras) föregående kvarals prisuppgif. 2.2.5 Bearbening Avsaknaden av e enhelig produkionssysem kan vara en orsak ill evenuella bearbeningsfel. E produkionssysem är dock under uppbyggnad och skall as i bruk under 2009/2010, vilke orde minska bearbeningsfelen. 2.2.6 Modellanaganden Model pricing används i vissa fall för a kunna konsanhålla den specifikaion som avses a prismäas över iden.
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 (12) 2.3 Redovisning av osäkerhesmå ngen redovisning. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Både uppgifsinsamling och publicering är kvaralsvisa. Dessuom publiceras årligen indexal avseende kalenderår. Uhyrning av lokaler för näringsverksamhe, SPN 68.202-3, samlas in årsvis och publiceras i sepember varje år. 3.2 Framsällningsid Saisiken publiceras ca 45 dagar efer periodens slu. 3.3 Punklighe Har allid publiceras enlig den kalenderårsvisa publiceringsplanen. B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Tidsserierna är jämförbara över iden. 4.2 Jämförbarhe mellan grupper Ej relevan. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Den vikigase användning av Tjänseprisindex är omräkning av belopp i löpande priser ill värde i fasa priser. Den använda produkindelningen, SPN 2007, grundar sig på EU:s produkindelning Classificaion of Producs by Aciviy (CPA 2008) och är idenisk med denna ned.o.m. den fjärde siffran. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer Saisiken görs illgänglig via pressmeddelande, SCB:s hemsida sam Sveriges Saisiska Daabaser (SSD). Den mes dealjerade publiceringen görs i SSD, där i några fall indexserier ned ill SPN 2007, 5-siffernivån, publiceras. Sveriges Saisiska årsbok.
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 12(12) 5.2 Presenaion Tabeller och Diagram 5.3 Dokumenaion hp://www.scb.se/pages/producdocumenaions 217557.aspx hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/cache/ty_offpub/ks-bg-06-003/en/ks- BG-06-003-EN.PDF 5.4 Tillgång ill primärmaerial Specialbearbeningar kan uföras på besällning. Primärmaerial finns illgänglig och kan efer särskild prövning och avidenifiering nyjas för forskningsändamål. 5.5 Upplysningsjänser Upplysningar om och frågor rörande TP kan fås genom a a konak med 08-506 940 02 eller via e-pos med adress priser@scb.se. Även den cenrala informaionsservicen vid SCB kan konakas.