Produkt- och processutveckling KPP306, 15hp Mälardalens högskola Examinator: Rolf Lövgren Anders Rundgren Tvärvetenskap - ett arbetssätt Detta är en essä som behandlar ämnet tvärvetenskap, mest fokuserat kring tvärvetenskapliga grupper. Jag definierar begreppet och delar med mig av de insikter jag fått kring tvärvetenskapens fördelar och nackdelar. Jag ger råd till hur man på bästa sätt tacklar en situation där tvärvetenskap spelar en stor roll. Ett praktiskt exempel på hur tvärvetenskap kan leda till succé behandlas i slutet av essän. Avslutningsvis analyserar jag mina erfarenheter och erhållna kunskaper.
Innehåll Inledning...2 Begreppsdefinition...2 Multidisciplinär tvärvetenskap...3 Interdisciplinär tvärvetenskap...3 Tvärvetenskap som arbetssätt...4 Tvärvetenskapens drivkrafter...4 Tvärvetenskapliga grupper...5 Möjligheter/Hinder...6 Råd för lyckat arbete med tvärvetenskapliga grupper...7 Tvärvetenskap i praktiken...8 Slutsats...8 Referenser...9 1
Inledning Under hela min utbildning har jag stött på olika former av grupparbeten i en mängd olika kurser. Det kan vara allt ifrån kurser där man inte förväntar sig ett grupparbete såsom en grundkurs i matematik till mer uppenbara grupparbetskurser som till exempel projektkurser inom produktutveckling. Jag tror och hoppas att vikten av grupparbeten speglar den arbetsverklighet som jag snart kommer att tillhöra på ett eller annat sätt. Om detta nu är fallet anser jag att det är mycket värt att ha erfarenheten av att ha arbetat i många olika grupper och fått känna på de fördelar och nackdelar som ett grupparbete medför. I de flesta fallen har dessa skolgrupparbeten involverat elever från samma program och i stort sett samma grundkunskaper. Blandar man istället människor från olika bakgrund och med olika kunskaper får det man kallar för man tvärvetenskapliga grupper. Om man gör en sökning på Google på orden tvärvetenskapliga grupper får man en hel del träffar på olika utbildningsprogram som säger sig arbeta på detta sätt. Jag anser att detta bekräftar att tvärvetenskap är ett begrepp som känns väldigt aktuellt nu och i framtiden. Jag har haft erfarenhet att jobba i ett tvärvetenskapligt projekt i en kurs i leksaksdesign. Under denna kurs arbetade jag sida vid sida med ingenjörer, textdesigners och lärare, alla med olika erfarenheter av och kunskap om hur ett projekt bedrivs på bästa sätt. Detta öppnade upp mina ögon för vilka möjligheter och svårigheter denna sorts samarbete ger upphov till. Det som först kändes som en stor utmaning övergick så småningom till någonting väldigt intressant och givande. Begreppsdefinition Begreppet tvärvetenskap har som många andra begrepp en mängd olika förklaringar och definitioner. Jag har valt att använda en definition som jag tycker på ett klart och tydligt sätt definierar begreppet och dess undernivåer. Nationalencyklopedin definierar ordet tvärvetenskap 1 : Tvärvetenskap, allmän benämning på vetenskapligt samarbete mellan forskar eller forskargrupper från skilda discipliner. Detta kan ha formen av större forskningsprojekt eller mindre informellt samarbete mellan individuella forskare. Intresset för tvärvetenskap beror bl.a. på att den ökade specialiseringen kräver mer av överblick och helhetssyn. I denna definition talar man inget om tvärvetenskap som något annat än forskning vilket jag inte tycker stämmer fullt ut. Som begreppet används idag innefattar det även samarbeten mellan specialister eller grupper av specialister som strävar mot samma mål, till exempel vid utvecklingen av en ny produkt. Eftersom ordet har en så bred förklaring krävs det att man delar upp begreppet i olika nivåer. Det finns två ord hämtade från engelskan som man anser vara tvärvetenskapens två delar, Interdisciplinär och multidisciplinär tvärvetenskap. I Vetenskapsrådets rapport om tvärvetskap 2 förklarar man dessa två begrepp enligt följande. 1 Nationalencyklopedin (2010). Definition Tvärvetenskap. 2 Vetenskapsrådet (2005). s. 15-16 2
Anders Rundgren KPP306 Produkt- och processutveckling 2010-04-08 Multidisciplinär tvärvetenskap Innebär samarbete mellan olika discipliner vilka inte har några uppenbara förenande kopplingar sinsemellan, till exempel ekologi och företagsekonomi. Samarbetet leder inte till några egentliga förändringar av forskningsfronten i respektive disciplin, utan var och en bidrar på sitt sätt till att belysa ett avgränsat och gemensamt problem utifrån kunskapens nuvarande ståndpunkt. Samarbetet är additivt till sin karaktär. Bilden nedan illustrerar hur en person med kunskap inom biologi och en men kunskap inom kemi samarbetar i ett multidisciplinärt tvärvetenskapligt projekt. Biologi Biologi Kemi Kemi Man kan på ett enkelt sätt beskriva det som att personer med olika kunskaper arbetar med ett gemensamt projekt mot ett gemensamt mål. Efter att projektet slutat skilja personerna åt och går tillbaka till sitt vanliga arbetsområde utan att något är förändrat. Det är detta sätt att arbeta som ofta förekommer i produktutvecklingsprojekt och också därför det mest relevanta för denna essä. Interdisciplinär tvärvetenskap Betecknar integrerande samarbeten mellan två eller flera vetenskapliga discipliner. I tvärvetenskapliga samarbeten sker en integrering innehållsmässigt, metodologiskt, kunskapsteoretiskt och organisatoriskt. Forskare tränade inom sina respektive discipliner strävar mot en integration av kunskapen och försöker gemensamt att flytta på forskningsfronten. De olika kunskapsfälten är inriktade mot gemensamma termer och begrepp. Ett projekt är inte interdisciplinärt bara för att fler forskare från olika discipliner samverkar, utan blir det först då de deltar i ett aktivt utbyta av teori och metod. På samma sätt som på bilden ovan har vi här en illustration över ett samarbete genom interdisciplinär tvärvetenskap. Biologi Biokemi Kemi En enklare förklaring till detta kan vara att forskare med olika expertis samarbetar på ett så djupt sätt att det kan bildas nya forskningsområden. Om vi exempelvis har en forskare inom biologi som samarbetar med en forskare inom kemi kan detta resultera i att man tillsammans utvecklar forskningsfronten inom biokemi. Just denna del av tvärvetenskapen handlar till störst del om forskning och behandlas därför, i denna essä, inte lika mycket som den multidisciplinära tvärvetenskapen. 3
För att förstå vart dess begrepp kommer från måste vi även definiera begreppet disciplinär forskning. På ett enkelt sätt kan man säga att detta är forskning inom ett specifikt område genomförd av experter på just det området. På samma sätt kan man överföra det på grupper, det vill säga disciplinära grupper. Detta är då grupper bestående av specialister inom samma område. När jag hädanefter talar om tvärvetskap eller tvärvetenskapliga grupper menar jag den multidisciplinära tvärvetenskapen. Tvärvetenskap som arbetssätt Arbete i tvärvetenskapliga grupper har funnits under en längre tid och det finns mycket skrivet om området. Mycket av den litteratur som finns handlar om tvärvetenskap i forskningssyfte medan en väldigt liten del handlar om tvärvetenskap i produktutvecklingssyfte. Självklart är det väl så att forskning är en viktig byggsten i all produktutveckling men det kan vara svårt att konkret se hur tvärvetenskapen påverkar produktutvecklingen. I det här avsnittet tänkte jag titta lite närmare på de egenskaper som tvärvetenskap medför till ett produktutvecklingsprojekt samt dess fördelar och nackdelar. Tvärvetenskapens drivkrafter I Vetenskapsrådets rapport 3 om tvärvetenskap tar man upp tre drivkrafter som i huvudsak gett upphov till framväxten av tvärvetenskap. Den första drivkraften man talar om är bildandet av nya discipliner såsom biokemi. I takt med att dessa områden blir fler krävs det grupper med större kunskapsbredd vilket man lättast uppnår genom att låta gruppen bestå av representanter från de olika disciplinerna. Den andra kraften man tar upp är politiskt bestämda kunskapsbehov med vilket man menar att till exempel bestämmelser kring hållbar utveckling tvingar fram ett tvärvetenskapligt tänk. Som en sista drivkraft finns uppkomsten av verktyg och metoder som formats av nya teknologier som till exempel IT. Jag tror att det finns fler faktorer som bidrar till denna utveckling. I och med att information kan spridas på ett så snabbt och enkelt sätt i dag har människor lättare att intressera sig för saker som de annars kanske inte ens skulle vara medvetna om fanns. Med detta menar jag att man har lättare att se och värdera andra människors kompetenser utanför det egna området vilket jag tror gör att tvärvetenskapliga grupper får större acceptans. Motsättningarna mot sådana grupper blir alltså mindre. Utbildningsväsendet har även en stor roll i användandet av dessa grupper. Får man tidigt öva på denna sorts samarbete tror jag man i framtiden på bästa sätt kan utnyttja tvärvetenskapens fördelar. 3 Vetenskapsrådet (2005). s. 27 4
Tvärvetenskapliga grupper När man skapar tvärvetenskapliga grupper bör man använda sig av samma tankesätt som när man sätter ihop disciplinära grupper. Tina Karrbom Gustafsson tar i sin presentation om grupper och team 4 upp åtta punkter som visar på vad som utmärker högpresterande grupper. Dessa punkter kan vara ett bra stöd när man skall sätta samman en projektgrupp. Punkterna är som följer: Tydlig och klar gemensam målbild Gemensamt ansvarstagande Stödjande ledarskap Intensiv kommunikation Framtidsinriktning och förändringsvillighet Uppgiftsfokusering Goda individuella prestationer Snabbt agerande Att få en grupp att fungera på detta sätt är ingen enkel uppgift men det kan vara till stor hjälp att veta vad man strävar efter när man sätter ihop en grupp. När det gäller tvärvetenskapliga grupper är det vissa av dessa punkter som man ska titta extra noga på och några som kommer på köpet. Att fokusera på punkten skapa en tydlig och gemensam målbild är speciellt viktigt när man arbetar i tvärvetenskapliga grupper då representanterna för de olika disciplinerna ofta har olika syn och värderingar på mål och syften. En annan punkt som man bör titta närmare på är intensiv kommunikation. Kommunikation är så klart väldigt viktigt i alla projektgrupper. Dock kan konsekvenserna av dålig kommunikation i tvärvetenskapliga grupper bli stora då gruppmedlemmarna i sådana grupper ofta har olika åsikter om vad som är relevant för projektet 5. Den näst sista punkten Goda individuella prestationer kommer nästan på köpet om du har satt ihop ett tvärvetenskapligt team baserat på vad varje gruppmedlem har för kompetenser. Beroende på vad du vill med din projektgrupp så kan du sätta ihop den på olika sätt. Vill du öka dina chanser till innovationer och nytänk krävs det att du tar in människor från vitt skilda discipliner. Ju fler skärningspunkter 6, det vill säga områden där olika discipliner möts, du har i en grupp desto större är chansen för innovativa idéer. Självklart medför det svårigheter att ha med människor med väldigt olika kunskaper men med rätt inställning klarar man av det mesta. Kommunikation är som jag tidigare sagt viktigt i alla former av samarbeten. Enligt egna erfarenheter och det gamla talesättet lika barn leka bäst anser jag att det är lättare att kommunicera med människor som delar ens synsätt och åsikter än med de som inte gör det. Därför ställs det vid tvärvetenskapliga samarbeten ett högre krav på kommunikationen hos de berörda parterna 7. För att bli en stabil kugge i ett tvärvetenskapligt kugghjul krävs det att man kommer till insikten om att alla gruppmedlemmar har olika synsätt och arbetssätt. Därför är det väldigt viktigt att man enas om en gemensam väg mot målet. Som jag tidigare sagt är kommunikation a och o i tvärvetenskapliga grupper. 4 Karrbom Gustavsson (2008), Tina. Grupper och Team. s.5 5 Öberg, Gunilla (2008). Pratisk tvärvetenskap: tankar om gränsöverskridande projekt. s.33-34 6 Johansson, Frank (2005). Medicieffekten. s. 25-34 7 Öberg, Gunilla (2008). Pratisk tvärvetenskap: tankar om gränsöverskridande projekt. s.32,4 5
I produktutvecklingsprojekt gäller det att vara kompetent på sitt område samtidigt som man är expert på själva produktutvecklingsprocessen. Har alla i gruppen dessa egenskaper har man goda förutsättningar för att skapa gemensam förståelse för problemet och tillsammans lösa det. I projektgrupper finns det vissa grupproller som jag tror alltid behöver finnas med för att nå ett lyckat resultat. Den rollen jag i första hand tänker på är gruppledarrollen, här krävs det en människa som kan processen och som har god kunskap om sina medarbetares styrkor och svagheter. Jag tror att en stark gruppledare är särskilt viktig i tvärvetenskapliga grupper då det bör finnas en kraft som får gruppen att sträva åt samma håll. Jag tror att människor i tvärvetenskapliga grupper gärna fastnar i sitt ämne utan att se relevansen till projektet. Alla människor har olika syn på vad som är relevant och vad som är intressant. Dessa två behöver inte alltid står för samma sak, speciellt inte i just tvärvetenskapliga projekt. Jag har under arbetet med denna kurs stött på begreppet Crowdsourcing som i stora drag innebär att man tar hjälp av den kompetens som den stora massan besitter genom att exponera olika problem för allmänheten. Detta sätt att lösa problem är ett bra exempel på tvärvetenskap dragen till dess spets. Jag ser det som ett styrkebevis hos det tvärvetenskapliga arbetssättet att det hela tiden kommer upp nya sätt att anamma dess idé. Möjligheter/Hinder För att få en bra översikt över vad som talar för respektive emot användandet av ett tvärvetenskapligt arbetssätt har jag sammanställt detta i punktform nedan. Listan består av olika författares synpunkter samt mina egna reflektioner. Ingen inbördes ordning finns. Möjligheter Ökar chansen att inte missa viktiga faktorer då man täcker in större ämnesområden. 8 Chansen att komma på nya och innovativa idéer ökar i takt med antalet skärningspunkter. 9 Ökar möjlighet till slumpmässiga idékombinationer. Kreativiteten ökar, vilket ger fler idéer och vilket i sin tur ger bättre idéer. 10 Man spar tid och pengar genom att mycket av kunskapen finns i gruppen istället för att man ska söka upp den externt. Kunskapsmängden är stor. Stor möjligheter att ta del av andra kunskapsområden än sitt eget. Skapar en öppenhet mot andra människors förslag och idéer. Mindre risk för prestationsångest då man inte har någon att jämföra sina kunskaper med. Dessa punkter säkerställer tillsammans en god möjlighet till en kvalitativ och effektiv produktframtagning. 8 Diresta, Ellen (2009). Getting multidisciplinary teams right. 9 Johansson, Frank (2005). Medicieffekten. s. 91 10 Ibid 6
Hinder Olika preferenser hos gruppmedlemmarna kan leda till oenigheter i gruppen. Kan finnas svårigheter att hålla isär det som är intressant respektive det som är relevant för projektet. Fördomar kan orsaka problem i form av misstro eller övertro. Kulturella skillnader kan skapa oenigheter, se punkten ovan. Tvärvetenskapliga samarbeten har nackdelen att de ibland är svårt att utvärdera konsekvenserna och dra slutsatser av misslyckanden. 11 Människor håller sig gärna med dem som liknar dem själva och beblandar sig ogärna med andra vilket kan skapa en ovilja att samarbeta. 12 Det största hindret, om man ser till ovanstående punkter, kan sammanfattas med ordet konflikt. Med hjälp av bra kommunikation tror jag dock att de flesta konflikter går att lösa. Detta är ännu ett exempel på hur viktig jag tycker kommunikation i grupprojekt är, såväl disciplinära som tvärvetskapliga. Råd för lyckat arbete med tvärvetenskapliga grupper Om man tänker sig arbeta med eller i tvärvetenskapliga grupper finns det en del saker som man bör tänka på. Jag har sammanställt de åsikter som jag själv skulle vilja få presenterade för mig inför ett tvärvetenskapligt projekt. En av de första sakerna man bör beakta är att alla påtänkta discipliner för projektet bör vara med vid projektets start. Tillsammans kommer man överens om frågeställningar, syfte, mål och metodik. 13 Här är det viktigt att definiera hur dessa saker bör besvaras. Människor med olika erfarenheter kan se på samma frågeställning på många olika sätt. Man bör även gå igenom projektets lite mjukare delar tillsammans som förväntningar och förhoppningar. Man bör ha stor respekt för dynamiken mellan människor, gruppen består trots allt av människor och inte bara kompetenser. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt i processen lägga in moment där man lär känna sina gruppmedlemmar 14. Som jag var inne på tidigare är ett tydligt och starkt ledarskap något att sträva efter, detta för att hela tiden styra gruppen mot det utsatta målet. Man bör välja gruppmedlemmar inte bara för deras kompetenser utan också för deras sociala förmågor, detta är extra viktigt i projekt där många discipliner är representerade. Försök även hitta människor men rätt tankesätt beroende på projekt, hellre än den specifika kompetensen. 15 För att hitta dessa människor krävs det att man tydligt definierar projektets omfång och inriktning. Försök skapa ett öppet klimat där allas idéer och förslag får en stund i ljuset. Det är viktigt att alla är medvetna om de val som görs och på vilka grunder. Gemensam förståelse är a och o. För att skapa möjlighet till detta är det viktigt med frekventa möten mellan alla i gruppen 16. Se till att träffas så mycket ni kan, även om mötena riskerar att bli korta. Man får mycket mer sagt vi ett kort möte än vid till exempel ett mail. 11 Vetenskapsrådet (2005). s. 18 12 Johansson, Frank (2005). Medicieffekten. s. 92-93 13 Vetenskapsrådet (2005). s. 32 14 Torgny, Olle. Konceptutveckling. 15 Diresta, Ellen (2009). Getting multidisciplinary teams right. 16 Vetenskapsrådet (2005). s. 32 7
Det är viktigt att dokumentera så mycket som möjligt då det är mycket lättare att briefa en gruppmedlem som missat ett möte om man har dokumentation som stödjer det. Chansen att man missar något minskar också avsevärt. Tvärvetenskap i praktiken Under denna rubrik tänkte jag ta upp ett exempel på ett företag som arbetar aktivt med tvärvetenskapliga projekt och som gör det väldigt bra. Företaget jag talar om heter IDEO 17 och är amerikanskt företag med huvudkontor i Palo Alto, CA. IDEO ligger bakom många av vår tids stora innovationer som till exempel den första serietillverkade datormusen. De är även rankade som ett av de mest innovativa företagen i världen. IDEO arbete går ut på att arbeta som produktutvecklingskonsulter åt andra företag. IDEOs framgång tror jag har mycket att göra med deras sätt att arbeta. IDEOs general manager Tom Kelley berättar i hans bok The art of innovation 18 att de arbetar i tvärvetenskapliga team med allt ifrån ekonomer till ingenjörer till psykologer. På IDEO är det den som besitter mest kunskap på ett område som leder den delen av projektet. Organisationen i ett projekt hos IDEO är på det viset platt, det vill säga bara för att man har en högre befattning betyder det inte att man automatiskt har mer att säga till om. Att arbeta på detta sätt tror jag bidrar till att man får ut mesta möjliga av alla gruppmedlemmar, dock är det ett sätt som kräver mycket övning innan det blir effektivt. Slutsats Tvärvetenskap som begrepp har funnits under en längre tid och det finns en mängd företag som arbetar på det sättet. Jag tror att det kommer att krävas att man på något sätt anammar tvärvetenskapens tänk för att ha en chans i racet om de innovativa idéerna. Som jag tidigare påpekat finns det ännu en hel del hinder som står i vägen för tvärvetenskapens framfart. Jag tror att i stort sett alla dessa hinder kan rivas med hjälp av kommunikation. Pratar vi med varandra om fördomar och oenigheter kan en kompromiss troligtvis hittas. Skapas tydliga och väldefinierade målbilder kontinuerligt under projektets gång kan gruppen tillsammans på ett effektivt sätt arbeta sig mot dessa mål. Här krävs ett tydligt ledarskap. Detta är extra viktigt i tvärvetenskapliga projekt då det kan vara svårt för olika människor att skilja på vad som är intressant och vad som är relevant för just det projektet. Om skolväsendet anammar tvärvetenskap som ett effektivt arbetssätt kommer detta på sikt gynna forskning och utveckling. Detta för att jag tror att om man ska bli en bra gruppmedlem i en tvärvetenskaplig grupp så krävs det träning, social träning. Man måste inse att gruppmedlemmar, vare sig i tvärvetenskapliga eller disciplinära grupper, är människor och inte bara kompetenser. Mina egna erfarenheter säger mig att öppenhet och egenskapen att lyssna kan lösa många problem. De säger mig också att i början på projekt kommer det vara en ganska brant och tuff uppförsbacke, detta innan man lärt sig hur sina gruppmedlemmar tänker och fungerar. Denna uppförsbacke slätas så småningom ut och övergår förhoppningsvis till en intressant och rolig åktur. 17 IDEO (2010). IDEOs webbplats 18 Kelley, T. & Littman, J. (2001). The art of innovation. New York: Doubleday 8
Referenser Nationalencyklopedin (2010). Definition Tvärvetenskap. (Elektronisk) http://www.ne.se/tvärvetenskap. Hämtat 2010-04-05 Vetenskapsrådet (2005). Tvärvetenskap en analys. (Elektronisk) http://www.vr.se/download/18.320a86de108dcd98cbc80004979/vr_2005_10.pdf. Hämtat 2010-04-05 Karrbom Gustavsson (2008), Tina. Grupper och Team. (Elektronisk) http://www.kth.se/polopoly_fs/1.24593!grupperochteampltkg.pdf. Hämtad 2010-04-05 Öberg, Gunilla (2008). Pratisk tvärvetenskap: tankar om gränsöverskridande projekt. Malmö: Holmbergs Johansson, Frank (2005). Medicieffekten. Stockholm: Bookhouse publishing AB Diresta, Ellen (2009). Getting multidisciplinary teams right. (Elektronisk) http://www.ellendiresta.com/post/2009/03/31/getting-multidisciplinary-teams-right.aspx. Hämtat 2010-04-05 Torgny, Olle. Konceptutveckling. (Elektronisk) http://www.olletorgny.se/koncept.html. Hämtat 2010-04-06 IDEO (2010). IDEOs webbplats (Elektronisk) http://www.ideo.com/ Hämtat 2010-04-06 Kelley, T. & Littman, J. (2001). The art of innovation. New York: Doubleday 9