IDe distanskurser jag har arbetat med har varit Grundkurs för

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 105 av Anders Åkerholm IDe distanskurser jag har arbetat med har varit Grundkurs för Nybörjare, Word, Excel och ECDL datakörkortet. Samtliga kurser har varit framgångsrika både vad det gäller genomförda veckouppgifter och inte minst grupparbeten. Deltagarna har varit nöjda och avhopp från kurserna har varit mycket ovanliga. De deltagare jag har haft, och har, i mina kurser är mellan 18 och 85 år. Medelåldern är runt 45 år. Kunskapsnivån hos dessa deltagare varierar. Här finns allt från nybörjare till vana datoranvändare, ett tvärsnitt av den vanliga breda allmänheten, kan man säga. Att arbeta med grupparbete på distans för att lösa problem och för att nå bestämda mål är mycket naturligt för mig både som egen företagare och som kursledare. Utan gemensamt arbete blir slutresultatet oftast sämre oavsett om det gäller att utveckla dataprogram eller att genomföra en uppgift som t.ex. ett grupparbete på distans. Förberedelse före kurs och grupparbete Innan jag för första gången genomförde en distanskurs på egen hand, deltog jag i en distansutbildning med hjälp av programvaran FirstClass, där tre fysiska möten och två grupparbeten ingick. I denna distanskurs övade vi både att vara kursledare och kursdeltagare. För att göra en lyckad distanskurs är det en mycket stor fördel om man, på detta vis, själv har genomfört en sådan kurs som deltagare, folkbildning.net 105

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 106 särskilt om den dessutom har innefattat några grupparbeten. Det är då man verkligen lär sig var problem kan dyka upp och vad som borde göras bättre. Man blir tydligt varse att personer som man grupparbetar med ofta inte arbetar, tänker och skriver som man själv gör eller att de har en helt annan ambitionsnivå när det gäller målet med kursen och hur man samarbetar i grupparbeten. Grupparbetets planering Bra grupparbeten kräver först och främst en allmänt god planering av hela distanskursen. Fungerar inte kommunikationen mellan lärare, eventuella handledare och deltagare så kommer inte kommunikationen mellan deltagare deltagare eller kommunikationen inom de indelade grupperna heller att fungera. Det är betydligt svårare än man först tror att få människor som inte känner varandra att samarbeta väl mot ett gemensamt mål och färdigt arbetsresultat. Det är mycket viktigt att man har en tydlig kurshandledning och kursplan så att deltagarna kan lägga upp sina kursplaneringar med de olika grupparbetena och uppgifterna ordentligt; de ska veta vilka veckor grupparbete pågår och när inlämningsuppgifter ska redovisas. Innan kursstart ska man också tydligt förklara för samtliga deltagare att kursen innehåller grupparbetsuppgifter som ska genomföras för att man ska få ett intyg. Det är mycket viktigt att sätta ihop lagom stora grupper. För mig innebär det ca 5-6 personer i varje grupp. Har man mindre grupper blir ett eventuellt bortfall av en eller två personer rejält kännbart. Är det möjligt försöker jag få till stånd en jämn könsfördelning i grupperna. Personer som arbetar tillsammans, studerar tillsammans, eller bor i samma region sätter jag med fördel i samma grupp. Jag försöker även att sprida åldersgränserna så att både unga och äldre arbetar tillsammans. Självklart får man göra kompromisser. Jag har exempelvis en stor andel kvinnor i åldrarna 35 till 50 på mina kurser så i verkligheten är det inte så enkelt. 106 folkbildning.net

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 107 Jag lägger ner mycket kraft på att snabbt få igång gruppernas kommunikation. Finns det en social struktur, använder jag den. Kan deltagarna träffas även fysiskt är det ett extra plus. Många av mina grupper träffas faktiskt hemma hos varandra och löser gruppuppgiften tillsammans, gärna över en bit god mat! Uppgifterna ska vara lärorika, gärna lite extra roliga och ska även kunna delas upp lite mellan kursdeltagarna. Jag tror att nyckeln till ett lyckat grupparbete ofta ligger i dessa faktorers samverkan. Jag lämnar alltid en tydlig ram för grupparbetet och sedan får grupperna på egen hand välja en mer precis inriktning på arbetet. Jag ger mycket fria händer. Det är alltid bra för gruppkommunikationen och arbetslusten när de själva får välja de speciella ämnesinriktningar som intresserar just dem. Resultatet blir alltid mycket bättre än om man själv som kursledare styr allt i detalj. Deltagarna känner dessutom samtidigt att de kan påverka kursens uppläggning. Mina gruppuppgifter går ofta och gärna lite utanför själva kurslitteraturen. Kursdeltagarna ska lära sig att leta reda på information på egen hand. Allt ska inte vara serverat på silverfat. För många är just detta en liten chock i början! Man måste alltså själv söka information på bibliotek, tidningar, hos myndigheter, på internet m.m. eller helt enkelt ta kontakt med människor som kan ämnet. Detta leder till att gruppernas deltagare rent naturligt och automatiskt börjar samarbeta för att kunna lösa gruppuppgifterna. Problemorienterad inlärning är bra och passar distansgrupparbeten mycket väl. Jag har fått många positiva omdömen om just denna typ av inlärningsmetod ifrån mina kursdeltagare. Etik i kursen och i dess grupparbeten Jag kräver att man ska hålla en god ton i kursen. Börjar någon prata illa om någon eller något tar jag tag i detta direkt. Jag tillrättavisar med fast och varlig hand. Det brukar räcka. Alla ska veta att den som inte sköter sig åker ur kursen. Jag poängterar väldigt noga att man ska skriva tydligt så att inga onödiga konflikter och missförstånd uppstår. Det skrivna negativa ordet folkbildning.net 107

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 108 uppfattas mycket kraftigare än om det kommer negativ kritik genom vanligt tal. Jag uppmuntrar deltagarna att använda vanliga smiley s i meddelanden. Jag själv använder det flitigt. Vem blir inte glad av ett enkelt! Eftersom distanskurser, och i synnerhet grupparbeten på distans, kräver lite extra av deltagarna vill jag, så långt det är möjligt, undvika att relationsproblem uppstår i grupperna. Är man exempelvis fem i gruppen och två blir ovänner, slår det direkt mot de övriga. De måste då kanske även göra deras delar av gruppuppgiften för att den ska bli klar. Vanliga kursproblem Märker jag att någon deltagare verkar halka efter eller har svårt för att lösa sina gruppuppgifter, tar jag tag i det omedelbart. Jag sänder meddelanden direkt till personen så att jag får veta vad det är för problem. Svarar inte personen på mina meddelanden, ringer jag för att få en mer personlig kontakt och förklaring på varför ingen aktivitet synts till. Normalt brukar det hjälpa med detta. Ofta kan det vara sjukdom, datorfel, semester eller dylikt. Är uppgifterna för tunga eller svåra, hjälper jag till med en massa goda råd så att uppgiften kan lösas. Många har aldrig kommit i kontakt med vare sig grupparbeten, distansstudier eller datorer. Framför allt inte med allt detta tillsammans på en gång. Kursledarens funktion När det gäller att få grupparbeten att fungera, och då speciellt det första grupparbetet, när deltagarna är lite osäkra på tillvägagångssättet, gäller det att vara extra tydlig. De flesta är ovana att lösa uppgifter tillsammans på distans i en grupp. Ge gärna ett exempel på hur man kan göra i praktiken. Jag själv utser en gruppledare för varje indelad grupp som bl.a. är sammanställande och som ska koordinera grupparbetet. Några deltagare kan vara lite ovilliga att delta i grupparbete, lata eller tidsoptimister. Dessa personer får man puffa på med positiv upp- 108 folkbildning.net

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 109 Den kursstruktur som Anders Åkerholm brukar använda sig av kan se ut så här på Folkbildningsnätet. muntran så att de koncentrerar sig mer på sina uppgifter. Normalt har detta gått alldeles utmärkt. Kursstrukturen För att förtydliga mina kursers uppläggning vill jag nämna att jag alltid har en gemensam Anslagstavla där alla viktiga uppgifter ifrån mig sätts in, en Biblioteksmapp med kurslitteratur, extra kursuppgifter, intressanta artiklar och dylikt. En mapp med Tekniska frågeställningar där uppkomna dataproblem diskuteras och en Cafémapp där allt utanför kursen med fördel kan diskuteras. Varje indelad grupp har naturligtvis sin egen Gruppmapp där grupparbeten diskuteras, koordineras och sammanställs. Varje deltagare har även en helt privat brevlåda (Mailbox). Jag har valt att ha det så att alla kursdeltagare normalt kan titta in i varandras gruppmappar. Jag vill ha det så öppet som möjligt på kursen. Det är faktiskt mycket uppskattat. De ska dock inte kommentera varandras meddelanden i gruppmapparna. Jag tror att det är psykologiskt mycket bra att man ser att det arbetas ordentligt på gruppuppgifterna även i de andra grupperna. Har folkbildning.net 109

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 110 en grupp mycket kommunikation så sporrar det automatiskt alla de andra deltagarna att sätta mer fart på den egna gruppen. Grupperna får och vill förstås inte avslöja sina grupparbetsresultat helt för varandra innan inlämningsdags. Har de lyckats välja precis samma ämne, sänder de ofta sina viktigaste grupparbetsmeddelanden mellan varandras privata brevlådor. Jag sätter alltid ut på anslagstavlan vilka personer som har lämnat in veckouppgifter, gruppuppgifter och liknande. Alla kan då följa deltagarnas arbete i kursen. Är någon sjuk eller har semester så redovisas även detta på samma plats. Ingen vill i praktiken stå och lysa med att man inte har gjort sina uppgifter i tid eller ordentligt om ingen giltig orsak finns. Kursen och dess grupparbeten Mina kurser löper normalt på 10 13 veckor. Normal arbetsinsats för deltagaren är ca 10 timmar per vecka. Gör man kursen för lång, kan det lätt bli trögt på slutet. Innan kursstart kallar jag, om inte kursen går helt på distans, till ett Introduktionsmöte där vi går igenom kursens allmänna uppläggning, grupparbetenas utformning och idé, studieråd, installation av programvara och etik på kursen. Kursdeltagarna har här också möjlighet att påverka kursens uppläggning och innehåll ifall den föreslagna kursuppläggningen inte skulle vara vad de tänkt sig. Jag startar alltid en kurs med en s.k. mjukstartvecka med allmänna testmeddelanden för att försäkra mig om att samtliga kursdeltagare har sina datakommunikationer i ordning. Efter mjukstartveckan börjar kursen på allvar. Då har jag vanligtvis två veckouppgifter innan första grupparbetsuppgiften startar i tredje veckan. Jag vill att alla ska komma lite till ro med tekniken, kursen, veckouppgifter och sina kurskamrater först. En andra gruppuppgiftsomgång sker oftast under vecka åtta till tio. Den har då en högre svårighetsgrad för nu ska grupperna vara mer samkörda och normalt väl fungerande. 110 folkbildning.net

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 111 Varje grupp delas helst in i fem till sex personer. I varje grupp väljer jag en gruppledare som ska ha till uppgift att positivt stödja och hjälpa de andra i gruppen. Gruppledaren ska vara sammanhållare i gruppen och svara för att grupparbetena ska bli klara i tid. Gruppledaren är min hjälpande hand som tar hand om alla småfrågor i sin grupp. Ibland blir en utvald person nervös inför uppgiften men växer ofta snabbt in i denna roll. Att däremot välja ut vilken som ska vara gruppledare är naturligtvis ofta en liten chanstagning. Förhoppningsvis har du redan före kursstart varit i telefonkontakt eller sänt meddelanden till samtliga så att du åtminstone har fått en liten uppfattning om deltagarna. Man kan också se på hur den första veckouppgiften är genomförd. Har personen presterat att mycket bra arbete så brukar det vara en god indikation på att just denna person är lämplig som gruppledare. Gruppledaren väljs strax efter det att första veckouppgiften har redovisats så att tid ges för denna att förbereda sig på sin nya extra uppgift i gruppen. Jag har själv väldigt goda erfarenheter av systemet med gruppledare. Det är säkert lite lättare för många att kommunicera deltagare till deltagare än med kursledaren direkt. Första gången ett grupparbete genomförs, får man räkna med att deltagarna är väldigt osäkra på hur det ska genomföras i praktiken eller hur de ska dela på de olika uppgifterna. Här har man väldigt stor nytta av sin gruppledare. Gruppen kan då alltid konferera med denna i första hand. Här får man helt automatiskt igång kommunikation på ett naturligt sätt. Gruppen känner snabbt att man klarar av att samarbeta trots att man kanske aldrig ens har träffats i verkligheten. Bara detta är en väldigt positiv känsla för gruppen och höjer definitivt gruppkänslan och ambitionsnivån. Man vill naturligtvis vara bland de bättre grupperna, så alla brukar göra mycket bra ifrån sig. Här gäller det naturligtvis att du som kursledare inte börjar med en alltför svår och tung gruppuppgift. Mitt sätt är att varje indelad grupp fritt får välja ett eget område inom den specifika gruppuppgiften. Då har de själva valt ett ämne som passar just dem vilket innebär att samtliga i folkbildning.net 111

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 112 gruppen brukar göra mycket ordentliga arbeten. Det är självklart mycket viktigt att just det första grupparbetet blir lyckat, annars är det stor risk att det blir problem med nästa. Avslutade grupparbeten skickas först in till mig för bedömning. Därefter sätter jag upp dem på anslagstavlan för allmän beskådning. Namnen på dem som gjort grupparbetet redovisas. Att vara med på samtliga grupparbeten är ett krav för att få intyg. Jag har, som sagt, normalt ett inte alltför tungt första grupparbete. Det viktigaste är att gruppen ska börja fungera bra tillsammans och peppa och hjälpa varandra med råd och stöd. Det är viktigt att denna samhörighet och trygghet stärks så att hela gruppen går framåt med sin kunskapsinlärning och gemenskap. Det är naturligtvis mycket roligare att gå på en kurs där man både får nya vänner och kunskaper som man kan ha nytta och glädje av i framtiden. Att gå på en distanskurs utan kontakt med övriga deltagare kan vara både tråkigt och ett hinder för att lära sig så mycket som möjligt under kurstiden. Risken för kursavhopp ökar dessutom om deltagarna kör helt ensamma utan kontakt med de andra kursdeltagarna. Jag vill ha en kort gemensam bedömning från varje indelad grupp på de inlämnade grupparbetena. Grupperna måste alltså läsa varandras arbeten och redovisa vad de tycker är bra alternativt dåligt. Även detta sätts upp på anslagstavlan. Detta vållar nog lite vånda hos grupperna. Normalt vill man kanske inte kritisera varandras grupparbeten alltför mycket. Den stora fördelen är att man lär sig mycket fakta från de inlämnade grupparbetena och att grupperna gör sitt bästa för att det egna grupparbetet ska få en positiv bedömning. Den andra grupparbetsuppgiften gör jag alltså något svårare och omfångsrikare. Nu vet jag själv som kursledare lite mer vad grupperna går för och kan lättare anpassa uppgiftens svårighetsnivå. Fortfarande gäller att grupparbetsuppgiften ska vara lite rolig, omväxlande och spännande. Jag använder gärna s.k. problembaserad inlärning. Jag vill att deltagarna ska lära sig att söka upp information och dra egna slutsatser ifrån den. Detta att sätta lite krav på att kursdeltagarna själv- 112 folkbildning.net

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 113 ständigt eller i grupp ska lösa uppgifter även utanför kurslitteraturen uppskattas väldigt mycket av de flesta. De märker att de på egen hand klarar mer än de först tror. De märker att det är både roligt och givande att söka och inhämta information för att sedan gemensamt bearbeta uppgifterna till ett fullvärdigt grupparbete. Gruppens gemenskap stärks snabbt genom denna procedur. Man märker snabbt att deltagarna nu samarbetar mycket lättare än första gången och vet vad och hur de ska göra för att grupparbetet ska bli bra strukturerat. Grupparbete nummer två blir därmed alltid av klart mycket högre kvalitet. Någon irritation mellan gruppdeltagarna finns normalt inte kvar nu. Alla har börjat känna varandra lite bättre. Jag har samma rutin för inlämning av färdiga arbeten även denna gång. Normalt behövs inga korrigeringar från min sida utan inlämnade grupparbeten brukar vara väl genomförda. Ibland händer det att en deltagare av någon anledning inte har gjort så mycket i ett av kursens grupparbeten. Då uppmanar jag denna person att ta en större del av det andra grupparbetet. Det är fullt okey från min sida och brukar accepteras väl av de berörda gruppdeltagarna också. Grupparbeten och kursämne Självklart är detta med grupparbete i viss mån beroende av vilket kursämne det handlar om. Jag tycker själv att grupparbetsdelen i exempelvis distansversionen av ECDL-körkortet är relativt svår att få igång. Dessa deltagare är mest inriktade på att klara sina olika moduler och att tenta av dem snabbt. Jag försöker att göra gruppuppgifter till dessa moduler men ser att det är mycket svårare att få igång en ordentlig gruppkommunikation här. Jag ser det dock som en liten utmaning och jobbar på det! Distanskursformen som sådan fungerar för övrigt mycket bra även för detta kursämne. Inför nästa termin kommer jag att lära upp en ny kursledare. Hennes ämne Att föda barn kommer säkerligen att ställa lite annorlunda krav på uppläggningen av grupparbeten. Jag tror dock att grupparbeten i liknande form som jag har genom- folkbildning.net 113

folkbildning.net 02-03-25 20.27 Sida 114 fört hittills kommer att fungera även på detta lite ovanligare kursämne och jag tror att detta gäller även för alla vanliga kurser och studiecirklar. Grupparbetets betydelse Grupparbeten får inte genomföras slentrianmässigt utan skall få deltagarna att känna att man verkligen har tillförts något nyttigt inför framtiden. För många är detta med grupparbete ovant men genomförs de på ett bra sätt, ser man att man samtidigt kan ha stor nytta och glädje av varandra fast man kanske aldrig har setts rent fysiskt. Bara det är en stor upplevelse för många. Man vågar nu uttrycka sig mycket mer i en grupp och detta trots att man riskerar kritik ifrån andra. Man upptäcker att det ju faktiskt inte var så farligt! Jag gjorde inte bort mig! Jag kan! Jag har utvecklat mig själv som människa! Jag har sett många exempel på att personer som är lite tysta och blyga ofta snabbt kan bli väldigt bra på att hävda sig när det gäller grupparbete. En nöjd distansdeltagare fortsätter dessutom ofta med nya kurser och är en levande reklamperson för just distansstudieformen. 114 folkbildning.net