Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Transkript

1 Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är att lägga ner tid på dessa begrepp så att kursdeltagarna förstår vd de innebär och att de har med dessa i planeringen av vad kåren/avdelningen gör. Helhet Vad, hur och varför har ju hängt med ett bra tag men nu känns det viktigare att tänka i ordningen Varför, vad och hur Dra slutsater/reflektera Är en av mina käpphästar framförallt i avdelningsarbete. Att samla scouterna och fråga Vad och varför vi gjort detta är viktigt sa att de inte bara kan berätta vad utan varför man gjort något, ex lekt en lek, på scouterna. Scoutmetoden Vissa av scoutmetodens delar är lättare än andra att använda sig av i kurserna. Vid ett tillfälle, när vi genomförde en kurs, trodde vi, hade vi inte varit tydliga om att det var just en kurs. Några av deltagarna uppfattade det inte som en kurs utan som en hajk. En kurs sker med lärare och blädderblock, inte en person som kommer in till patrullen och diskuterar det som står i loggboken (vi använde den även för utvärdering) Mångfald En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna ta emot fler scouter är att vi har ledare. För att få ledare att stanna (även när de egna barnen slutat) är att ha roligt, få känna sig behövd och utvecklas. Utvecklingen måste kunna anpassas efter var och en. Här känner jag att vi är på rätt väg med moduler och möjlighet att ersätta en del av dessa med egen erfarenhet. Ledarskap i scouterna Visst är det härligt att höra en äventyrarscout som varit ledare för en patrull med spårare konstatera att först var det svårt att få alla att lyssna men när alla visste vad vi skulle göra var det kul. Träning i ledarskap borde ske naturligt på alla nivåer och att här finns till reflektion. Känns viktigt att vi inte blir scoutlärare. Pedagogik i scoututbildningar Här kommer mycket tankar till de studiecirklar jag ansvarat för i arbetslivet även om det var lite spännande med learning by doing i datasalen. I kåren har det fungerat så att våra nya ledare kommit och sagt: Det här vill vi veta mer om. Ibland känns det som om jag borde ha kommit med det innan de sagt till men jag tror att intresset att lära mer, är större när de själva konstaterat behovet. Här har jag fått möljighet att få kårens ledarteam att bilda en egen patrull och ska arbeta vidare med ceremonier, scoutlöften osv.

2 Genomförande av scoutledarutbildning Det var efter inhoppet i en kurs förra våren som jag kände at vi höll på att tappa viktiga delar i genomförandet av ALU. Tidigare har vi jobbat igenom kurserna grundligt innan de genomfördes. Diskuterat vilket sätt som var bäst för de deltagare vi skulle få. Här är en fördel med ett litet distrikt (dåvarande upptagningsområde) men känner till de flesta deltagarna i förväg. Några gånger vann t.o.m. blädderblocket. Den här gängen var det mycket skolbänk eftersom jag kom med sent i bilden kändes det fel att ändra på allt även om jag lyckades ändra en del. I de tidigare teamen fanns en gemenskap och kännedom om varandra som gjorde att deltagarna såg att även vi hade roligt och att det aldrig var några problem att slänga om programmet om det behövdes. Mångfald i utbildning För oss har det här inte ställt till några problem. Vi har sällan varit så många att någon blivit utanför. Progression i utbildning Här är det viktigt att på någotvis ha pejl på vad deltagarna har med sig in bagaget både från scouterna och från andra sammanhang. Kvalitet och utvärdering Detta har jag saknat länge. Reflektion Det här känns som den mest ovana delen. Utvärderingar har vi alltid haft, men då har man av deltagarna oftast fått veta att lördagens lunch var bäst. När sedan teamet gjort egna utvärderingen, vilket i och för sig ofta tog 2-3 timmar så har det blivit en mängd tänk på till nästa gång. Någon enstaka gång har mer personliga känslor kommit fram.

3 Ackrediteringsuppgift För flera år sedan kom jag in i ett kursteam, eftersom det fanns en kurs men ingen kursledare. Jag började söka efter material och hittade till min stora lättnad mycket matnyttigt och spännande. Jag hittade Bit för bit, scoutmetoden i en snygg förpackning och tydlig uppställning som ger verktyg för vårt programarbete med scouterna och hjälper oss att beskriva för oss själva och för andra vad scouter sysslar med. Metoden blir en form av varudeklaration. Boken bestämde vi raskt skulle delas ut till alla som leder kurser i distriktets regi, även kortkurser. Det är viktigt att de kurser vi ger utgår från scoutmetoden. En annan nyhet var Trygga möten, ett oerhört viktigt material och en kurs som borde vara obligatorisk för alla som vill vara scoutledare. Dessa frågor är inget nytt men ständigt viktigt att arbeta med så att scoutrörelsen verkligen blir en verksamhet som är öppen för alla och med ett accepterande klimat. Jag mötte frågan om mångfald som är viktigt så att scoutrörelsen klarar av att hantera frågor kring handikapp, mångfald, olika tro m.m. Nu har vi också fått ett nytt program som, äntligen, är gemensamt för alla scouter. Vi är lika i scouting olika i våra liv, seder och bruk. Det ska bli jättespännande att få börja arbeta med materialet med scouterna. Hittills har vi bara arbetat med bakgrunden och tankar om vad som komma skall. En artikel ger mycket att tänka på och tas emot mycket positivt i våra kurser, positivt i den bemärkelsen att deltagarna reagerar och vill diskutera olika vägar att bli vuxenscout och att man vill tänka efter vad vi ger scouterna och vad de är med om att arbeta fram. I detta sammanhang är det viktigt att sätta in vårt utbildningssystem. Det ska finnas en röd (blå) tråd från patrulledarutbildningen och framåt. Dock saknas, enligt mig, en utmanarscoutkurs mellanutbildning patrull och utbildning bas. En sak att fundera över är hur det ska synas på kurserna att det är ett nytt sätt att arbeta efter. Kan vi ha kvar gamla ord eller måsta allt vara nytt? Det finns en poäng i att känna igen sig och samtidigt är det viktigt att det känns nytt. Redan Jesus menade (Matt 9:17) att man slår inte nytt vin i gamla vinsäckar, för då sprängs vinsäckarna och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar, då har man kvar både vin och säckar. Deltagarnas utvärdering är viktig. Genom den kan man utveckla nästa kurs. Det är också viktigt att utbildningar finns på olika sätt. Alla kan inte komma ifrån på helger och alla kan inte varje gång. För vissa är den studiecirkel att föredra medan andra behöver längre kurstillfällen. Ett problem som kan uppstå är att modulerna blir allt för fasta. Tanken är ju att man ska kunna gå de olika modulerna vid olika tillfälle och hos olika arrangörer, men detta kräver att alla arrangerar gör rena moduler, vilket kanske inte alltid är att föredra. En risk med detta är också att det kan bli för plottrigt

4 med en del av en modul här, en annan där. Kursen behöver hänga ihop för att vara optimal, men det kan den göra på flera olika sätt. En viktig del av allt lärande är reflektionen, tid att begrunda vad man varit med om, vart det leder och vad det kan användas till. Det är inte längre nog att lära ut, tid att lära in och kritiskt betrakta måste också med in i planeringen. Det är då informationen får tid att läggas till erfarenhet och kunskap skapas. Och framför allt, det är inte kursteamet ensamt som står för utlärning utan deltagarna förväntas ha egna erfarenheter att dela med sig av. Möten mellan människor som inte träffats förr kan också var mycket berikande och därför bör inte kurserna vara alltför späckade utan ge utrymme för utbyte av tankar och idéer. Reflektion är också ett verktyg för ledaren att använda i sitt arbete med scouterna och dessutom är den en grund för utvärderingen, både av kurstillfällena och hur avdelningsarbetet fungerar.

5 Reflektion kring Pedagogisk grundsyn Genomförd som gruppsamtal av ledargruppen Milan i oktober. Samtalet genomfördes i samband med kursplanering och i samtalet deltog Alva, Björn, Frida och Tomas. I presentationen nedan beskriver vi något om vad samtalet handlar om och var samtalet blev särskilt intensivt. Synpunkter Utvärderingen av kursen blir viktig för att man ska kunna uppnå en jämförelse över tid. Reflektion Vad innebär innehållet i dokumentet för mig som kursledare? Lyssnande och stödjande ledarskap Vad betyder det i våra kurser? Det kräver att man som kursledare lyssnar mycket på vad kursdeltagarna behöver. I en kurs längre kurs finns goda förutsättningar för att lyssna på deltagarna. I vissa kurser kan man ställa större krav på deltagarna att ta initiativ än i andra, detta beroende på deltagarnas ålder och erfarenhet. Ett lyssnande och stödjande ledarskap förutsätter att man är trygg i sin kursledarroll. Man måste våga släppa kontrollen till viss del och se vart det leder. Det är inte alltid så lyckat att lyssna under kursveckan och sedan utifrån det förbereda kurspassen i sista sekunden under till exempel natten före. Att ställa frågan till kursdeltagarna innan kursen är inte alltid så lätt. Det blir gärna svar av typen mer av det jag redan gjort. Vår utmaning som kursledare är snarare att se vad deltagarna behöver och leverera det, utan att de nödvändigtvis kan uttrycka sina behov själv. Den viktigaste uppgiften i det lyssnande och stödjande ledarskapet är att våga utmana deltagarna att tänka nytt. Både att säga emot ibland och stå för något själv som kursledare, och att våga stryka något man planerat. Planering, framförhållning och prioritering Man måste som kursledare se till att man själv och deltagarna mår bra, och då kan man inte göra en planering som bygger på nattaktiviteter hos vare sig kursledare eller deltagare. Också av detta skäl måste man våga omprioritera för att inte slita ut sig. Att behandla vuxna människor som vuxna Vi får avhålla oss från att komma med budskap av typen ni får göra hur ni vill, bara det är på mitt sätt eller det ger sig. Man får akta sig för att som kursledare gå i fällan att bli den allsmäktiga, goda som kan och vet allt. Det leder inte till att människor växer.

6 Patrullen som pedagogisk metod Vad vill vi ha patrullen till under en kurs? Det måste man vara överens om i teamet. Det är lätt att man bara slentrianmässigt använder sig av patruller och patrulledare utan att riktigt veta varför. Det är inte en patrull i normal bemärkelse, utan en liten grupp för trygghet och reflektion. Under en kurs finns möjligheten att men får träna och pröva sitt ledarskap i en trygg miljö, men man är ju inte ledare i vanlig bemärkelse när man är det i kanske ett dygn. Att våga fatta beslut Som kursledare och kursteam måste man våga fatta beslut, och inte släppa jobbiga frågor (till exempel om man ska ha patrulledare eller inte) till patrullerna. Genom att fatta ett beslut, får man också en startpunkt för en eventuell diskussion. Mångfald Det ska finnas en möjlighet för alla scoutledare att gå kurs men det är inte med nödvändighet så att alla kurser ska kunna passa alla ledare. Som kursledare och kursansvariga måste vi därför vara tydliga med vad som krävs av deltagarna.