Direktiv för TG-kursdeltagare

Transkript

1 Direktiv för TG-kursdeltagare

2 SUOMEN PARTIOLAISET FINLANDS SCOUTER ry Tölögatan 55, FI Helsingfors, Finland Tel Fax info@partio.fi Direktiv för TG-kursdeltagare SP / Ko-Gi-ryhmä, FS / TG-grupp Godkänd: Redaktionsråd: Marjukka Aaltonen, Laura Grönlund, Pasi Mikkonen, Timo Muttonen & Janne Roslöf Bilder: Janne Roslöf SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

3 1. ALLMÄNT De här anvisningarna är ämnade för dig, som deltar i TG-utbildningen. Anvisningarna är ett stöd under utbildningens olika skeden och innehåller såväl konkreta direktiv för processens olika skeden som bakgrundsinformation om utbildningens mål och innehåll. Läs anvisningarna noggrant och ha häftet med dig under de olika kursdelarna samt då du träffar din handledare. På kompletterande frågor svarar din handledare och kursens utbildare. Vandra framåt med öppet sinne och kom ihåg att den frågvise inte tappar bort sig. 2. SCOUTLEDARENS FORTSÄTTNINGS- UTBILDNING Scoutledarnas fortsättningsutbildning, Treklöver-Gilwell-utbildningen, TG, (på finska Ko-Gi, Kolmiapila-Gilwell) hör till Finlands Scouters (SP-FS) utbildningssystem och genomförs i kursform. Kursernas upplägg varierar från gång till gång och år till år. Varje kurs innehåller ändå en minst fem dygn lång naturdel som kan innebära t.ex. ett läger, en vandring eller en seglats. Den traditionella kursen innehåller en nio dagar lång lägerdel. Till en kurs som innehåller en kortare naturdel hör ofta en introduktionsdel, ett veckoslut i ett kurscenter. Dessutom är det karakteristiskt för TG-utbildningen att den innehåller ett veckoslutsseminarium. Förutom detta är verksamhetsdelen en betydande del av utbildningen. Verksamhetsdelen består av en omfattande utvecklingsuppgift, en fördjupad inlärningsuppgift samt av reflektion. Verksamhetsdelen rapporterar du till SP-FS:s TG-grupp som sedan godkänner din scoutledarfortsättningsutbildning i sin helhet och beviljar dig ett kursintyg samt TG-insignierna. Reservera ca 1,5 år för TG-utbildningen räknat från att du blivit godkänd som deltagare till att du får dina insignier. För att genomföra hela utbildningen har du 3 år på dig från det att du fått antagningsbrevet. Om du behöver extratid bör du ansöka om det med klara motiv från SP-FS:s TG-grupp. Under hela utbildningen har du en egen TG-handledare till stöd och hjälp. Handledaren når du via ditt eget distrikts utbildningsgrupp. Distriktens utbildningsinstruktörer eller TG-utbildare kan fungera som handledare. Du bör träffa din handledare redan innan den första kursdelen. Handledaren är också den som godkänner rapporten om din verksamhetsdel. TG-utbildningen består av fem moduler som SP-FS:s TG-grupp ansvarar för att arrangera och som förverkligas av en kursstab utsedd av TG-gruppen. Utbildningens omfattning motsvarar ungefär 8 studiepoäng (lägerdel 3 sp, seminariedel 1 sp och verksamhetsdel 4 sp; de olika delarnas omfattning kan variera beroende på hur de genomförs). 3. MÅL OCH INNEHÅLL 3.1. UTBILDNINGSHELHETENS KUNSKAPSMÅL Efter avklarad fortsättningsutbildning (TG-utbildning) kan scoutledaren: utvärdera och utveckla sin egen verksamhet som scoutledare leda och utveckla scoutverksamheten i sina egna verksamhetsförhållanden utveckla scoutverksamhetens kvalitet SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

4 leda och handleda vuxna scouter förverkliga scoutingens roll som fostrande organisation tillämpa scoutingens målsättningar och värdegrund i sin verksamhet 3.2. MODULERNA SOM INGÅR I UTBILDNINGEN SCOUTING 2 Efter avklarad modul kan scoutledaren: förverkliga scoutrörelsens målsättningar och värdegrund beskriva världsförbundens, centralorganisationens (SP-FS), scoutdistriktets och kårens arbetsfördelning delta i samhällelig påverkan stöda scouter och scoutkårer att delta i samhällelig påverkan leda och handleda verksamhet i enlighet med scoutprogrammet föra scoutingens traditioner vidare LEDARSKAP Efter avklarad modul kan scoutledaren: leda olika organisationer inom scoutingen handleda vuxengruppers eller ledargruppers verksamhet använda sig av olika problemlösningsmetoder och lösa problem i grupper planera organisationens ledarresurser och bedöma utbildningsbehovet stöda vuxna som verkar inom organisationen utgående från deras individuella egenskaper omfatta vad som är gott ledarskap inom scoutingens ledarskapsuppfattning använda sig av handslaget som ett ledarskapsverktyg ge och ta emot respons konstruktivt VERKSAMHETSUTVECKLING Efter avklarad modul kan scoutledaren: bedöma verksamhetens kvalitet och framgång utgående från olika synvinklar identifiera utvecklingsbehov inom kåren eller inom någon annan scoutorganisation och bedöma vilket behov som är mest akut för stunden/behovens inbördes betydelse identifiera grundläggande (root causes) problem inom verksamheten och hitta kreativa lösningar planera, leda och bedöma verksamhetsutvecklande projekt inom kåren eller inom någon annan scoutorganisation tillämpa metoder för att kontinuerligt förbättra ledarskapet och utveckla verksamheten JAG SOM SCOUTLEDARE Efter avklarad modul kan scoutledaren: utvärdera och utveckla sin egen verksamhet som ledare, gruppmedlem och som individ SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

5 tillämpa scoutingens värdegrund i sitt ledarskap verka ansvarsfullt som stöd för barns och ungas verksamhet verka som stöd för andra ledare och för vuxna inom scouting, samt på ett ansvarsfullt sätt stöda barns och ungas verksamhet. SCOUTING NU Efter avklarad modul kan scoutledaren: dra nytta av centralorganisationens aktuella samt kommande teman och projekt när verksamheten planeras beakta scoutingens nationella och internationella aktuella samhälleliga mål tillämpa SP-FS:s och distriktets (FiSSc) strategi 3.3. KURSANDELARNAS INNEHÅLL Kursstaben ansvarar för att förverkliga TG-kursens så att tyngdpunkten ligger på rätt innehåll. Årliga teman koordineras gemensamt mellan de olika kurserna. Seminariedelen innehåller åtminstone modulen SCOUT NU samt element som stöder kursdeltagarens verksamhetsdel. Elementen kan ha anknytning t.ex. till projektstyrning och - uppföljning. Under seminariedelen kan dessutom sådana teman som tidigare blivit oavslutade lyftas upp under seminariedelen, eller teman som kursdeltagarna i sin egen respons önskat fästa uppmärksamhet vid. SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

6 4. TG-UTBILDNINGENS PROCESS 4.1. ALLT BÖRJAR MED ANMÄLNINGEN Ditt deltagande i en viss kurs fastställs och du får information om detta under februari månad. Med bekräftelsebrevet får du också det första egentliga kursbrevet och kan påbörja förberedelserna inför den första kursdelen. Troligtvis får du också förhandsuppgifter av utbildarna på din kurs, alltså staben, och genom att utföra förhandsuppgifterna kommer du behändigt igång med att förbereda dig för kursen. Efter det här kontaktas du av ditt eget distrikts utbildningsgrupp så att du kan välja en TGhandledare åt dig. Också det här borde ske innan den första kursdelen börjar. I första hand är det en utbildningsinstruktör från ditt eget distrikt som fungerar som din handledare, men du kan också välja handledare bland utbildningsinstruktörerna i andra distrikt. Vid behov kan du diskutera valet av handledare med ditt distrikts ansvariga utbildningsinstruktör. Ifall det påbörjade handledningsförhållandet inte fungerar kan antingen du eller din handledare ta kontakt med utbildningsgruppen i ditt distrikt (eller i andra hand SP-FS:s TG-grupp) och be om en ny handledare. Du ska få träffa din handledare så fort som möjligt. Vid det första mötet lönar det sig att ni tillsammans går igenom följande saker: Du får en dagbok av din TG-handledare. Du har nytta av att genast från början göra anteckningar i den. En mångsidigt och aktivt ifylld dagbok är ett ypperligt hjälpmedel när du skriver slutrapporten. SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

7 Tillsammans med din TG-handledare gör du upp personliga målsättningar för TG-kursen utifrån SP-FS:s målsättningar för TG-utbildningen. Kom också ihåg de målsättningar du skrev ner i samband med anmälningen till TG. Vilka målsättningar har du redan uppnått och vilka kräver ännu insatser? Då du går vidare lönar det sig att fundera på vilken situationen är nu och hur du vill utvecklas som scoutledare. Du har nytta av att ställa upp några klara och realistiska mål. Det lönar sig att komma överens om spelreglerna för handledandet, hur du och din handledare ska hålla kontakt med varandra och hur ni går vidare inom projektet. Redan i det här skedet är det bra att börja skissera upp vad verksamhetsdelens utvecklingsuppgift ska handla om. Också ämnet för den fördjupande inlärningsuppgiften kan du reflektera över redan då du fyller i kunskapskartläggningen som du får i samband med det första kursbrevet. Vilket som blir din fördjupande inlärningsuppgift lönar det sig dock att välja slutgiltigt först under eller efter lägret. Diskutera också de här sakerna med din handledare UTVECKLINGSUPPGIFTEN Verksamhetsdelens utvecklingsuppgift innebär att du inleder, utvecklar eller fördjupar någon, för dig viktig scoutverksamhet samtidigt som du utvecklas som scoutledare och människa. Utvecklingsuppgiften är en ledarskapsuppgift som innehåller planering, organisering, praktiskt förverkligande och utvärdering. Utvecklingsuppgiften förverkligas genom projektmetoder och du fungerar som ledare för projektgruppen. Utvecklingsuppgiftens tema eller ämne väljer du själv. Utvecklingsuppgiften eller projektet kan mycket väl handla om att utveckla något i kårens vardagliga verksamhet och ha anknytning till ditt nuvarande scoutuppdrag (handslag). Det viktiga är att projektet känns intressant och lagom utmanande för dig samt att omfattningen är sådan att projektet går att genomföra på 6 12 månader (målet är att alla genomför TG-utbildningen senast tre år efter anmälan). Det viktiga är att välja ett tema med vars hjälp du kan utvecklas som ledare samtidigt som du kan utveckla kårens (eller en annan scoutgemenskaps) verksamhet. TG-handledarens uppgift är att hjälpa dig ifall du har svårt att hitta ett lämpligt tema eller att avgränsa ditt projekt på ett bra sätt. I det här skedet är det också bra att besluta när projektet avslutas. Kursstaben ska sedan godkänna temat du valt för din utvecklingsuppgift. Det här sker vanligtvis under kursens naturdel eller senast på seminariet. Om du har hunnit reflektera tillräckligt mycket över uppgiften kan den också godkännas redan under kursens eventuella inledningsdel. Ifall utvecklingsuppgiften av någon orsak inte framskrider som planerat är det möjligt att byta ämne. Ett nytt ämne godkänns av kursstaben eller av SP-FS:s TG-grupp efter att kursdelarna avslutats (din handledare hjälper till med överenskommelsen vid behov). När utvecklingsuppgiften godkänts kan du börja genomföra den. Meningen med utvecklingsuppgiften är att ge dig möjlighet att fördjupa ditt scoutledarskap, att tillämpa den kunskap och färdighet i praktiken som du inhämtat under TG-utbildningen samt att dra nytta av din tidigare scouterfarenhet. Du ska göra upp en preliminär plan (projektplan) för din utvecklingsuppgift och presentera den för kursstaben. Planen ska innehålla följande delar: SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

8 Bakgrund nuläge: Varför är det viktigt att utveckla det du har valt att fokusera på och hurdant är läget för tillfället? Målen: Vad vill du utveckla genom projektet och hurdana förändringar vill du få till stånd? Resultaten: Vad gör ni konkret, i praktiken? Projektorganisationen: Vem arbetar med utvecklingsuppgiften? En specifik projektgrupp eller en redan existerande grupp? Vem är du ansvarig inför när det gäller projektet? T.ex. kårstyrelsen eller någon gruppordförande inom regionen eller distriktet (FiSSc). Preliminär tidtabell. Handledarens namn och kontaktuppgifter. Med det första kursbrevet eller antagningsbrevet kommer en blankett som du kan skriva projektplanen på. Kom ihåg att ta den här planen med till lägret/naturdelen! Exempel på ämnen för utvecklingsuppgiften: I kåren blåsa nytt liv i föräldra- eller stödföreningens verksamhet öka utfärdskunskaperna och lägerfärdigheterna i hela kåren eller i en viss åldersgrupp utvärdera och utveckla kvaliteten på verksamheten arrangera ett samarbetsprojekt med ortens övriga organisationer kring ett aktuellt tema ordna ett läger eller annat evenemang och utveckla verksamheten och färdigheterna i samband med det I regionen eller distriktet/fissc effektivera eller blåsa nytt liv i rekryteringen eller något annat delområde ansvara för eller arrangera ett läger eller en betydande del av ett läger, där någon viss aspekt utvecklas och lyfts fram grunda en ny viktig grupp eller sektion arrangera ett evenemang på ett nytt sätt, t.ex. ledardagarna Efter att utvecklingsuppgiften godkänts och eventuellt preciserats, ska du göra en noggrann projektplan, som det lönar sig att diskutera med handledaren. Kom överens om några datum då ni granskar hur projektet framskrider. Stöd för ditt projekt kan du också få av övriga ledare som verkar i din omgivning. Projektplanen bör innehålla följande: Utgångsläget (direkt ur den godkända planen) Målsättningarna (direkt ur den godkända planen) Mätare: hur mäter jag att jag nått målen? Uppgifterna och deras tidtabell Ansvarsfördelningen Projektorganisationen Resurserna (bl.a. budgeten) Riskfaktorerna Uppföljning och utvärdering SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

9 4.3. PROCESSEN FRAMSKRIDER Innehållet i kursens eventuella inledningsdel varierar från år till år men syftet med inledningsdelen är att det ska finnas tillräckligt med tid och utrymme för allt utbildningsinnehåll, också när enbart en kortare naturdel ingår i kurshelheten. TG:s naturdel räcker minst fem dygn. Ett traditionellt TG-läger räcker nio dygn. Under naturdelen lever och verkar man i patruller. Inlärningen blir en helhet genom att scoutmetoden utnyttjas. På lägret hålls mångsidiga utbildningspass, och deltagarna samverkar mycket i de egna patrullerna och med hela lägret, men man har också tid för sig själv. TG-utbildningens huvudpunkter (moduler) presenterades tidigare. Seminariedelen tar ett veckoslut i anspråk och ordnas i oktober/november. Seminariets program innehåller Scout Nu modulen samt vid behov andra ämnen exempelvis utgående från kursdeltagarnas önskemål. REFLEKTIONER Det är bra att börja med reflektionsuppgifterna genast efter lägret (naturdelen). Reflektionen hör till verksamhetsdelen och syftet är att stöda dig och ditt arbete med utvecklingsuppgiften. Det är således bra att reflektera samtidigt som du utför utvecklingsuppgiften. Det lönar sig att utnyttja TG-handledarens stöd och expertis då du reflekterar. Reflektionsdelen innehåller två ämneshelheter: Jag som scoutledare och Kåren som fostrare a) Jag som scoutledare Målet är att du medvetandegör din egen utveckling samt dina egna och scoutingens värderingar. Startskottet för självanalysen är den korta beskrivning av dig själv och din scoutstig som du skrev ner i samband med att du anmälde dig till TG-utbildningen. Frågor du kan ha som stöd när du reflekterar: Vilka värderingar är viktiga för mig och hur kan de länkas eller anpassas till de värderingar som scoutingens grundsatser förmedlar? Vilken betydelse har centrala scoutvärderingar såsom goda gärningar, förhållande till naturen etc. för mig? Hurdan är jag som scoutledare? Hur leder jag människor, grupper, organisationer eller projekt? Vilka är mina styrkor och utvecklingsbehov som ledare? Hur hänger de samman med hur jag för övrigt verkar i arbets- eller i studielivet, inom mina andra uppdrag, hemma, i vänskapsförhållanden och andra relationer etc.? Hur ser jag på scoutingens roll i mitt liv nu, förr och i framtiden? Vad motiverar mig att verka inom scoutingen i detta skede av mitt liv? Hur ser jag på min egen plats och mina påverkningskanaler i samhället? b) Kåren (regionen, distriktet/fissc eller organisationen) som fostrare SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

10 Reflektera över din kår, eller en annan scoutorganisation (region, disktrikt, förbund, någon annan) som står dig nära, som fostrare och förverkligare av scoutingens grundsatser och metoder. Ifall du reflekterar över distriktet och centralorganisationen, koncentrera dig då på vilken roll dessa organisationer har när det gäller att främja att målen för fostran förverkligas. Frågor du kan ha som stöd när du reflekterar: Hur syns scoutmetoden i verksamheten? Hur fördelas tyngdpunkterna mellan grundsatsernas olika teman? Hur syns målen för fostran i verksamheten, eller hur främjar man att dessa förverkligas? På vilket sätt är kåren (regionen, distriktet/fissc, organisationen) en del av samhället? Hur fungerar ledarskapet i kåren (t.ex. handslaget, stödet, beslutsprocesserna, problemlösningen)? Vilka värderingar förmedlar kåren och hur? Skriv till slut ett koncentrerat sammandrag av dina reflektioner. I detta sammandrag kan du koppla ihop reflektionerna med ditt projekt d.v.s. sträva efter att reflektera över frågorna i anslutning till ditt eget projekts ämne, inte som en fristående uppgift. Erbjud din kår (regionen, distriktet/fissc eller organisationen) att ta del av din rapport, så blir resultaten av ditt resonemang och dina utvecklingsidéer inte bara ett papper som ingen mer än du har nytta av. DEN FÖRDJUPADE INLÄRNINGSUPPGIFTEN För den fördjupade inlärningsuppgiften, som hör till verksamhetsdelen, kan du välja ett ämne som hjälper dig att nå både utbildningens och dina egna mål. Som hjälp kan du t.ex. använda dig av kunskapskartläggningen och utbildningens kunskapsmål. Välj ett ämne som du vill lära dig mera om eller som du vill få en djupare förståelse av. Den fördjupade inlärningsuppgiften kan alltså t.ex. beröra ett tema som stöder utbildningens kunskapsmål och som du anser att inte ännu har behandlats tillräckligt eller som du får nytta av att fördjupa dig i under verksamhetsdelen. Inlärningsuppgiften ska vara en komprimerad och motiverande utrednings- eller inlärningsuppgift som inte innebär onödigt skriftligt arbete eller dylikt. Diskutera ämnesvalet med din handledare. Exempel på ämnen för den fördjupade inlärningsuppgiften Bekanta dig med ett intressant ledarskapstema, exempelvis via litteratur Förbered dig för utvecklingsuppgiften genom att intervjua personer som tidigare har lett motsvarande projekt Bekanta dig med andra ungdomsorganisationers verksamhet i anslutning till utvecklingsdelens tema Gör dig förtrogen med världsorganisationernas eller andra nationella scoutorganisationers riktlinjer eller verksamhet i anslutning till ett intressant och för dig aktuellt tema Uppgiften rapporteras elektroniskt i slutrapporten. SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

11 NÄR UTVECKLINGSUPPGIFTEN ÄR GJORD Verksamhetsdelen rapporterar du vanligtvis skriftligen. Om det av någon orsak är svårt för dig att skriva en rapport är det också möjligt att avge en muntlig rapport. Din handledare bör i så fall ta kontakt med SP-FS:s TG-grupp och komma överens om arrangemangen kring den muntliga rapporteringen. Rapporten är i första hand ett inlärningsverktyg och i den samlar du allt det du gjort och reflekterat över. Genom rapporten berättar du om dina erfarenheter för din handledare och förhoppningsvis också för din kår. Det viktiga och det som rekommenderas är att du reflekterar samtidigt som du arbetat med utvecklingsuppgiften. Efter att utvecklingsuppgiften är slutförd är det dags att också sammanställa reflektionerna i rapporten. Reflektera över hur det varit att leda utvecklingsuppgiften, över din egen utveckling under verksamhetsdelens och hela TGutbildningens gång och över hur ditt ledarskap lyckades. Detta är en viktig del av rapporten. Rapporten innehåller följande delar: a) pärmbladet (blanketten finns som bilaga till denna instruktion) b) verksamhetsdelens helhetstidtabell. c) ett sammandrag av reflektionerna kring Jag som scoutledare. d) ett sammandrag av reflektionerna kring Kåren (regionen, distriktet/fissc) som fostrare. e) ett sammandrag av din utvecklingsuppgift (utgångsläget, målen, verksamheten, utvärderingen etc.) och en utvärdering av hur ditt eget ledarskap lyckades. f) dina åsikter om scoutledarens fortsättningsutbildning och idéer för hur TG skulle kunna utvecklas. g) utvecklingsuppgiftens preliminära plan och projektplanen bifogas till rapporten. När du utvärderar scoutledarens fortsättningsutbildning (f) koncentrera dig åtminstone på följande frågor: Vad har du lärt dig av TG som helhet? Vad av det du lärt dig syns redan i din verksamhet? Hur syns det i din verksamhet som scoutledare att du gått TG? Hur har TG-utbildningens målsättningar förverkligats när det gäller dig? Hur har dina egna målsättningar inför TG-utbildningen förverkligats? Vilka har för dig varit de mest centrala delarna av utbildningen? Vad har du fått störst behållning av? Hur skulle man ytterligare kunna utveckla TG-utbildningen? Har du valt rätt tidpunkt för att delta i TG? Hur har förhållandet mellan dig och din TG-handledare fungerat? Dina kommentarer om vad du lärt dig är viktig respons både åt dig själv och din TG-handledare samt åt SP-FS:s TG-grupp med tanke på kursens fortlöpande utveckling. TG-handledarens utlåtande och godkännande SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

12 Som en bilaga till din rapport skriver din TG-handledare ett eget utlåtande om ert samarbete. I utlåtandet ingår en bedömning av i vilken mån målsättningarna för din verksamhetsdel har uppnåtts. TG-handledaren skickar utlåtandet och rapporten vidare till SP-FS:s TG-grupp först när både du och handledaren är överens om att verksamhetsdelen slutgiltigt är genomförd. I oklara fall kan man vända sig till SP-FS:s utbildningskoordinator. TG-handledaren skickar din rapport och sitt utlåtande till SP-FS:s TG-grupp via Scoutstationen. Rapporten och utlåtandet skickas endast elektroniskt. Rapporten behandlas och du får insignierna/ Behandlingen av rapporten och utdelningen av insignierna En av medlemmarna i SP-FS:s TG-grupp tar del av din rapport (läser, lyssnar eller tittar på den) och ger respons åt dig. TG-gruppens utlåtande kan inte vara en alltför djupgående utvärdering över den personliga utvecklingen, det får din TG-handledare stå för. På Scoutstationen förvaras en kopia av ditt pärmblad, TG-handledarens utlåtande, ett eventuellt sammandrag av din rapport eller utvecklingsuppgift samt dina idéer för hur TG-utbildningen kan utvecklas. Rapporten returneras senare via TG-handledaren till dig. Dina idéer om hur TGutbildningen kan utvecklas bör alltid finnas i skriftlig form, eftersom de granskas med jämna mellanrum. När SP-FS:s TG-grupp fått bekräftelse på att alla delar är genomförda, godkänner gruppen din TG-utbildning som genomförd. Efter detta levereras kursintyget och insignierna till TGhandledaren som överräcker dem vid ett lämpligt tillfälle. Man strävar efter att intyget och insignierna sänds iväg ca en månad efter att rapporten har nått Scoutstationen. Också efter scoutledarens fortsättningsutbildning finns ett scoutliv! Hoppas att du har hittat en meningsfull uppgift eller vet vilka saker du vill göra inom scoutingen i framtiden. Var själv aktiv ansvaret är ditt! SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13

13 SUOMEN PARTIOLAISET FINLANDS SCOUTER ry Tölögatan 55, FI Helsingfors, Finland Tel Fax info@partio.fi SP-FS TG kursdeltagarens direktiv /13