10 Roverscoutlotsens handbok

Transkript

1 10 Roverscoutlotsens handbok Grattis! Du har tagit emot den viktiga uppgiften att handleda ungdomar i livet. Lycka till! En roverscout är år gammal. Roverscouten börjar ta kontroll över sitt eget liv och många har framför sig stora beslut att fatta. Också om kompisarna och kamratkretsen är viktiga för roverscouten så påverkar de inte lika klart hans beslut som i tonåren. Roverscouten har ofta en uppenbar vilja att hitta sin egen väg i livet. Roverscouten är ansvarskännande, planerande, självständig och tålmodig. Steg för steg blir den unga vuxen. Ungdomsårens biologiska utveckling är förbi, men den psykiska anpassningen fortsätter ännu. Roverscouten utvecklar tålmodigt sina färdigheter och kan redan ta ansvar för andra. Roverscouterna vill gå mot nya utmaningar tillsammans. Roverscoutprogrammet beaktar åldersgruppens behov och begränsningar. Roverscoutprogrammet omfattar fyra år. Programmet är individuellt för varje roverscout. Varje roverscout avlägger minst 33 aktiviteter så att han gör minst en aktivitet från varje ämnesområde Till roverscoutprogrammet hör också ett Finlandsprojekt i början och ett utlandsprojekt i slutet av roverscouttiden. Roverscouten gör upp en karta över sitt program utgående från sina egna målsättningar. På kartan är aktiviteterna fördelade över de fyra roverscoutåren i stigande svårighetsgrad. Utöver aktiviteterna deltar roverscouten i regionens, förbundets och centralorganisationens roverscoutevenemang, tävlingar, läger och övriga regionala och nationella eller internationella evenemang. Dessutom passar långfärdsmärkena björntanden, bäversvansen och gyllene ratten samt olika liljor bra in i roverscoutverksamheten. För roverscouten är det vikigt att ha en vuxen förebild, lotsen, som uppmuntrar honom att fortsätta med scoutingen ännu efter roverscouttidens slut. Tydligast syns lotsens stöd och handledning då kartan uppgörs och etapperna planeras, men som lots har du en vikig roll under hela roverscouttiden. Denna mapp är ett arbetsredskap för dig när du ska genomföra programmet. Mappen ger dig stöd för planeringen och genomförandet av roverscoutprogrammet. Aktivitet En konkret uppgift i scoutprogrammet. Aktiviteten omfattar alltid planering, utförande och utvärdering. Avslutningsceremoni Roverscoutprogrammet avslutas med ett avslutande evenemang, varefter roverscouten övergår till att vara en av dem som gör programmet möjligt att genomföra (möjliggörare). Etapp: En etapp på vandringskartan. I praktiken ett verksamhetsår. Finlandsprojektet En obligatorisk aktivitet vars syfte är att skapa gruppanda i den nya roverscoutpatrullen genom ett gemensamt projekt. Under projektets gång lär sig patrullen känna Finland och får samtidigt insikt i vad roverscouting är. Halvvägsskutt Varje år arrangeras ett nationellt roverscoutevenemang. Under evenemanget ordnas halvvägsskuttet för de roverscouter som kommit ungefär halvvägs i sin roverscoutbana och avslutningsceremonin för dem som är färdiga med sin roverscoutstig. Jämnårig ledare En jämlik eller jämnårig ledare hör till samma åldersgrupp som gruppmedlemmarna. Ledarskapet varierar i fråga om jämlikhet från åldersgrupp till åldersgrupp: ju yngre åldersgrupp, desto mer situationsbundet är ledarskapet. Kartan Kartan är roverscoutens personliga utvecklingsplan för hela tiden som roverscout. Kartan uppdateras minst en gång per år i samband med kontrollen tillsammans med lotsen. Kontroll Lotsen och roverscouten träffas minst en gång per år för att utvärdera kartan och utveckla den inför den följande etappen i enlighet med roverscoutens målsättningar. Lots, det vill säga spejar-, explorer- eller roverscoutlots Lotsen stöder sin åldersgrupps scouter och framförallt patrulledaren, ser till patrulledarens kunnande, hjälper till vid planeringen av verksamheten, handleder patrullen i mer krävande aktiviteter samt finns till hands vid behov. Lotsen är en för uppdraget utbildad äldre ledare i kåren. Roverscoutlotsens huvudsakliga uppgift är att handleda roverscouterna i planering och realisering av deras personliga utvecklingsplan, det vill säga kartan. Patrulledare Patrulledarens uppgiftsbeskrivning är olika i de olika åldersgrupperna: ju yngre patrulledarna är desto mer fungerar de som tillfälliga ledare och tränar sig i ledarskap. Patrulledaren bär inte ensam ansvaret för patrullens verksamhet, utan ansvaret är huvudsakligen eller åtminstone delvis åldersgruppsledarens, det vill säga lotsens. Roverscoutlöftet Varje roverscout avger roverscoutlöftet i början av sin roverscouttid. I och med löftet binder sig roverscouten till scoutingens värderingar. Utlandsprojektet En obligatorisk aktivitet vars mål är att roverscouten efter utförd aktivitet ska ha bekantat sig med scoutverksamheten och kulturen i ett annat land. Roverscouterna kan kommunicera och klara sig i den främmande kulturen. Projektet planeras och genomförs av roverscouterna själva i roverscouttidens slutskede.

2 Åldersgruppsledare Akelorna, kaptenerna och lotsarna utgör ledare för åldersgrupperna och de ansvarar för verksamheten i sin åldersgrupp. De är äldre ledare eller roverscouter som har genomgått utbildningen för åldersgruppsledare och deltar i åldersgruppens verksamhet enligt åldersgruppens program. Åldersgruppsledarna ser till att gruppens program är fostrande och lämpar sig för åldersgruppen. De känner gruppens medlemmar, patrulledarna och sina vice åldersgruppsledare. Åldersgruppsansvarig En äldre ledare som har ansvar för åldersgruppens verksamhet i sin helhet och som har fått utbildning för sitt uppdrag. Åldersgruppsansvariga har erfarenhet av åldersgruppsverksamheten och kan stöda ledarna i deras uppgift. Den åldersgruppsansvariga kan vara en av akelorna, kaptenerna eller lotsarna eller en annan äldre ledare. Ifall åldersgruppen har bara en grupp (flock, lag eller patrull) så kan samma person ofta vara både åldersgruppsledare och åldersgruppsansvarig. Samma ledare kan också vid behov vara åldersgruppsansvarig för flera åldersgrupper, men då handlar det om flera olika scoutuppdrag. Äldre ledare En över 22 år gammal möjliggörare som kan vara en person som genomgått scoutprogrammet eller en som blivit scout som vuxen. Roverscouten är en ung vuxen i åldern år. Ungdomsårens biologiska utveckling är redan över och den psykiska anpassningen pågår som bäst. Roverscouten håller på att bli vuxen och börjar ta kontroll över sitt eget liv. Många har framför sig stora beslut att fatta. Sådana beslut kan till exempel vara yrkesval, relationer eller valet mellan militärtjänst och civiltjänst. Då scouten fattar dessa beslut börjar hans uppfattning om den egna livskontrollen och det egna ansvaret ta form. Också om kompisarna och kamratkretsen är viktiga för roverscouten påverkar de inte lika tydligt hans beslut som i tonåren. Roverscouten har ofta en klar vilja att finna sin egen väg i livet. Behovet av detta kommer fram då hans egen kunskap och egna erfarenheter tilltar. Då roverscouten fattar beslut behöver han trots allt en vuxen persons stöd och erfarenhetsbaserade kunskap. Han strävar också medvetet efter att utvärdera den vuxnas åsikter och värderingar i förhållande till olika frågor. Roverscouten blir medveten om betydelsen av samhällsfrågor och politiskt beslutsfattande. Han börjar ha egna åsikter i frågorna och kan också bedöma sina egna föräldrars bakgrund mer konstruktivt än tidigare. Han kan förhålla sig till olikheter och olika inriktningar mer neutralt än i puberteten, utan temperamentsfulla åsiktsyttringar. Roverscoutens världsbild öppnar sig och vidgas samtidigt som han blir medveten om sig själv och söker sin plats i samhället. Roverscouten vill göra saker tillsammans med andra, ta ansvar och möta nya utmaningar. Hans verksamhet är långsiktig och omfattande. Han söker nya utmaningar och vill ta ansvar för andra, samt lära sig att stöda yngre scouter, också unga i sin egen åldersgrupp. Ledarstilar och ledarskapsfrågor exempelvis problemsituationer och situationer som kräver särskild kunskap intresserar allt mer. Roverscoutens uppfattning om sällskapande och parförhållande börjar klarna också om egna erfarenheter saknas. Sällskapandet kan ha en mycket central roll i den unga scoutens liv och därmed styra hans beslut. I detta fall är stödet från en vuxen speciellt viktigt eftersom den unga saknar erfarenhet av det ansvar och de långtgående följder ett beslut kan ha. För roverscouten är det viktigt att han själv fattar beslut om sitt liv och hur det utvecklas. Trots detta är det vuxna stödet fortfarande viktigt. Detta stöd söker roverscouten hos äldre ledare utanför sin åldersgrupp, hos sina föräldrar och hos övriga vuxna som påverkar hans liv. Roverscouting innebär verksamhet tillsammans med andra. Roverscoutens egna uppgifter, såsom ledarskap och projekt, kompletterar patrullens verksamhet. Särskilt viktigt är att roverscouten tar ansvar för sin och för patrullens verksamhet. Nya utmaningar är en verksamhetsfrämjande kraft och att göra själv och att utvärdera och utveckla det man gjort är en väsentlig del av verksamheten. Roverscouternas verksamhet är genomtänkt och långsiktig. Då roverscouterna både som individer och i grupp lär sig projektarbete och att utvärdera projekten förbereder de sig för vuxen- och arbetslivet. Med tanke på verksamheten är det viktigt att för varje roverscout göra upp en för honom lämplig karta, det vill säga en utvecklingsplan. På kartan märker man ut roverscoutens målsättning. Kartan görs upp tillsammans med lotsen. Utvärderingen av hur de egna målen uppnåtts utgör en del av att växa som roverscout. Ledarskapet inom roverscoutåldersgruppen är ett jämlikt ledarskap. Ledaren vill uttryckligen ta ansvar för patrullens och patrullmedlemmarnas verksamhet. Scoutprogrammet erbjuder roverscouten mångsidig verksamhet att göra såväl på egen hand som i grupp. För roverscouterna arrangeras olika evenemang på både förbunds- och centralorganisationsnivå. Också kårerna kan ordna egna evenemang. Roverscoutens deltagande i evenemangen och hans utförande av aktiviteterna är i första hand beroende av hans egen aktivitet. Roverscouten bör kunna planera sin tidsanvändning så att han har möjlighet att delta i sådan scoutverksamhet som intresserar honom, att hinna med egna scoutroligheter samt att utveckla sig själv. Roverscouten ska alltså inte endast vara den som genomför och gör saker för andra. Det program som riktar sig till roverscouterna är avsett att vara mångsidigt, intressant och utvecklande också för dem som redan länge varit scouter. Programmet begränsar ändå inte möjligheten för nya scouter som kanske anslutit sig först i roverscoutåldern. Roverscoutprogrammet är flexibelt och erbjuder många olika möjligheter. Deltagandet i scoutverksamhet och scoutevenemang utvecklar scoutens sociala färdigheter, lär honom nytt och ger honom möjlighet till samarbete med nya bekantskaper och grupper. Det är allt skäl att uppmuntra roverscouterna att modigt bege sig ut i världen och senast under det sista roverscoutåret realiserar alla roverscouter ett utlandsprojekt. Roverscoutens äventyr ute i världen underlättas betydligt av olika kontakter. Roverscouten kan knyta kontakter genom de kontakter som kåren, förbundet och centralorganisationen redan har eller genom att delta i ett internationellt

3 läger. Om det inte finns kontakter till det önskade landet kan man ta kontakt med scouternas världsförbund. Organisationerna har scouthem och scoutcentra på olika håll i världen. Det är också möjligt att skapa kontakter utanför scoutingen. Det går att ta kontakt med andra ungdomsorganisationer i det land man är på väg till. Roverscouten och lotsen kan tillsammans tala om hur man skapar kontakter och hur man upprätthåller dem samt diskutera kulturen i ifrågavarande land. Scouting är en fostrande verksamhet med syftet att stöda barns och ungas utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att var och en ska ha möjlighet att enligt sina personliga förutsättningar växa till en balanserad, frisk, ansvarskännande och självständig medlem av samhället. Avsikten är att hjälpa den enskilda scouten att växa, utvecklas och leva i balans med sig själv, med andra människor och med sin omgivning. Utöver de allmänna målen för fostran har man för varje åldersgrupp definierat åldersgruppsspecifika mål. Dessa berättar hur målen syns i ifrågavarande åldersgrupp och beskriver den målsättningsnivå man försöker uppnå i åldersgruppen. Studera målen för fostran, så att du kan bygga upp roverscouternas scoutstig längs den väg de visar. Målen för roverscouternas fostran bygger långt på att roverscouten är en medveten och ansvarsfull ung människa. Hans sätt att leva och hans val i livet bygger på hans egna värderingar. Roverscouten gör sina val själv och bär också själv ansvaret för dem. Läs mer om målen för fostran i kapitel 1.2. Målen för fostran i Ledarmappen Scoutmetoden berättar hur man är verksam inom scoutingen. Det är scoutmetoden som gör scoutverksamheten till scouting. Alla delområden behöver inte tillämpas hela tiden, men de ska finnas med i verksamheten som helhet. Då man använder sig av scoutmetoden uppnår man scoutingens mål. Scoutlöftet, -idealen och valspråket beskriver scoutingens värderingar som scouten genom löftet binder sig till. Roverscouten omfattar scoutingens värderingar som en del av sitt liv. Roverscouten ser det som sin hedersuppgift att få föra scoutingens värderingar vidare. Scoutsymboliken omfattar traditioner, symbolik och föremål som har en gemensamt känd betydelse. Barn och unga sammanförs med hjälp av gemensamma symboler till den egna gruppen, till kåren och till den världsomfattande scoutrörelsen. Roverscouten utnyttjar symboliken mångsidigt och på ett lämpligt sätt i scoutverksamheten. Inom scoutingen får var och en lämpligt utmanande uppgifter. Ett program som är anpassat för åldersgruppen hjälper den enskilda scouten att växa. Den stigande graden konkretiseras genom de enskilda aktiviteterna. Roverscouten ansvarar själv för att verksamheten på den egna kartan är av stigande svårighetsgrad. Också lotsen stöder med sin handledning en verksamhet med stigande svårighetsgrad. I scoutverksamheten är man verksam i grupper av jämlika där man tillsammans fattar beslut och delar på ansvaret. I dessa små grupper utvecklas barnen och ungdomarna till att fungera som medlemmar i en grupp. Roverscouten förstår hur man använder sig av patrullsystemet. Han förstår sin egen roll i patrullen och kan utnyttja patrullmedlemmarnas olika kunskaper för att nå ett mål. Roverscoutpatrullens sammansättning kan variera med olika projekt och roverscouten kan genomföra patrullsystemet då han verkar i olika projekt. För barn och ungdomar är det naturligt att lära sig genom att göra. Inom scoutingen lär man sig genom att uppleva och göra. Roverscouten ritar med en äldre ledares hjälp in det han vill lära sig på sin karta. Learning by doing betyder för roverscouten mer än konkreta saker. Learning by doing kan för roverscouten till exempel handla om att utveckla sina sociala talanger. Inom scoutingen är barn, unga och vuxna verksamma tillsammans. Den vuxna stöder barnens och ungdomarnas utveckling, deltagande och påverkningsmöjligheter. Den vuxna hjälper till med att skapa ramarna för verksamheten. Den vuxna handleder roverscouten då denna gör upp sin karta och ansvarar för att planen är genomförbar och målinriktad och ansvarar också för att kartan kontrolleras med jämna mellanrum. Den vuxna ger roverscouten utrymme och litar på dennas förmåga att tänka och handla självständigt men är ändå tillräckligt närvarande för att vid behov kunna ge sitt stöd. Roverscouten kan också själv fungera som vuxet stöd för de yngre åldersgrupperna. Inom scoutrörelsen lär sig barn och unga att ta ansvar för sig själva och för andra. Verksamhet som strävar efter andras välmående gynnar gemenskap och grupptillhörighet i samhället. Roverscouternas inställning är att de enskilda goda gärningarna inte längre räknas utan att de bildar en helhet av gott handlande. De goda gärningarna består förutom av enskilda handlingar också av projekt och långsiktig verksamhet till förmån för större målsättningar. Inom scoutingen är barn och unga verksamma i naturen. Naturen är en upplevelserik verksamhets- och inlärningsmiljö. Naturen har blivit roverscoutens naturliga miljö. För roverscouten känns verksamhet i naturen bra och han upplever den som central för scoutverksamheten. Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa scoutidealen i mitt liv. Roverscouten kan avge löftet ensam eller i grupp, men löftet är alltid personligt. Det väsentliga är att roverscouten förstår vad han lovar när han avger löftet. Det är också vikigt att han funderar över vad löftet förpliktar till och hur löftet borde synas i hans liv. Roverscouten ska ha en möjlighet att diskutera löftet och dess innehåll med sin lots innan han avger löftet. Till lotsens uppgift hör också att vara närvarande och ta emot löftet. Då roverscouten avgett löftet får han sitt åldersgruppsmärke. Roverscouten kan avge löftet tillsammans med sin patrull till exempel som avslutning på Finlandsprojektet eller då Finlandsprojektet gås igenom tillsammans med lotsen. En enskild roverscout kan avge löftet vid något tillfälle som kåren eller FiSSc (Finlands Svenska Scouter) ordnar. För att hitta rätt form eller sätt för löftesgivningen kan ni se till antingen kårens traditioner, roverscoutens önskemål, eller situationen och tillfället. Det är viktigt att det finns ett eget högtidligt och lugnt tillfälle för roverscoutens löftesgivning. Avsikten med löftesgivningen är att roverscouten senare ska minnas såväl själva löftet som tillfället då löftet avgavs som en betydelsefull del av överflyttningen till åldersgruppen och av att växa i denna. Ur roverscoutens synvinkel kan det vara bättre med ett mindre evenemang där den egna roverscoutpatrullen, lotsen och kanske kårens andra roverscouter är närvarande. Roverscoutens valspråk: Var redo.

4 Roverscoutens ideal är att: respektera andra älska och skydda naturen vara ärlig och pålitlig främja vänskap över gränser känna sitt ansvar och göra sitt bästa utveckla sig själv som människa söka sanningen i tillvaron Till scoutsymboliken hör arbetssätt, innehåll och föremål som har en gemensamt accepterad betydelse. Symboliken skapar samhörighet genom att binda scouterna till sina patruller och kårer samt till FiSSc, centralorganisationen och den världsomfattande scoutrörelsen. En del av symbolerna är globala, en del är gemensamma för alla åldersgrupper och en del utmärkande för enbart roverscouterna. Scoutrop, -sånger, -berättelser, -märken, -termer, -hälsningar, -ritualer och -symboler, flagghissning och -halning samt syskonringen är exempel på scoutsymboler. Roverscouten förstår symbolikens betydelse och kan utnyttja symboliken mångsidigt och på ett lämpligt sätt i scoutverksamheten. Alla roverscouter använder scouthalsduk. Scouthalsduken är minimiutrustningen. Den kan vara fäst med en sölja, en knop eller med vardera. Roverscouternas färg är chokladbrun. Den bruna färgen, som på finska kalla karhunruskea, björnbrun, symboliserar bland annat styrka, trygghet, närhet till naturen och vuxenhet. Roverscoutålderns representanter skiljer sig från de andra åldersgrupperna och de äldre ledarna genom sin bruna visselpipssnodd som bärs tillsammans med scouthalsduken. Med snodden betonar man jämlikheten mellan alla som hör till åldersgruppen. Patrulledaren behöver alltså inte skilja sig från patrullmedlemmarna med hjälp av yttre kännetecken eftersom det är fråga om en gemensam grupp. Ansvaret är allas fastän patrullen har en utnämnd patrulledare. I Finland är alla scouters, också roverscouternas, valspråk Var redo. I det korta valspråket sammanfattas hela scoutingens värdegrund. Roverscouterna strävar i mån av möjlighet efter att använda scoutskjorta eller andra scoutplagg i sin verksamhet. På scoutskjortans högra ärm bär roverscouten ett chokladbrunt tygmärke med en bild av roverscoutsigillet. Roverscouten får tygmärket då han utfört Finlandsprojektet och avgett roverscoutlöftet. Märket bärs oförändrat under hela roverscouttiden. Samtidigt bär roverscouten sigillen i metall för de åldersgrupper han avlagt på scoutskjortans vänstra ficka. Roverscoutsigillet får scouten då han genomfört roverscoutprogrammet. Roverscoutsigillet är samtidigt ett sigill för hela scoutprogrammet. Då roverscouten får det har han nått scoutingens mål för fostran och är därmed färdig. Roverscouten har blivit en aktiv medborgare. Sigillet är av metall med treklövern i bakgrunden och liljan framför. Symboliskt har man förenat delar av båda världsförbundens löftesmärken. Roverscoutsigillet bärs på scoutskjortans vänstra ficka. Inga tidigare åldersgruppssigill bärs tillsammans med roverscoutsigillet. Roverscoutmärket tas också bort från ärmen då man fått roverscoutsigillet. Sigillet kan också användas som civilmärke om man vill visa för andra att man är eller har varit scout och att man ännu vill berätta om det världsomspännande scoutsyskonskapet. Under roverscouttiden kan ni också utveckla och använda egen symbolik inom den egna kåren eller patrullen. Sådan symbolik är till exempel vimplar och rop. I samband med den första avgivningen av scoutlöftet får scouten världsorganisationernas löftesmärken. De fästs bredvid varandra på vänstra ärmen. Löftet fullbordar överflyttningen och är samtidigt ett åldersgruppslöfte. Roverscouten får också bära liljor, björntanden, bäversvansen och den gyllene ratten på sin scoutdräkt. Roverlotsen har inget eget kännetecken. I allmänhet urskiljer man honom ändå i patrullen han stöder genom att han bär en visselpipssnodd i en annan färg, eller genom att han inte bär åldersgruppsmärket på scoutskjortans högra ärm. Det är bra om lotsen kommer ihåg att med roverscouterna diskutera hur symboliken ska införlivas med deras program. En bra möjlighet till detta erbjuds vid kontrollerna, det vill säga de tillfällen i roverscoutprogrammet då roverscouterna stannar upp, ser tillbaka på den period som gått och planerar nästa period. Roverscoutpatrullen bildas av åriga scouter från en eller flera kårer. Patrullen består av tre till fem roverscouter. Man kan bli roverscout också om man inte varit scout tidigare. Roverscoutpatrullens sammansättning kan variera under åren och patrullmedlemmarna kan vara olika i olika skeden av roverscoutprogrammet. Patrullen kan bestå av jämnåriga scouter och upphöra med verksamheten när alla scouterna i patrullen har genomgått programmet och fyllt 22 år eller alternativt kan den bestå av roverscouter i olika ålder så att nya roverscouter fyller igen de luckor som uppkommit då scouter slutfört roverscoutprogrammet. I en patrull som består av roverscouter från olika kårer är det lättare att genomföra de olika aktiviteterna och att finna personer som är intresserade av samma typ av aktiviteter. Gränserna mellan patrullerna kan suddas ut och en roverscout från en patrull kan utföra aktiviteter tillsammans med en annan patrull. Patrullens medlemmar bekantar sig med varandra under det inledande Finlandsprojektet. Projektgrupper bildas för olika projekt så att alla patrullmedlemmar inte behöver vara med i alla projekt. Grupperna kan utgöras av en patrull, bildas av en mindre grupp i patrullen eller bildas av roverscouter från olika patruller. Flera olika projekt kan också pågå samtidigt. Det är alltid skäl att inom patrullen välja olika personer som ansvarar för de olika projekten enligt vars och ens intressen och kunskaper. Till patrulledare för roverscoutpatrullen utses en av patrullmedlemmarna för minst ett år åt gången. Patrulledaren, patrullen och roverscouternas verksamhet stöds i kåren av roverscoutlotsen. Patrulledaren ser till att patrullen har möten regelbundet och att alla patrullmedlemmar har lämplig mängd program och ansvar. Lotsen å sin sida ansvarar för att roverscouternas personliga kartor följs och att kartorna uppdateras vid behov. En av roverscouterna fungerar som patrulledare. Han ska ha förmåga och intresse att ansvara för patrullens verksamhet i praktiken, exempelvis för utförandet av valda aktiviteter, för utfärder och för annan verksamhet. Patrulledaren kan gärna fördela planeringen av aktiviteterna och ledaransvaret också bland de övriga patrullmedlemmarna, i synnerhet om någon av patrullmedlemmarna behärskar det valda ämnet bättre än patrulledaren. Patrulledaren har kontroll över helheten så långt det gäller roverscoutpatrullens verksamhet. Patrulledaruppdraget kan räcka hela roverscouttiden alltså fyra år men åtminstone ett helt år. Välj om möjligt en patrulledare som med beaktande av sina andra scoutuppdrag har möjlighet att koncentrera sig på sina patrulledaruppgifter. Patrulledaren är ett typexempel på tillämpningen av ett jämlikt ledarskap. Patrulledarens viktigaste målsättning är att hålla kvar roverscouterna i en aktiv roverscoutverksamhet oberoende av var de bor, i vilken livssituation de befinner sig och vilka scoutuppdrag de har.

5

6 Lotsen ansvarar för roverscouternas verksamhet. Han ska handleda hela patrullen och var och en av roverscouterna individuellt i valet av aktiviteter. Utgångspunkten är att patrullen har en egen lots. Samma person kan fungera som lots för flera roverscoutpatruller förutsatt att han klarar av att handleda alla roverscouter i patrullerna. Lotsen är en ledare som är över 22 år och har genomgått åldersgruppsledarutbildningen samt har en tillräckligt bra inblick i roverscoutprogrammets innehåll och målsättningar. Lotsen kan gärna ha egen erfarenhet av åldersgruppen men det är inte nödvändigt. Utbildningar ger mycket kunskap och lotsen kan också dra nytta av erfarenheter och färdigheter från sitt civila liv. Kårens roverscoutansvariga ansvarar för hela kårens roverscoutverksamhet. Den roverscoutansvariga kan också samtidigt fungera som lots. Hålla en välkomstträff för roverscouterna på våren, hjälpa roverscouterna med patrullindelningen och ge anvisningar för Finlandsprojektet. Stödja patrullerna i deras Finlandsprojekt. Efter Finlandsprojektet hålla en handledningsträff med varje roverscout och diskutera roverscoutlöftet, gå igenom roverscoutens karta och komma överens om nästa kontroll, det vill säga den träff då lotsen och roverscouten tillsammans ser över kartan. Se till att patrulledaren håller patrullmöten och att patrullen avlägger aktiviteter. Vid behov stödja roverscouterna, projektgrupperna och patrullerna i deras aktiviteter. Roverscouterna kan avlägga aktiviteter ensamma, tillsammans med andra intresserade eller med sin patrull. Se till att roverscouterna deltar i av regionen, FiSSc (Finlands Svenska Scouter) och FS (Finlands Scouter) ordnade riksomfattande roverscoutevenemang minst två gånger under sin roverscouttid. Minst en gång per år på kontrollen gå igenom roverscouternas kartor och hur de tillämpas. Stödja roverscoutpatrullerna i deras utlandsprojekt. Stödja roverscouternas övergång till vuxenlivet. Lotsens roll är å ena sidan att stödja roverscouten i dennas eget program och tillväxt och å andra sidan att vid behov också vara den som drar upp gränser. Utmanande uppgifter ska finnas inom scoutingen också efter åldersgruppsprogrammen. Man ska ändå inte begränsa en ivrig roverscout för mycket. Varje roverscout ska gå framåt enligt sin egen karta men förändringar i livssituationen bör naturligtvis beaktas. Lotsen ska enligt bästa förmåga svara på scouternas frågor och hjälpa dem att lösa problem men han kan ändå inte fatta beslut för deras räkning. Roverscouterna bör ges tillräckligt med utrymme för en självständig verksamhet men lotsen måste ändå följa med hur programmet fortskrider och roverscouterna utvecklas. Lotsens uppgift är att hjälpa roverscouterna att kombinera scoutingen och det civila livet när deras livssituation förändras. Lotsen gör i allmänhet sitt handslag med kårchefen och det är också med kårchefen som lotsen med jämna mellanrum för en evalueringsdiskussion om hur målen för uppgiften uppnås. Det är önskvärt att lotsens uppdrag tidsmässigt är lika långt som åldersgruppens, alltså fyra år. Om detta inte är möjligt bör man sträva efter att lotsen sköter sin uppgift i minst två år. Vid ett lotsbyte bör den förra lotsen hjälpa den nya lotsen att sätta sig in uppgiften och lära känna roverscouterna. Syftet med uppgiften är att erbjuda åldersgruppens medlemmar en mångsidig och trygg verksamhet vars centrala målsättning är att genomföra åldersgruppens mål för fostran. Ytterligare en målsättning är att ge patrulledaren en möjlighet att utvecklas som ledare utan alltför stort ansvar i samband med ledarskapet. Lotsen får själv stöd av andra vuxna. Lotsen stöds också av kårstyrelsen och av utbildningssystemets utbildningshelheter. Det lotsen gör som handledare för roverscouterna kan jämföras med utbildningsinstruktörens arbete med att handleda en scoutledares Treklöver-Gilwell-projekt. Tillsammans med handledaren gör roverscouten upp en karta över målsättningar och tidtabell och följer sedan upp dessa i samband med de olika etapperna. När det gäller verksamheten ger lotsen stöd och deltar bara när han blir ombedd. Lotsen ordnar minst en gång om året en träff med roverscouterna under vilken man koncentrerar sig på hur roverscoutens aktiviteter framskrider, bedömer hur de avlöpt och planerar en fortsättning. Mellan träffarna finns lotsen tillgänglig och stöder scouterna enligt behov. Vid handledningen bör lotsen vara särskilt uppmärksam på personkemin och tidsanvändningen. Om handledaren och den handledda inte kommer överens är det svårt eller rentav omöjligt att få till stånd ett naturligt handledningsförhållande. Om en roverscout av någon anledning inte kommer överens med patrullens lots så kan någon av de andra äldre ledarna i kåren handleda roverscouten. Inom handledningen kan man förutom träffar utnyttja olika medier som e-post och olika chatprogram. Till lotsens utbildning hör följande av utbildningssystemets moduler: Roverscoutprogrammet (4 timmar) Barn och unga I (2 timmar) Handledning av barn och unga (3 timmar) Trygg verksamhet (3 timmar) Att leda och handleda en åldersgrupp (4 timmar) Utfärdskunskaper (1+ timmar) Utbildningen arrangeras och godkänns av de finska distrikten och av FiSSc (Finlands Svenska Scouter). Utbildningen omfattar drygt 17 timmar och arrangeras i allmänhet som en veckoslutskurs. Kursen lämpar sig särskilt bra för yngre deltagare i och med att det under en sådan kurs är lättare att ta upp också praktiska tips och färdigheter. Utbildningshelheten kan också avläggas som en flerformsutbildning med kurskvällar och/eller handledda självstudier. Handledaren är i detta fall en person som är utsedd av distriktet/fissc samt en erfaren åldersgruppsledare i den egna kåren. Denna form av utbildning passar ofta bra för vuxna scouter. Som stöd finns utöver utbildningen också roverscoutlotsens del av ledarmappen samt Handbok för scoutledare. Utbildningshelheten omfattar också en utfärdsmodul, dvs. en utfärd med övernattning. Utfärden kan ingå i utbildningen eller kan enligt överenskommelse utföras i kåren. Utbildningen avslutas med en avslutningsdiskussion med en av distriktets/fissc:s utbildningsinstruktörer. Utbildningshelheten ingår i Scoutledargrundutbildningen. I kåren finns en roverscoutansvarig som ansvarar för roverscoutverksamheten som helhet. Den ansvariga kan vara en av lotsarna. Med jämna mellanrum träffas lotsarna under ledning av den roverscoutansvariga för att dra upp riktlinjer för åldersgruppens verksamhet. Kårens roverscoutansvariga har en helhetsbild av läget i åldersgruppen och vet i vilken riktning man utvecklar verksamheten och kan därför vid behov representera hela åldersgruppen vid kårstyrelsens möten. Utbildningen för åldersgruppsansvariga är avsedd för ledare som redan fungerar som åldersgruppsansvarig för en eller flera åldersgrupper i kåren eller som snart kommer att inleda sitt uppdrag som sådan. Till utbildningen hör följande av utbildningssystemets moduler: Handslaget och handledning av vuxna (3 timmar) Att leda och handleda en vuxengrupp (3 timmar) Scoutledarskap (3 timmar) Läger (1 timme) Utbildning i kåren (2 timmar) Barn och unga II (3 timmar) Att anpassa programmet (4 timmar)

7 Utbildningshelheten arrangeras och godkänns av de finska distrikten och av FiSSc (Finlands Svenska Scouter). Utbildningen omfattar cirka 19 timmar och arrangeras i allmänhet som en veckoslutskurs, vilket också kan innebära förhandsuppgifter. Utbildningshelheten kan också avläggas som en flerformsutbildning och/eller handledda självstudier. Handledaren är i detta fall en person som är utsedd av distriktet/fissc samt en erfaren åldersgruppsledare i den egna kåren. Utöver utbildningen finns också Handbok för scoutledare som stöd. Utbildningen avslutas med en avslutningsdiskussion med en av distriktets/fissc:s utbildningsinstruktörer. För roverscouten är det viktigt att ha en vuxen förebild som uppmuntrar till att fortsätta med scoutingen också då roverscouttiden är förbi. Den vuxna förebilden borde vara tillgänglig så att roverscouten vid behov kan få stöd och handledning för sin verksamhet. Tydligast visar sig detta stöd vid uppgörandet av kartan och planeringen av etapperna men lotsen är viktig under hela roverscouttiden. I roverscoutåldern håller sig lotsen i bakgrunden och roverscouterna planerar, ordnar och genomför sin verksamhet själv. Lotsen bär alltså ansvaret för roverscouternas program och fostran medan roverscouterna själv bär ansvaret för sina projekt och ledaruppdrag. Lotsens uppgift är att stöda den enskilda roverscouten i dennas uppdrag och hela patrullen när de genomför scoutprogrammet. Lotsen deltar inte regelbundet i roverscouternas löpande verksamhet. Lotsen stöder roverscoutpatrullens patrulledare och ansvarar för dennas utveckling som ledare. Vardera bör känna till tillvägagångssättet och ansvaret för sin egen verksamhet. Lotsens plikt är att se till att målen för fostran uppnås och att scoutmetoden tillämpas. Lotsen fungerar som en vuxenmodell för ungdomarna och handleder de unga i att förstå äldre ledare och deras sätt att fungera. Lotsens uppgift är å ena sidan att stöda roverscouten i hans eget program och tillväxt, å andra sidan att vid behov också vara den som sätter gränser. Olika scoutuppdrag kan höra till roverscoutprogrammet men uppdragen får inte vara så många att de stör det övriga roverscoutprogrammet. En ivrig roverscout får ändå inte begränsas för mycket. I varje enskilt fall följer man roverscoutens egen karta, dock så att man tar hänsyn till en förändrad livssituation. Lotsen kan efter bästa förmåga besvara roverscoutens frågor och hjälpa honom att lösa problem men det är roverscouten som själv måste fatta alla beslut. Roverscouterna bör få tillräckligt med utrymme för att själva kunna agera och genomföra uppgifter, men lotsen bör följa med att scouterna går vidare i programmet och utvecklas. Lotsens uppgift är att hjälpa roverscouterna att kombinera scouting och ett civilt liv i föränderliga livssituationer. Om det finns flera lotsar är en av dem roverscoutansvarig i kåren. Den lots som ansvarar för roverscoutprogrammet i kåren har också som uppgift att se helhetssituationen och styra programmet. Den roverscoutansvariga har en helhetsbild av åldersgruppen och vet i vilken riktning verksamheten utvecklas och han kan därför vid behov representera hela åldersgruppen på kårens styrelsemöten. Läs mer om lotsens och den roverscoutansvarigas roller i kapitel 6.8. Gruppen, scouterna och ledarna. Roverscoutprogrammet omfattar fyra år och formas individuellt för varje roverscout. Det består av olika aktiviteter och projekt samt av olika evenemang som roverscouten deltar i. Roverscoutprogrammet formas individuellt för varje roverscout. Till allas program hör Finlandsprojektet och Utlandsprojektet och de nationella roverscoutträffarna. Varje roverscout utför aktiviteter, minst 33 stycken, enligt sina intressen och målsättningar, dock så att minst en aktivitet väljs ur varje ämnesområde. Tillsammans med roverscoutlotsen bygger roverscouten upp en karta över sin roverscoutstig. Hela programmet består av aktiviteter som är uppdelade på 33 ämnesområden, där varje ämnesområde består av 2 8 aktiviteter. Från varje område väljer scouten minst en aktivitet. Till programmet hör dessutom ett Finlandsprojekt som utförs i början och ett Utlandsprojekt som utförs i slutet av roverscouttiden.