Lillberget och Kilsmyrans förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillberget och Kilsmyrans förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling 1

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola år 1-5 Ansvariga för planen Lotta Frelin, förskolechef Mi Möller-Bratt Åsa Ahlander Vår vision På Kilsmyran/Lillbergets förskola upplever barnen meningsfulla sammanhang, glädje, utmaningar och delaktighet som främjar vänskap och förebygger kränkningar. I en sådan miljö växer självförtroende, respekt och tolerans. Planen gäller från 2015-12-01 Planen gäller till 2016-11-27 Barnens delaktighet Vi gör barnen delaktiga genom samtal, i den dagliga verksamheten. Vi har ett barnråd, med barn från varje avdelning samt förskolechef, som träffas varannan vecka. Här diskuteras begreppet demokrati och värdegrundsfrågor. Genom intervjuer, observationer och trygghetsvandringar med barnen kan vi kartlägga vårt likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har representanter i föräldrarådet, som träffas två gånger per termin tillsammans med personal och förskolechef, där diskuteras bland annat likabehandlingsplanens innehåll. Planen kommer att finnas på vår hemsida och ambitionen är att den ska finnas på flera språk. Personalens delaktighet Personalen observerar, dokumenterar och reflekterar kring likabehandlingsarbetet. En "normlåda" finns tillgänglig i personalrummet där personalen kan lägga ner både positiva och negativa saker som de har sett på förskolan. Både gällande barn/barn, barn/vuxen, vuxen/barn och vuxen/vuxen. Iakttagelserna diskuteras vid arbetsplatsträffarna. Förankring av planen Den färdiga planen finns på varje avdelning. Den mailas till all personal på förskolan, samt finns på hemsidan www.soderhamn.se. Föräldrarådets representanter kommer att diskutera den på nästa föräldrarådsmöte nov 2014. Utvecklingsgruppen "likabehandlarna", håller planen levande genom att ta upp olika frågeställningar kring likabehandlingsarbetet. 2

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förskolechefen har träffat barnen i barnrådet varannan vecka och diskuterat likabehandlingsarbetet utifrån deras ålder och mognad. Pedagogerna som utformar planen samt förskolechefen har tillsammans utvärderat fjolårets plan. Likabehandlarna har utvärderat trygghetsvandringarna och intervjufrågorna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barn, personal och förskolechef från Lillberget och Kilsmyrans förskolor. Vi arbetar med att hitta olika alternativa lösningar till en förbättrad kommunikation med vårdnadshavare. Till exempel har vi under hösten haft en personal som haft studiecirkel på dagtid. En dag i veckan, där vi har nått ca 80 vuxna med annat modersmål. Där föräldrar har fått information och kunskap om förskolan. Personalen utvecklar olika forum för att skapa bra relationer med vårdnadshavare, t.ex. på uppfölningssamtal efter inskolningen och utvecklingssamtal. Förskolan använder också digitala verktyg för att förbättra kommunikationen med föräldrar som har ett annat modersmål. Kriterierna finns översatta på olika språk och ligger på förskolans hemsida. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan - Vidareutveckla normlådans funktion. Exempelvis placeringen av den. - Vi strävar efter att få personal och föräldrar mera delaktiga i likabehandlingsplanen. Genom att översätta den till flera språk samt att hålla planen mer levande med hjälp av likabehandlarna. - Mångfald i personalgruppen genom språkassistenterna. Det har inneburit språkstöd till barnen som inte har svenska som modersmål. - Insatser för barn med funktionsnedsättningar har gjorts genom resurstilldelning samt samarbete med specialpedagog. Vi strävar efter mer erfarenhetsutbyte. - Nytt staket runt Lillberget och Kilsmyrans förskola. Årets plan ska utvärderas senast 2016-11-27 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom diskussioner mellan personalen både i arbetslagen och på arbetsplatsen. Intervjuer och diskussioner med barnen. Tillsammans med föräldrarepresentanter på föräldrarådet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Lotta Frelin 3

Främjande insatser Namn Motverka kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Personalen ska vara i barnens närhet för att ge barnen möjlighet att utveckla förmågan att hjälpa varandra - empati, samt upptäcka och förhindra kränkande handlingar. Vara goda förebilder genom sitt förhållningssätt. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga på förskolan. Insats Den som ser/hör och upptäcker kränkande behandling ska ingripa! Notera det du sett eller hört både positiva och negativa upplevelser på förskolan och lägg i "normlådan" i personalrummet. På arbetsplatsträffar ska vi diskutera på vilka sätt vi kan ingripa på bästa sätt. Likabehandlarna gör diskussionsfrågor som synliggör olika värderingar och förhållningssätt. Kontakta alltid förskolechefen vid upptäckter av kränkande behandling. På barnrådet har frågan kommit Vad gör vi om en vuxen är dum? Berätta för någon vuxen eller Lotta, förskolechef. En önskan från barnen som framkom i intervjuerna är att flera vuxna ska vara närvarande och inte endast vakta på gården. Fortsätta värdegrundsarbetet. Ansvarig All personal och förskolechefen Datum när det ska vara klart Fortlöpande under terminen 4

Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Lillberget och Kilsmyrans förskolor ska vara trygga, lustfylld och lärorika för alla oavsett könstillhörighet. Alla får ett likvärdigt bemötande oavsett deras könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Personalen ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som bryter traditionella könsmönster. Skolinspektionen önskar att vi fokuserar på dessa punkter. Vårt mål är därför att vår genusgrupp ska fungera och utveckla vårt arbete inom dessa punkter. Insats -Förskolan ska tillhandahålla material, såsom böcker, filmer, leksaker som bryter traditionella könsmönster. -På arbetsplatsträffar ska vi ge goda exempel på bra böcker och annat material. Vi har köpt in litteraturen ur serien "olika", för att kunna arbeta med barnen kring olika värderingsfrågor. -Lillberget/Kilsmyran har en genusgrupp, som lyfter begreppet genus bland personalen med till exempel "månadens genusfråga". Ansvarig All personal och förskolechefen Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete 5

Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning På våra förskolor vill vi ha ett interkulturellt förhållningssätt. Vi vill skapa nyfikenhet och intresse för olika kulturer, vi vill se detta som en tillgång. Skolinspektionen önskar att vi fokuserar på dessa punkter. Insats -Uppmuntra barnen och föräldrarna till att dela med sig av sina olika erfarenheter. -Personalen utvecklar sin kunskap om olika kulturer genom till exempelvis barn, föräldrar och språkassistenter. - Språkassistenterna berättar om sitt land och sin kultur för alla barnen på förskolan. -Vi kommer att beställa mångkulturella almanackan för att uppmärksamma högtider från hela världen. -Lillberget/Kilsmyrans plan mot diskriminering och kränkande behandling har kriterierna översatta på somaliska, arabiska och tigrinja. De finns på förskolans hemsida. Ansvarig All personal och förskolechefen Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete 6

Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Förskolan ska skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen samt delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. Personalen ska ha kunskap/insikt om hur det är att leva med de specifika funktionshinder som är aktuella på förskolan. Verksamheten ska utformas så att alla barn kan delta i verksamheten utifrån sina unika förutsättningar. Personalen ska se barnens styrkor. Insats - Vi har en specialpedagog, som har hela kommunen som arbetsområde. - Vi ska utnyttja vårt rum "Trollskogen", där det finns olika pedagogiska material för att främja barnens utveckling. - Före Bornholmsmodellen är ett arbetsmaterial som köpts in till alla avdelningar som inspiration. Ansvarig All personal och förskolechefen Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete 7

Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Vi ska utgå från barnens intresse, förutsättningar och mognad istället för ålder. Åldern får inte begränsa barnens utvecklingsmöjligheter. Insats -- Dela in grupper efter intresse och förutsättningar, ej ålder. -Barns delaktighet, måste synas i planeringen och utvärdering av verksamheten. Genom barnintervjuer och observationer. - Alla ska få möjlighet att prova på olika saker, och inte hindras av sin ålder oavsett om man är liten eller stor. Ansvarig All personal och förskolechefen Datum när det ska vara klart Fortlöpande under terminen. 8

Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har ett årshjul för likabehandlingsarbetet. Barnintervjuer höst. Trygghetsvandring vår. Personalenkät vår. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnintervjuer och trygghetsvandring har genomförts vår och höst. Barnrådet har diskuterat kartläggningsmetoderna. Vi har bristande rutiner och svårigheter i kommunikationen med vårdnadshavarna eftersom likabehandlingsplanen är skriven på svenska. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har tillsammans med barnen utfört intervjuer och trygghetsvandring. Genom Normlådan har personalen anonymt fått möjlighet att lyfta olika frågeställningar. Resultat och analys Trygghetsvandringen visade sammanfattningsvis att de flera barn verkar ha en mer positiv upplevelse och känner sig trygga på gården nu än förra året. Personalen har blivit mera medveten om vilka ställen på gården som fungerar bra och mindre bra tack vare trygghetsvandringen och cirkulerar mer. T.ex. så har gräsmattan vid gungorna och stora gräsmattan (vid staketet) på Kilsmyran blivit en mera positiv plats att leka på. Kullen på Lillberget verkar alla barnen ha en positiv åsikt om. Det är roligast på vintern och här finns många vuxna. De vuxna upplever också detta som en mer glad plats nu. Barnen skrattar och leker bra och det är färre knuffaslekar. Runt bodarna och lektornet på Lillberget har enligt båda vandringarna upplevelsen att det är bråkigt och att det lätt blir konflikter här samt att det finns lite vuxna. Buskarna på Lillberget har kapats ner vilket ger mer insyn, detta gav en positiv effekt på årets trygghetsvandring. Bussen på Kilsmyran har varit inne på service över vintern. Pedagogerna borde tagit med barnen i arbetet där barnen fått vara delaktiga. Barnintervju höst: Det visade sig att alla barnen som intervjuades (40 st.) har en kompis på förskolan. De känner sig trygga och har fått ett verktyg STOPP handen som de använder. Barnen är mera medvetna om värdegrundsfrågor och intervjuaren upplever att de får flera konkreta svar från barnen och ser en större medvetenhet hos dem i år i jämförelse mot i fjol. Barnrådets medlemmar säger att det inte finns några farliga ställen inomhus eller utomhus på förskolan. 9

Förebyggande åtgärder Namn Barnens vistelsemiljö på förskolan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Rutiner på förskolan bygger på uppfattningen att all personal känner ansvar för varje barn, oavsett avdelningstillhörighet. Det innebär att miljön blir trygg för alla barn både inne och utomhus. En vuxen skall alltid finnas i närheten och till hands oavsett vart barnet befinner sig. Vuxna är alltid förbilder och ska vara närvarande. Alla barn är allas. Personalen ska bli mer medveten omkring kränkningar och diskriminering. Åtgärd - Vi "roterar" kontinuerligt på gården när vi är utomhus med barnen och delar upp gårdarna i zoner. Inte tillfredställande, där måste det förbättras. - För att ha barnen under uppsikt begränsar vi ibland de ytor barnen får leka på (inom och utomhus) och antalet barn i olika rum. - Vi jobbar med barnen i olika gruppkonstellationer. - Personalen fortsätter diskussionerna fortlöpande kring kränkningar och diskriminering på AP träffar. - "Normlåda" i personalrummet och tre pedagoger som "likabehandlare". Motivera åtgärd - För att ha uppsikt och för att personalen inte ska fastna i klungor på framsidan utomhus rör vi oss på gården. - För att personalen ska bli mer medvetna omkring kränkningar och diskriminering har vi diskussioner. - För att minimera konflikter och kränkningar delar vi upp barnen i mindre grupper. - "Normlådan" ska ge pedagoger och förskolechefen underlag till bättre diskussioner. -"Likabehandlaren" ansvarar för att jobba utifrån årshjulet.. Ansvarig All personal och förskolechefen Datum när det ska vara klart fortlöpande under terminen 10

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Vi behandlar varandra med respekt. Detta omfattar alla som befinner sig i verksamheten, deltagare eller besökare. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. Vi strävar efter att alltid ha personal i närheten av barnen som är uppmärksamma på vad de säger och gör. Målet är att pedagogerna är delaktiga och introducerar barnen i lekar. Vi lyfter frågan om trivsel och delaktighet på alla utvecklingssamtal och barngenomgångar. Regelbundna barnintervjuer/samtal angående trivsel samt samtal om hur vi bemöter varandra och hur vi pratar om varandra. Trygghetsvandring på våren. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar som bevittnar eller upplevt kränkande behandling vänder sig till den personal de känner mest förtroende för på avdelningen, alternativt till förskolechefen. Om kränkningen sker mellan kollegor ska förskolechefen kontaktas. Förskolechefen gör en handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsaken till händelsen. Det ska föras samtal med alla inblandade barn. I vissa fall kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd och utagerad. I mer komplicerade fall av kränkning ska personal, tillsammans med närmaste chef ha samtal med barnets föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans insatser ska dokumenteras. Vid behov upprättas också en handlingsplan av barnets/barnens ansvarspedagog i samspel med arbetslaget. Föräldrar/vårdnadshavare ska få ta del av handlingsplanen. Personal bör också överväga organisatoriska förändringar. Vid allvarligare fall av kränkningar behöver förskolan också överväga om det finns anledning att göra anmälan till socialtjänsten. (Närmaste chef ansvarar för anmälan). Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation eftersom det befinner sig i beroendeställning. Förskolechefen ansvarar för uppföljning och åtgärder. Rutiner för uppföljning Uppföljning och eventuella observationer sker enligt handlingsplan i samråd med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Allt material, teckningar, bilder, observationsprotokoll, minnesanteckningar som rör händelsen sparas och skickas till förskolechef. Skyndsamt. Ansvarsförhållande Förskolechef är ansvarig och ska informera så fort misstanke om kränkning/diskriminering uppstått. I de fall förskolechefen är involverad i kränkningen/diskrimineringen har verksamhetschefen ansvaret för händelsen. 11

Diskrimineringsgrunder Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder. Diskrimineringsgrunderna är centrala i diskrimineringslagstiftningen då diskriminering eller trakasserier alltid måste kunna kopplas till dessa (gäller ej sexuella trakasserier). Diskrimineringsgrunderna är följande: Etnicitet: man tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, nationella eller etniska ursprung. Religion eller annan trosuppfattning: åskådningar såsom kristendom, islam, buddism, ateism och agnosticism, men inte exempelvis rasistiska övertygelser. Även etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Kön: man eller kvinna. Det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen, eller det kön som senare fastställts för henne eller honom, enligt folkbokföringsregistret. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått, eller kan förväntas uppstå. Den senare kan förväntas uppstå innefattar exempelvis hiv-positiva, MS-sjuka etc. Ålder: uppnådd levnadslängd. Könsöverskridande identitet eller uttryck: någon identifierar sig inte som kvinna eller man, eller ger genom sin klädsel eller på annat sätt uttryck för att tillhöra ett annat kön. Det kan handla om transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister.* Transpersoner utgör inte någon enhetlig eller lättdefinierbar grupp, så den minsta gemensamma nämnaren är att det handlar om individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det handlar alltså om olika sätt att förhålla sig till könsidentitet och könsuttryck och inte om sexuell läggning. Transpersoner kan vara antingen hetero-, homo- eller bisexuella i lika stor utsträckning som den övriga befolkningen. 12