Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Relevanta dokument
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Strama för sjuksköterskor

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensrapport Västernorrland 2016

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv. Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Antibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS

Antibiotikaresistens i blododlingar

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Antibiotikaresistens i blododlingar

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *

Infektioner hos äldre

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Neurokirurgiska CNS infektioner

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta?

Årsrapport endokarditregistret 2016

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer

Programråd Strama. Aktiviteter 2016

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Kateterrelaterade infektioner. Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad Uppdaterad för

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rationell antibiotikaanvändning

av MDR gramnegativa bakterier

Antibiotikaresistens

Antibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

RAF projekt Enkät Blododlingar. Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping

Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni

Transkript:

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog/SU Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SKAS Strama VGR www.vgregion.se/strama

Så är det.? Vem bryr sig patienten är redan hemma när svaret kommer!

Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta diagnos utifrån fynd och provtagningslokal Identifiera behandlingsalternativ bakteriefynd provtagningslokal provtagen patient och dess sjukdomsbild provtagande enhet Skapar en bas för empirisk terapi vanligaste agens aktuella resistensnivåer

En kedja av faktorer påverkar resultatet av odlingen och behandlingen av patienten! Preanalytisk fas Analytisk fas Postanalytisk fas Innan provet kommer till lab provtagningsteknik transporter till och öppettider på lab På lab val av analysmetod val av resistensbestämningsmetod val av testade antibiotika primärt, sekundärt Klinisk bedömning av fyndet Hur tolkas/används svaret av klinikern?

www.menti.com ange code: 199226

En kedja av faktorer påverkar resultatet av odlingen och behandlingen av patienten! Preanalytisk fas Analytisk fas Postanalytisk fas Vad händer på lab?

Gör vi alltid lika på labeller spelar remissuppgifterna någon roll? hur ofta saknas remissuppgifter helt på remissen till bakt.lab? Hur mycket styrs svaret och resistensbestämningen utifrån uppgifter på remissen? 199226

Gör vi alltid lika på labeller spelar remissuppgifterna någon roll? hur ofta saknas remissuppgifter helt på remissen till bakt.lab? Hur mycket styrs svaret och resistensbestämningen utifrån uppgifter på remissen? som man ropar får man svar!

Vad påverkar val av testade/besvarade antibiotika? Styrs alltid av aktuella behandlingsrekommendationer för den aktuella infektionen Det måste finnas en kliniskt dokumenterad effekt för det aktuella preparatet för att ange S/I/R för den aktuella infektionen enstaka fall bara ange MIC-värdet istället tolka utifrån närbesläktade arters kända MIC distributioner www.eucast.org

S/I/R är inte ett värde utan en tolkning från lab! det måste finnas en kliniskt dokumenterad behandlingseffekt bygger på en förutbestämd standarddos till patienten kan variera med infektionstyp tex meningit utläses utifrån brytpunktstabeller

MIC (mg/l) vad vet du om det? Alltid ett säkrare resultat än mm-zoner från lapptest? Skillnaden mellan MIC 2,0 och MIC 8,0 är dubbelt så stor som den mellan MIC 1,0 och MIC 4,0? Ingen skillnad Dubbla skillnaden 199226

MIC (mg/l) vad vet du om det? Alltid ett säkrare resultat än mm-zoner från lapptest? Skillnaden mellan MIC 2,0 och MIC 8,0 är dubbelt så stor som den mellan MIC 1,0 och MIC 4,0? Ingen skillnad Dubbla skillnaden

MIC (mg/l) minsta hämmande koncentration MIC bygger på en stegvisspädningsserie av ett antibiotika MIC-värdet dubbleras för varje steg osv -0,12-0,5 1,0 2,0 4,0 8,0 16 32 64 128 osv

Ibland behövs ett MIC värde! anger graden av känslighet/resistens och fr a (R) osv -0,12-0,5 1,0 2,0 4,0 8,0 16 32 64 128 osv S behandling av vissa infektionstyper t ex endocardit, meningit vissa antibiotika och bakteriekombinationer tex pneumokocker och pcg doseringshjälp tex amoxicillin H. influenzae vancomycin och stafylokocker R S

Kliniskt relevant fynd? Prov från steril provlokal tex blododling Förorening eller inte? Prov från icke-steril provlokal tex sårodling Normalflora och/eller kolonisationsflora? Analysmetod - detektionsnivån

Kliniskt relevant fynd? Skulle du behandla patienten med antibiotika utifrån följande svar? Växt av koagulasnegativ stafylokock (KNS) förorening? + Växt av koagulasnegativstafylokock (KNS) med resistensbestämning Växt av S. haemolyticus med resistensbestämning 199226

Kliniskt relevant fynd? Skulle du behandla patienten med antibiotika utifrån följande svar? Växt av koagulasnegativ stafylokock (KNS) förorening? Samma sak men olika svar? + Växt av koagulasnegativstafylokock (KNS) med resistensbestämning Växt av S. haemolyticus med resistensbestämning

Kliniskt relevant fynd? Äldre dam med långvarigt bensår vid vristen Nu försämrad med ökad sekretion, lätt rodnad runt sårkanten, och smärta från såret. Måttlig bensvullnad. Ingen feber. Sårodling har tagits A) B)

Kliniskt relevant fynd? Skulle du behandla patienten med antibiotika utifrån följande svar? Fall (A): Växt av pseudomonas, med resistensbestämning samt gramnegativ blandflora Fall (B): Växt av Staph. aureus, med resistensbestämning, samt hudflora Om det också stod kliniskt relevant fynd? Växt av hudflora med inslag av S. aureusutan resistensbestämning 199226

Sårodling S. aureus i renkultur! infektion

Sårodling Pseudomonas + gramnegativ blandflora! kolonisationsflora

Sårodling S. aureus + hudflora! Normal hudflora

Kommentarer på remissvaret Handen på hjärtat hur ofta styrs ditt agerande av en medföljande kommentar på odlingssvaret? Hur ofta hade du önskat dig en förklarande kommentar/behandlingsförslag på svaret? Vet du t ex vad Pantoeaagglomeransär för något? 199226

En kedja av faktorer påverkar resultatet av odlingen och behandlingen av patienten! Preanalytisk fas Analytisk fas Postanalytisk fas Vad händer när svaret anländer Kan det vara del av ASP?

DiagnosticASP När odlingssvaret anländer -hur ofta brukar du byta preparat? Kan labstyra behandlingen utifrån hur svaret utformas? 199226

Hurstyrodlingssvarklinikernidag? Exempel: Varför byter klinikern från cefotaxim till ett annat preparat? Byte till annat antibiotikum 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 17 8 10 3 kirurgavd 3 2 1 3 11 medicinavd vet ej odling infkonsult försämring förbättring Julia Lenzen, Skaraborgs Sjukhus, opublicerade data

Hurstyrodlingssvarklinikernidag? Byte till annat antibiotikum 100% 90% 3 80% 70% 60% 50% 40% 17 8 2 1 3 vet ej odling infkonsult försämring förbättring 30% 20% 10 11 10% 0% 3 kirurgavd medicinavd Julia Lenzen, Skaraborgs Sjukhus, opublicerade data Odling styrde antibiotikabyte i 10-20 %!

Ska labundvika att svara ut ekologiskt ogynnsamma preparat? Inte ciprofloxacini urinodling vid afebriluvi? Inte cefalosporiner i sårodling? 0 % 10 % Inte ciprofloxacinför pseuodomonas i sårodling 0 % 10 % 199226

Kan lab styra behandlingen utifrån hur svaret utformas? Selektivrapportering LangfordBJ, SeahJ, Chan A et al. Antimicrobial Stewardship in the Microbiology Laboratory: Impact of SelectiveSusceptibility Reporting on Ciprofloxacin Utilization and Susceptibility of Gram- Negative Isolates to Ciprofloxacin in a Hospital Setting. Clin Microbiol. 2016 Sep;54(9):2343-7. doi: 10.1128/JCM.00950-16.

Kan lab styra behandlingen utifrån hur svaret utformas? Selektivrapportering Johnson LS, PatelD, King EA, MaslowJN. Impact of microbiology cascade reporting on antibiotic de-escalation in cefazolin-susceptible Gram-negative bacteremia. Eur J Clin Microbiol Infect Dis. 2016 Jul;35(7):1151-7. doi: 10.1007/s10096-016-2645-5. Epub 2016 Apr 29

Kan lab styra behandlingen utifrån hur svaret utformas? Selektivrapportering Johnson LS, PatelD, King EA, MaslowJN. Impact of microbiology cascade reporting on antibiotic de-escalation in cefazolin-susceptible Gram-negative bacteremia. Eur J Clin Microbiol Infect Dis. 2016 Jul;35(7):1151-7. doi: 10.1007/s10096-016-2645-5. Epub 2016 Apr 29 Deeskalering av bredspektrum betalaktamab efter intervention 71 % vs 43 % före (p=0,043) Oförändrad outcome

Inget odlingssvar vid ABU Leis JA, RebickGW, DanemanN et al. Reducingantimicrobial therapy for asymptomatic bacteriuria among noncatheterized inpatients: a proof-ofconceptstudy. ClinInfectDis. 2014 Apr;58(7):980-3. doi: 10.1093/cid/ciu010.

Inget odlingssvar vid ABU Urinprov odlades men svarades inte ut: The majority of positive urine cultures from inpatients without an indwelling urinary catheter represent asymptomatic bacteriuria. If you strongly suspect that your patient has developed a urinary tract infection, please call the microbiology laboratory - Journalgranskning: ABU eller inte? Andelen ABU som fick behandling sjönk från 48till 12 %! Leis JA, RebickGW, DanemanN et al. Reducingantimicrobial therapy for asymptomatic bacteriuria among noncatheterized inpatients: a proof-of-conceptstudy. ClinInfectDis. 2014 Apr;58(7):980-3. doi: 10.1093/cid/ciu010.

VarfördiagnostiskASP? Underlättalokaltsamarbetemellan lab ochkliniker Samarbete mellan lab och kliniker varierar idag Finns förbättringspotential Påbörja diskussion lokalt Påbörja diagnostisk ASP lokalt Tack för ordet!