Årsredovisig 2008
Fakta om Bolläs kommu Yta 1 827 km 2 Kotaktpersoer hos Bolläs kommu Nils Josso tf 0278-251 40 Ulrika Mörma tf 0278-251 43 Siv Modig tf 0278-251 41 Befolkig 2008-12-31 2007-12-31 Ivåare totalt 26 189 26 217 Kommudel Tätort Bolläs 16 923 12 444 Arbrå 4 348 2 208 Haebo/Kilafors 3 585 1 102 Regsjö 1 333 302 Sysselsättig (bofasta arbetade över 16 år) 2007 2006 Närigsgre Atal % Atal % Jord- och skogsbruk 487 4,1 504 4,3 Tillverkig och utviig 1 848 15,6 1 835 15,8 Eergiproduktio, vatteförsörjig, avfallshaterig 285 2,4 279 2,4 Byggverksamhet 967 8,1 884 7,6 Hadel och kommuikatio 1 821 15,3 1 792 15,5 Fiasiell vht och företagstj 1 169 9,9 1 065 9,2 Utbildig och forskig 1 510 12,7 1 478 12,7 Vård och omsorg 2 403 20,2 2 397 20,7 Persoliga och kulturella tjäster 737 6,2 700 6,0 Offetlig förvaltig m m 455 3,8 464 4,0 Ej specificerad verksamhet 202 1,7 196 1,7 SUMMA 11 884 100 11 594 100 Källa: AMPAK frå SCB Större arbetsplatser i kommue 2008 Atal ast Bolläs kommu Offetlig förvalt 2 779 Ladstiget iom Bolläs kommu Hälso- och sjukvård, kultur, utbildig m m 760 Fortum AB El och callceter 300 SNA Europe AB Verkstadsidustri 164 PASS Team AB Omsorgsvht 150 Samhall AB Städservice basehet 138 Bruks AB Verkstadsidustri 135 Athill Outsourcig, telemarketig 130 Neuropsyk i Bolläs AB Vård 120 Mitt Hjärta Primärvård AB Vård 70 Sveska Kyrka Kyrklig vht 68 Kilafors Idustri AB Trasportidustri 66 Milko med dotterbolag Mejeri, bageri 64 Aros Quality Mekatroik AB Verkstadsidustri 63 Baverket Järväg 55 Sadvik SRP Arbrå AB Tug verkstadsid 55 Hedes Omvårdadsceter AB Vård 45 Bolläs Bostäder AB Fastighetsförvalt 40 Källa: Iformatio frå företage, ovember 2008 Madatfördelig i kommufullmäktige 2006 2010 Madat Ceterpartiet (C) 13 Moderata samligspartiet (M) 6 Folkpartiet Liberalera (FP) 3 Sjukvårdspartiet (SVP) 3 Kristdemokratera (KD) 2 Miljöpartiet De Gröa (MP) 1 Arbetarepartiet Socialdemokratera (S) 17 Västerpartiet (V) 3 Sverigedemokratera (SD) 1 SUMMA 49 Kommual utdebiterig 1981 84 86 87 88 92 94 1995 1996 97 98 1999 00 04 2005 06 08 2009 Borgerliga kommue 16,50 16,50 16,50 18,50 1 19,99 2 20,17 3 20,24 4 20,40 5 20,90 20,90 20,90 20,90 Ladstiget 12,75 12,75 13,75 11,75 1 10,26 2 10,08 3 10,01 4 9,85 5 10,35 10,35 10,67 10,87 SUMMA 29,50 29,25 30,25 30,25 30,25 30,25 30,25 30,25 31,25 31,25 31,57 31,77 Kyrka, skatt/avgift (medeltal) 6 1,20 1,35 1,35 1,31 1,31 1,33 1,33 1,33 1,33 1,40 1,39 1,39 Specifikatio för skatt/avgift 2009 Kommu Ladstig Församl ikl stift 7 Summa skatt/avgift S:a skatt/avgift 20,90 10,87 1,39 33,16 Församligara igår i Bolläs Ovaåkers kyrkliga samfällighet frå och med 2006. 1. Skatteväxlig med 2 kr pga Ädelreforme. 2. Skatteväxlig med 1,49 kr pga särskola och särskilda omsorge. 3. Skatteväxlig med 0,18 kr pga psykädelreforme. 4. Kompletterade skatteväxlig med 0,07 kr pga övertagade av särskola och särskilda omsorge. 5. Skatteväxlig med 0,16 kr pga aturbruks- och omvårdadsutbildig. 6. Skatt till kyrka har avskaffats och ersatts med avgift frå och med 2000. 7. Avser kyrkoavgift 0,98 kr, begravigsavgift 0,37 kr samt avgift till stiftet 0,04, summa 1,39 kr.
Iehåll Kommustyrelses ordförade...4 Bolläs kommus orgaisatio 2008...6 Förvaltigsberättelse...7 Resultaträkig...15 Kassaflödesaalys...16 Balasräkig...17 Förklarigar till oter...18 Driftredovisig 2008...22 Ivesterigsredovisig 2008...23 Kommurevisio...24 Överförmydarämd...26 Ekoomikotor...27 Kommustyrelsekotor...28 Persoalkotor...30 Räddigstjäst...31 Närigslivskotor...34 Kultur- och fritidsutskott...36 Tekisk ämd...39 Nämde för lärade och arbete...45 Bar- och utbildigsämd...49 Socialämd...60 Miljö- och byggämd...71 Sammaställd redovisig...74 Resultaträkig kocere...79 Kassaflödesaalys kocere...79 Kocerbalasräkig...80 Nyckeltal i balasräkige...81 Noter...81 Redovisigspriciper...82 Ord- och begreppsförklarigar...83 Revisiosberättelse...84
Kommustyrelses ordförade Kommustyrelses ordförade År 2008 var ett ovaligt hädelserikt år för vår kommu. I kölvattet av de största kojukturedgåge seda 1930-talet måste ma säga att Bolläs har utvecklats mer positivt ä ma hade kuat begära uder 2008. Befolkigssiffra ligger stadigt på drygt 26 000 ivåare och ambitioe frå kommuledige är att befolkige ska öka de ärmaste åre. Bolläs fick e y kommuledig de 1 februari 2008, vilket var e ovalig hädelse mitt emella två valperioder. Socialdemokratera och Ceterpartiet valde att bygga e stabil politisk majoritet efter ett år med e bräcklig fempartiallias. Uder året arbetade politikera fram e politisk visio för Bolläs. I arbetet deltog de flesta politiker vid ågot tillfälle, vilket också borgar för att de flesta politiker oavsett parti u står bakom vår visio som lyder: Bolläs möjligheteras kommu Har tillväxt, goda möjligheter till utbildig och arbete. Ett jämställt och hållbart samhälle präglat av trygghet och demokratiska värderigar, mågfald, upplevelser och framtidstro. I vårt arbete hade vi uder året som mål att Bolläs ska bli läets tillväxtkommu, ett ambitiöst mål som vi ska fortsätta arbeta för att å. Vi har fortfarade e brist på plalagda tomter för i första had hadelsetablerigar lägs våra riksvägar. Me uder året har kommue lyckats plalägga ett atal område som u är klara. Med samma arbete de ärmaste åre kommer vi att skaffa oss e godtagbar framförhållig. Det är utomordetligt glädjade att så måga extera företag och hadelskedjor vill etablera sig i Bolläs. Det ger e sigal att Bolläs är itressat för extera fiasiärer och stärker vår ambitio att satsa vidare. Reda på 1920-talet togs det upp diskussioer i dåvarade Bolläs köpigar Björkhamre och Bolläs om e y passage över eller uder järväge i cetrala Bolläs. Uder 2008 kude vi ätlige iviga de ya passage uder järväge som kallas Wilhelmiapassage, och därmed är de kaske äldsta politiska fråga i vår kommus historia löst. Uder året blev e idustritomt tillgäglig i Arbrå för kommade etablerigar. Byggadet av e y Kosumaffär startades i Kilafors, och e mycket efterlägtad rodell vid riksväg 83 började byggas uder året. Tyvärr valde Milkos ledig att lägga er sitt mejeri i Bolläs och alla drygt 50 aställda förlorade sitt arbete. Det kädes extra hårt eftersom kommue valt att satsa på de gröa ärigara. Plaerige för om- och tillbyggad av Regsjö skola gjordes uder året och arbetet ska startas uder 2009. Våra skolor visade sig i olika mätigar ligga i topp är det gällde eleveras resultat. Arbetet med att plaera atalet äldreboede fortsatte uder året och atalet platser omfördelades mella de olika kommudelara. Ett stort idustribygge startade vid Sävstaås idustriområde, vilket iebär att detta område u är redo att ta emot fler yetablerigar. Ombyggatioer startades i Bolläs söder om Tuppzhuset för att ge plats för fler hadelsetablerigar, vilket torde iebära att Bolläs u har etablerat sig som södra Hälsiglads hadelscetrum. Tyvärr blev starte av galleriabygget i cetrala Bolläs uppskjutet, me i stället ska bygget komma igåg 2009. De efterlägtade ybyggatioe av lägeheter vid kvarteret Sudsåker kom ätlige igåg efter åratal av överklagade. Uder året överklagades ett flertal projekt, vilket i sig är e medborgerlig rättighet, me tyvärr ka det försea projekt som är viktiga för kommues utvecklig. Bolläs kommu bör skaffa sig e bättre framförhållig är det gäller plaarbetet, så att evetuella överklagade ite upplevs som besvärade hider uta ett aturligt islag i e demokratisk process. Efter måga års politiska diskussioer fick fråga om Bollebacke ätlige e lösig uder året. Ett flerårigt avtal skrevs med Bolläs Alpia om ett årligt driftbidrag och de arrederar u aläggige av de privata ägare. Återige lyser det i Bollebacke på viterkvällara och våra ugdomar ka åka i e skidbacke ige i kommue, vilket är till glädje för måga Bolläsbor. De första förhadligara för omprövig av vattedomar i våra älvar klarades av uder året. Flera förhadligar följer och arbetet med att återställa våra älvar fortsätter, vilket gör att havsvadrade fiskar får möjlig- 4
Kommustyrelses ordförade het att återkomma till Ljusas och Voxas vatteflöde. Kommue arbetar lågsiktigt i dessa frågor. De första kotaktera med vår ya samarbetsparter i Kia, stade Heze City, togs uder året och kommue uderteckade ett avtal om ett ömsesidigt samarbete. Avtalet godkädes av kommufullmäktige. Heze City är e mellastor stad i Kia med drygt 9 miljoer ivåare och beläge i Shagdo-provise med 93 miljoer ivåare. Samarbetet hadlar främst om att bygga relatioer mella företag och företagare i våra respektive städer, me förhoppigsvis ska samarbetet äve bygga relatioer mella våra ivåare och öka kuskape och utbytet mella våra olika kulturer. I slutet av året fick Bolläs geom Haa Hedlud och hees kör Team Haa möjlighet att delta i det popu lära tv-programmet Körslaget. Det utvecklades till e fatastisk reklam för Hälsiglad och Bolläs med 1,5 miljoer tittare sju lördagar i rad. Hela bygde ställde upp på ett sätt som ige av oss tidigare upplevt. Tack Team Haa för ett bra avslut på 2008 och e fi start av 2009! Bolläs är möjligheteras kommu, det har verklige Team Haa visat oss alla. Olle Nilsso Sträg Kommustyrelses ordförade 5
Kommuredovisig Bolläs kommus orgaisatio 2008 (100 %) Ordf: Stefa Joäg (c) VD: Aders Wikström Kommufullmäktige Ordf: Igrid Hammarberg (FP) Kommustyrelse Ordf: Olle Nilsso-Sträg (S) Kommuchef Leopold Stoltz Ekomomikotor Tf ekoomichef: Nils Josso Valberedig Ordf: Maud Kvaräg (C) Revisio Ordf: Patrik Norider (M) (100 %) Ordf: Maud Kvaräg (c) VD: Mikael Stradberg Kommustyrelsekotor Utveckligschef: Leart Åkesso Persoalkotor Persoalchef: Gu Nordberg Larsso Räddigstjäst Räddigschef: Torbjör Waqvist (67 %) Ordf: Mats Löwestei (s) VD: Mikael Stradberg Närigslivskotor Närigslivschef: Peter Eriksso Kultur- och fritidsutskott Ordf: Aita Blomqvist (S) (50 %) Ordf: Björ Mårtesso VD: Björ Eriksso Valämd Ordf: Uo Wall (C) Överförmydarämd Ordf: Uo Wall (C) Tekisk ämd Ordf: Per-Erik Adersso (C) Tekik-, service- och fritidsförvaltig Tekisk chef: Torbjör Falkebor (11 %) Ordf: Kjell Högli VD: Joha Almesjö Bar- och utbildigsämd Ordf: Ja Lahekorva (S) Nämde för lärade och arbete Ordf: Stefa Permickels (S) Bar-, utbildigs- och kulturförvaltige Tf bar- och utbildigschef: Maj-Britt Karlsso (5 %) Ordf: Åke Begtsso (s) Tf VD: Lars Björlig Socialämd Ordf: Christia Wall (C) Miljö- och byggämd Ordf: Lars-Göra Larsso (C) Socialförvaltig Socialchef: Leart Nyma Samhällsbyggadskotor Samhällsbyggadschef: Lars Åsberg
Förvaltigsberättelse Förvaltigsberättelse Samhällsekoomi och de kommuala ekoomi De globala krise började som e fiaskris i USA och har seda spridit sig över hela världe. De stagerade tillväxte medförde e mycket sabb ibromsig av export och ivesterigar uder seare dele av år 2008. Avmattige i de sveska ekoomi går allt fortare och lågkojukture har medfört måga varsel av aställda. Efterfrågeutvecklige i Sverige beräkas bli mycket dålig år 2009 och BNP förvätas miska. Sysselsättige ökade mella 2005 och 2008 med 250 000 persoer, me beräkas miska med 100 000 persoer fram till år 2010 och arbetslöshete ka därmed uppgå till 8,5 procet år 2010. Kojukture förvätas seda väda uppåt uder år 2010, Förtroedekrise blad kosumeter och företag förvätas därmed miska och världskojukture förbättras, vilket medför att exporte ka ta fart ige. Trots e förhålladevis måttlig behovsökig står kommuera iför krav på omprioriterigar iom och mella verksamhetera. Iom exempelvis grudskola miskar atalet elever, liksom atalet elever iom gymasieskola. Till följd av ökad sysselsättig med mera har efterfråga hittills ökat iom förskola. De gysamma förutsättigara för kommuera uder de seaste åre går u i motsatt riktig. De pågåede kojukturedgåge påverkar skatteuderlaget egativt på grud av e försvagad arbetsmarkad med vikade sysselsättig som samtidigt dock medför att löeökigstakte miskar. Avmattige av de sveska kojukture har uder året medfört e väsetlig miskig av skatteuderlagstillväxte. Utvecklige i Bolläs kommu Befolkige Atalet ivåare miskade uder året med 28 persoer, vilket iebar att ivåaratalet blev 26 189 vid årsskiftet 2008/2009. Seda 1994 har folkmägde miskat med 1 921 persoer, det vill säga frå 28 110 till 26 189 vid utgåge av år 2008. Befolkige i Bolläs kommu 2008 Atalet födda uder året var 213, vilket var ågot färre ä de seaste åre. Äve atalet avlida, 322 persoer, var ågot färre ä de seaste åre och också färre ä förvätat utifrå ivåaras åldersstruktur och förvätad medellivslägd. Atalet iflyttade var 1 013 persoer, vilket var ugefär lika måga som föregåede år. Samtidigt flyttade 930 persoer frå kommue, också det i ivå med föregåede år. Trots e lite befolkigsmiskig uder år 2008 har kommue e positiv befolkigsutvecklig i jämförelse med grakommuera. Kommue gjorde e iflyttigsekät blad alla som flyttade till Bolläs uder år 2004. Av totalt 679 tillfrågade svarade 333 persoer (49 procet). På fråga om skäle till att välja Bolläs kommu som bostadsort var de valigaste svare att ma hade släktigar och väer som bor här, att ma tidigare bott i kommue, att boedekostadera är låga och att ma upplever kommue som trygg och säker. Arbetsmarkade I december 2008 var de öppa arbetslöshete i kommue 5,1 procet (3,7 procet år 2007), motsvarade 818 (591) persoer, e försämrig med 1,4 proceteheter jämfört med december 2007. De totala arbetslöshete ökade uder 2008 med 1,9 proceteheter och uppgick vid årets slut till 1 197 (896) persoer. Arbetslösa och persoer i arbetsmarkadsåtgärder i procet av befolkige i december 2008 och 2007 (i paretes) i kommue, läet och riket: Av befolkige 16 64 år Bolläs Läet Riket Adel arbetslösa 5,1 (3,7) 4,5 (4,0) 3,2 (2,8) Adel i program 2,4 (1,9) 2,5 (1,8) 1,4 (1,0) Totalt 7,5 (5,6) 7,0 (5,8) 4,6 (3,8) Atal i Bolläs kommu 2008 2007 2006 Atal arbetslösa 818 591 840 Atal i program 379 305 544 Totalt 1 197 896 1 384 7
Förvaltigsberättelse Av befolkige 18 24 år Bolläs Läet Riket Adel arbetslösa 9,1 (5,8) 7,4 (7,4) 4,8 (4,2) Adel i program 7,6 (5,1) 6,4 (2,8) 2,7 (1,0) Totalt 16,7 (10,9) 13,8 (10,2) 7,6 (5,2) Atal i Bolläs kommu 18 24 år 2008 2007 2006 Atal arbetslösa 189 116 154 Atal i program 158 103 96 Totalt 347 219 250 God ekoomisk hushållig Kommuer och ladstig ska ha e god ekoomisk hushållig i si ege verksamhet och i såda verksamhet som bedrivs geom adra juridiska persoer. Det iebär exempelvis att budgete ska upprättas så att itäktera överstiger kostadera och att ett egativt resultat ska återställas iom tre år. Kommuera ska dessutom age fiasiella mål och riktlijer och verksamhetsmål som har betydelse för god ekoomisk hushållig. Det är varje kommus uppgift att forma e ege tillämpig iom lages ramverk. Att kommuer och ladstig sköter si ekoomi på ett asvarsfullt sätt ka tyckas självklart, me det självklara är ite alltid det ekla. Syftet med kommual verksamhet är ite att få ekoomisk avkastig på skattebetalaras pegar, uta att bedriva e bra verksamhet för kommuivåara. Bolläs kommu har ett atal övergripade ekoomiska mål och ämdera har ega mål som syftar till att bedriva verksamhete med e ekoomi i balas. Årets resultat Årets resultat blev edast cirka +0,4 mkr, vilket ka jämföras med 2007 års resultat som var +29 mkr. Avvikelse mot budget iklusive tilläggsbudget blev edast cirka 0,2 mkr för 2008. Verksamhetes ettokostader hade ett budgetöverskott, fiasettot ett budgetöverskott meda skatteitäkter hade ett budgetuderskott. Befolkigsutvecklige, årets resultat och resultat exklusive fias 1992 2011. Befolkigsutvecklig, årets resultat och resultat exkl fias 1992 2011 (mkr) 80 50 20-10 -40-70 Resultat exkl fias Årets resultat Befolkig 28500 28000 27500 27000 26500 26000 25500 25000 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Nettokostaderas (exkl avskrivigar) adel av skatteitäkter och statsbidrag Nettokostaderas adel av statsbidrag och skatteitäkter visar hur stor del av dessa som går åt till de löpade drifte. Dea adel bör ite vara större ä cirka 90 procet för att kommue ska ha utrymme för ödvädiga ivesterigar och e kosoliderig och därmed e god ekoomisk hushållig. Resultatet bör således lågsiktigt förbättras. Kommues ettokostader, som adel av skatteitäktera, uppgick till 96,7 procet år 2008, vilket ka vara ett tidigt tecke på e ekoomisk försvagig. Budgetavvikelser De totala avvikelse mot budget uppgick till edast cirka 0,2 mkr iklusive tilläggsbudget. Verksamhetes ettokostader gav ett budgetöverskott på 4,6 mkr, skatteitäkter och geerella statsbidrag gav ett budgetuderskott på 6 mkr och fiasförvaltige ett budgetöverskott på 1,4 mkr. Noterbart är att bar- och utbildigsämde redovisade uderskott som till största dele är häförligt till för- och grudskola och gymasieskola. Admiistratio och gemesamma stödaordigar iom bar- och utbildigsämde visade däremot överskott. Socialämde redovisade e positiv budgetavvikelse, liksom tekiska ämde. I övrigt framgår avvikelsera av driftredovisige och kommeteras uder respektive ämd. 8
Förvaltigsberättelse Ivesterigar Bruttoivesterigara 2008 uppgick till 204 mkr jämfört med 118 mkr år 2007. De budgeterade ivesterigsvolyme uppgick till 222 mkr etto. Cirka 40 mkr ivesterades i kommersiella lokaler, varav 4 mkr för ICA och 29 mkr i lokaler för försäkrigskassa. 36 mkr ivesterades i Resecetrum, där kommues totala kostad beräkas bli cirka 45 mkr. Cirka 4,5 mkr ivesterades iom vatte- och avloppsverksamhete och 16 mkr i ytt stall och ridhus vid aturbruksgymasiet Nytorp. För 2009 fis e budgeterad ivesterigsvolym på 87 mkr. Ivesterigara redovisas ärmare i ivesterigsredovisige. 81 mkr beräkas tilläggsbudgeteras år 2009. Netto- respektive bruttoivesterigar Bokslut 1994 2008 (mkr) 200 150 100 50 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Brutto Netto 2006 2008 Rörelsekapital, likviditet och fiasetto Rörelsekapitalet är skillade mella omsättigstillgågar och kortfristiga skulder. Frå och med 1998 redovisas pesiosfode som fiasiell aläggigstillgåg. Fiasettot för 2008 uppgick till +11 mkr jämfört med +30 mkr 2007. Skatteitäkter Eligt god redovisigssed ska kommuer och ladstig tillämpa e särskild periodiserig av skatteitäktera. Det iebär att skatteitäktera ska omfatta prelimiära måatliga skatteibetaligar, progos över beräkad slutavräkig för bokslutsåret samt skillade mella prelimiär slutavräkig och faktisk slutavräkig avseede året före bokslutsåret, det vill säga ikomståret. Frå och med bokslutet för år 2000 tillämpas dea metod i Bolläs kommu. Slutavräkige för år 2007 visar cirka 1,7 mkr lägre skatteitäkter ä de prelimiära skatteitäktera. Progose för 2008 års slutavräkig visar att skatteitäktera beräkas bli cirka 6,3 mkr lägre ä de prelimiära skatteitäktera. Se vidare uder ot 3. Låeskuld och soliditet Kommues policy är att låefiasiera ivesterigar i affärsmässig verksamhet, det vill säga vatte och avlopp samt affärs- och idustrilokaler. Vid årets slut uppgick de totala låeskulde till 50 mkr, varav 5 mkr för de kortfristiga dele. För år 2009 beräkas yupplåig ske beroede på ivesterigstakte i affärsmässig verksamhet. De totala låeskulde avseede aläggigslå uppgick vid årsskiftet till 1 932 kroor per ivåare. Soliditete visar det ega kapitalet i förhållade till de totala tillgågara. Ju högre soliditet, desto midre skulder och därmed stabilare ekoomi. Eligt de ya redovisigslage ska kommuer ite räka i aställdas pesiosåtagade itjäade före 1998 som e avsättig eller skuld. Detta förfarade strider dock i pricip mot god redovisigssed och ger e alltför positiv bild av de verkliga soliditete. Med redovisigslages sätt att räka uppgår kommues soliditet till 75 procet, meda de verkliga soliditete uppgår till 28 procet. Atal aställda De 31 december 2008 hade Bolläs kommu totalt 2 779 aställda. Av dessa var 2 573 tillsvidareaställda och 206 visstidsaställda med måadslö. Jämfört med samma tidpukt föregåede år har atalet visstidsaställda ökat med 8 persoer, och atalet tillsvidareaställda med 54 persoer. Atal aställda per aställigsform de 31 december 2007 och 2008 År Tillsvidare Visstid Totalt atal måadsavl. Tillsvidareast. omräkat i atal årsarbetare 2007 2 519 198 2 717 2 413 2008 2 573 206 2 779 2 458 Atalet årsarbetare får ma geom att räka samma alla deltidsaställigar till heltid. Utöver tillsvidare- och visstidsaställda tillkommer medarbetare som är aställda för kortare tid (timaställda) eller på aat sätt, exempelvis persoaliga assisteter, ahörigvårdare och deltidsaställda bradmä. I kommues verksamhet var också ett stort atal förtroedevalda politiker egagerade. Totalt gör persoalkotorets löeavdelig cirka 3 700 utbetaligar av löer och arvode per måad. 9
Förvaltigsberättelse Tillsvidareaställda per verksamhetsområde Hela 89,6 procet av Bolläs kommus tillsvidareaställda arbetade iom förskola, skola och omsorg. Gruppe övriga (10,3 procet) arbetade iom gator, vatte- och avloppsverk, kultur- och fritidsverksamhet, arbetsmarkadsåtgärder och cetraladmiistratio. Atalet tillsvidareaställda ökade iom alla verksamhetsområde utom skola. Baromsorg och äldreomsorg ökade mest av alla verksamheter. Verksamhet År 2006 År 2007 År 2008 Baromsorg 300 294 312 Hadikappomsorg 243 250 255 Idivid- och familjeomsorg 53 51 54 Skola 944 981 975 Äldreomsorg 687 687 714 Övrigt 280 256 263 Totalt 2 507 2 519 2 573 Fördelig av tillsvidareaställd persoal per verksamhetsområde de 31 dec 2008 Idivid- och familjeomsorg Hadikappomsorg Äldreomsorg Övrigt Baromsorg Skola Åldersfördelig 2008 (atal) 700 600 500 400 300 200 100 0-19 Kvior Mä 20-29 30-39 40-49 50-59 Vid e jämförelse av åldersfördelige mella år 2007 och 2006 framkommer att atalet tillsvidareaställda i ålder 50 år och äldre har ökat med 44, meda åldersgruppera upp till och med 49 år ökade med 10 aställda. Lö Medellöe för e heltidstjäst blad tillsvidareaställda var de 31 december 2008 22 219 kr/måad. Kvioras medellö var 21 705 kr/måad och mäes 24 081 kr/måad. Jämfört med år 2007 ökade medellöe för kvior med 1 208 kr/måad (5,9 procet) och mäes med 819 kr/måad (3,5 procet). Kommual fick uder år 2007 ett egågsbelopp, vilket ite resulterade i ågo ivåhöjig. Dock motsvarade egågsbeloppet 2 3 procets löeökig. Däremot fick Kommuals yrkesgrupper som har e stor adel kvior e löeökig på drygt 9 procet uder år 2008, vilket slår igeom på de totala medellöe. 60- Lö (kr/måad) Kvior Mä Totalt Kös- och åldersstruktur Av kommues 2 573 tillsvidareaställda var 78 procet kvior och 22 procet mä, vilket var samma fördelig som året ia. I huvudsak arbetar kviora iom äldre- och hadikappomsorg, förskola och skola, meda mäe arbetar iom räddigstjäst och tekiska område. De geomsittliga tjästgörigsgrade iom kommue är hög, 95 procet för kviora och 97 procet för mäe. Dock har de miskat i jämförelse med fjolåret för både mä och kvior, hela e procetehet för mäe och 0,1 procetehet för kvior. Medelålder blad kommues tillsvidareaställda fortsatte att öka och uppgick för året till 47,9 år för mä och 48 år för kvior. Om verksamhetera ska bibehållas med samma serviceivå kommer Bolläs kommu att ha stora rekryterigsbehov de ärmaste åre. Diagrammet visar åldersfördelige blad tillsvidareaställda kvior och mä per de 31 december 2008. Midre ä 19 000 218 41 259 19 000 20 999 1 009 165 1 174 21 000 eller mer 789 351 1 140 Tidsavädig Ordiarie arbetstid miskad med total fråvaro, plus atal arbetade timmar av timavlöad persoal samt övertid och mertid åre 2007 och 2008. Atal tim år 2007 Atal tim år 2008 Ord arb tid må ast. 4 955 666 5 021 711 Semester 559 892 599 014 Sjukfråvaro 302 029 261 998 Lagstadgad ledighet 216 378 218 839 varav föräldraledighet 159 906 157 760 Övrig fråvaro 165 462 168 945 Nettoarbetstid 3 711 905 3 772 915 Arb tid timaställda 443 181 386 061 Övertid och mertid 44 038 47 703 Arbetad tid, ikl övertid, mertid, timavl. 4 199 124 4 206 679 10
Förvaltigsberättelse Med ordiarie arbetstid för måadsaställda eligt avtal meas det möjliga atalet arbetade timmar eligt aställigsavtalet, meda ettoarbetstid är ordiarie arbetstid miskad med total fråvaro. Till ettoarbetstide läggs de atal arbetade timmar som utförs av timavlöade samt övertids- och mertidstimmar. De ordiarie arbetstide för måadsaställda eligt avtal, det vill säga möjligt arbetade timmar eligt aställigsavtalet, ökade det seaste året beroede på att Bolläs kommu hade fler aställda ä föregåede år. De totala fråvaro fördelad på olika gruder var ugefär desamma som föregåede år i timmar räkat. Fördelige mella grudera är dock förädrad, blad aat ökade fråvaro på grud av semester, iklusive ferieledighet, meda timmara för sjukfråvaro miskade med ugefär lika mycket. Detta resulterade i att ettoarbetstide ökade ästa lika mycket som ordiarie arbetstid. När ma seda lägger till de timmar timavlöad persoal arbetat samt övertid och mertid får ma det totala atalet arbetade timmar. De arbetade tide ökade också, me väsetligt midre eftersom atalet timmar för timavlöad persoal miskade. Socialförvaltige är de förvaltig som mest miskade atalet arbetade timmar blad timavlöad persoal. Bolläs kommu miskade atalet arbetade timmar med timavlöad persoal, me ökade atalet aställda med måadslö. Tidsavädig 2008 Semester Sjukfråvaro Lagstadgad ledighet Övrig fråvaro Total sjukfråvaro av sammalagd ordiarie arbetstid per kö år 2008 Kö Total sjukfråvaro (%) Varav lågtidssjukfråvaro* (%) Kvior 6,0 55,0 Mä 3,0 43,7 Totalt 5,3 53,4 *Lågtidssjukfråvaro = sjukfråvaro i mer ä 60 dagar. Kviora hade dubbelt så mycket sjukfråvaro år 2008 som mäe. Kvioras lågtidssjukfråvaro var också högre ä mäes. Skillade mella köe miskade dock jämfört med föregåede år för såväl lågtidssjukfråvaro som de totala sjukfråvaro. Sjukfråvaro per åldersgrupp Av edaståede tabell framgår att de totala sjukfråvaro ökar med stigade ålder, viket äve lågtidssjukfråvaro gör. Förhålladet att 78 procet av tillsvidareaställda i Bolläs kommu är kvior och att medelålder totalt för tillsvidareaställda är 47,9 år ka atas ge e högre sjukfråvaro. Äve i adra kommuer och iom adra område på arbetsmarkade har kvior högre sjukfråvaro ä mä. Samma förhållade gäller sjukfråvaro i de äldre åldersgruppera. Total sjukfråvaro av sammalagd ordiarie arbetstid per åldersgrupp år 2008 Åldersitervall Total sjukfråvaro (%) Varav lågtidssjukfråvaro* (%) 0 29 3,8 17,3 30 49 5,2 55,2 50 år och äldre 5,6 56,7 Totalt 5,3 53,4 *Lågtidssjukfråvaro = sjukfråvaro i mer ä 60 dagar. Nettoarbetstid Diagrammet visar hur de ordiarie arbetstide aväds, fördelat per arbetad tid och fråvaro i procet år 2008. Sjukfråvaro Nedaståede tabell visar sjukfråvaro för alla aställda i Bolläs kommu uder år 2008, fördelad på kö. De totala sjukfråvaro redovisas i relatio till ordiarie arbetstid. Sjukfråvaro av ordiarie arbetstid per åldergrupp åre 2003 2008 10 8 6 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 50 Totalt 30 49 0 29 11
Förvaltigsberättelse Sjukfråvaro har miskat seda fem år tillbaka, varav det seaste året med hela 0,9 proceteheter. Miskige gäller både kvior och mä och alla åldersgrupper. Orsakera till att sjukfråvaro totalt har miskat är måga. Delvis beror det på vad som häder i samhället i stort, me det är äve ett resultat av arbetsgivares isatser. Alla chefer i Bolläs kommu får regelbudet statistikuppgifter om sjukfråvaro för de ega arbetsplatse. Iformatioe har gjort att sjukfråvaro följs upp, vilket i si tur har bidragit till tidiga rehabiliterigsisatser. Uder höste 2008 följdes särskilt alla sjukfall med mer ä 30 dagars sjukskrivig upp av asvarig chef tillsammas med företagshälsovårde och respektive förvaltigs persoalkotor utifrå de ya reglera i sjukförsäkrige. Äve de aställda med tidsbegräsad sjukersättig har följts upp. Samarbetet med försäkrigskassa, företagshälsovårde och mella förvaltigara fortsatte. Aställda har på eget iitiativ sökt adra arbetsuppgifter och/eller arbetsplatser iom kommue i ett tidigt skede, vilket lett till att ma kuat förebygga ohälsa. Ett dataprogram för rehabiliterigsarbetet har gett bättre uppföljigsmöjligheter och ett mer ehetligt arbetssätt. Bolläs kommu erbjuder fysisk träig vid sim- och sporthalles gym för sjukskriva och aställda som visat sigaler på ohälsa. Gruppe leds av e legitimerad sjukgymast. Alla aställda erbjuds att köpa subvetioerade årskort för olika motiosaktiviteter vid kommues sim- och sporthallar. Dessutom erbjuder företagshälsovårde aktivitetsgrupper i syfte att förebygga stress, hatera smärta samt träig och utbildig för chefer i att upptäcka tidiga sigaler på ohälsa. Grudläggade arbetsmiljöutbildig för chefer och skyddsombud geomförs varje år. Sjukfråvaro och lågtidssjukfråvaro kvior och mä samt per åldersgrupp 2005 2008 2005 2006 2007 2008 Total sjukfråvaro i procet 7,8 7,3 6,2 5,3 - varav lågtidssjukfråvaro 69,8 66,8 60,24 53,4 i procet Sjukfråvaro per kö - kvior i procet 8,8 8,4 7,1 6,0 - mä i procet 4,6 3,9 3,4 3,0 Sjukfråvaro per åldersgrupp - 0 29 år 3,6 3,7 4,3 3,8-30 49 år 7,3 6,8 6,2 5,2-50 år och äldre 9,1 8,6 6,5 5,6 Jämställdhet Bolläs kommu erbjuder alla tillsvidareaställda heltidsarbete. Fler och fler kommuer arbetar för att erbjuda heltidstjäster, me det är ovaligt att alla yrkesgrupper omfattas av e garaterad heltidsaställig. Seda kommue år 2001 beslutade att erbjuda heltid för alla som öskar det, har de geomsittliga sysselsättigsgrade för tillsvidareaställda ökat. Utvecklige har dock vät och vid de två seaste åres mättillfälle per de 31 december har de åter miskat. De 31 december 2008 var de geomsittliga sysselsättigsgrade för tillsvidareaställda 95,5 procet, vilket alltså var e miskig med 0,3 proceteheter frå samma tidpukt året ia. Mäes geomsittliga sysselsättigsgrad har miskat mest, frå 98,2 procet år 2006 till 96,7 procet år 2008. Bolläs kommustyrelse atog uder året e y jämställdhetspolicy som äve omfattar kommues verksamheter och betoar vikte av geusperspektiv i olika beslut. De gamla policy gällde ebart kommues aställda. Kvioras löeökig uder 2008 var 5,9 procet meda mäes löeökig var 3,5 procet. Eftersom årets löeöversy drog ut på tide gjorde kommue ige aalys av löeskillader mella köe. Dea aalys geomförs i stället i börja av 2009 me utifrå 2008 års löeivå. Sjukfråvaro miskade, och det var kvioras sjukfråvaro som miskade mest. Dock var de fortfarade dubbelt så hög som mäes. Totalt miskade föräldraledighete frå föregåede år. Kvioras föräldraledighet miskade meda mäes ökade. Det iebär att det samtidigt skett e omfördelig av ledighete mella köe. Pesiosåtagade Frå och med år 2006 gäller ett ytt pesiosavtal, KAP-KL (PFA 98/PFA 01), hos kommuer och ladstig. Avtalet iebär ytterligare ett steg mot e mer avgiftsbestämd pesio. De avgiftsbestämda dele ökar och de förmåsbestämda dele miskar. Syftet med det ya avtalet är främst att uppå ett lågsiktigt mer fiasiellt stabilt och ekoomiskt förutsägbart avtal. Syftet är äve att elimiera det tidigare avtalets kostadsdrivade effekt för pesioer som överstiger det så kallade taket om 7,5 förhöjda prisbasbelopp, för att få till ståd ett avgifts- och livsikomstbestämt avtal. Avtalet iförs stegvis till och med år 2010. Frå och med 1998 har de aställda själva placerat si pesiosrätt. Kommues resultat belastas därför uder e övergågsperiod både av itjäade pesioer och tidigare itjäade pesioer. 12
Förvaltigsberättelse Kommue har visstidspesiosavtal för både tjästemä och politiker. Visstidspesio (utom för politiker) betalas ut till de som varit aställd på ett så kallat särskilt visstidsförordade som ej övergått till tillsvidareaställig. Kommue har av pricipiella skäl beslutat att ite fortsätta att tillämpa aställig på visstidsförordade för aställda. Däremot förekommer aställigsforme tidsbegräsat chefsförordade. Det fis sju förtroedevalda som har visstidsaställig eligt PRF-KL och till fyra av dessa har kommue uder 2008 utbetalat 242 tkr. Av dessa tjästemä är det fem som har visstidspesio eligt PA-KL och io som har haft särskild ålders-/avtalspesio eligt PFA/ KAP-KL och totalt har kommue uder 2008 utbetalat 1 823 tkr till dessa. Pesiosmedelsförvaltig Fiasierige av kommueras pesiosåtagade har tidigare byggt på tillite till e städig tillväxt och möjlighete att fiasiera dessa via kommualskatte. Dages situatio ser väsetligt aorluda ut. De offetliga sektors fiasiella problem, tillsammas med ökade behov av kommual service, iebär att framtida pesiosutbetaligar ytterligare belastar utrymmet för kommual verksamhet. Bolläs kommu har seda 1980-talet avsatt medel för att fiasiera kom made pesiosutbetaligar. Avsättige var till e börja mer symbolisk, och det är först seda börja av 1990-talet som pesiosavsättigara varit av större omfattig. Kommues sammalagda pesiosskuld uppgick vid årsskiftet till 741 mkr, meda pesiosfodes värde uppgick till 371 mkr. Det övergripade förvaltigsmålet med de ya policy är att fode ska fiasiera pesiosutbetaligar som ka kopplas till asvarsförbidelse, till de del de överstiger 9 mkr exklusive sociala avgifter i 2008 års peigvärde. Riske i placerigara ska ite vara större ä att fodes värde aldrig får uderstiga 95 procet av förvaltigsmålet. Sammaställig över pesiosförpliktelser (mkr) 2008 2007 2006 2005 Avsättigar för pesioer 55 43 35 34 Asvarsförbidelser 686 674 618 527 Fiasiella placerigar (markadsvärde) 371 390 383 357 Bokfört värde 382 370 348 334 - värdereglerig 5 0 0 0 - kapitalgaraterade produkter (ej edskrivig) 6 0 0 0 - ej realiserade vister 00 20 35 23 Netto 371 390 383 357 Totala förpliktelser./. fiasiella placerigar 370 327 270 204 Avkastig - realisatiosvister 0 13,2 9,6 9,8 - realisatiosförluster 2,4 10,8 - utdelig 11,9 13,8 5,6 7,0 - reserverigar 5,6 8,5 Kommues aktuella portfölj ligger, i termer av expoerig, med relativt stor del i rätebärade tillgågar och likviditet. 65 procet är reala och omiella rätor och 22 procet är likvida medel. 2008 har totalportfölje fallit med cirka 4,5 procet. De sveska aktieportfölje har utvecklats egativt seda förra årsskiftet precis som de utlädska. Dock har utvecklige varit bra i förhållade till idex, beroede på aktieidexobligatioer samt tidig edviktig. Räteportfölje har stigit med cirka 1 procet uder 2008. OMRX Real har stigit med 6 procet och OMRX T-bill med 4,3 procet. Avvikelse berodde på att idexe iehåller ebart statliga papper vilka har gått bra uder året meda pesiosportfölje iehåller e stor adel företagsemitterade papper. Tillgågsallokerig Kassa Sveska aktier Utlädska aktier Nom rätor Realrätor 13
Förvaltigsberättelse Utvecklig mot idex (procet) Pesiosportfölje Idex Differes Sveska aktier 27,5 39 +11,5 Utlädska aktier 17 28 +11 Räteportfölj 1 4,3 3,3 Jämförelseidex är SIX PRX, MSCI World TR SEK samt OMRX T-bill. Källa: Bloomberg Pesiosfodes värde miskade uder 2008 med 19 mkr. Seda fodes start har fodes värde ökat med 155 mkr. E viktig del i förvaltigsuppdraget är etiska och miljömässiga aspekter på pesiosfodes placerigar. I förvaltige har fode tillämpat e orm som kallas Global Ethical Stadard (GES) och motsvarade ormer. Dessa tar fasta på iteratioella ormer för mäskliga rättigheter, arbete, miljö, mutor, korruptio och vape. Iga aktieköp eller placerigar görs i företag som ite följer dessa ormer. Ekoomi i balas avstämig mot balaskravet Frå och med år 2000 gäller det så kallade balaskravet för kommuera. Balaskravet iebär att kommueras itäkter årlige ska överstiga kostadera. Om ett egativt resultat uppstår ska detta regleras seast uder de tre följade åre. I avstämige av balaskravet ska alla realisatiosvister vid försäljig av aläggigstillgågar ite medräkas i resultatet, meda realisatiosförluster däremot ska medräkas. För åre 2000 2008 hade kommue ett sammalagt resultat som uppfyller balaskravet. Kommue har särskilda medel för att klara framtida pesiosutbetaligar utöver vad som stadgas eligt god kommual redovisigssed (371 mkr). Kommue har i si plaerig förutsatt att de löpade verksamhete fiasieras med avkastige på pesiosfode. Pesiosmedle kommer att dispoeras först omkrig år 2009. Käslighetsaalys Kommues ekoomiska resultat påverkas av e mägd olika faktorer. Tabelle eda beskriver vilke ekoomisk iverka ågra av dessa faktorer har, beräkat utifrå 2008 års förutsättigar: (mkr) Uppföljig av fiasiella effektmål Det fiasiella effektmålet om ett överskott som motsvarar mist 1 procet av verksamhetes ettokostad per år uder e rullade treårsperiod har uppåtts år 2003 2008. Utfallet uder periode 2006-2008 uppgick till 2,1%. 2008 0,0 2007 2,6 2006 3,7 2005 3,4 2004 2,4 Pesiosfodes avkastig avsattes i elighet med målet. Kommues policy är att edast låefiasiera så kallade affärsmässiga ivesterigar. Ige yupplåig har skett uder 2008 och målet har därmed åtts. Framtidsbedömig De dystra samhällsekoomi har bidragit till e kraftig edreviderig av skatteuderlagsprogose jämfört med tidigare progos. De fiasiella oro medför att det är mycket svårt att progostisera de ekoomiska utvecklige för de ärmaste åre. Det som häder u på fiasmarkadera bidrar till att kojukturavmattige blir djupare och lägre ä tidigare progoser. De ekoomiska utvecklige tvigar kommuer och ladstig att miska si persoal. Detta visar e ekätudersökig som Sveriges Kommuer och Ladstig (SKL) låtit göra. Det fis e stor oro blad kommuera för hur kojukture kommer att utvecklas framöver. Persoalkostadera utgör ärmare två tredjedelar av kommueras kostader, och detta medför att besparigar äve kommer att drabba persoal är det blir sämre tider. SKL har krävt extra statsbidrag till kommusektor uder 2009 och 2010 för att udvika uppsägigar och säkra kvalitete i välfärde. För de kommuala sektor gäller det att ma ite ökar de kommuala kosumtioe och släpper på effektiviserigskrave. För att upprätthålla e balaserad budget och därmed lågsiktigt god ekoomi krävs e a pass ig av kommues ettokostader till tillgägliga resurser. Översy av verksamheter och kostadsbesparigar måste fortlöpade pågå för att kommue ska kua fortsätta att upprätthålla e ekoomi i balas uta skattehöjig. Löeökig med 1 % 11,0 Prisökig varor och tjäster med 1 % 3,5 10 årsarbetare +3,8 Förädrig utdebiterig med 10 öre +4,1 Förädrig av geerellt statsbidrag med 1 % +3,0 100 ivåares påverka på skatt, ikomstutjämig, geerellt statsbidrag m m +4,3 14
Kommues redovisig Resultaträkig (tkr) Not 2008 2007 Budget Utfall Avvikelse Utfall Itäkter 1 408 794 442 555 33 761 458 677 Kostader 1 1 512 152 1 542 288 30 136 1 494 938 Avskrivigar 2 50 000 49 049 951 58 063 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 153 358 1 148 782 4 576 1 094 324 Skatteitäkter 3 861 000 854 282 6 718 818 094 Geerella statsbidrag 4 283 000 283 561 561 275 772 Fiasiella itäkter 5 16 009 24 144 8 135 35 694 Fiasiella kostader 6 6 001 12 776 6 775 6 169 ÅRETS RESULTAT 7 650 429 221 29 067 15
Kommues redovisig Kassaflödesaalys (tkr) Not 2008 2007 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 15 429 29 067 Justerig för av- och edskrivigar 2 49 049 58 063 Justerig för gjorda avsättigar 16 17 13 695 8 470 Justerig för övriga ej likviditetspåverkade poster 8 0 9 999 Medel frå verksamhete före förädrig av rörelsekapital 63 173 85 601 Ökig ( ) / miskig (+) kortfristiga fordrigar 13 3 997 10 917 Ökig ( ) / miskig (+) förråd och varulager 12 3 043 5 805 Ökig (+) / miskig ( ) kortfristiga skulder 19 35 836 22 575 Kassaflöde frå de löpade verksamhete 28 291 57 914 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Ivesterig i materiella aläggigstillgågar 10 154 566 118 061 Försäljig av materiella aläggigstillgågar 10 7 930 192 595 Övrig justerig av aläggigstillgågar 10 61 307 Ivesterigsbidrag 10 959 13 903 Förädrig fiasiella aläggigstillgågar 11 11 870 22 647 Kassaflöde frå ivesterigsverksamhete 157 608 65 483 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amorterig av skuld 18 5 000 9 000 Övrig miskig av lågfristiga skulder 18 0 21 864 Övrig ökig av lågfristiga skulder 18 441 50 000 Förädrig lågfristiga fordrigar 11 5 690 154 714 Kassaflöde frå fiasierigsverksamhete 1 131 135 578 ÅRETS KASSAFLÖDE 128 186 12 181 Likvida medel vid årets börja 92 104 104 285 Likvida medel vid årets slut 36 082 92 104 16
Kommues redovisig Balasräkig (tkr där iget aat ages) Not 12/31/2008 12/31/2007 TILLGÅNGAR Aläggigstillgågar Materiella aläggigstillgågar Mark, byggader och tekiska aläggigar 10 812 646 714 566 Maskier och ivetarier 10 30 310 31 701 Summa materiella aläggigstillgågar 842 956 746 267 Fiasiella aläggigstillgågar 11 552 576 546 396 Summa aläggigstillgågar 1 395 532 1 292 663 Omsättigstillgågar Förråd, lager, exploaterigsmark m m 12 5 550 2 507 Fordrigar 13 89 467 93 464 Kassa och bak 14 36 082 92 104 Summa omsättigstillgågar 58 935 188 075 SUMMA TILLGÅNGAR 1 454 467 1 480 738 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 15 1 090 053 1 089 624 Därav årets resultat 429 29 067 Avsättigar Avsättigar pesioer och likade förpliktelser 16 55 519 42 905 Adra avsättigar 17 48 622 47 541 Summa avsättigar 104 141 90 446 Skulder Lågfristiga skulder 18 45 586 50 145 Kortfristiga skulder 19 214 687 250 523 Summa skulder 260 273 300 668 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 454 467 1 480 738 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Asvarsförbidelser Pesiosförpliktelser som ite upptagits blad skulder och avsättigar 685 524 669 068 Övriga asvarsförbidelser 492 703 468 741 Summa asvarsförbidelser 20 1 178 227 1 137 809 Nyckeltal i balasräkige Soliditet exkl pesiosskuld iom lije, % 75 74 Soliditet ikl pesiosskuldsavsättig iom lije, % 28 28 Atal ivåare per 31/12, st 26 185 26 209 Eget kapital per ivåare, kr 41 629 41 574r Låeskuld per ivåare, kr 1 932 3 020 Låeskuld av aläggigstillgågar, % 4 6 17
Kommues redovisig Förklarigar till oter (tkr) 2008 2007 (tkr) 2008 2007 Not 1 Verksamhetes itäkter och kostader Verksamhetes itäkter Itäkter eligt budgetavräkig 923 910 737 398 Återbetalda fordrigar 443 385 Realisatiosvist 0 9 999 Uppskrivig exploaterigsfastigheter 262 1 015 Övriga itäkter 4 213 2 736 Itera itäkter 486 273 292 856 Summa itäkter 442 555 458 677 Verksamhetes kostader Kostad eligt budgetavräkig 2 080 527 1 841 501 Förädrig pesiosskuld, itjäat frå 1998 12 614 8 095 Pesiosutbetaligar, iklusive löeskatt 29 681 30 811 Förvaltigsersättig SPP 307 287 Differes itera arbetsgivaravgifter 11 238 14 910 Fastighetsskatt 934 694 Försäkrig, iter 86 55 Iter kapitalkostad 84 949 82 925 Itera kostader 486 273 292 856 Nedskrivig osäkra fordrigar 598 296 Övriga kostader 1 4 000 Summa kostader 1 542 288 1 494 938 Not 2 Avskrivigar Plamässig avskrivig på askaffigsvärde 47 986 46 774 Nedskrivig aläggigstillgågar 1 063 11 289 SUMMA 49 049 58 063 Not 3 Skatteitäkter Prelimiära skatteitäkter 862 375 806 177 Slutavräkig skatteitäkter 2006 2 996 Slutavräkig skatteitäkter 2007 1 753 14 913 Progos slutavräkig 2008 6 340 SUMMA 854 282 818 094 Not 4 Geerella statsbidrag Ikomstutjämig 224 169 214 564 Strukturbidrag 19 045 19 121 Iföradebidrag 9 588 12 993 LSS-utjämig 12 321 12 335 Fastighetsavgift 34 436 Reglerigsbidrag 11 990 24 018 Kostadsutjämig 4 008 7 259 SUMMA 283 561 275 772 Not 5 Fiasiella itäkter Räta på likvida medel 3 217 1 970 Kapitalförvaltig pesiosfod 12 422 25 850 Räta på utlämade lå 8 271 7 672 Dröjsmålsräta 234 202 SUMMA 24 144 35 694 Not 6 Fiasiella kostader Räta på aläggigslå 1 574 2 296 Nedskrivig fiasiella tillgågar 5 561 0 Kapitalförvaltig pesiosfod 4 341 3 873 Övriga fiasiella kostader 1 300 0 SUMMA 12 776 6 169 Not 7 Årets resultat Resultat eligt resultaträkige 429 29 100 - Avgår realisatiosvister 0 9 999 Justerat resultat eligt balaskrav 429 19 101 Not 8 Realisatiosvist Försäljig av fjärrvärmeverksamhet 0 9 999 * Försäljigspris 192 595 tkr * Bokfört värde 182 596 tkr SUMMA 0 9 999 Not 9 Försäljig aläggigstillgågar Försäljig fjärrvärmeverksamhet 192 595 SUMMA 0 192 595 Not 10 Materiella aläggigstillgågar Allmä markreserv * Igåede askaffigsvärde 5 642 5 621 * Årets ivesterig 186 377 * Årets ivesterigsbidrag 9 0 * Årets försäljig 1 385 356 * Årets justerig vid försäljig/ utragerig 0 0 * Utgåede askaffigsvärde/ bokfört värde 4 434 5 642 Skogsfastigheter * Igåede askaffigsvärde 6 909 1 132 * Årets ivesterig 0 5 885 * Årets ivesterigsbidrag 0 35 * Årets justerig vid försäljig/ utragerig 0 73 * Utgåede askaffigsvärde/ bokfört värde 6 909 6 909 18
Kommues redovisig (tkr) 2008 2007 (tkr) 2008 2007 Reglerigs- och saerigsfastigheter Avskrivigstid 20 år * Igåede askaffigsvärde 624 624 * Årets ivesterig 0 0 * Årets försäljig 0 0 * Årets justerig vid försäljig/ utragerig 0 0 * Utgåede askaffigsvärde 624 624 * Igåede ackumulerade avskrivigar 624 606 * Årets avskrivigar 0 18 * Utgåede ackumulerade avskrivigar 624 624 Bokfört värde 0 0 Hyres- och idustrifastigheter Avskrivigstid 15, 20, 25, 33 år * Igåede askaffigsvärde 245 300 215 521 * Årets ivesterig 55 062 32 326 * Årets ivesterigsbidrag 600 2 547 * Årets försäljig 94 * Utgåede askaffigsvärde 299 668 245 300 * Igåede ackumulerade avskrivigar 89 248 79 528 * Årets avskrivigar 10 065 8 547 * Årets justerig vid försäljig/ utragerig 0 1 173 * Utgåede ackumulerade avskrivigar 99 313 89 248 Bokfört värde 200 355 156 052 Förvaltigsfastigheter Avskrivigstid 20, 33, 50 år * Igåede askaffigsvärde 655 950 626 152 * Årets ivesterig 29 874 31 905 * Årets ivesterigsbidrag 0 2 107 * Årets försäljig 0 0 * Utgåede askaffigsvärde 685 824 655 950 Gator, vägar och parker Avskrivigstid 10, 20, 33 år * Igåede askaffigsvärde 146 712 135 720 * Årets ivesterig 44 233 17 248 * Årets ivesterigsbidrag 0 6 256 * Årets försäljig 6 290 0 * Utgåede askaffigsvärde 184 655 146 712 * Igåede ackumulerade avskrivigar 294 888 270 788 * Årets justerig vid försäljig/ utragerig 0 5 666 * Årets avskrivigar 17 769 18 434 * Utgåede ackumulerade avskrivigar 312 657 294 888 Bokfört värde 373 167 361 062 varav Stadshus 28 962 30 098 skolfastigheter iklusive musikskola 262 190 249 584 daghem 22 648 23 631 sim- och sporthall 25 796 23 170 bradstatio, förråd m m 24 095 25 225 Folkets hus iklusive bibiliotekslokaler 9 475 9 354 * Igåede ackumulerade avskrivigar 80 598 76 288 * Årets justerig vid försäljig/ utragerig 0 0 * Årets avskrivigar 4 618 4 310 * Utgåede ackumulerade avskrivigar 85 216 80 598 Bokfört värde 99 439 66 114 Fastigheter för affärsverksamhet Avskrivigstid 5 50 år * Igåede askaffigsvärde 391 482 568 892 * Årets ivesterig 7 964 5 186 * Årets försäljig 0 182 596 * Utgåede askaffigsvärde 399 446 391 482 * Igåede ackumulerade avskrivigar 292 422 287 112 * Årets avskrivigar 5 641 5 310 * Utgåede ackumulerade avskrivigar 298 063 292 422 Bokfört värde 101 383 99 060 19
Kommues redovisig (tkr) 2008 2007 (tkr) 2008 2007 Aläggigar för fritidsverksamhet Avskrivigstid 10, 20 år * Igåede askaffigsvärde 57 698 46 018 * Årets ivesterig 9 757 12 754 * Årets ivesterigsbidrag 350 1 074 * Årets försäljig 161 0 * Utgåede askaffigsvärde 66 944 57 698 * Igåede ackumulerade avskrivigar 37 971 32 460 * Årets avskrivigar 2 014 1 368 * Årets justerig vid försäljig/ utragerig 0 4 143 * Utgåede ackumulerade avskrivigar 39 985 37 971 Bokfört värde 26 959 19 727 Maskier och ivetarier Avskrivigstid 2 10 år * Igåede askaffigsvärde 131 965 118 847 * Årets ivesterig 6 669 13 234 * Årets ivesterigsbidrag 0 0 * Årets försäljig 0 4 * Årets justerig vid försäljig/ utragerig 61 112 * Utgåede askaffigsvärde 138 573 131 965 * Igåede ackumulerade avskrivigar 105 409 96 622 * Årets avskrivigar 8 440 8 787 * Utgåede ackumulerade avskrivigar 113 849 105 409 Bokfört värde 24 724 26 556 varav maskier 2 478 3 297 ivetarier 21 241 22 092 trasportmedel 1 005 1 167 Not 11 Fiasiella aläggigstillgågar Aktier kocerföretag Bolläs Bostäder AB 11 000 11 000 Bolläs Eergi AB 5 000 5 000 Bolläs-Ovaåkers Rehålligsbolag AB 400 400 Helsige Net AB 500 500 Hälsige Vatte AB 240 0 Summa aktier kocerföretag 17 140 16 900 Övriga aktier och adelar X-Trafik AB 496 496 Gävleborgs kreditgaratiföreig 100 100 Kommuivest 1 260 1 260 Milko 189 184 Swedish Meat 140 136 Övrigt 126 125 Summa övriga aktier och adelar 2 311 2 301 Pesiosfod lågfristig placerig 381 653 370 033 Lågfristiga fordrigar Utlämade lå Bolläs Eergi AB 150 000 150 000 Ägartillskott Bolläs Eergi AB 5 000 5 000 Aslagstäckta lå 5 303 4 732 Värdereglerig lågfristiga fordrigar 8 831 2 570 Summa lågfristiga fordrigar 151 472 157 162 SUMMA 552 576 546 396 Not 12 Förråd, lager, exploaterigsmark Kotorsförråd 446 342 Exploaterigsmark bostäder 56 15 Exploaterigsmark idustrier 5 048 2 150 SUMMA 5 550 2 507 Leasig fordo 5 586 5 145 SUMMA BOKFÖRT VÄRDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 842 956 746 267 Not 13 Fordrigar Fakturafordrigar 23 632 16 021 Värdereglerig fakturafordrigar 151 329 Iterimsfordrigar 36 734 36 498 Förskottskassor 354 342 State och ladstiget 2 242 3 028 Momsfordra 9 141 7 149 Fordra Bolläs Bostäder 0 1 920 Kortfristig del av lågfristig fordra 10 000 20 000 Depositio och säkerhet elhadel 5 820 6 900 Depoi iert avfall 500 500 Övrigt 1 195 1 435 SUMMA 89 467 93 464 20
Kommues redovisig (tkr) 2008 2007 Not 14 Kassa och bak Kassa 1 5 Plusgiro 162 3 461 Bakkoto 40 806 66 170 Kocerkoto (bolag) 4 561 22 468 SUMMA 36 082 92 104 Not 15 Eget kapital Igåede eget kapital 1 089 624 1 060 557 Årets resultat 429 29 067 Utgåede eget kapital 1 090 053 1 089 624 Specifikatio eget kapital Aläggigskapital 1 245 805 1 153 138 varav aläggigstillgågar 1 395 532 1 292 663 avsättigar 104 141 90 446 lågfristiga skulder 45 586 48 859 Rörelsekapital 155 752 63 514 varav dispoeras för tilläggsbudget ivesterigar 84 356 51 565 dispoeras för tilläggsbudget drift 2 396 1 369 resultatbalaserigsfod affärsmässiga lokaler 114 2 000 resultatbalaserigsfod vatte och avlopp 3 839 3 674 aturfod* 1 531 1 613 aturbruksgymasiet Nytorp 5 198 2 894 särskola Höghammar 16 042 14 646 dispoibelt rörelsekapital** 264 436 141 275 SUMMA 1 090 053 1 089 624 *Naturfode har iaspråktagits med 299 tkr uder 2008 och årets avsättig uppgår till 217 tkr. **varav pesiosfod 381 653 tkr. (tkr) 2008 2007 SUMMA 48 622 47 541 Not 18 Lågfristiga skulder Låeskuld per lågivarekategori * Baker 40 000 45 000 * Leasig 5 586 5 145 SUMMA 45 586 50 145 Not 19 Kortfristiga skulder Leveratörsskulder 39 462 42 514 Källskatt och arbetsgivaravgifter 35 416 37 191 Ferielöeskuld 24 807 25 119 Timlöeskuld, period 13 7 658 8 419 Pesiosskuld idividuell del 39 326 37 400 Upplupe löeskatt idividuell del 9 541 9 073 Förutbetalda itäkter 2 534 1 061 Upplupa kostader 8 244 11 699 Momsskuld 2 764 1 984 Kortfristig del av lågfristig skuld 5 000 29 000 Avräkig statsbidrag flyktigar 9 024 5 281 Kocerkoto (bolag) 4 561 22 468 Övriga kortfristiga skulder 26 350 19 314 SUMMA 214 687 250 523 Not 20 Asvarsförbidelser Pesiosskuld per 1997-12-31 uppräkad med räta eligt progos frå SPP 551 685 538 442 Särskild löeskatt pesiosskuld (24,26 %) 133 839 130 626 Övriga asvarsförbidelser 492 703 468 741 varav kommuala bolag 488 000 463 000 Kommualförbudet SAM i Gävleborg 1 950 1 950 kommualt förlustasvar för egahem, 40 % av låeskulde 2 700 3 711 Bolläs Motorklubb 53 80 SUMMA 1 178 227 1 137 809 Not 16 Avsättigar pesioer Igåede avsättig 42 905 34 810 Räte- och basbeloppsuppräkigar 10 152 5 011 Förädrig av löeskatt 2 462 1 581 Ädrig av försäkrigstekiska gruder (RIPS) 0 1 503 Utgåede avsättig 55 519 42 905 Not 17 Adra avsättigar Semesterlöeskuld 48 622 47 541 21
Kommues redovisig Driftredovisig 2008 (tkr) KOSTNADER INTÄKTER NETTO Budgetasvarig Redovis Avvikelse Redovis Avvikelse Redovis Avvikelse Kommufullmäktige ikl partistöd 2 763 15 3 3 2 760 12 Kommurevisio 1 303 34 0 0 1 303 34 Valämd 23 3 0 0 23 3 Överförmydare 2 396 55 0 0 2 396 55 Kommustyrelse Styrelse 5 823 665 136 136 5 687 529 Ekoomikotor 6 465 36 657 457 5 808 421 Kommukasli 22 611 2 268 7 821 1 252 14 790 1 016 Persoalkotor 10 519 1 561 135 135 10 384 1 696 Räddigstjäst 23 371 669 3 976 801 19 395 132 Närigslivskotoret 2 418 19 1 1 2 417 18 Kultur- och fritidsutskott 73 179 5 501 18 787 5 084 54 392 417 Färdtjäst 3 712 340 480 70 3 232 270 Kollektivtrafik 13 008 708 0 0 13 008 708 Bidrag Kommuförbud m m 6 215 987 1 1 6 214 988 Summa Kommustyrelse 167 321 6 978 31 994 7 797 135 327 819 Tekisk ämd Vatte/avlopp 42 486 356 42 651 1 651 165 1 295 Idustrifastigheter 48 350 10 391 46 464 7 651 1 886 2 740 Skattefiasierad verksamhet 140 374 1 715 103 264 4 729 37 110 6 444 Summa Tekisk ämd 231 210 9 032 192 379 14 031 38 831 4 999 Nämde för lärade och arbete 76 710 9 795 45 889 9 927 30 821 132 Bar- och utbildigsämd För- och grudskola 644 601 303 812 321 600 298 696 323 001 5 116 Gymasieskola 144 697 9 954 33 458 4 940 111 239 5 014 Nytorp 24 810 296 22 506 2 600 2 304 2 304 Särskola 166 510 6 210 167 906 7 606 1 396 1 396 Adm, gem stödaord, kost 66 319 41 26 570 5 821 39 749 5 780 Summa Bar- och utbildigsämd 1 046 937 319 721 572 040 314 463 474 897 5 258 Socialämd Socialbidrag 13 423 723 24 24 13 399 699 Idivid- och familjeomsorg 52 017 4 741 2 523 453 49 494 5 194 Hadikappomsorg 150 558 2 254 32 029 897 118 529 3 151 Äldreomsorg 283 412 6 821 24 743 1 894 258 669 4 927 Admiistratio och gemesamma resurser 36 152 5 993 17 648 9 819 18 504 3 826 Summa Socialämd 535 562 11 050 76 967 11 293 458 595 243 Miljö- och byggämd Verksamhet 14 591 193 4 639 1 262 9 952 1 069 Bostadsapassigsbidrag 1 713 787 0 0 1 713 787 Summa Miljö- och byggämd 16 304 594 4 639 1 262 11 665 1 856 S:A EXKL FINANS 2 080 529 356 021 923 911 358 776 1 156 618 2 755 Fias 102 206 6 916 1 259 253 3 940 1 157 047 2 976 22 S:A INKL FINANS 2 182 735 362 937 2 183 164 362 716 429 221
Kommues redovisig Ivesterigsredovisig 2008 (tkr) Nämd/styrelse Utgifter Ikomster Nettoivesterig Avvikelse mot budget Kommustyrelse 14 234 839 13 395 3 090 varav kultur- och fritidsutskott 12 374 839 11 535 4 486 Tekisk ämd 186 583 55 300 131 283 63 366 Nämde för lärade och arbete 0 0 0 0 Bar- och utbildigsämd 1 461 0 1 461 2 156 Socialämd 1 394 0 1 394 1 184 Miljö- och byggämd 0 0 0 0 TOTALT KOMMUNEN 203 672 56 139 159 068 74 282 Större ivesterigsprojekt, totalt flera år Utgifter 2008 Ikomster 2008 Nettoivesterig 1998 2008 Avvikelse mot budget Tekisk ämd 1002 KESAM idustribyggad (2005 ) 22 0 13 280 22 1005 Idustrilokal Röste 4:39 (2006 ) 617 600 12 137 17 1020 1039 Ombyggad Hedeområdet (1998 ) 6 812 0 72 675 1 412 1043 Ombyggad Skida, ICA (2006 ) 3 879 0 29 031 969 1093 Kotorshotell Järvägsgata (2008 ) 29 201 0 29 201 10 799 1320 Resecetrum (2003 ) 36 013 6 050 41 362 4 137 1401 Campig Lågäs (2006 ) 243 0 4 414 257 1422 Kostgräspla (2007 ) 5 771 350 6 682 1 319 1553 Saerig VA-ledigar (1998 ) 4 486 0 47 091 14 1612 1613 Torsbergsskola (2005 ) 4 591 0 31 014 1 591 1632 Ny förskola Björktjära (2006 ) 36 0 8 380 36 1643 Stall och ridhus Nytorp (2007 ) 16 087 0 17 246 587 Bar- och utbildigsämd 2642 Iv, skyddsåtgärder grudskola (2002 ) 850 0 8 181 900 2655 Utr/datorer, Torsbergsskola (2001 ) 329 0 8 135 671 23
Kommurevisio Kommurevisio Ordförade: Patrik Norider (M) Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Kostader 1 303 1 191 RESULTAT 1 303 1 191 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB* 34 69 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 35 6 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Verksamhet Bolläs kommus revisorer lämar härmed redogörelse för sitt arbete och för avädige av 2008 års aslag. Utöver dea verksamhetsberättelse lämar revisorera, i elighet med kommuallages bestämmelser, efter graskig av kommukoceres årsredovisig för år 2008, särskild revisiosberättelse till fullmäktige. Kommues fem revisorer geomförde uder år 2008 graskade och främjade revisio iom rame för god revisiossed. För revisoreras graskig gäller kommuallage och det revisiosreglemete som fullmäktige atagit. Eligt kommuallage ska revisorera pröva om verksamhete sköts på ett ädamålseligt och frå ekoomisk sypukt tillfredsställade sätt, om räkeskapera är rättvisade och om de kotroll som görs iom ämdera är tillräcklig. Revisorer ska varje år, i revisiosberättelse, uttala sig i fråga om asvarsfrihet för ämder och styrelser samt eskilda ledamöter i dessa. För att möjliggöra bedömigar och skapa e tydlig grud för dessa ager kommuallage frå och med år 2000 att all verksamhet iom ämderas verksamhetsområde ska graskas årlige. E viktig del i de årliga graskige är att bedöma om ämdes eller styrelses asvarsutövade varit tillfredsställade. Med asvarsutövade avses ämdes/ styrelses aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kotrollera verksamhete. För verksamhetsåret 2008 har revisorera geomfört eller kommer att geomföra följade fördjupade graskigar: Graskig av styrig och ledig med utgågspukt frå rektors asvarsivå. Graskig av ivesterigsprocesse. Graskig av grudsärskola. Graskig av persoalfuktioe. Graskig ta pulse på ekoomistyrige. Graskig av istitutiosplacerigar. Graskig av asvarsutövade iom socialämde. Graskig av delårsbokslut för 2008. Graskig av årsredovisig för 2008. Revisorera följde därutöver ämderas och kommustyrelses verksamhet geom uppföljigar, graskigar och protokollsgraskigar. Revisorera geomförde äve tre semiarier och ett atal studiebesök. Revisorera sammaträffade med ämder och ämdföreträdare samt tjästemä iom olika specialist område för att få iformatio och för att diskutera iakttagelser som revisorera gjort. Revisorera höll äve kotiuerliga möte med kommu fullmäktiges presidium för iformatiosutbyte och avstämig av uppdraget. Träffar med revisioskollegora i Ovaåkers och Söderhams kommuer geomfördes för erfarehetsutbyte och gemesam plaerig. Revisorera hade 12 sammakomster uder år 2008. Dessa omfattade dels slutrevisio för verksamhetsåret 2007, dels graskig eligt pla för år 2008. Revisorera biträds i sitt arbete av Komrev iom Öhrligs PricewaterhouseCoopers. Komrevs revisioskosulter utförde graskigar och uppföljigar i elighet med kommurevisoreras uppdrag. Komrev asvarade äve för de admiistratio som är förkippad med revisoreras verksamhet. Uder höste 2008 upphadlade revisorera biträde av revisiostjäste, vilket iebar att ma teckade ett ytt avtal med Öhrligs PricewaterhouseCoopers för periode 2009 2011. 24
Kommurevisio Kommetarer till budgetavvikelser För 2008 års graskigsarbete fick revisorera ett aslag om totalt 1 337 tkr. De bokförda kostadera för verksamhete uppgick till totalt 1 303 tkr med följade fördelig (tkr): Fördelig av bokförda kostader (tkr) 2008 2007 Arvode och förlorad arbetsförtjäst, förtroedevalda 345 277 Persoalkostader 111 84 Övriga kostader 45 30 Kosulttjäster 802 800 Summa 1 303 1 191 25
Överförmydarämd Överförmydarämd Ordförade: Uo Wall (C) Hadläggare: Aagreta Roos-Stridh Årets resultat var 55 tkr i förhållade till budget. Överförmydarverksamhete behadlade alla asökigar och amäligar uder året. Verksamhete förvätas bli påverkad av de förädrigar i föräldrabalke som träder i kraft de 1 jauari 2009. Geerellt ökar också atalet ärede då allt fler ygre persoer asöker om eller amäls ha behov av god ma. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 0 0 Kostader 2 396 2 196 RESULTAT 2 396 2 196 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB* 55 26 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 55 26 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Verksamhet De huvudsakliga uppgifte för ämde är att utöva tillsy över förmydare, gode mä och förvaltare. Hadläggare sköter de löpade verksamhete. Lässtyrelse är tillsysmydighet. Nämde hade vid årsskiftet 2007/2008 ärede rörade 51 uderåriga med tillsammas 79 förmydarförordade. I åldersgruppe 18 till 65 år fas god - maskap och förvaltarskap för 237 persoer och i gruppe 65 år och äldre fas 129 förordade. Atalet ärede ökar som e följd av förädrigar i samhället. Allt fler ygre persoer asöker om eller amäls ha behov av god ma. Nämde har haft vissa svårigheter att rekrytera gode mä, på grud av att arbetsisatse är omfattade och ersättige lite. Måluppfyllelse Alla asökigar och amäligar uder året har behadlats. Lässtyrelses årliga tillsy geomfördes uta att resultera i ågo speciell amärkig. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati E samverka med Ovaåkers kommu i överförmydarfrågor är aktuell, och diskussioer i positiv ada pågår mella kommuera. Framtidsbedömig I och med förädrigar i föräldrabalke påverkas överförmydarverksamhetes arbete iom flera område. Förädrigara träder i kraft de 1 jauari 2009 och iebär att ämde får fler arbetsuppgifter, me också möjligheter till bättre iformatio frå t ex baker. Kommues avtal som gäller mottagade av esamkommade flyktigbar blir också e y arbetsuppgift iom överförmydarverksamhete frå 2009. Verksamhetsmått och yckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Atal akter/förordade 417 410 414 400 385 394 380 26
Kommustyrelse Kommustyrelse Ordförade: Olle Nilsso-Sträg (S) Ekoomikotor T f ekoomichef: Nils Josso fr o m 2008-11-01 Ekoomichef: Ulf Sudberg t o m 2008-10-31 Årets resultat var 421 tkr i förhållade till budget. Kotoret uppfyllde måle i verksamhetsplae, och gjorde isatser i sambad med utredige av bolagiserig av kommual verksamhet. Stora påfrestigar för ekoomi förvätas uder de ärmaste åre, blad aat på grud av fiaskrise och stora skattebortfall för kommue. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 657 639 Kostader 6 465 6 417 RESULTAT 5 808 5 778 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB* 421 369 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 421 369 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Verksamhet Ekoomikotoret är kommues cetrala orga för övergripade ekoomisk plaerig, styrig, uppföljig och service. Kotorets viktigaste uppgift är att stödja kommustyrelse i dess roll som asvarig för kommues ekoomi. Måluppfyllelse Måle som ages i verksamhetsplae är uppfyllda. Arbetet med att förbättra och utveckla de ekoomiska styrige och uppföljige pågår fortlöpade. Kommetarer till budgetavvikelser Verksamhete har bedrivits iom befitliga ekoomiska ramar. Kotoret har gjort särskilda isatser i sambad med utredige av bolagiserig av kommual verksamhet. Persoalstyrka har förädrats i sambad med pesioerigar på kotoret. Arbetsmiljöfrågor Ekoomikotoret har gjort vissa eskilda apassigar. Kotoret påbörjade iterutbildig i delar av utbildigspaketet FAS 05 Arbetsliv, och dea utbildig slutförs uder år 2009. Persoale får årlige göra e övergripade hälsokotroll. Iter kotroll och ivetarieförteckig Ekoomikotoret graskar och reviderar kotiuerligt de befitliga rutiera i hadboke. När ya rutier behöver iföras kompletterar ma hadboke. Rutihadboke för ekoomikotorets olika rutier uppdaterades uder året. E ivetarieförteckig för ekoomikotor et fis i e lokal iveterigsdatabas på itraätet, och uppdaterades uder året. Riskhaterig Förvaltige medverkar i kommues riskhaterigsgrupp, och arbetet fortskrider eligt de ataga riktlijera och görs i förebyggade syfte. Ekoomikotoret har asvar för att samorda skaderapporterigssystem så att uppföljigara fugerar bra och för att det ska gå sabbt att geomföra förebyggade åtgärder. E iveterig utfördes uder året avseede e kommade ITsäkerhetspla för kommues ekoomisystem. Ageda 21 Visio 2010 När det gäller miljöarbete aväds e.fact (skaade fakturor), vilket miskar posthaterige. Itraätet aväds för ekoomisk iformatio och för rutihadböcker för iter kotroll. Kommues pesiosfod gör sia placerigar i foder för lågsiktig hållbar utvecklig. 27
Kommustyrelse Alterativa driftsformer och miskad byråkrati De tjäster som ekoomikotoret har lagt ut på etrepread är efterbevakig av avskriva fordrigar och skaig av leveratörsfakturor. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Ekoomikotorets arbete med jämställdhet följer de övergripade policy. Alla aställda har erbjudits heltidstjäst. Kotoret lägger äve stor vikt vid geusperspektivet iför de kommade pesiosavgågara och de yrekryterigar som då behövs. Framtidsbedömig Kommues ekoomi utsätts för mycket stora påfrestigar uder de ärmaste åre, blad aat för att fiaskrise medför stora skattebortfall för kommue. Krave ökar därför på hela de kommuala verksamhete iför dessa påfrestigar och ekoomikotoret har e viktig fuktio i detta sammahag. Faktaruta 2008 2007 2006 2005 Atal verifikatioer 62 303 68 980 62 581 59 905 Varav - övriga utbetaligar 5 124 4 903 4 662 4 395 - leveratörsfakturor 47 904 51 687 48 366 45 765 - kassaverifikat 7 649 10 959 8 290 8 410 - memorial 1 626 1 431 1 263 1 335 Atal debiterigar 59 547 56 560 52 929 55 535 Varav - hyror 2 806 2 710 2 708 2 660 - värmeavgifter 13 846 12 442 10 214 9 507 - hemtjästavgifter 13 816 13 943 13 987 16 094 - baromsorg 15 673 15 087 14 513 15 172 - övriga debiterigar 10 715 9 823 9 275 9 494 - iterdebiterig 2 691 2 555 2 232 2 608 Vatte/avlopp* 22 611 22 665 22 599 22 512 *Debiteras av tekiska kotoret; kravverksamhet via ekoomikotoret. Dessutom tillkommer uder året 2 969 betaligspåmielser och 1 643 ikassokrav samt ett stort atal rättsliga åtgärder. Kommustyrelse Kommustyrelsekotor Kommuchef: Leopold Stoltz Årets resultat var 1 016 tkr i förhållade till budget. Verksamhete uppfyllde till stora delar måle för året. Kommustyrelsekotoret irättade e iterkosulttjäst för att förbättra samordige av olika projekt för ärigslivet. E stor satsig på kollektivtrafike gjordes, samtidigt som itäktera frå kollektivtrafike ite blev de förvätade, vilket påverkade resultatet egativt. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 8 301 9 739 Kostader 39 091 42 485 Avskrivigar och iterräta 240 296 RESULTAT 31 030 33 042 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB* 1 454 48 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 1 754 348 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Verksamhet Kommustyrelsekotoret är e servicefuktio till kommustyrelse och fullmäktige och asvarar för kallelser och hadligar, protokollförig, expedierig av beslut och arkiverig i cetralarkiv. Kommustyrelsekotoret svarar äve för sekreterarfuktioe till kommualråde, oppositiosföreträdare, kommufullmäktige med mera. Kommustyrelsekotoret asvarar vidare för övergripade utveckligsfrågor som blad aat iefattar kollektivtrafik, färdtjäst, folkhälso- och drogförebyggade arbete, Ageda 21, lokal utvecklig och service, ifrastruktur och adra förvaltigs- och samhällsövergripade plaerigsfrågor. Adra asvarsområde är kommues iformatiosoch turismverksamhet samt iter service som posthaterig, tryckeri och kotorsvaktmästeri. Geom Bolläs Ifoceter får medborgare och besökare e sabb och god service. Bolläs Turism driver e helårsöppe turistbyråverksamhet och arbetar ära de turistföretag som fis i kommue. Bolläs kommu igår frå och med våre 2006 i de ladskapsövergripade turismorgaisatioe Hälsiglad Turism. 28
Kommustyrelse Kommustyrelse Måluppfyllelse Kommustyrelsekotoret uppfyllde till stora delar måle för år 2008. När det gäller resultate iom exempelvis äredeberedig/-haterig, kollektivtrafik, turism och drogförebyggade isatser var måluppfyllelse god. Äve iom folkhälsoområdet var resultate påtagliga, blad aat har kasliet utarbetat ett folkhälsobokslut och arbetar fortlöpade med e hälsokosekvesbeskrivig. Kommues tryckeri uppvisade för första gåge uder seare år ett ollresultat, till följd av omförhadlade avtal. De iflyttigsekät som var iplaerad uder året geomförs i stället uder våre 2009. Arbetsmiljöfrågor Kommustyrelsekotoret har ite behövt vidta ågra speciella åtgärder. Arbetet med FAS 05 Arbetsliv påbörjades och avslutas i börja av 2009. Iter kotroll och ivetarieförteckig Totalt omfattas verksamhete av ett 15-tal rutier med riskbedömigar. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Frågora har aktualiserats och diskuterats i sambad med FAS 05 Arbetsliv. Kommetarer till budgetavvikelser Ett atal kosulter har behövt alitas uder året, vilket ite var budgeterat. Kommustyrelsekotoret tillfördes också e obudgeterad iterkosulttjäst. Tillsammas medförde dessa poster e kostad på 970 tkr. Äve iformatiosverksamhete uppvisade ett uderskott, blad aat beroede på e extra utgivig av iformatiostidige 0278. Kostadera för frakerig fortsätter att öka och uppvisade åter ett egativt utfall getemot budget. Uder året har kommustyrelsekotoret gjort satsigar iom kollektivtrafike. De förvätade itäktsökige uteblev dock till vissa delar, vilket medförde att kostadera för kollektivtrafike överskreds med 650 tkr. Utfallet väcker vissa farhågor för att äve 2009 års budgeterade kostader för kollektivtrafike ka komma att överskridas om kommue äve fortsättigsvis ite får i de förvätade itäktera. Till viss del ka uderskotte balaseras mot överskott iom turismverksamhete, e viss plaerad fördröjig vid återbesättade av tjäster, vakashålligar samt överskott iom färdtjästverksamhete. Förädrig av verksamhete Geom omstrukturerigar har kommustyrelsekotoret tillförts e iter kosulttjäst. Syftet är främst att få e bättre samordig av olika ärigslivsiriktade projekt. Uder året avslutades det fleråriga projektet Ordigsma på sta. Kommukasliet köpte också uder året tjäster av Ovaåkers kommu för att stärka det drogoch brottsförebyggade arbetet. Framtidsbedömig Uder det första halvåret 2009 behöver kommustyrelsekotoret yrekrytera till ågra yckelbefattigar. E y ekät till iflyttade Bolläsbor görs uder våre 2009. Ekäte riktar sig till dem som flyttat till kommue uder 2008. Målet är att äve fortsättigsvis göra e iflyttigsekät vartaat år. Det brottsförebyggade arbetet beräkas få e fortsatt positiv utvecklig. Det gäller särskilt de drog- och tobaksförebyggade isatsera. Folkhälsoarbetet utvecklas på flera område geom det gemesamma projektet med Ovaåker, blad aat geomför kommuera uder 2009 ett försök med ett gemesamt folkhälsoråd. Förhoppige är att äve Söderhams kommu på sikt ska asluta sig till samarbetet. Äve iom det brottsoch drogförebyggade arbetet är målet att utveckla samarbetet med Ovaåker och Söderham. Iom Ageda 21-området ligger tovikte på att följa upp och iföra de reviderade hadligsplae. Frå och med 2009 är kommues kostehet orgaisatoriskt överförd till kommustyrelsekotoret. På så sätt får ehete e friståede roll i förhållade till sia kuder. E projektaställd limolog har aställts för att i huvudsak arbeta med vatte- och fiskevårdsfrågor samt fisketurisme i kommue. 29
Kommustyrelse Kommustyrelse Persoalkotor Persoalchef: Gu Nordberg Larsso Årets resultat var 1 696 tkr i förhållade till budget. Måle för ivesterigar och verksamhet uppfylldes. E stor del av årets arbete har hadlat om iföradet av ett ytt PA-system. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 135 147 Kostader 10 519 10 527 RESULTAT 10 384 10 380 Verksamhete Persoaladmiistratio och utvecklig uppvisade ett uderskott på grud av e stor utbildig om löesättig. Utbildige omfattade två dagar för alla chefer och vissa fackliga företrädare samt 3,5 timmars utbildig riktad till alla aställda, där cirka 1 700 persoer deltog. Förädrig av verksamhete Uder 2009 byts kommues PA- och löesystem ut eftersom det uvarade systemet läggs ed. Det ya systemet är plaerat att tas i drift i ovember. Iföradetide beräkas till omkrig sex måader. Bytet iebär blad aat att drygt 100 chefer och 2 000 eskilda arbetstagare ska utbildas i det ya systemet. Övrig verksamhet iom persoalkotoret kräver därför hårda prioriterigar. Avvikelser mot budget, ikl RB och TB * 1 696 1 425 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 1 696 1 315 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Verksamhet Persoalkotoret är kommues cetrala persoalfuktio. Kotoret leder och följer upp kommues övergripade persoalpolitik och stödjer förvaltigara i deras eget persoalarbete. Kotorets löeavdelig asvarar varje måad för att utbetalige av 3 700 löer och adra ersättigar är riktiga och år rätt mottagare. Utöver löeadmiistratio haterar persoalkotoret ärede som rör arbetsmiljö, rehabiliterig, mågfald, jämställdhet, arbetsrätt, förhadligar, löepolitik med mera. Uder året atogs e y jämställdhetspolicy av fullmäktige, liksom e policy för aställigsformer för förvaltigschefer. Arbetet med att upphadla ett ytt PA-system tillsammas med tre adra Hälsigekommuer har pågått hela året. Måluppfyllelse Måle i verksamhets- och ivesterigsplae 2008 för persoalkotoret uppfylldes, liksom ästa alla mål i de itera verksamhetsplaerige. Arbetsmiljöfrågor Hadboke för systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, har uder året lagts ut på itraätet. De årliga arbetsmiljöutbildigara för chefer och skyddsombud geomfördes som plaerat. På kotoret geomfördes fyra av sex delar av FAS 05 Arbetsliv. Iter kotroll och ivetarieförteckig Hadboke för iterkotroll och ivetarieförteckig fis på itraätet. Hadboke kommer att behöva revi deras i sambad med att ett ytt PA- och löesystem iförs. Riskhaterig Riskbedömigar med kopplig till rutihadboke fis. I sambad med förädrigar gör persoalkotoret separata riskbedömigar. IT-ehete gör backup av PA- och löesystemet. Ageda 21 Visio 2010 Uder året geomförde kommue ett övergripade arbete med balaserade styrkort och kommues visio. E ökad rapporterig av löerelaterade uppgifter via itra ätet miskar pappersavädige. Kommetarer till budgetavvikelser Persoalkotoret uppvisade ett överskott jämfört med budgete. Medle för fackliga företrädare förbrukades ite uder året, beroede på att flera fackliga företrädare byttes ut i e stor orgaisatio. Företrädare slutade uder våre och återbesattes ite förrä efter sommare. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Företagshälsovård, pesiosadmiistratio och baktjäster upphadlas, liksom vissa utbildigar och rekryterigar. Upphadlige av PA-systemet geomförs tillsammas med tre adra Hälsigekommuer, vilket 30
Kommustyrelse på sikt ka ge förutsättigar för ett ära samarbete vad gäller exempelvis löeadmiistratio. Jämställdhets- och mågfaldsarbete I sambad med geomföradet av FAS 05 Arbetsliv har persoalkotoret behadlat områdea jämställdhet och mågfald. Framtidsbedömig Uder 2009 kommer stora resurser och mycket arbetstid att tas i aspråk för iföradet av det ya PA-systemet. Kompetesförsörjige är reda u ett stort och viktigt område me blir äu viktigare. Måga pesiosavgågar i kombiatio med kokurres om arbetskrafte kräver ya lösigar, i form av exempelvis ytterligare samarbete med adra kommuer. Kommustyrelse Räddigstjäst Räddigschef: Torbjör Waqvist Årets resultat var 132 tkr i förhållade till budget. Räddigstjästes arbete uder året präglades av arbetet med att slå ihop räddigstjästera i Söderham, Bolläs och Ovaåker till ett gemesamt kommualförbud. Atalet larm uder året var ågot lägre ä ormalt, me omfattade blad aat e stor skogsbrad i Hassela. Budgetavvikelse berodde till största dele på e ombyggad av ett larmställsrum i Arbrå. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 3 976 3 244 Kostader 20 986 19 538 Avskrivigar och iterräta 2 385 2 512 RESULTAT 19 395 18 806 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB 132 44 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 132 119 Ivesterigar (tkr) 2008 2007 Utgifter 4 950 3 244 Nettoivesterigar 1 752 132 Avvikelser mot budget 3 198 2 418 Verksamhet Verksamhete 2008 präglades av ifasige mot ett gemesamt kommualförbud för räddigstjästverksam hetera i Söderham, Bolläs och Ovaåker. Det med förde e ågot haltade räddigstjästverksamhet efter som ett ivesterigsstopp, aställigsstopp och utbildigsstopp beslutades i börja av året. Därför blev täkta ivesterigar vilade, vilket resulterade i ett överskott getemot ivesterigsbudgete. Uder året beslutade räddigstjäste dock att iordigställa ett rum för larmställ på statioe i Arbrå. Det iebar e obudgeterad kostad på 130 tkr. Utryckigsstatistike iebar iga större överraskigar. Året började dock tragiskt är tre ugdomar omkom i e trafikolycka på riksväg 83 i jauari. I april iträffade e större brad i ett hyreshus i Kilafors, och de återkommade brade på soptippe på BORAB:s aläggig. Ett stort arbete för räddigstjäste var de stora skogsbrade i Hassela uder sommare. I övrigt var atalet larm uder året ågot lägre ä ormalt. 31
Kommustyrelse Adra halva av 2008 var mycket itesiv eftersom verksamhete varit iriktad på att förbereda bildadet av Kommualförbudet södra Hälsiglad. De flesta förberedelsera är gjorda för att de ya verksamhete i KsH (Kommualförbudet södra Hälsiglad) ska kua starta 1 april 2009. Arbetsmiljöfrågor Arbetsmiljö behadlades i samverkasmöte uder året, och räddigstjäste har åtgärdat de sypukter och brister som Arbetsmiljöverket påtalat vid si tillsy. Vid återbesöket godkäde Arbetsmiljöverket de vidtaga åtgärdera. Måluppfyllelse 1. Hadligsprogrammet har i stor utsträckig följts och uppfyllts. 2. Eftersom utbildigsstopp ifördes i börja av året är vissa plaerade utbildigar searelagda och geomförs 2009. 3. Samverka iom regioe har itesifierats, vilket ieburit att ma beslutat att bilda ett ytt kommualförbud där räddigstjästverksamhetera ska igå frå och med 2009. 4. Ambitioe har varit att möta de eskilde ivåare med råd, iformatio och utbildigar, vilket räddigstjäste uppfyllde. 5. Budgete avvek ågot frå de tilldelade resursera. Huvudorsake var de ombyggad räddigstjäste geomförde i Arbrå. Behovet var stort, samtidigt som iga medel var avsatta för projektet. Dessutom iebar ifasadet till kommualförbudet också merkostader. Avvikelse är dock midre ä e procet av kostadsrame. 6. Verksamhete arbetar med att itegrera miljömålet i orgaisatioe, me målet e grö räddigstjäst uppfylldes ite. Kommetarer till budgetavvikelser Följade kommetarer fis till budgetavvikelsera: Ombyggade av larmställsrum i Arbrå, 135 tkr Omställige till och ifasige till KsH, 45 tkr Vissa oförutsedda driftskostader på brad- och ambulasstatioe. Förädrig av verksamhete År 2009 blir historiskt, ite bara för räddigstjäste uta också för hela kommue. Bildadet av Kommualförbudet södra Hälsiglad är ett faktum. Det iebär att tre kommuers räddigstjäster ska samverka och utföra tjästera åt sia medlemskommuer; Söderham, Ovaåker och Bolläs. Stora förvätigar me också stora utmaigar vätar för de ya räddigsverksamhete. Iter kotroll och ivetarieförteckig Räddigstjäste har ite skapat eller redovisat ågra ytterligare rutier i rutihadboke. E ivetarieförteckig har påbörjats uder året och kommer att bli färdigställd i börja av 2009. Riskhaterig Kommue fortsätter att arbeta aktivt med riskhaterigsfrågora, och höll flera möte både med de cetrala riskhaterigsgruppe och med de operativa gruppe. Värt att äma är de klotterpolicy som togs fram uder året. Verksamhete geomförde äve e riskaalys för Stadshuset, med förslag på säkerhetshöjade åtgärder. Tillbuds- och skaderapporterigssystemet Marshplus aväds aktivt ute i verksamhetera och ger tillgåg till avädbar statistik. Ageda 21 Visio 2010 Räddigstjästes har arbetat sparsamt med Ageda 21-frågora, me redovisar si iriktig och visio vad gäller hadikappolitiskt program. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Räddigstjästes visio är att kua vara tillgäglig för allmähet och medborgare. Det gäller både iom förebyggade verksamhet, räddigstjäst och servicetjäster. Jämställdhets- och mågfaldsarbete E ambitio är att öka adele aställda av det uderrepreseterade köet. Det har till viss del lyckats vad gäller sommarvikariat där räddigstjäste haft kvior aställda. Dessutom har två ya kviliga bradmä aställts på deltidskåre i Kilafors. Framtidsbedömig Framtide iom räddigstjästverksamhete förvätas ha e bra utvecklig samtidigt som e stor utmaig vätar, och ett mycket stort asvar för att skapa e effektiv verksamhet i det ya förbudet. 32
Kommustyrelse Nyckeltal: 741 kr/ivåare Atal utryckigspersoal: 21 st heltidsaställda och 27 st deltidaställda Atal isatser: 345 st Nyckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 Nollvisio (0 omkoma i bräder) 0 0 0 0 1 Bradsy <2004/Tillsy >2004, % 100 100 100 100 20 Exter utbildig, atal persoer 1 000 1 500 2 300 3 000 3 500 Kostad (kr per ivåare) 741 715 718 673 678 Atal utryckigar 400 421 452 445 580 Atal isatser 345 366 376 395 491 33
Kommustyrelse Kommustyrelse Närigslivskotor Närigslivschef: Peter Eriksso Årets resultat var 18 tkr i förhållade till budget. Måle för verksamhete uppfylldes, och itresset för yföretagade var stort. Kommues yföretagarrådgivig bidrog till att 41 ya företag startades, varav 54 procet av kvior. Ett ytt admiistrativt stödsystem började implemeteras, som ska uderlätta samverka med olika parter och förbättra iformatioe till kommuivåara. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 1 83 Kostader 2 418 2 266 RESULTAT 2 418 2 183 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB * 18 56 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 18 426 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Ivesterigar (tkr) 2008 2007 Utgifter 0 3 244 Nettoivesterigar 0 132 Avvikelser mot budget 0 2 418 Verksamhet Närigslivskotorets uppgift är att tillvarata och bevaka kommues och dess ivåares itresse ur ett ärigslivspolitiskt perspektiv. Kotorets isatser fördelas mella befitligt företagade, yföretagade och företagsetablerigar, det vill säga företag som flyttar/etablerar verksamhet i kommue. Kotoret asvarar äve för EU-rådgivige och för att stödja föreigar, ärigsliv samt kommues förvaltigar och bolag i frågor som rör bidrag och olika former av fiasierig. Måluppfyllelse Närigslivskotoret uppfyllde uder 2008 de mål som agetts i plae. Det iebär blad aat att budgete är i balas, atalet ivåare i kommue är fortsatt stabilt, itresset för yföretagadet är högt, ya företag har startats, fler företag är aktiva och ya företag har etablerats i kommue. Utvecklige i Bolläs var god uder 2008 och kommues befolkigsmägd var fortsatt stabil. Utvecklige iom det befitliga ärigslivet var huvudsaklige positiv och präglades av yivesterigar. Itresset för att starta ya företag var fortsatt stort och yföretagarrådgivige bidrog till att 41 ya företag startades, de flesta av kvior (54 procet). Totalt registrerades 121 ya verksamheter i kommue. Geom EU- och företagsrådgivige har ärigslivskotoret aktivt arbetat med ett 60-tal stödärede för olika företag och verksamheter. Isatsera har varierat frå råd och vägledig till utarbetade av asökigshadligar och projektbeskrivigar. Uder år 2008 beviljade ärigslivskotoret bidrag i 39 av dessa ärede. Bidrage uppgick till totalt 32 mkr. Av dessa gick 25 mkr till ärede/verksamheter i Bolläs kommu och resterade 7 mkr till ärede/verksamheter fördelade på fler kommuer ä bara Bolläs. Det totala atalet aktiva verksamheter i kommue fortsatte att öka och uppgick till 2 562 eligt de årliga sammaställige i slutet av december 2008, e ökig med 82 verksamheter. Av det totala atalet var 109 av verksamhetera statliga och kommuala eheter och uder de seaste fyra åre har totalt 522 ya företag registrerats. Kommetarer till budgetavvikelser Närigslivskotorets resultat för 2008 var e budget i balas. Förädrig av verksamhete Närigslivskotoret plaerar iga större förädrigar förutom implemetatioe av ett ytt admiistrativt stödsystem. Systemet ska uderlätta processer och effektivisera samverka med itera och extera samverkasparters, samt öka iformatiosutbudet för allmähete. Arbetsmiljöfrågor Kotoret tar häsy till arbetsmiljöfrågora i det löpade arbetet, och uder 2008 uppdaterade och apassade kotoret arbetsplatsera för att uppfylla de aktuella arbetsmiljökrave. Iter kotroll och ivetarieförteckig Närigslivskotoret deltar aktivt i iterkotrolle och har upprättat e rutibeskrivig. E y ivetarieförteckig utarbetas uder våre 2009. 34
Kommustyrelse Riskhaterig Närigslivskotoret arbetar kotiuerligt med förebyggade riskhaterig. Ageda 21 visio 2010 Närigslivskotoret tar häsy till måle i Ageda 21 Visio 2010. Kotoret har e aktiv roll i miljöarbetet och arragerade uder året ett företagssemiarium med temat Miljöarbetet stärker affärera. Det ärigslivspolitiska programmet tar häsy till miljö och stimulerar utvecklige av de gröa ärigara. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Närigslivskotoret har ite lagt ut ågra verksamheter på etrepread uder året. Jämställdhets- och mågfaldsarbete E av de aställda har geomgått e tre dagars basutbildig om jämställdhet. Därigeom fis iom kotoret grudläggade kuskaper om jämställdhet och verksamhete ka fördjupa sig och förhålla sig till området i det itera och utåtriktade arbetet. Framtidsbedömig Global lågkojuktur och ekoomisk istabilitet har på seare tid allt mer kommit att påverka hela arbetsmarkade. Eligt atioella progoser räkar företage med att efterfråga på varor och tjäster kommer att miska, vilket resulterar i färre aställda. Samma bedömigar görs av kommuer och ladstig. Bolläs kommu är iget udatag, uta kommer också att påverkas egativt. Samtidigt sker i kommue ett flertal större ivesterigar. Äve ett atal etablerigar vätas, som motverkar edgåge och stimulerar till utvecklig. I takt med att kotoret år måle i det ärigslivspolitiska programmet ökar förutsättigara för e positiv utvecklig. De riktade isatser som programmet syftar till att geomföra är alla av stor betydelse för kommues fortsatta utvecklig. Allteftersom måle successivt ås, ka de delar där måle ite är uppfyllda uppmärksammas och prioriteras hårdare. När det gäller framtide spelar Bolläs e allt viktigare roll i regioes utvecklig. De måga primärfuktioera, de väl fugerade kommuikatioera, de höga tillgäglighete och det cetrala läget har, tillsammas med de ökade företagsamhete, stärkt kommues attraktioskraft. Det får stor betydelse för utvecklige uder de kommade åre, samtidigt som kraftfulla satsigar iom upplevelsebaserade ärigar och iom hadel ytterligare stärker utvecklige och skapar ya arbetstillfälle. 35
Kommustyrelse Bolläs sim- och sporthall Besök: 342 550 st Årsarbetare: 13,75 Årskostad etto: 5 508 000 kr Kommustyrelse Kultur- och fritidsutskott Ordförade: Aita Blomqvist (s) T f bar- och utbildigschef: Maj-Britt Karlsso fr o m 2008-08-12 Bar- och utbildigschef: Bertil Ludquist t o m 2008-08-12 Tekisk chef: Torbjör Falkebor Årets resultat var 1 051 tkr i förhållade till budget. Måle för året uppfylldes till största dele och ett flertal verksamheter uppvisade ett överskott getemot budget. Fritidsgårdsverksamhete överfördes till kulture och kommue har fått e y idrottsaläggig, Skatehalle vid lokstallara. Resultaträkig (tkr) 2008 Itäkter 18 787 Kostader 67 242 Avskrivigar och iterräta 5 937 RESULTAT 54 392 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB * 417 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 1 239 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Verksamhet Kulture orgaiserar kulturskola, bibliotek, allmäkultur, museum, mediecetrum, Folkets hus och fritidsgårdsverksamhet samt ersättigar till kulturverksamhet. Verksamhete dispoerar totalt e driftbudget om 29 mkr och har 65 fast aställda. Fritidsehete asvarar för verksamhetera vid Sävstaås IP, Lågäs IP, Solroses IP, Bråas IP, Bolläs sporthall, Arbrå sporthall, Kilafors sporthall, Höghammarhalle, friluftslivet med tillhörade aturvårdsområde och har avtal med föreigar om skötsel av fotbollsplaer, friluftsbad, -spår och -leder. Vid omierige och utdelige av kommues kultur- och fritidspris deltar ehete med e represetat. Sport- och fritidsaläggigara har aväts till ett flertal större arragemag uder året; vid Sävstaås IP geomfördes motorrevy, kattutställig, samlarmässa, Hälsige expo, Sveska hadikappidrottsspele samt ett atal större idrottseveemag, främst lokala och regioala, me äve idrottstävligar på atioell och iteratioell ivå. I Höghammarhalle arragerades skol-sm i fotboll, fri idrott och iebady för persoer med fuktioshider, kosert med Poodles och E-type, mässa för UF-företag, e föreställig med magiker Joe Labero samt julshowe. I Bolläs sporthall arragerades Bolläs Blås traditioella yårskosert, Sveska hadikappidrottsspele och ett stort atal cuper i hadboll, iebady, bordteis och judo. Fritidsehete sköter friluftsbade Skeppstade och Galve i Arbrå, Näset i Kilafors och Björktjäratjär. Ehete asvarar också för totalt 16 km elbelyst motiosbaa och 273 km vadrigsleder och spår i kommue, samt sköter tillsy av ett fyrtiotal vidskydd, sju stugor och fem kojor. Dessutom har ehete skötselasvar för Grossjöberget, Hästhagsberget, Kölberget, Bolleberget och Galvås aturreservat. Sävstaås IP hyr ut kaoter till föreigsliv och allmähet. Föreigsstöd på kommustyrelsekotoret asvarar för kotakter, service och kosultatioer getemot föreigar och allmähet, och för bidragsgivig, äredehaterig och tillståd och registrerigar för lotterier. Föreigsstöd asvarar äve för admiistrativ service till adra förvaltigar med lokalbokigssystem och registrerig av föreigar. 36
Kommustyrelse Måluppfyllelse Kultures alla verksamheter har arbetat mot uppställda mål och måluppfyllelse var god. Fritidsehete uppfyllde sia mätbara kvalitetsmål. Föreigsstöd på kommustyrelsekotoret uppfyllde de mål som satts avseede beslut och utbetaligar av bidrag samt beslut om lotteritillståd och registrerigar. Kommetarer till budgetavvikelser Kulturverksamhetera höll sig iom giva ekoomiska ramar. Verksamhetera kulturskola, kulturkotoret, allmäkulture och museum/kosthall tillsammas med bidragsgivig till kulturföreigar, Livecka och Hälsigehambo samt Folkets hus redovisade ett överskott. Fritidsgårdara redovisade ett överskott. Mediecetrum redovisade ett uderskott, främst på grud av iköp av e större server för att kua garatera hyresavtal för strömmade media. Biblioteksehete hade omkostader för skydd och bevakig på huvudbiblioteket, vilket medförde ett uderskott getemot budget. Fritidsehete hade extrakostader på grud av ett läckage på Sävstås IP:s ishallstak. Kostadera för dea skada var cirka 1 mkr. Föreigsstöd fick ett överskott på bidragsmedel, beroede på att atalet aktiviteter miskade, för tredje året i rad. Iter kotroll och ivetarieförteckig Fritidsehete kotrollerade iga kassarutier. Däremot kotrollerades ett atal skötselavtal med föreigslivet. Kotrollera utföll väl och iga brister påträffades. Riskhaterig Fritidsehete kompletterade utrymigsplaera vid ett atal aläggigar. Ageda 21 Visio 2010 Sophaterigsrutiera iom fritides eheter fugerar. Alla sporthallar i Bolläs, Arbrå och Kilafors iveterades med avseede på PCB, vilket föraledde e viss saerig. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Fritidsehete har ett ära samarbete med föreigslivet och har äve ett flertal skötsel- och uppdragsavtal på olika område. Jämställdhets- och mågfaldsarbete När fritidsehete skulle aställa fyra badmästare på Bolläs sporthall eftersträvades e jämare kösfördelig, och två av vardera kö aställdes. Förädrig av verksamhete Fritidsgårdsverksamhete överfördes uder 2008 till kulture. Orgaisatiosförädrige medför flera möjligheter att stabilisera och utveckla verksamhete. Solroses IP, som tidigare skötts av bar- och utbildigsförvaltige, asvarar umera fritidsehete för. Uder året tillkom de ya Skatehalle vid lokstallara och tillhör umera ehetes verksamhetsområde. Uder seare dele av året sköttes lokale Forum i Arbrå delvis av persoal frå Arbrå sporthall. Träig, friskvård och rehabiliterig är e del i fritidsehete som hela tide växer och uder året har ett projekt startats iom kostrådgivig. Omfattige är e halvtidstjäst och projektet sträcker sig till jui 2009. Arbetsmiljöfrågor Fritidsehete har geomfört e utbildig iom lokalvård, hygie och ergoomi för alla aställda som arbetar med lokalvård. Framtidsbedömig Kulture kommer att fokusera mer på samverka mella ehetera iom kulture och adra förvaltigar såväl iom som utaför Bolläs kommu. Ombyggatioe av kulturkvarteret kommer att ge goda förutsättigar för att utveckla förvaltiges verksamheter. Iom fritidsområdet ska förvaltige fördjupa samarbetet mella OBS-kommuera vad gäller både aläggigsdrift och verksamhet. Detta för att göra ödvädiga prioriterigar och stärka utbudet till kudera. För att miska kostader och miljöpåverka gör förvaltige e översy av aläggigaras eergiförbrukig. Sportaläggigaras uderhåll är eftersatt och det är ödvädigt att satsa på aläggigaras kvalitet och status för att bibehålla deras värde och efterfråga. De uderhålls- och hadligspla som fis för aläggigara ska utvecklas. Det iebär att hyrora successivt måste apassas till kostadera. Det ideella föreigslivet har uder året haft kappa resurser. Ökade kostader har ieburit att verksamhete måste fiasieras av deltagara/medlemmara själva, vilket ka vara e orsak till att atalet aktiviteter miskat. 37
Kommustyrelse Verksamhetsmått och yckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 Kulturskola Atal deltagare i eskild udervisig och esembler* 2 039 2 405 2 271 2 265 2 070 Bruttokostad kr/ivåare 7 15 år 3 800 4 200 3 600 3 070 Idrottsplatser Atal besök Sävstaås, Lågäs och Bråa 118 900 122 400 139 100 122 000 123 900 Publik, arragemag Sävstaås IP 62 700 51 700 46 300 68 900 68 700 Nettokostad/besök, kr 41,33 44,07 41,00 46,54 44,36 Nettokostad/öppethålladetimme, kr 1 452 1 063 1 244 1 286 1 250 Sim- och sporthallar Atal besök, cirka 734 727 672 308 689 286 682 877 732 764 Nettokostad/besök, kr 11,68 11,86 11,10 10,53 9,90 Nettokostad/öppethålladetimme, kr 647 601 477 446 451 *Mella 2005 och vt 2008 igår Skapade trä 38
Tekisk ämd Tekisk ämd Ordförade: Per-Erik Adersso (C) Tekisk chef: Torbjör Falkebor Årets resultat var 5 633 tkr i förhållade till budget. Verksamhete uder året iehöll e orgaisatiosförädrig. Fritidsehete flyttades vid halvårsskiftet över till det ya kultur- och fritidsutskottet, och ämde bytte am till tekiska ämde. Plaera för året har i stort sett följts, äve om ite alla mål uppfylldes. Större projekt uder året omfattade byggadet av ett ytt stall och ridhus på Nytorpsskola, byggade av kotorshotell för försäkrigskassa och färdigställadet av Wilhelmiapassage (gåg- och cykeltuel uder järväge). Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 192 378 191 008 Kostader 161 675 175 201 Avskrivigar och iterräta 69 533 72 412 RESULTAT 38 831 56 605 Avvikelser mot budget 5 000 5 517 - vatte och avlopp 1 294 764 - övrig verksamhet ik RB och TB* 3 706 4 753 Avvikelse mot budget, exkl RB och TB 4 420 1 492 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Ivesterigar (tkr) 2008 2007 Utgifter 140 881 110 953 Ikomster 9 528 13 864 Nettoivesterigar 131 353 97 089 Avvikelser mot budget 58 917 65 100 Verksamhet Tekiska ämde asvarar för: Fastigheter och mark. Gator, vägar och parker. IT. VA, vatte och avlopp. Vid halvårsskiftet 2008 flyttades det politiska asvaret och de ekoomiska redovisige för fritidsehete till ett ybildat kultur- och fritidsutskott uder kommustyrelse. Nämde bytte då am till tekiska ämde. I ämde igår fastighetsgruppe, som är kommues fastighetsägare. Gruppes huvuduppgifter är att förvalta kommues lokaler, asvara för köp och försäljig av kommues fastigheter, förvalta kommues allmäa markreserv och skogsmark, geomföra y-, omoch tillbyggader och asvara för kommues eergirådgivig. Totalt förvaltar fastighetsgruppe cirka 190 000 m 2 lokal yta (exklusive fritidslokaler), varav cirka 120 000 m 2 är verksamhetslokaler. Uderhållet av fastighetera kostar omkrig sju mkr, varav omkrig fyra mkr avser verksamhetslokaler. Uder 2008 uppgick ivesterigskostadera till omkrig 60 mkr. Större y- och ombyggader för ärigslivet som gjordes uder året var exempelvis: byggatio av kotorshotell för försäkrigskassa (30 mkr), tillbyggad av lokaler för Secura AB (4 mkr) och upprustig av Kilafors statioshus (4 mkr). På Hede och Nyhedsbacke har förvaltige gjort ett flertal ombyggader för itera och extera verksamheter. Större y- och ombyggader för ega verksamheter omfattade blad aat: ytt stall och ridhus på Nytorpsskola (16 mkr) och fortsatt upprustig av Torsbergsskola (4 mkr). Blad markförsäljigar ka ämas försäljig av mark till Kjell Ug AB, Tuppz AB och Bolläs Bostäder. Mark har blad aat köpts av Järhuse och Baverket för ybyggad av försäkrigskassas lokaler. Uder året har fastighetsgruppe fortsatt arbeta med mediabesparigar. Itäkter frå leverasvirke har gett ett etto på cirka 1,4 mkr. Gatu- och parkehete sköter drift, uderhåll och ombyggader av kommues gator och gåg- och cykelvägar. Här igår blad aat söröjig och halkbekämpig, rehållig och uderhållsbeläggig. I ehetes asvarsområde igår skötsel av kommues 39
Tekisk ämd Gatu- och parkehete Viterväghållig: 221 km gata, gågoch cykelväg Kostad: ca 4 500 000 kr parker och blomplaterigar samt trafiksäkerhetsarbete. Drift, uderhåll och yläggig av VA-ledigar igår också i arbetsuppgiftera, liksom byte av vattemätare. Trafiksäkerhete för oskyddade och skyddade trafikater är e kommual agelägehet. Därför har gatuoch parkehete uder året vidtagit åtgärder i elighet med de tillgäglighetsplaer ma tidigare tagit fram för Arbrå, Bolläs och Kilafors. Uder 2008 har byggadet av Resecetrum i Bolläs med gåg- och cykeltuel uder järväge (Wilhelmiapassage) avslutats, till e ettokostad för Bolläs kommu på 45 mkr. IT-ehete asvarar för drift, uderhåll och utvecklig av kommues admiistrativa IT-stöd till omkrig 2 000 avädare och dessutom för skolas elevdatorer med omkrig 5 000 avädare. Uder året har 150 perso datorer bytts ut iom socialförvaltige och 240 ya elevdatorer levererats för leasig. VA-verksamhete omfattar produktio och distributio av dricksvatte samt avledig och reig av avloppsvatte. Uder 2008 har 230 dricksvatteprover tagits och iget har varit otjäligt. Årets utsläpp frå avloppsreigsverke har ite överskridit ågot gräsvärde. Avloppsvattehaterige har äve i övrigt skett i elighet med mydigheteras krav. Måluppfyllelse Fastighetsgruppes mål att lokalavädige ska motsvara mediavärdet för riket uppfylldes ite uta får betraktas som ett fortsatt lågsiktigt mål. Målet gällade uderhåll eligt plaerige uppfylldes. Måle gällade uthyrigsgrade på Hede och Nyhedsbacke uppfylldes. Måle för skog och mark uppfylldes i si helhet. Gatu- och parkehete utförde uderhållsbeläggig på cirka 24 600 m 2, vilket överträffade målet på 15 000 m 2. Ehete har geomfört arbete för säkrare trafikmiljö på flera platser iom kommue uder året, blad aat ombyggad av gågpassage vid Postgräd och aläggadet av Wilhelmiapassage. Gatuehete ligger väl framme då det gäller målet att udaröja ekla hider för fuktioshidrade före 2010, uder 2008 har blad aat ett flertal busshållplatser byggts om. Drygt 5 400 meter av ledigsätet för vatte, avlopp och dagvatte saerades uder året. Dessutom geomfördes e luftvattespolig av stora delar av vatteledigsätet i Arbrå, vilket avsevärt förläger livslägde på ledigara. Förvaltige har utvecklat ett samarbete med fastighetsägare iom Bolläs cetrum för att effektivisera söröjig och rehållig av gator. Dessutom fis ett etablerat forum kallat Cetrumsamverka, där represetater frå förvaltige deltar. Kotakter fis äve med Haebo Framtid och Arbråkampe för att utveckla Kilafors och Arbrå tätorter. Iom både gatu-, VA- och projekterigssida samarbetar Bolläs med övriga kommuer i Hälsiglad geom blad aat regelbuda träffar. För IT-ehete uppfyller ett fåtal verksamhetssystem för ärvarade kriteriera för e-förvaltig och 24-timmars mydighet. Delar av visiosarbetet påbörjades uder året. Måle uppfylldes i övrigt. Arbetet med de övergripade IT-hadligsplae för Bolläs kommu pågick också uder året. VA ivesterade uder året cirka 4,9 mkr i ledigsäte för vatte, spill- och dagvatte, i syfte att miska iläckaget till spillvatteäte, miska riske för bräddigar, hålla ledigsäte i god koditio och miska riske för vatteläckor. VA-aläggigara uppfyllde uder 2008 krave eligt miljö- och livsmedelslagstiftige. VA-avgiftera för flerfamiljshus ligger i ivå med adra jämförbara kommuer, meda de för småhus varit ågot högre ä mediakommue. Ehete har beslutat att frå och med 2006 stegvis säka brukigsavgiftera för småhus. 40
Tekisk ämd Kommetarer till budgetavvikelser Tekiska ämdes resultat var ett överskott på cirka 5 mkr med följade fördelig: Fastighetsgruppe Gatu- och parkehete IT-ehete VA-verksamhete Nämdverksamhet Admiistratio +0,4 mkr +2,5 mkr +0,3 mkr +1,8 mkr +/ 0 +/ 0 Gatu- och parkehetes överskott förklaras blad aat av ågra poster av egågskaraktär: Åtgärder vid Drägäs Udde, +0,4 mkr skjuts upp till kommade år. Resecetrum Bolläs, +1,7 mkr. Kapitalkostadera har äu ite fallit ut eligt budget. I övrigt redovisade viterväghållige ett överskott med 900 tkr och gatu- och vägbelysige ett överskott med 500 tkr. Barmarksuderhåll redovisade ett resultat på 300 tkr och väg- och belysigsbidrage 200 tkr. Äve admiistratioe iom gatu- och parkehete gav ett uderskott, 400 tkr, och parkverksamhete 500 tkr. VA-verksamhete visade ett positivt resultat (164 tkr), vilket var ett överskott mot budget med 1,3 mkr. E säkt iterräta förklarar det positiva resultatet. Prisreglerigsfod VA-verksamhete (tkr) Tidigare foderat resultat +3 674,0 Årets resultat +164,3 Totalt foderat överskott +3 837,3 Kostadera för verksamhete täcks till 100,4 procet av kosumeteras vatteavgifter. Förädrig av verksamhete Fritidsfrågora överfördes uder året politiskt och ekoomiskt till kultur- och fritidsutskottet. Arbetsmiljöfrågor Arbetsplatsera har regelbuda arbetsplatsträffar. Alla arbetsledare och arbetsplatsombud deltar i e årlig geom gåg av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltiges aställda har också uder året erbjudits ett friskvårdspaket med blad aat subvetioerade träigskort och möjlighet att träa på arbetstid. Iter kotroll och ivetarieförteckig Tekik-, service- och fritidsämde har atagit förvaltiges itera kotrollpla för 2008. E rutihadbok har sammaställts för förvaltige. Arbetet med revisioer pågår löpade. Fastighetsgruppe gjorde stickprov av i- och utbetaligar av hyror uder året, uta amärkig. Förvaltige har löpade kotrollerat och rimlighetsbedömt fakturerade elkostader. Kotrollera visade att elkostadera är rimliga. Uder 2008 gjorde förvaltige stickprovskotroller av väg- och belysigsbidrag geom ispektio av tio av de vägar där bidrag sökts. Vid varje saerigsarbete på VA-ledigar kotrollerar ma att det ite fis ågra obehöriga aslutigar på ätet. Ett arbete pågår med att upprätta e komplett ivetarieförteckig för hela förvaltige Riskhaterig Förvaltige har tagit fram e åtgärds- och prioriterigslista för förebyggade riskarbete. Lista följs och åtgärdas efter had. Flertalet av kommues byggader har ibrotts- och bradlarm. Äve takfotslarm har börjat istalleras eligt e prioriterigslista. Det systematiska bradskyddsarbetet pågår kotiuerligt. Ageda 21 Visio 2010 Förvaltige tillämpar ett kretsloppstäkade iom alla område. Prioriterade område är arbetet med att reducera utsläppsivåera och ta tillvara restprodukter frå avloppsreigsverk. Slam frå Arbrå och Glössbo reigsverk är godkät av ReVAQ och ärigsämea i slammet ka avädas på åkermark. Slammet frå Häggesta reigsverk kommer att avädas som sluttäckigsmaterial på depoi i Sävstaås avfallsaläggig. Arbetet med att kovertera fastigheter frå oljeuppvärmig till biobräsleuppvärmig fortsätter. Fjärrvärme asluts där det är möjligt. Adra arbete uder året hadlade om att uderlätta kollektivtrafikresade geom förbättrade busshållplatser och ombyggatio av Bolläs Resecetrum. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati E stor del av förvaltiges tjäster upphadlas i kokurres på de privata markade. Tjästeproduktio i ege regi tillämpas är det fis ett lågsiktigt kommualt itresse av att ha tillgåg till ege kompetes eller är privata alterativ sakas. Iom VA-ledigsät och gatu/park är tjästeproduktioe i ege regi mycket kokurreskraftig, vilket blad aat visade sig uder året då exempelvis Peab och Vägverket Produktio köpte 41
Tekisk ämd VA VA-plaerade åtgärder: Saerig av ledigsätet ca 5 500 meter/år Kostad: ca 4 100 000 kr tjäster av förvaltige. Fastighetsgruppe har lagt ut det mesta av all drift och skötsel av fastigheter på etrepreörer. Ett ytt avtal om etrepread för drifte av verksamhetslokalera gäller frå augusti 2008. All produktio av lokaler och fastigheter sker via upphadlade etrepreörer. Bolläs ya campig är utarrederad. Iom gatu- och parkområdet aväds etrepreörer för viterväghållig, grävmaskitjäster, asfaltbeläggigar, leveras av grus, delar av parkskötsel med mera. IT-ehete har som mål att helt eller delvis lägga ut haterige av IT-arbetsplatser på e exter leveratör. Av IT-visiosarbetet framgår att IT-ehete ska verka för samverka med extera parter och förbättra möjlighetera till distasarbete. På VA-området upphadlas etrepreörer för städig, strumpifodrig, grävmaskistjäster, slamtömig, laboratorieaalyser med mera. VA-verksamhete övergår frå och med april 2009 i ett eget driftbolag, Helsige Vatte AB, tillsammas med Ovaåkers kommu. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Skillader i kösfördelig fis iom vissa yrkesgrupper, och ett av kommues iriktigsmål är att utjäma dessa skillader. Förvaltige följer kommues riktlijer för mågfald i sambad med omorgaisatio och yaställig. Vid yaställig är det de som har bäst kvalifikatioer som erbjuds aställig. Framtidsbedömig Uthyrige av fastighetsgruppes lokaler är fortsatt god. Kostader för drifte, främst el och värme, har ökat kraftigt de seaste åre och hyreshöjigar krävs för att täcka kostadsökigara, trots att ehete fortsätter sia isatser för att miska mediaförbrukig. Ett förslag är att hyreshöjigara följer bostadsbolagets höjigar i framtide. Ett gemesamt arbete med bar-, utbildigs- och kulturförvaltige har iletts för att miska lokal avädige iom BUK:s verksamhetsområde. Utvecklige av affärsfastigheter begräsas till det ega iehavet på grud av lagstiftige. Arbetet är itesivt iom området exploaterigsmark. De höga itesitete förvätas kvarstå. Belastige på parkehete har ökat uder de seaste åre och fortsätter att öka med större skötselytor. För att kua upprätthålla stadarde och utveckla parkområdea i Bolläs behöver parkehete på sikt få ökad budget. Framtide för IT-arbetet formas av de beslutade hadligsplae. Takte för utbyte av äldre IT-utrustig och ökad datortäthet iom skolora ökade uder 2008, vilket äve påverkar arbetsbelastige framöver. Ehete fortsätter arbetet med att cetralisera serverparke iom skola och kyta ihop skoläte i e cetral pukt för att uderlätta admiistratio och support. Plaer fis äve för e kosoliderig och virtualiserig av serverparke. Samarbetet med övriga kommuer i Hälsiglad fortsätter och kommer möjlige äve att bli mer itesivt med aledig av bildadet av ett gemesamt VA-bolag med Ovaåkers kommu och Kommual förbudet södra Hälsiglad för räddigstjästera i OBS-kommuera. Utbyggade av bredbad till tidigare ej plalagda orter fortsätter ytterligare ågot år. Kostade för VA-verksamhete förvätas öka med cirka 1 mkr ästa år, främst på grud av ökad kapitaltjästkostad till följd av ödvädiga reivesterigar. VA-verksamhete bolagiseras frå och med april 2009 i Helsige Vatte AB tillsammas med Ovaåkers kommu. Det föreligger äve ett förslag att IT-ehete frå och med mars 2009 ska återföras till kommustyrelse. Beslut om detta tas av kommufullmäktige i februari 2009. Det kommer att medföra förädrigar för tekik-, service- och fritidsförvaltige som i så fall edast kommer att bestå av gatu- och parkehetes och fritidsehetes persoal. 42
Tekisk ämd VA VA-läckor: Akuta läckor ca 15 st/år Kostad: ca 350 000 kr Gatu- och parkehete Wilhelmiapassage: Ivesterigskostad: 64 Mkr varav Bolläs kommu 34 Mkr Kapitalkostad för Bolläs kommu: 1,9 Mkr Nyckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 VA-taxa (exkl moms) Fast avgift, kr 2 040 2 040 2 100 2 100 1 749 Rörlig avgift, kr 15,20 16,00 16,80 17,08 16,90 Årskostad ikl moms för ormalfamilj i villa (Typhus A, förbrukig 150 m 3 vatte/år Bolläs, kr 5 400 5 550 5 775 5 828 5 356 Söderham, kr 5 929 5 812 5663 5 512 5 512 Ovaåker, kr 6 309 6 064 5 795 5 562 5 517 Kommugrupp (25 000 50 000 ivåare), kr 4 661 4 542 4 422 4 349 4 196 Samtliga kommuer (vägt medelvärde), kr 4 336 4 206 4 080 4 006 3 920 Sverige media, kr 5 063 4 928 4 802 4 692 4 492 43
Tekisk ämd 2008 2007 2006 2005 2004 Årskostad ikl moms för ormalfamilj i lägehet (Typhus B, förbrukig 133 m 3 vatte/lgh Bolläs, kr 3 310 3 162 3 083 3 022 2 963 Söderham, kr 3 683 3 604 3 529 3 454 3 454 Ovaåker, kr 3 314 3 185 3 044 3 014 2 989 Kommugrupp (25 000 50 000 ivåare), kr 2 935 2 855 2 771 2 714 2 647 Samtliga kommuer (vägt medelvärde), kr 2 735 2 677 2 596 2 538 2 510 Sverige media, kr 3 338 3 250 3 173 3 088 2 993 Avgiftsfiasierigsgrad Bolläs, % 100 99 102 106 99 Barmarksuderhåll i prestatioer Atal km väg ikl GC-vägar*, km 221,3 221,3 221,3 221,3 221,3 Nyckeltal Bruttokostad/km väg, tkr 53,50 50,18 43,20 52,61 46,8 Nettokostad/km väg, tkr 52,52 49,73 42,3 51,61 45,9 *ikl vädplaer, parkerigar och parkvägar Gaturehållig prestatioer Atal km väg ikl GC-vägar, km 221,3 221,3 221,3 221,3 221,3 Nyckeltal Bruttokostad/km väg, tkr 4,85 4,19 3,60 4,25 5,3 Gatu- och vägbelysig prestatioer Atal ljuspukter, st 4261 4 261 4 281 4 281 4 281 Atal km belyst väg, km 221,3 221,3 221,3 221,3 221,3 Nyckeltal Nettokostad/ljuspukt, kr 835 835 725 718 732 Viterväghållig prestatioer Atal km väg ikl GC-vägar, km 221,3 221,3 221,3 221,3 221,3 Nyckeltal Bruttokostad/km väg, tkr 18,15 16,50 23,33 18,21 17,3 Nettokostad/km väg, tkr 17,13 16,49 22,33 16,51 15,6 Park- och lekplatsuderhåll prestatioer Atal tusetal m 2, m 2 1 452 1 452 1 452 1 452 1 452 Nyckeltal Nettokostad/m 2 ikl kapitalkostad, kr 3,35 3,15 2,80 2,96 2,98 Nettokostad/m 2 exkl kapitalkostad, kr 2,79 2,58 2,24 2,31 2,29 Isbaor prestatioer Atal m 2 (kommualtekik), m 2 3 900 3 900 3 900 3 900 3 900 Nyckeltal Kostad/m 2, kr 23,09 23,51 20,28 29,15 20,05 Lokaler och fastigheter Verksamhetslokaler, adel uthyrt, % 99 98 97 96 96 Nyhedsbacke, adel uthyrt, % 61 58 58 55 54 Hede, adel uthyrt, % 88 87 87 83 78 Skogar Itäkt per hektar, kr 1 199 1 110 867 427 1 546 Kostad per hektar, kr 405 540 280 247 368 Nettoitäkt per hektar, kr 794 570 587 180 1 178 44
Nämde för lärade och arbete Nämde för lärade och arbete Ordförade: Stefa Permickels (S) T f bar- och utbildigschef: Maj-Britt Karlsso fr o m 2008-08-12 Bar- och utbildigschef: Bertil Ludquist t o m 2008-08-12 Årets resultat var 132 tkr i förhållade till budget. Verksamhete bedrevs eligt plaerige och uppfyllde måle i allt väsetligt. Det ekoomiska utfallet påverkades blad aat av ett blixtedslag som orsakade skador på e hel del tekisk utrustig. E projektkoordiator aställdes för att utveckla projektverksamhete. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 45 889 57 601 Kostader 79 629 86 664 Avskrivigar och iterräta 81 81 RESULTAT 30 821 29 145 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB* 132 159 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 290 159 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Verksamhet Lärade och arbete (LA) består av följade verksamhetsområde: Högskoleehete erbjuder högskoleutbildigar/kurser samt kvalificerade yrkesutbildigar (KY) utifrå lokal och regioal efterfråga. Ehete fugerar som ett studiecetrum med tillgåg till pedagogisk persoal, tekisk och admiistrativ service, tetamesmöjligheter, lokaler, utrustig samt distasöverbryggade tekik. Vuxeutbildigsehete bedriver grudläggade och gymasial utbildig. Omvårdadsprogram erbjuds både till gymasieelever och vuxa. Sveska för ivadrare (sfi) består av studier i det sveska språket kombierat med praktik. I läet bedrivs också yrkes-sfi, där Bolläs har iriktige lokalvård. Särvux erbjuder persolig kuskapsutvecklig för psykiskt fuktioshidrade vuxa. Arbetsmarkadsehete hadlägger admiistrativa, kurativa och sociala arbetsuppgifter till alla arbetslösa i kommue. Vidare stöder ehete arbetslösa och ivadrare för att öka deras möjligheter att skaffa e aställig, studera eller på aat sätt skaffa ege försörjig. De olika arbetslage Timrigslaget, Skogslaget, Bygglaget, Arkio och Bilpoole bemaas av aställda som därmed får praktik och arbetsträig. Arbetslage utför uppdrag åt kommues föreigar och projekt. Comp-Akt utför itera och extera uppdrag iom främst dataområdet. Itegratiosehete asvarar för kommues flyktigmottagade, vilket iebär ett asvar i upp till 3,5 år efter akomste till kommue. Syftet är att hjälpa till så att alla flyktigar så sart som möjligt ka skaffa sig e ege försörjig. ReLS (Resurscetrum Läs och Skriv) iformerar, ut reder, utbildar och apassar kompeserade hjälpmedel för bar och vuxa med läs- och skrivsvårigheter. Ifoceter bedriver blad aat omvärldsbevakig, högskoleodverksamhet, ärigslivskotakter, iteratioaliserig, projektverksamhet, projektstöd och asvarar för att iom giva ekoomiska ramar och i elighet med fastställda styrdokumet driva och utveckla alla verksamheter iom lärade och arbete. Förvaltiges iriktigs- och resultatmål beskrivs utförligt i programöversikte 2008 2010. Måluppfyllelse För vuxeutbildige uppgick adele vuxestuderade i grudläggade kurser till 100 procet av efterfrågade platser och motsvarade adel i gymasiekurser var 95 procet. Adele studerade som uppått sfibetyg på ivå A D var 52 procet. Sfi (sveska för ivadrare) följer Skolverkets direktiv, vilket iebär att tidigare skolbakgrud avgör på vilke kursivå idivide studerar. Uder pågåede verksamhetsår följs alla kurser upp via ekätförfrågigar till de studerade. E övergripade utvärderig görs också vid slutet av e utbildigsperiod. Resultate var positiva på de flesta område och målet mist 80 procet öjda studerade uppfylldes 45
Nämde för lärade och arbete med god margial. Uppföljigar och utvärderigar ligger också till grud för fortsatt utveckligs arbete. Utvecklig av kvalitetsarbetet pågår kotiuerligt. För högskoleehete uppgick atalet högskolestuderade till 265 helårsstuderade. Av dessa var 90 procet öjda med de service som ges. Utvärderigara hadlar mest om hur de service fugerar som ehete erbjuder till studerade. Resultate är fortsättigsvis mycket bra och för att få fler mä att studera är ambitioe att starta fler utbildigar som attraherar maliga deltagare. För KY-utbildigara uppfylldes alla mål och adele ut examierade som fått arbete eller valt vidarestudier överträffade de progostiserade adele 75 procet och uppgick till 85 procet. Vidare är 90 procet av KYstudetera öjda med de utbildig som bedrivs. Arbetsmarkadsehete (AME) coachar för arbete, studier och till att starta ege verksamhet utifrå målgrupp och uppdrag. Uder året har ehete påbörjat ett samarbete med Sveriges Kommuer och Ladstig (SKL) för att delta i e effektutvärderig som görs hos flera kommuer i syfte att följa upp verksamhete statistiskt. AME hade uder 2008 86 persoer aställda med olika former av aställigsstöd. 115 persoer hade aställig via plusjobb. Av dessa har 24 fått arbete, 2 studerar och 8 har gått i pesio. 25 persoer erbjöds jobbstärkade aktiviteter uder aställigstide och 4 persoer gick e yrkesutbildig. Uder året har 1 055 persoer varit iskriva i olika åtgärder, varav 393 övergått till arbete eller studier. Av dessa 393 persoer har 65 fått arbete, 15 tillfällig aställig, 7 har gått vidare till studier och 12 har gått i pesio. Totalt har 23 procet gått vidare till arbete eller studier. Det var ite möjligt att bedriva ågot lärligsprojekt uder året i samarbete med arbetsförmedlige då de varit hävisade till att samarbeta, i detta fall, med så kallade kompletterade aktörer. Uppdrage via arbetsförmedlige har bestått av persolig coachig för arbete och studier, arbetsträig och förstärkt arbetsträig för persoer som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarkade samt arbetspraktik som ska vägleda till yrkesval. Förvaltige har redovisat verksamhete till ämde för lärade och arbete och till kommustyrelse uder året. För itegratiosehete gäller ett treårigt avtal mella kommue och Migratiosverket för flyktigmottagadet, vilket för år 2008 iebar att kommue skulle ta emot upp till 129 persoer. Itegratiosehete mottog uder året 113 flyktigar, varav 64 vuxa (33 mä och 31 kvior) och 49 bar. Dock fas i december 135 asylsökade, varav 28 var EBOS (eskilt boede) och resterade ABOS (aläggigsboede). Ett utrymme i avtalet behövs för de fall där ågo av dessa får uppehållstillståd och väljer att bosätta sig i kommue. De 31 december 2008 var totalt 219 flyktigar iskriva. varav 115 vuxa (58 mä och 57 kvior) och 104 bar och ugdomar. Neda redovisas fördelige av olika stöd/åtgärder för de vuxa flyktiggruppe: 10 persoer ege försörjig. 41 persoer praktik. 3 persoer yrkes-sfi/lokalvård. 6 persoer sfi/ förberedade utbildig via Leria. 5 persoer vård-prep. 7 persoer yrkesutbildig. 8 persoer komvux, 1 perso komvux Vård. 8 persoer föräldraledighet. 5 persoer pesio. 7 persoer uder utredig. 1 perso avstägd. 9 persoer och ett atal bar har flyttat till aa kommu. 2 persoer överfördes till socialförvaltige. Vidare har sfi-udervisig och samhällsiformatio getts via vuxeskola, familjeutbildig via familjecetrum och språkcafé och systuga via ABF. Samhällsiformatio, trafikkuskap, datautbildig, heta arbete och arbetslivsorieterig har bedrivits via itegratiosehete. 18 ugdomar påbörjade studier via IVIK. Uder året har itegratiosehete påbörjat arbetet med att aväda sig av ett admiistrativt system, BRAdatabas, för att dokumetera arbetet, hatera utbetalig av itroduktiosersättig samt för att följa verksamhete statistiskt. ReLS uppådde alla effekt- och resultatmål uder periode och verksamhete flyttade orgaisatoriskt över till grudskola frå och med de 1 juli 2008. Ifoceter har bedrivit cetrerad vägledig utifrå kudbehov. Ehete gjorde e ekät för att få e idikatio på hur väl ma uppfyller måle vad gäller servicegrad och tillgäglighet. Ehete påbörjade också ett arbete med mål- och hadligspla för studie- och yrkesvägledige, och gjorde e utredig om hur studie- och yrkesvägledige i Bolläs kommu ska kua utvecklas optimalt och hur orgaisatioe ska utveckla kotaktera med ärigslivet. Kommetarer till budgetavvikelser Förvaltige vidtog uder året åtgärder för att få e budget i balas, vilket medförde e miskig av admiistrativ och pedagogisk persoal och att tjäster ite återbesätts vid pesioerig. Ett blixtedslag på sesommare skadade larm, vissa datorer, telefoer och aa tekisk utrustig, med stora extrakostader som följd. Deltids- och heltidssjukskrivigar påverkade också 46
Nämde för lärade och arbete Nämde för lärade och arbete ekoomi egativt. Därför har e lägre arbetsisats vid rehabiliterig varit ödvädig i vissa sammahag. Förädrig av verksamhete Nya verksamheter tillkom uder året, blad aat esamkommade bar där kommue teckade ett avtal med Migratiosverket om att hålla 20 boedeplatser tillgägliga för esamkommade bar. Avtalet gäller frå de 1 juli 2009. Uder höste 2008 geomfördes plaerigsarbete och förberedelser för detta, och två boede blev klara för mottagadet. Förestådare och boedepersoal har rekryterats och itroduktio pågår. Lärade och arbete övertog haterige av kommues bilar och irättade e bilpool med lokaliserig till Hede. Uder höste pågick förberedelser för bilpoole geom ett successivt övertagade av bilar med ambitio att hela bilparke ska igå i bilpoole frå börja av år 2009. Verksamhetera iom lärade och arbete orgaiseras i fem resultateheter frå och med jauari 2009. Projektet Chase, som var ett samarbetsprojekt mella af, socialförvaltige och AME, upphörde de 30 jui 2008, där syftet var att ugdomar med försörjigsstöd skulle öka sia möjligheter att etablera sig på arbetsmarkade. Uder 2008 fick sex persoer arbete och 15 persoer deltidsarbete. Risk ombud fis i Sävsbergshuset, Torsbergshuset och Hede. Skyddsroder geomförs kotiuerligt, och förvaltige har e tydlig beskrivig av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ivetarieförteckige med dokumetatio i itraätet fugerar. E stor mägd ivetarier som fis i förvaltiges lokaler ägs av Hälsigeutbildig ekoomisk föreig. De är märkta i särskild ordig och e ivetarieförteckig för dessa fis i si helhet hos Hälsigeutbildig ekoomisk föreig i Hudiksvall. Arbetsmarkadskotorets verksamhet fugerar väl och är det gäller olika projekt som arbetslage iom bygg, skog med mera åtgärdar kotoret problem och felaktigheter löpade. Arbetsmiljöutvecklig AB är ivolverat i förvaltiges arbetsmiljöarbete, och förvaltige har utarbetat e arbetspla för 2008 i samverka med Arbetsmiljöutvecklig. Uder 2008 har FAS 05 Arbetsliv igått i utveckligsarbetet för alla aställda. Riskhaterig E perso frå vardera Sävsbergshuset, Torsbergs huset och Hede är utsedda till riskombud. E perso på arbetsmarkadskotoret är utsedd till riskombud och har geomgått utbildig. Arbetsmiljöfrågor I lokalera för komvux Vård (Torsbergsgymasiet) fis fortfarade problem med otäta föster och kalla lokaler. Persoal och elever klagar över detta och skyddsrode har påpekat behov av åtgärder. I Sävsbergshuset har förvaltige blad aat bytt ytterdörrar, förbättrat fasade och geomfört ljuddämpade åtgärder i ett persoalrum. I admiistratioskorridore där måga idividuella samtal pågår daglige är lyhördhet ett stort problem. Skyddsrode har tagit upp problemet och åtgärder krävs. På Hede 116 fis e del problem med drag frå föster, äve om e del av probleme åtgärdades uder 2008. Återståede brister att åtgärda är bradsäkra dörrar i fastighete och byte av skyddsmaterial i trappräcke, ett arbete som påbörjas uder första kvartalet 2009. Paviljoge vid Sävsbergs skola reoverades och arbetsmarkadskotoret flyttade i i ädamålseliga lokaler. Iter kotroll och ivetarieförteckig I bradskyddsarbetet återstår fortfarade e olöst ruti, me förvaltige räkar med att hitta e lösig uder 2009 med befitlig persoal. Utrymigsövigar har geomförts på Hede. Arbetsmiljöfrågor har varit e ståede pukt vid samverka och arbetsplatsträffar. Ageda 21 Visio 2010 Miljöfrågora är alltid aktualiserade vid beslutsfattade. I och med att distasutbildig igår på de flesta ivåer, gör förvaltige tydliga miljövister geom ett miskat bilåkade. Kommues resepolicy har också tagits upp på förvaltiges arbetsplatsträffar. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Iga fasta etrepreader förekommer i verksamhete. Estaka utbildigsplatser köps dock i hos olika utbildigsaordare beroede på iriktig. Jämställdhets- och mågfaldsarbete I de likabehadligspla som förvaltige har tagit fram igår äve jämställdhet. Vid löerevisioer har förvaltige följt upp löeutvecklige ur ett jämställdhetsperspektiv och vid medarbetarsamtal har fråga diskuterats. Geom ett gott samarbete mella arbetsmarkadskotoret och arbetsförmedlige har fler idividuella utbildigsvägar blivit möjliga. Arbetet har vidare kompletterats med fler aställda med utom ordisk bakgrud. Sfi, IVIK och vårdutbildigara samarbetar om kurse Mäiska socialt och kulturellt. Möte hölls 47
Nämde för lärade och arbete med kommues hadikappsekreterare för att utveckla och tillgodose behov för persoer med fuktioshider. Samarbetet mella itegratiosehete och sfi itesifierades uder året. Förvaltige påbörjade ett samarbete med Torsbergsgymasiet krig ett idividuellt program för ivadrade ugdomar, IVIK. Två ätverk för sfi fis, ett tillsammas med övriga Hälsigekommuer och ett i läet. E samverkasgrupp mella grudskola, sfi och itegratiosehete har som syfte att förbättra itegratioe i kommue. Itegratiosehete har uder höste haft e koordiator för de olika skolformera aställd på halvtid, vilket har förbättrat samarbetet ytterligare. Itegratiossamverka uder året ledde till att samverkasgruppe utökats till att omfatta af, sfi, IVIK, för- och grudskola, itegratiosehete och socialförvaltige. Iteratioaliserigsarbetet fortsätter i samarbete med Sadvikes omvårdadsprogram i form av dels ett Leoardo da Vici- projekt, dels medel frå Skol verket för utladsförlagd APU som har bidragit till att fyra ugdomselever har gjort praktik i Skottlad, tre i Filad och två i Frakrike. Veckora har varit lyckade och utvecklade för elevera. Utveckligsarbetet fortsätter med syfte att förbättra OP-elevers ärvaro i Idrott och hälsa. Framtidsbedömig Lärade och arbete har idag verksamheter utspridda på ett atal platser iom Bolläs. E samlokaliserig av alla verksamhetsområde iom lärade och arbete är av stor betydelse iför framtide. Mottagadet av flyktigar miskar 2009 till att omfatta 103 persoer. Dock är ett viktigt faktum att kommue i december hade 135 asylsökade, varav 28 var EBOS och resterade ABOS, och ett utrymme i avtalet behövs om ågo av dessa får uppehållstillståd och väljer att bosätta sig i kommue. Likaså kommer mottagadet av esamkommade bar på sikt att få kosekveser för de som får uppehållstillståd och väljer att bor kvar i kommue. Iga ekoomiska medel är avsatta för itegratioe av ivadrara i kommue förutom till sfi-udervisige. För sfi vätas e ökad volym av deltagare, vilket äve det medför persoalförstärkigar. De statliga ersättige frå arbetsförmedlige miskar uder 2009 med omkrig 7 procet, vilket medför att arbetsmarkadsehete säger upp persoal via aställigsstöd uder våre. Seda ett par år satsar lärade och arbete på e utvecklad projektverksamhet, och har därför aställt e projektkoordiator för dea verksamhet. Geom att aktivt utyttja diverse extera fiasierigsmöjligheter ka verksamhete utvecklas på flera pla. 48
Bar- och utbildigsämd Bar- och utbildigsämd Ordförade: Ja Lahekorva (S) T f bar- och utbildigschef: Maj-Britt Karlsso fr o m 2008-08-12 Bar- och utbildigschef: Bertil Ludquist t o m 2008-08-12 Årets resultat var 5 258 tkr i förhållade till budget. På gymasieivå ökar itresset för lärligsutbildig samtidigt som elevkullara kommer att miska, varför ma plaerar att miska programutbudet kommade år. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 572 040 376 252 Kostader 1 042 049 858 527 Avskrivigar och iterräta 4 888 5 356 RESULTAT 474 847 487 631 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB* 5 258 8 235 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 6 219 8 235 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Ivesterigar (tkr) 2008 2007 Utgifter 1 461 3 764 Ikomster 0 4 Nettoivesterigar 1 461 3 760 Avvikelser mot budget 2 156 1 105 Årets resultat blev 5,2 mkr för bar- och utbildigsämde. Höghammarskola hade ett överskott på 1,4 mkr, meda Nytorp visade ett uderskott för adra året i följd, för 2008 2,3 mkr, vilket dock var e resultatförbättrig med cirka 600 tkr jämfört med föregåede år. Exklusive Höghammarskola och Nytorp redovisade bar- och utbildigsämde ett uderskott på 4,3 mkr. Progos 1 beräkade uderskottet exklusive Höghammar och Nytorp till 3,0 mkr och i progos 2 uppskattades uderskottet bli 6 mkr. I mitte av ovember ifördes köp- och vikariestopp, vilket miskade kostadera. Hur mycket detta påverkade resultatet har ite gått att fastställa. Uder året beslutade BUN äve om flera adra åtgärder för att uppå budget balas. Förslag som iebär persoalmiskigar får dock ite geomslag omedelbart på grud av Las, lage om aställigsskydd, och effekte av beslute har därför i flera fall förseats. Uderskottet såg till och med ovember ut att bli betydligt större ä 4,3 mkr. Semester- och ferielöeskulde visade vid slutavstämige i jauari 2009 ett överskott istället för ett beräkat uderskott med 1,8 mkr. Dessutom tillkom i slutet av året dels ovätade itäkter, dels högre itäkter ä beräkat till redovisige. Exempelvis krediterade X-trafik skolskjutskotot med 1,3 mkr vid slutavräkige i december. Arbetsgivaravgifter för aställda födda 1983 89 återbetalades med 700 tkr. De största verksamhetera baromsorg, grudskola och gymasieskola redovisade äve de största uderskotte. Iom baromsorge redo visade de cetrala baromsorgspege, det vill säga det koto varifrå betalige görs till förskolor, fritidshem och familjedaghem (både eskilda och kommuala), ett uderskott på 4,9 mkr. Det kompeserades delvis av överskott i verksamhete för de kommuala för skolora och fritidshemme. För grudskolas del härrörde uderskotte främst frå stöd till grudsärskoleelever och grudskoleelever och det faktum att budgetapassigar ite geomfördes eligt ämdes budgetbeslut, blad aat iom elevhälsa. Kostehete, skolskjutsar och de cetrala grudskolepege redovisade däremot överskott. Ett påtagligt problem för gymasieskola var verksamhete iterkommuala ersättigar, stöd och gymasieresor. Uder året förstärktes budgete för iterkommuala ersättigar med 6 mkr, som omdispoerades iom gymasieskola. Budgete och asvaret för iterkommuala ersättigar överlämades till Torsbergsgymasiet frå och med de 1 juli och Torsbergsgymasiet redovisade ett uderskott med 3 mkr. Detta uderskott beräkas växa till 6 8 miljoer kroor 2009, om iga åtgärder vidtas. Torsbergsgymasiets ordiarie verksamhet hade äve problem med att apassa verksamhete till beviljad budget. Kompetesutvecklig, företagshälsovård och utveckligsehete redovisade överskott, vilket delvis var ett resultat av beslutade åtgärder för att reducera uderskottet i ämdes verksamhet. 49
Bar- och utbildigsämd Arbrå skola år F 9 24 milj kr 348 elever 33 årsarbetare Bar- och utbildigsämd Förskola och grudskola För- och grudskolechef: Eva Eklud Atalet grudskolor miskade frå 15 till 14, och atalet fritidshem frå 14 till 13 uder året. Adele elever som är behöriga att söka ett atioellt program på gymasiet ökade till 93,6 procet, vilket är de högsta adele seda det ya betygssystemet ifördes 1998. Verksamhet I kommue fas uder året: 21 kommuala förskolor med 908 bar. 93 bar hos kommuala dagbarvårdare. 5 eskilda förskolor med 163 bar. 16 bar hos eskilda dagbarvårdare. 15 grudskolor varav tre F 9-skolor, e 7 9-skola och 11 F (5)6-skolor. Det totala elevatalet är 2 725. 14 fritidshem uder våre, 13 frå höste 2008, med totalt 730 bar. 1 friskola. Seda höste 2008 har atalet grudskolor miskat till 14, då e skola lades er vid halvårsskiftet. Måluppfyllelse Förvaltiges kvalitetsarbete och kvalitetsredovisigar är mer och mer på väg mot att bli självklara verktyg i arbetet med att bedriva e bra för- och grudskola. De mål som state sätter upp för verksamhetera beskrivs i läroplaer och kursplaer. Iom rame för detta uppdrag pågår kraftfulla utveckligsisatser iom e mägd område: Kvalitet och språkutvecklig i förskola. Kvalitet på fritidshemme. Tidig läs- och skrivutvecklig. Betyg och bedömig. Komet e ledarskapsutbildig som ger pedagoger verktyg för att kua hatera elevgrupper där det fis elever med beteedestörigar. PIM e IT-utbildig för alla pedagoger i för- och grudskola. Ikluderig av elever med rätt till särskola. Skriftliga omdöme till alla grudskoleelever i skolas alla äme. Implemeterig av atioella mål och atioella prov för årskurs 3. Årets betygsresultat visar att kommue är på rätt väg. Adele elever i Bolläs som är behöriga att söka ett atioellt program på gymasieskola är rekordhöga 93,6 procet. Det är de högsta siffra seda våre 1998 då det ya betygssystemet tillämpades för första gåge. Frå förskoleklassera sigalerar ma att bares språkliga medvetehet är betydligt högre ä för ågra år seda. I de atioella prove för årskurs 5 visade elevera bättre resultat ä föregåede år i sveska och egelska, me sämre resultat ä föregåede år i matematik. Kommetarer till budgetavvikelser I stort sett alla rektorer i för- och grudskola uppådde e budget i balas för år 2008. Ett udatag är verksamhete Natt och Dag (baromsorg på obekväm arbetstid). För övrigt visade cetrala koto stora uderskott. Förskola Förskola tog uder 2008 emot 40 fler bar ä ma budgeterat för. Förskolora/rektorera mottog förskolepeg för dessa bar, me det cetrala kotot som förskolepege tas frå visade ett stort uderskott för året. I april beslutade bar- och utbildigsämde om besparigar på 3,8 mkr per år. Besparigsbeslutet trädde i kraft i augusti, vilket iebar e faktisk besparig på 1,6 mkr för 2008. 50
Bar- och utbildigsämd Grabergs förskola 6 milj kr 68 bar 13 årsarbetare Grudskola Eligt bar- och utbildigsämdes budgetbeslut skulle grudskola apassa budgete med 5,2 mkr på grud av ett miskat elevatal. Det var dock omöjligt att geomföra eftersom åtgärdera för att apassa persoalstyrka hade behövt verkställas de 1 jauari 2008 för att uppå e kostadsmiskig med 5,2 mkr. Persoalmiskigar på grud av lägre elevatal bör göras iför starte av ett ytt läsår eftersom det är då elevatalet faktiskt ädras, samtidigt som ma måste beakta blad aat reglera i Las. Uder våre preseterades e rad sparförslag. Blad aat föreslogs e eddragig av elevhälsa med 2 mkr per helår. Bar- och utbildigsämde sa ej till dea besparig. Grudskola fick därmed tillåtelse att göra ett uderskott på 2 mkr. Övriga sparförslag geomfördes. Iom området stöd till resurskrävade elever visade de cetrala potte som aväds för att ge idividuellt stöd till resurskrävade elever ett uderskott på 1 mkr. De cetrala potte som aväds till elever som tagit emot rätte till särskola uppvisade ett uderskott på 2 mkr. Vad gäller lokaler byggs Regsjö skola om, och uder tide är elevera placerade i Växbo (F 4) och på Grabergsskola (5 6). I Växbo har förvaltige därutöver hyrt bygdegårde till e kostad av 150 tkr för höste 2008. År 2008 har präglats av brist på förskoleplatser. Uder sommare hyrde förvaltige därför e modul till e y avdelig på Graberg. Aläggigs- och trasportkostadera för dea modul uppgick till cirka 0,5 mkr. Förädrig av verksamhete Nya provisoriska, extera lokaler togs i bruk för för skola uder våre och sommare; Viole i e HSB-lägehet på Gärdet och Fjärile i e y modul på Graberg. Växbo skola lades er efter läsårsavslutige i jui 2008. Regsjö skolas F 4-elever är seda höste placerade på gamla Växbo skola i väta på sia ya lokaler. Regsjö skolas årskurser 5 6 är placerade på Grabergsskola. Förvaltige beslutade i börja av året att samla föroch grudskolas elevhälsa uder e elevhälsochef, som rekryterades uder våre. Aställige uppsköts dock till 1 jauari 2009 på grud av det dåliga ekoomiska läget. Arbetsmiljöfrågor Varje rektor asvarar för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete på skolor och förskolor eligt gällade föreskrifter. Uder 2008 har för- och grudskolerektorera haft ett ära samarbete med Arbetsmiljöutvecklig i syfte att uderlätta ett systematiskt arbetsmiljöarbete i si verksamhet. Blad aat har e arbetspla för arbetsmiljöarbetet och samarbetet med Arbetsmiljö utvecklig upprättats. Stadarde på kommues förskolor och skolor är mycket skiftade. Några eheter har e mycket dålig arbetsmiljö för både elever och persoal såväl ute som iom hus. Resurser sakas för uderhåll och ivesterigar. De psykosociala arbetsmiljö på våra förskolor, fritidshem och skolor ases svår, och både förskolor och fritidshem fick större bargrupper uder året. I grudskola i Bolläs är lärartäthete lägre (8,1 lärare på 100 elever) ä geomsittet i riket och i jämförbara kommuer (8,4 lärare på 100 elever). Rektortäthete är också lägre i Bolläs. Framtidsbedömig För- och grudskola måste miska sia lokalkostader samtidigt som flera av lokalera behöver e rejäl upprustig. Några skolor och förskolor får färre elever/bar meda framför allt förskolora i cetrala Bolläs kommer att ha platsbrist. E översy är plaerad och lokalfråga måste prioriteras uder 2009. 51
Bar- och utbildigsämd Bar- och utbildigsämd Torsbergsgymasiet Gymasiechef: Thomas Rotter Uder året startade Torsbergsgymasiet e lärligsutbildig och skola deltar äve i regeriges försöksprojekt med lärligsutbildig. Uder året startade skola äve IVIK, ett program för yaläda ivadrar- och flyktigbar. Verksamhet Gymasieskola ger utbildig för ugdomar efter avslutad grudskoleutbildig eller motsvarade. De ka påbörjas till och med det första kalederhalvåret eleve fyller tjugo år. Gymasieskola är formellt e frivillig skolform, me ästa alla ugdomar går umera vidare till gymasieskola i de ega kommue eller i e aa kommu. Bolläs kommus gymasieutbildig ges vid Torsbergsgymasiet och i Nytorp. Gymasieskola har läsåret 2008/09 totalt 1 094 elever iklusive elevera på omvårdadsprogrammet. Av alla elever kommer 22 procet frå adra kommuer. Orgaisatioe iefattar 12 atioella program, de iteratioella utbildige Iteratioal Baccalaureate (IB), idividuella programmet, idividuella programmet itroduktioskurs (IVIK) samt lärligsutbildig. Läsåret 2006/07 startades lärligsutbildig på Torsbergsgymasiet som ett specialutformat program och uder läsåret 2008/09 deltar skola i de försöksverksamhet med lärligsutbildig som beslutats av regerige. Läsåret 2008/09 startades äve IVIK, ett program för yaläda ivadrar- och flyktigbar samt för dem som gått ågot år i skola me äu ite uppått behörighet att söka ett atioellt program. Kommues gymasieutbildig bedrivs idag vid tre eheter. De flesta programme och därmed också huvuddele av elevera fis på Torsbergsehete på Gärdet. På Hede fis estetiska programmet, hotell- och restauragprogrammet och medieprogrammet. På Nytorp i Arbrå går elevera som studerar vid aturbruksgymasiet, som uder ievarade läsår har 124 elever. Iteratioal Baccalaureate är e tvåårig iteratioell utbildig med riksitag. Elevera går första läsåret ett förberedade år (Pre-IB) för att skaffa sig e god grud för IB-studiera, IB Diploma program. Läsåret 2008/09 går cirka 100 elever IB-programmet, varav cirka 60 elever frå adra kommuer. För varje program i de ya gymasieskola med betydade islag av yrkesäme fis ett programråd med uppgift att stärka samarbetet mella skola och arbetsmarkade iom respektive utbildigsväg. Alla yrkesförberedade program har i si utbildig mist 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildig, APU. Iom atur- och samhällsveteskapsprogramme erbjuds ämesakute praktik för att stärka kotakte mella skola och arbetslivet. Torsbergsgymasiets huvudbibliotek aväds förutom av gymasieskolas elever och persoal också av elever vid de kommuala vuxeutbildige. Biblioteket utvecklas u, vid sida av si traditioella roll, allt mer till e moder cetral för iformatiossökig med hjälp av IT. Skola bedriver ett mycket aktivt iteratioaliserigsarbete och Torsbergsgymasiet har seda 1995 bedrivit elev- och lärarutbyte med parterskolor i Europa i följade läder: Spaie, Italie, Greklad, Frakrike, Belgie, Uger, Lettlad, Filad och Sloveie. Skola har deltagit och deltar i ett flertal EU-projekt, framför allt Comeius. Skola deltar äve i ett europeiskt projekt tillsammas med ett atal läder med fokus på de elever som studerar ekoomisk iriktig på samhällsprogrammet. Elever vid fordosprogrammet har möjlighet att göra si APU i Frakrike. Elever vid hotelloch restauragprogrammet har möjlighet att göra APU i Spaie, Italie eller Schweiz. Utöver detta pågår ett atal utbyte med i första had europeiska läder som Tysklad, Pole, Schweiz, Italie och Eglad, me äve utomeuropeiska läder som exempelvis Etiopie. Frå höste 2004 ökade skola itesitete iom elevsociala frågor geom e förbättrad och förstärkt elevvårdsorgaisatio, ett skolsocialt team. Dea åtgärd har blad aat lett till att elever i svårigheter sabbare ka få de hjälp de behöver för att kua geomföra sia gymasiestudier. Skolsociala teamet arbetar ära elevera och med ett maximalt yttjade av de samlade kompetese får måga elever i svårigheter hjälp att hitta rätt. Seda läsåret 2006/2007 arbetar alla yrkesförberedade program med etrepreörskap eller utbildigsföretag (UF) och ievarade läsår driver 160 elever 40 olika UF-företag. Måga elever på studieförberedade program driver också ega företag detta läsår. Måluppfyllelse Effektmål/resultatmål Eleveras iflytade över udervisige ska öka geom att de uder 2008 utvärderar alla kurser mist e gåg per termi och alltid vid kursslut. Målet uppfylldes för år 2008. Företagsamhetes trappa/etrés metodstöd ska implemeteras i all verksamhet uder 2008. På gymasiet iebär det att ett stort atal elever driver UF-företag uder sitt sista läsår. Läsåret 2008/09 driver elevera 40 olika företag. Torsbergsgymasiet har haft de största ökige i läet vad gäller atal företag seda förra läsåret. Målet har uppfyllts för 2008. 52
Bar- och utbildigsämd Kommetarer till budgetavvikelser 1. Budgettilldelige för udervisig i Bolläs kommu är 8,0 lärare/100 elever. Näst itill alla program har tomma platser, vilket lett till uderskott getemot budget. Varje elev har rätt till si garaterade udervisigstid, vilket gör att oavsett om klassera är fyllda eller ite har elevera rätt till udervisig eligt 5 kap. 4 d skollage. Rikssittet för kommugruppe (kommuer i samma storlek och med ett likade programutbud) är 8,6 lärare/100 elever. Torsbergsgymasiet ligger för ärvarade på 8,7 lärare/100 elever. Skulle alla platser i alla program vara fyllda skulle kommue ha 7,5 lärare/100 elever och därmed ha hållit budget. 2. Nämde beslutade i april att omfördela kostadsbudgete till verksamhete för iterkommuala ersättigar. Omfördelige iefattade e besparig på 2,5 mkr i admiistratioskostader att dela mella NLA och gymasiet. Hela summa drogs frå gymasiets budget halvvägs i i verksamhetsåret, trots att summa motsvarar 6 tjäster på ett helt år. Halva eddragige gjordes på gymasiet motsvarade 1,25 mkr på ett helår, me resterade besparig återstår att göra. 3. Uder verksamhetsåret beslöt bar- och utbildigsämde att kotot för iterkommuala ersättigar skulle föras över till gymasiets budget. BUN beslutade dessutom att göra e omfördelig frå gymasiets budget till IKE-kotot (iterkommuala ersättigar) på grud av ett förvätat uderskott. Dea omfördelig räckte dock ite och IKE-kotot uppvisade ett uderskott på 2,7 mkr. Orsake var att måga elever sökt adra skolor i stället för Torsbergsgymasiet. Framför allt sökte måga elever (52) till de ystartade friståede skola i Bolläs. 4. De förvätade besparigara iom övrig drift på grud av färre sökade till hösttermie 2008 var ite möjliga att geomföra eftersom elevera i stor utsträckig sökt yrkesförberedade program. Kostadera för utbildigsmaterialet på dessa program ökade kraftigt på grud av 40-procetiga prisökigar iom framför allt trä och metall. Med i stort sett samma driftbudget som 2005 iebar det att årets budget ite kude hållas. 5. Leveratörera av gymasieresor har höjt sia priser med 10 procet, vilket iebar e kostadsökig med 250 tkr. Till detta ska läggas fjolårets ökig som fortfarade utgör ett uderskott. Förädrig av verksamhete Till följd av miskade elevkullar de ärmaste åre kommer programutbudet i fortsättige att apassas till uderlaget. Kokurrese frå friståede skolor gör också att utbudet måste begräsas. I väta på propositioe i mars 2009 om e y gymasieskola utfasar förvaltige tekikprogrammet och gör iget itag på medieprogrammet till hösttermie 2009. Däremot ökar itresset för lärligsutbildig där Torsbergsgymasiet deltar i regeriges försöksverksamhet. E aa verksamhet som växer är IVIK som är e grudläggade gymasieutbildig för yaläda flyktigar och ivadrare med otillräckliga kuskaper för att börja ett atioellt program på gymasiet. Arbetsmiljöfrågor Dessa frågor behadlas kotiuerligt som e ståede pukt på samverkasgruppes möte och vid sektorskofereser. I elighet med kommues direktiv geomför förvaltige äve FAS 05 Arbetsliv. Skyddsroder geomförs eligt tidspla. För att ytterligare förstärka det systematiska arbetsmiljöarbetet startar ett särskilt arbete i vår, i e grupp med fackliga represetater och arbetsgivarrepresetater. Iter kotroll och ivetarieförteckig Iter kotroll sker eligt direktiv frå kommue, och e ivetarieförteckig fis. Riskhaterig Torsbergsgymasiets krispla beskriver hur ma ska hatera olika kriser, och det fis äve e uppdaterad krisgrupp med olika kompeteser. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Likabehadligsplae och jämställdhetsplae är utgågspukter för förvaltiges arbete med dessa frågor. Jämställdhete tas äve upp i alla utveckligssamtal och i samverkasgruppes möte. Framtidsbedömig Miskade elevkullar och ökad kokurres är tedeser som måste vägas i i arbetet, liksom e ökad mobilitet blad våra ugdomar. Skolas verksamhet krymper uder de ärmaste åre äve om det är svårt att beräka hur mycket. Ett midre programutbud blir e aturlig följd, me mycket av skolas fortsatta utvecklig är beroede av samarbetet i Hälsiglad och beslut som fattas på politisk ivå. Förvaltige ser ett färre atal program med hög kvalitet som e aturlig del i utvecklige. 53
Bar- och utbildigsämd Naturbruksgymasiet Nytorp ca 25 milj kr ca 110 årselever ca 35 årsarbetare Bar- och utbildigsämd aturbruksgymasiet Nytorp Rektor: Pär Höglud Naturbruksgymasiet Nytorp bedrev uder året si verksamhet i stort sett eligt plaer och mål. Något fler elever ä valigt lämade skola med ofullstädiga betyg, me alla hade ett arbete som vätade efter avslutad skolgåg. Verksamhet Naturbruksgymasiet Nytorp är e regioal gymasieskola med uppgift att ge läets ugdomar och vuxa kuskaper och färdigheter iom de gröa ärigara jordbruk, hästhållig och travsport. Skola har iteratverksamhet som omfattar år 1 och 2 på gymasiet. Nytorp har e omfattade verksamhet som mötesplats för aktuella ärigar, där såväl mötesverksamhet som kurser är lokaliserade till skolas lokaler och resurser. För att bedriva e framgågsrik verksamhet getemot elever/studerade jobbar skola utifrå ett atal grudläggade idéer: E positiv elevsy, bra udervisig (på plats och på distas), bra boede och kost, bra elevvård och ett tidseligt udervisigsmaterial. Elevera ska ha iflytade och ta asvar för si studiesituatio. Elevera ska förberedas för ett yrkesliv iom respektive aturbruksområde. Skola ska, iom rame för sia resurser, vara apassigsbar mot de gröa ärigaras behov av fortbildig. Skola ska ha ett pedagogiskt och miljöväligt skoljordbruk som drivs så effektivt som möjligt med häsy till udervisige. Måluppfyllelse E elev lämade sia gymasiestudier vid skola uder våre. Något fler elever ä valigt hade ofullstädiga slutbetyg. Däremot hade alla elever ett arbete som vätade vecka efter avslutad skolgåg, förutom de som plaerat för aa sysselsättig som vidare studier och/ eller utladsarbete. De 15 september hade skola 44 elever i årskurs 1, vilket var färre ä beräkat me i ivå med ett ormal år. Samarbetet med Torsbergsskola avseede möjlighete att köpa kuratorstjäster fugerade väl och elevera och deras vårdadshavare har varit mycket öjda. Av fem distaselever frå Torsbergsskola var det e som ite fullföljde sia kurser på skola. Uder ievarade läsår läser 7 8 elever frå Torsbergsskola kurser på Nytorp som idividuellt val via distasudervisig. Nytorp har markadsfört si verksamhet eligt pla, med deltagade i Gymasiet på sta tillsammas med Torsbergsskola. Skola arragerade e SYV-dag i maj då alla studie- och yrkesvägledare i läet bjöds i till skola för att få se verksamhete. Nytorp deltog äve i iformatiosdagar och -kvällar rut om i läet. De årliga broschyre skickades hem till alla årskurs 9-elever i läet. Uder periode oktober till årsskiftet tog skola emot i sitt 4 5 elever i vecka som velat se skola och dess verksamhet på plats. Uppföradet av de ya hästaläggige är u helt slutförd och fugerar väl. Skola öppar u aläggige för allmähete, som ka aväda ridhuset på tider då det ite är udervisig där. Det fis äve möjligheter för skola att bedriva uthyrig till eskilda arragemag. Uder våre utarbetade skolledige, tillsammas med e midre arbetsgrupp, e besparigspla. Plae är uppdelad på tre ivåer, varav arbetet med de första ivå beräkas ha miskat skolas uderskott med 1 1,2 miljoer fram till årsslutet. 54
Bar- och utbildigsämd Kommetarer till budgetavvikelser E aalys av resultatet visar att grudproblemet är för få elever. Nytorp har uder året haft kappt 110 årselever och skola bör ligga rut 130 för att ha e sud ekoomi. Vad gäller kostader har skola däremot kuat hålla budgete med viss margial. Att besparigsplae ite gett större effekt på resultatet beror på att eergipriset (olja, el och flis) ökade kraftigt efter budgeterigstillfället, liksom kostadera för djurfoder. Dessutom blev löeökigara större ä vätat. I februari beräkades resultatet kua bli 3,5 mkr. De besparigspla som sjösattes i maj har därmed fram till årsslutet miskat uderskottet med 1,2 mkr. Resterade förlust häför sig till ett för lågt atal elever samt att kommue erbjuder e rabatt till övriga Hälsigekommuer. Riskhaterig Riskhaterige följs upp eligt Miljöhusesy, Sveskt Sigill samt Kvalitetscertifierig eligt EU-direktiv. Ageda 21 Visio 2010 Nytorp försöker vid omädrigar och yivesterigar ta häsy till de seaste röe avseede respektive område. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Skola fortsätter att fugera mycket bra som e ege resultatehet. Förädrig av verksamhete Skola gjorde iga förädrigar av verksamhete uder året. Uder kommade år förvätas förädrigar av verksamhete i och med att kommue vätas fatta beslut om att lokalisera travsportprofile till Bolläs för alla tre årskurser. Arbetsmiljöfrågor De framtaga besparigsplae skapade uder året e oro hos de aställda och det geomsittliga välbefiadet försämrades. Det har resulterat i att e medarbetare valt att säga upp sig, och flera adra har börjat se sig om efter alterativ som upplevs som tryggare. Skola har ite kuat hålla det systematiska arbetsmiljöarbetet på e öskad ivå i och med besparigsarbetet, me har börjat arbeta mer med detta mot slutet av året. FAS 05 geomfördes med alla aställda som ite hade semester eller var sjukskriva, vid ett och samma tillfälle de 13 augusti. Iter kotroll och ivetarieförteckig OVK: är delvis geomförd me avslutas helt uder första halvåret 2009. I övrigt geomförs bradskyddskotroller, elrevisioer och besiktig av portar, lyftaordigar, tryckkärl och kylmedia eligt fastställda plaer. Uder året har skola utöver hästaläggige edast ivesterat i e utökig av atalet platser i datasale e ivesterig som betalar sig mycket sabbt då atalet lärartimmar i datakuskap ka halveras. Uder 2009 påbörjar skola e gaska omfattade ivesterigspla för åre 2010 2012 för de område där uderhållet blivit eftersatt uder de seaste två åre, framför allt iom skoljordbruket. Jämställdhets- och mågfaldsarbete För ärvarade är kösfördelige i persoalgruppe 63 procet kvior och 37 procet mä. Frå att ha varit e arbetsplats med jäm kösfördelig börjar skola bli e arbetsplats där maliga förebilder blir allt sällsytare. För ärvarade plaeras dock iga riktade åtgärder för att återställa balase. På ugdomssida pågår det ett städigt arbete med att fostra elevera till att respektera alla mäiskor oavsett kö, sexuell läggig eller religiös hemvist. Framtidsbedömig Skola räkar med att satsige på de ya hästaläggige kommer att betyda mycket för skola framöver och göra de mer itressat för fler elever. Allmähete får e bättre relatio till skola i och med att ma ka aväda delar av dess resurser. Möjlighete för elever att medföra ege häst uder si gymasietid kommer att öka atalet elever som har möjlighet att studera vid skola. Om Nytorp ka bli e del i ett regioalt hästcetrum ka det också öka både atalet asökigar till skola och extera aktörers itresse för att förlägga aktiviteter till Nytorp. De miskade ugdomskullara oroar aturligtvis alla som ägar sig åt gymasieutbildig. Me efter som aturbruksprogrammet är så speciellt vad gäller såväl iehåll och arbetssätt som livet rut omkrig (iteratskola) är förmodlige utbildiges och skolas rykte blad ugdomar av större betydelse ä ugdomskullaras storlek. 55
Bar- och utbildigsämd Bar- och utbildigsämd Kostehete Kostchef: Caria Eglud Ehete ökade si försäljig av måltider till socialförvaltiges verksamheter med ärmare 10 000 dygsportioer. Ehete gjorde e kostutredig och kommufullmäktige beslutade att tillföra kostehete ytterligare 12 kök uder 2009. Verksamhet I kostehete igick uder 2008 totalt 21 kök: tre kök i kommues servicehus, 17 kök i kommues skolor samt cafeteria i kommues stadshus. Två av servicehusköke och alla skolkök utför service åt kommues förskolor och/eller fritidshem. Ett av servicehusköke servar äve kommues dagligverksamhet med luch. Sju av köke är mottagigskök som får varm luch trasporterad frå Gärdesskolas eller Torsbergsgymasiets kök. Totalt lagas omkrig 4 400 portioer skolluch daglige, varav drygt 500 är specialkost. Till socialförvaltige såldes uder året 150 745 dygs portioer (frukost, luch, middag, mellamål). Det var e ökig med 9 690 dygsportioer jämfört med föregåede år. Matproduktioe i alla kök är till största dele baserad på ege tillagad mat. För all verksamhet aväds sexveckorsmatsedlar som är olika för varje verksamhet. Matsedlara utarbetas i samarbete mella elever/kuder och vård- och kökspersoal. Gymasieskola och servicehus har två alterativa rätter till luch. Till storhelger görs särskilda matsedlar. Så gott som all mat som tillagas i kostehete serveras eller levereras varm (varmare ä 60 grader). De kuder iom hemtjäste som vill ha kalla matlådor till luch eller middag erbjuds sådaa. Upphadlig av livsmedel, restauragutrustig, arbetskläder och disk- och regörigsmedel görs eligt lage om offetlig upphadlig, LOU, geom Iköp Gävleborg och samordas med övriga kommuer i läet. Persoale fick vidareutbildig uder sport- och höstlov. Utöver de utbildigar som äms uder rubrikera Arbetsmiljöfrågor och Iter kotroll har ehete äve geomfört utbildig i årstidsapassad salladsberedig. Kostehete samarbetar med socialförvaltige vad gäller de äldres utritio, geom utritiosgruppe, och iom kostdataprogrammet frå Foodit geom Matildagruppe. Ehete hade 76 tillsvidareaställda uder året. Måluppfyllelse Skolmåltid Baret/eleve i cetrum/iflytade Flera av skolmatsalara utrustades med ljuddämpade möbler med syfte att skapa e lugare miljö. Elever frå fem skolor deltar i utformadet av skolmatsedlar. De fis dock få fugerade matråd i skolora. Ett rikt kulturliv, tillgägligt för alla Målet uppfylldes ite. All verksamhet är kvalitetssäkrad All verksamhet i kostehete är kvalitetssäkrad vad gäller egekotroll och HACCP (Hazard Aalysis Critical Cotrol Poit), det vill säga livsmedelshygie. Vad gäller ärigsiehåll i de serverade måltidera aväds Livsmedelsverkets rekommedatioer som jämförelse vid ärigsberäkigar. Efter ämdbeslut de 19 december 2007 har kostehete uder 2008 serverat mjölk och mejeriprodukter med högre fetthalt (och därmed äve högre iehåll av mättat fett) ä Livsmedelsverket rekommederar. Resultatet är att måltidera iehållit för stor adel fett och därmed också för lite protei och kolhydrater jämfört med de rekommedatioer som fis. Iga mål fas för kostehetes kostverksamhet iom äldreomsorge. Kommetarer till budgetavvikelser Kommetarera avser tide ia utfallet av semesteroch ferielöeskuld var kät. Både grudskola och gymasium redovisade ett överskott som beror på ökade itäkter frå försäljig till förskola, fritidshem och aställda, och på lägre persoalkostader ä budgeterat. Varje vikarietimme har graskats oggrat samtidigt som sjukfråvaro miskade uder året. För kostehete miskade sjukfråvaro frå 10,6 procet år 2004 till 4,6 procet för 2008. Med uvarade löeläge iebär miskige i sjukfråvaro e besparig på 1,3 mkr per år. Förädrig av verksamhete Uder året gjordes e kostutredig, och kommufullmäktige beslutade de 15 december att tillföra kostehete ytterligare 12 kök frå och med de 1 jauari 2009. Arbetsmiljöfrågor Uder året har ehete gjort e arbetsmiljöiveterig i alla kök som tillhör kostehete. Utöver ett atal trasiga elkotakter hittade ma iga allvarligare brister. Alla aställda geomgick uder året e hälsoprofilbedömig av Arbetsmiljöutvecklig AB. Resultatet av bedömig- 56
Bar- och utbildigsämd ara iitierade e fördjupig krig problemområdea stress, hälsa/friskvård, kommuikatio i arbetsgruppe, framtide samt morötter för att träa regelbudet. Uder året arbetade alla aställda med FAS 05 Arbetsliv. Arbetet påbörjades med itroduktio i jauari och slutfördes i oktober. Arbetssättet var mycket uppskattat och har seda aväts äve vid framtagade av löekriterier. Iter kotroll och ivetarieförteckig Ehete har ett kotrollsystem för produktio av säkra livsmedel, som upphadlats frå Aticimex. Systemet implemeterades uder året i alla kök. Nyckelpersoer utbildades också vad gäller HACCP, och alla aställda fick de årliga lagstadgade utbildige i livsmedelshygie. Riskhaterig I och med de tidskrävade kostutredige gjorde ehete e riskbedömig och vidtog persoalbefrämjade åtgärder uder året. Utöver det som redovisas uder rubrike Arbetsmiljöfrågor deltog beteede vetare frå Arbetsmiljöutvecklig i arbetsplatsträffar med alla aställda. Avsikte var att ge persoale ödvädiga verktyg uder e förädrigsprocess och att i vissa fall ge stöd i de stressituatio som uppstått i och med förädrigar. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Fortfarade aväds texte För e jämare kösfördelig ser vi gära maliga sökade i rekryterigsaoser. Adele maliga medarbetare har dock ite förädrats uder 2008. På alla arbetsplatsträffar fis u jämställdhetsfråga med på ageda. Ofta diskuteras samhälleliga yttrigar i form av aoser, tidigsartiklar med mera, där paralleller dras till ehetes ege verksamhet. Framtidsbedömig Arbetet med e utvidgad kostehet kommer trolige att pågå uder större dele av 2009 då y persoal ska ilemmas i verksamhete, de politiska och admiistrativa tillhörighete förädras och arbetet med ökad effektivitet fortsätter. Dessutom gäller ett helt ytt köp- och säljförhållade, vilket medför att ehete måste utarbeta övereskommelser för detta. Köke idelas också i geografiska område, vilket medför stora arbetsisatser frå alla aställda i kostehete. Verksamhete måste också sabbt apassas till de miskade elevkullara i både grud- och gymasieskola. Ageda 21 Visio 2010 Eligt beslut i kommufullmäktige i september 2008 ska adele ekologiska livsmedel i de kommuala köke öka. I det u gällade livsmedelsavtalet igår edast ett fåtal ekologiska produkter. Uder 2008 köpte kostehete ekologiska livsmedel för 79 500 kroor, vilket var 0,6 procet av det totala värdet på iköpta livsmedel. Kommues totala iköp av ekologiska livsmedel uppgick till 83 900 kroor (0,4 procet). E y livsmedelsupphadlig gäller frå och med de 1 jauari 2009, där betydligt fler ekologiska livsmedel igår i avtalet. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Kostehetes admiistratio var fortfarade uderdimesioerad varför det har varit viktigt att alltid udvika oödig byråkrati. Delar av de upphadlade mattrasportera överfördes frå e etrepreör till ämde för lärade och arbete. Förädrige skedde på etrepreöres begära. 57
Bar- och utbildigsämd Bar- och utbildigsämd Höghammarskola Särskolechef: Kjell Gylleswärd Måluppfyllelse var god är det gäller att alla elever i särskola ska klara ett arbete eller e sysselsättig efter avslutad utbildig. Skola irättade e psykologtjäst och började plaerige för att starta ett ytt program, hatverksprogrammet, uder 2009. Arbetsmiljöfrågor Arbetsplae för Höghammarskola, som iehåller skolas samlade mål, policyområde och hadligspla för arbetsmiljö, kompletterades med ett avsitt om skolas orgaisatio och skolas gemesamma uppdrag. De kompletterade plae förakrades i samverkasgruppe. Arbetsmiljöroder gjordes iom alla arbetslag. Skola gjorde stora arbetsmiljöförbättrigar i eftersatta lokaler på Re, Ljughede, Häggesta, Torsberg och Hede. Alla aställda fick utbildig i hjärt-lugräddig och bradskydd. 99 aställda fick också utbildig i humaitärt självförsvar. Verksamhet Höghammarskola är e av ladets största särskolor med omkrig 350 elever frå hela ladet, varav omkrig 260 elever bor i skolas elevboede uder veckora. Verksamhete består av elevboede/fritid, träigsskola och 13 olika program/iriktigar iom gymasiesärskola. Verksamhete är geografiskt uppdelad på fem olika skoleheter och sju olika bostadsområde i Bolläs. Målet är att varje elev efter utbildige ska: Vara e god samhällsmedborgare och klara ett arbete/ sysselsättig Klara ett så självstädigt boede som möjligt Ha e meigsfull fritid. Måluppfyllelse Iriktigsmål Baret/eleve i cetrum Ett rikt kulturliv, tillgägligt för alla All verksamhet är kvalitetssäkrad. Effektmål/resultatmål Alla elever klarar arbete/sysselsättig efter avslutad skolgåg i gymasiesärskola. Skolas kulturgrupp arbetar för ett brett kulturutbud för alla våra elever. E kvalitetsredovisig utvecklades som ett istrumet för skolas kvalitetssäkrig. 79 procet av de elever som avslutade si utbildig 2007 hade ordat arbete/sysselsättig. Kommetarer till budgetavvikelser Bokslutet för 2008 visar på e budget i balas. Förädrig av verksamhete Skolas plaerig för ett ytt program, hatverksprogrammet, påbörjades med plaerad start höste 2009. E psykologtjäst irättades för att höja kvalitete på eleveras atagig och utredigar och för hadledig av persoalgrupper. Iter kotroll och ivetarieförteckig Avtal för elevplatser med köpade kommuer samt debiterigsrutier sågs över och effektiviserades. Ivetarieförteckige sköts fortlöpade och uppdateras kotiuerligt geom ett webbaserat program. Riskhaterig Riskombud är utsedda och har fått utbildig för uppdraget. Skola gjorde e iveterig över bradfarliga vätskor och sökte tillståd för dessa. Förestådare och biträdade förestådare för heta arbete utsågs. Alla arbetslag har utbildade istruktörer i hjärt- och lugräddig, och både elever och persoal utbildades i bradskydd. Ageda 21 Visio 2010 Ageda 21 och Visio 2010 igår som aturliga delar i Höghammarskolas verksamhet. Arbetspla 2009 för Höghammarskola kompletterades med ett avsitt om miljöpåverka. Skola ska verka för e miljömedvetehet och för att miimera si miljöpåverka. Arbete pågår med att se över rutiera för källsorterig. De persobilar som aväds som tjästebilar är byggda för etaoldrift. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Iga etrepreader var aktuella uder 2008. Iom admiistratioe effektiviseras rutiera kotiuerligt. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Höghammarskola arbetar eligt e jämställdhetspla. Höghammarskola arbetar också med frågor krig olika fuktioshider, och mågfaldsarbetet är e aturlig del i verksamhete. Det betoas också i skolas ya dokumet Arbetspla för Höghammarskola 2009. Skola betoar alltid persoales asvar att vara goda förebilder. 58
Bar- och utbildigsämd Framtidsbedömig Höghammarskolas bedömig är att kvalitativ utbildig för särskoleelever kommer att vara efterfrågad, speciellt koceptet skola boede fritid. Idrottsgymasiet är också e viktig bidragade faktor för att få sökade till skola. Utökige med estetiska programmet höste 2007 och hatverksprogrammet höste 2009 stärker skolas framtidsmöjligheter och kompetes. Behovet av hadledig för persoal iom skola och boede måste beaktas. E fortsatt kompetesutvecklig i specialpedagogik för persoale är prioriterad i fortbildigssammahag. Miskade årskullar i gymasieålder ka iebära att färre elever söker till skola. Verksamhetsmått och yckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 Förskola (exkl eskilda förskolor) Atal bar i geomsitt 904 855 831 799 740 Familjedaghem (exkl eskilda familjedaghem) Atal bar i geomsitt 108 117 129 117 113 Fritidshem Atal bar i geomsitt 690 654 643 651 713 Förskoleklass Atal elever i geomsitt 254 244 234 229 245 Grudskola Atal elever i geomsitt 2 511 2 607 2 753 2 846 2 946 Gymasieskola Atal elever i geomsitt 1 134 1 182 1 095 1 080 1 050 Särskola Atal elever i geomsitt 345 335 322 309 298 Därav - obligatorisk särskola 20 22 27 30 32 - gymasiesärskola 325 313 295 279 266 59
Socialämd Socialämd Ordförade: Christia Wall (C) Socialchef: Leart Nyma Årets resultat var 243 tkr i förhållade till budget. Verksamhetera uppfyllde till stor del sia mål. Iom idivid- och familjeomsorge startades e beroedemottagig i samarbete med sjukvårde. Iom äldreomsorge medförde ombyggade av Karlslud låga vätetider för vissa äldre som beviljats plats på korttidshem eller särskilt boede. Hadikappomsorge fick samtidigt fyra ya platser i och med e y gruppbostad på Karlslud. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 76 967 78 278 Kostader 533 671 506 451 Avskrivigar och iterräta 1 891 2 047 RESULTAT 458 595 430 220 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB 243 1 110 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 543 1 110 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Ivesterigar (tkr) 2008 2007 Utgifter 1 394 2 963 Nettoivesterigar 1 394 2 963 Avvikelser mot budget 1 184 1 642 Verksamhet Socialämde asvarar för socialtjäste i Bolläs kommu. Socialtjäste är idelad i hadikappomsorg, äldreomsorg, idivid- och familjeomsorg samt bistådshadläggig. Därutöver fis e admiistrativ ehet med stödfuktioer iom ekoomi, avgifter persoal, IT, utredig/utvecklig och kasli. Pesioärs- och hadikappråde fugerar som rådgivade orga iom sia respektive itresseområde. Förvaltigsledige asvarar för lågsiktig och strategisk utvecklig utifrå de mål som socialämde beslutar. Kommetarer till budgetavvikelser Äldreomsorge gjorde måga utbildigssatsigar uder året och hade ett stort behov av vikarier. Atalet vikarier för vård i livets slutskede och för kuder med behov av utökad persoalisatser ökade också. Iom ett område budgeterades ige kostad för hyra, vilket påverkade resultatet med omkrig 1 mkr. Kostadera för köp av mat frå kostehete överskred också budgete med 1,9 mkr vilket var e ettokostadsökig med 1,1 mkr jämfört med 2007. Hadikappomsorge startade e y verksamhet 2008 som ite var fullt ut budgeterad. E tillhörade ombyggatio à 600 tkr var ite heller budgeterad. Kostadera för persolig assistas eligt LSS fortsatte att öka och verksamhete kostade 2008 drygt 1,3 mkr mer ä 2007. Likaså gjorde hadikappomsorge flera köp av extera platser, vilket föraledde e kostadsökig med drygt 2,5 mkr jämfört med 2007.Idivid- och familjeomsorge hade totalt sett e positiv utvecklig. Kostadera för försörjigsstöd ökade ite så mycket som befarats. Främst är det placerigskostadera som väsetligt har förädrats uder året och som bidragit till ett positivt ekoomiskt resultat. Nya ärede vid årets slut och som är uder utredig ka dock medföra placerigar. Iter kotroll och ivetarieförteckig E övergripade iter kotrollpla och särskild pla för iterkotroll är upprättade för 2008 eligt COSOmodelle (e modell för iter styrig framtage av the Committee of Sposorig Orgaizatio of the Treadway Commissio). Idivid- och familjeomsorge tog fram e verksamhetsspecifik iterkotrollpla och gjorde två uppföljigar uder 2008. Ivetarieförteckige påbörjades och chefera iformerades om syftet med förteckige i de itera utbildig 60
Socialämd som ekoomiteamet aordade. Dock kvarstår mycket arbete med ivetarieförteckige. Ett system för kvalitetssäkrig utarbetades uder 2008 och implemeteras och vidareutvecklas uder 2009. Riskhaterig Bradskydds- och riskombud är utsedda och förvaltige geomförde uder året utbildigsisatser i ära samarbete med räddigstjäste. Förvaltige beslutade att göra e systematisk bradskyddsdokumetatio i det webbaserade systemet Marshplus, ett arbete som slutförs uder 2009. Dokumetatio av skador, icideter och tillbud sker också i Marshplus, vilket ger förvaltige uderlag för aalys och förebyggade arbete. Förvaltiges samverkasgrupp följer upp skaderapportera. Socialämd Idivid- och familjeomsorge Verksamhetschef: Guilla Österholm IFO:s öppevård samordades frå tre eheter till e, och verksamhete startade e beroedemottagig i samarbete med sjukvårde. Verksamhet Verksamhete är uppdelad i bar- och familj, familjehem, familjerätt, ugdom, vuxe och försörjigsstöd. Därutöver igår i verksamhete kosumet/budgetrådgivare, familjerådslag, öppevård och ett eget HVB-hem för ugdomar (HVB; hem för vård eller boede). I samverka med adra aktörer driver förvaltige familjecetrum, beroedemottagig, ugdomsmottagig och familjerådgivig. Idivid- och familjeomsorges, IFO:s, huvudsakliga uppdrag är mydighetsutövig. Bars och ugdomars behov av skydd och stöd är särskilt prioriterade. Måluppfyllelse 1. Alla kuder ska käa till vem som är deras hadläggare. Detta mål uppfyllde alla eheter. 2. Bistådsbeslut ska ha hög kvalitet. E iter kotroll och graskig av blad adra lässtyrelse visade att mydighetsutövige hållit e mycket hög kvalitet vid IFO i Bolläs. 3. Förvaltige ska prioritera tidiga isatser. Detta är ett mycket svårtolkat begrepp. Ma ka utgå både frå ålder, förebyggade arbete, isatser i tidigt skede och så vidare. E jämförelse med adra kommuer i läet visar att fler ygre bar aktualiseras i Bolläs. Iföradet av BBIC (bars behov i cetrum) har ieburit att förvaltige blivit bättre på att syliggöra bare och deras behov. 4. För alla med försörjigsstöd ska arbetslije gälla. Uder sommare och höste lyckades förvaltige dämpa kostadsutvecklige för försörjigsstöd. Persoale har äve arbetat aktivt med att hjälpa persoer till aa försörjig som sjukpeig eller pesio. De största dele av itäktera på kappt 0,5 mkr avser förskott på förmå frå försäkrigskassa. E stor del av målgruppe har psykisk ohälsa, framför allt blad de ygre. Måga står lågt frå arbetsmarkade och ya isatser behöver utvecklas. 61
Socialämd 6. Sjukfråvaro ska miska till 6 procet. IFO har geom olika åtgärder säkt sjukfråvaro till 2,5 procet. Målet är uppfyllt med god margial. 7. Alla medarbetare ska käa delaktighet. Förvaltige har hållit medarbetarsamtal och löesamtal, och äve aordat regelbuda arbetsplatsträffar, ehetsträffar och samverka. Förvaltige påbörjade också FAS 05 Arbetsliv uder året. 8. Atalet samverkasprojekt itert och extert ska öka och pågåede samverka fördjupas. Förvaltige samverkar med viktiga samarbetsparter för verksamhete. Samverkasarbetet är så omfattade att förvaltige uder 2009 måste kartlägga behove för att göra effektiviserigar. 9. Ökad isikt och förmåga hos resultatasvariga och medarbetare för att åstadkomma kvalitet och kostadseffektivitet. IFO:s ekoomiska resultat för 2008 visade att det fis e hög kostadsmedvetehet hos både chefer och medarbetare. Ledige har arbetat med e tydlig styrig av verksamhete. 10. Ett aktivt geusarbete ska ske i alla verksamheter utifrå projektplaerig. Detta mål uppfylldes ite fullt ut. Kommetarer till budgetavvikelser Verksamhete redovisade totalt sett ett budgetöverskott. Flera placerigar för ugdomar kude avslutas och atalet ya placerigar miskade för både ugdomar och vuxa. Förädrig av verksamhete Uder 2008 geomförde förvaltige två orgaisatiosförädrigar. Ledigsstrukture förädrades geom att teamledara blev ehetschefer med verksamhets-, arbetsmiljö-, budget- och persoalasvar. IFO:s öppevård samordades till e ehet frå att tidigare ha varit tre eheter. Hedbackes HVB bytte lokaler för att reducera hyreskostade. E beroedemottagig tillskapades i samverka med sjukvårde. Implemeterige av BBIC (bars behov i cetrum) pågick uder året och är det största förädrigsarbete som skett iom IFO på måga år då det gäller de mydighetsutövade verksamhete. Det krävde e stor arbetsisats som fortsätter uder 2009. E motsvarade implemeterig gjordes på vuxesida med Addictio Severity Idex, ASI. Arbetet med dubbeldiagos (psykisk sjukdom och missbruk) har utvecklat ett ytt hadligsprogram i samverka med psykiatri. Arbetsmiljöfrågor Förvaltige geomför regelbudet fysiska och psykosociala skyddsroder. E utbildigs- och kompetespla utarbetas utifrå både medarbetarsamtal och verksamhetes behov. Ageda 21 Visio 2010 E god miljömedvetehet fis hos persoale, och resepolicy har följts. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Kommues policy har följts. Framtidsbedömig Det största orosmolet gäller kostader för försörjigsstöd som beräkas öka 2009 på grud av omvärldsfaktorer som förvaltige har svårt att påverka. För verksamhete i övrigt är det svårt att göra e exakt progos då behove varierar och isatsera till största dele är lagreglerade. 62
Socialämd Karlslud äldreboede 33 milj kr 80 årsboede 57,6 årsarbetare Socialämd Äldreomsorge Verksamhetschef: Eva Lahekorva Plaerigssystemet LapsCare ifördes iom hemtjäste. Verksamhete hade viss platsbrist uder året, beroede på ombyggad av Karlslud, vilket ledde till lägre vätetider ä ormalt för vissa äldre som beviljats plats i särskilt boede eller korttidshem. Verksamhet Äldreomsorges verksamhet är idelad i sex geografiska område, varav tre i cetrala Bolläs, ett i Kilafors, ett i Arbrå och ett i Regsjö. Alla boede har asvar för både särskilt och ordiärt boede. I två av områdea, Arbrå och Regsjö, asvarar e självförvaltigsstyrelse beståede av kuder, ahöriga och persoal för drifte där äve kostverksamhet igår. Äldreomsorges verksamhet regleras av socialtjästlage (SoL) och hälso- och sjukvårdslage (HsL). Alla kuder i särskilt boede har e omvårdadsasvarig sjuksköterska. E sjuksköterska fis tillgäglig dyget rut för att göra akuta bedömigar och ödvädiga åtgärder, och äve ge persoal i de särskilda boedea råd och stöd. Iom äldreomsorge är det svårt att göra e fast plaerig, framför allt är det gäller hemtjäste då det ite fis ågo gräs för hur stor verksamhete ka bli. För särskilda boede är det ågot eklare att göra e plaerig för verksamhete då de har ett visst atal platser. Verksamhete där ka dock påverkas geom förädrigar av persoalresursera eftersom de iblad behöver utökas tillfälligt vid eskilda specifika fall, exempelvis vid palliativ vård, oro och aggressio hos e boede med mera. Förutom hemtjäst och särskilt boede har äldreomsorge e orgaiserad verksamhet för ahörigstöd, dagverksamhet för demeta samt korttidsplatser. Förvaltige hade uder 2008 fortfarade vissa problem med tillgåg på platser, både i särskilt boede och på korttidshem, beroede på ombyggatioe av Karlslud, vilket iebar att persoer kuat få väta mella tre och sex måader på att få sitt beslut verkställt. Uder året har 140 persoer med äldreomsorg avlidit, vilket är 10 fler ä föregåede år. Därmed har lika måga ya kuder kuat få plats på äldreboede. Det totala atalet kuder iom äldreomsorges verksamhet är omkrig 1 200. Atalet aställda var uder året omkrig 600, iefattade omvårdads-/rehabpersoal, kaslister, ekoomi-/ kökspersoal, sjuksköterskor, sjukgymaster, arbetsterapeuter och ehetschefer. Måluppfyllelse Det är bara ågot estaka mål som är mätbart och där ma ka avgöra om det har uppfyllts. Förvaltige geomförde uder 2008 e ekätudersökig som till stor del mäter kudes/ahörigas öjdhet och äve persoales uppfattig om kudes öjdhet. Sittvärdet på svare ligger i stort sett mella åtta och io på e tiogradig skala. Ekätresultatet redovisas på kommues webbplats. Iriktigsmål 1. Med kude i cetrum ska omsorge ges med respekt för alla mäiskors lika värde och för de eskilda mäiskas värdighet. Kotaktmaaskapsutbildiges upplägg geomsyras av tydliggörade och rutier för att strukturerat arbeta med just detta mål. Geomföradeplaera är e viktig del i målet. Dialogutbildige är e satsig på persolig utvecklig som ka bidra till ett bättre bemötade. 63
Socialämd 2. Förebyggade arbete för kud och persoal. Förebyggade arbete görs för kudera, förutom geomföradeplaera, geom att förvaltige aktivt följer upp avvikelser, oöskade hädelser och sypukter/ klago mål. För persoale omfattar det förebyggade arbetet satsigara på friskvård, ett itesivt arbete med sjukskrivigar/rehabiliterig, uppföljig och delaktighet i form av medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, samverkasgrupper, plaerigsdagar och utbildigar. 3. E kvalitetsmedvete socialtjäst med ekoomi i balas. Socialförvaltige arbetade uder året mycket med att tydliggöra möjlighetera att aväda persoalresursera bättre geom schemastyrig av olika slag. Förvaltige iförde också plaerigssystemet LapsCare för hemtjäste. Systemet tydliggör både verksamhetes behov och persoales förutsättigar, och gör det därmed eklare att skapa e effektiv resursavädig. 4. Persoal och kuder ska behadlas lika oavsett kö, eticitet, sexuell läggig med mera. Bemötadefrågor diskuteras regelbudet i verksamhete. 5. Hela kedja av produktio, distributio och kosumtio ska samverka för att kudes behov av ärigsrik och trevlig måltidsmiljö ska uppfyllas. På de särskilda boedea har ma uder året arbetat med måltidsmiljö och med varierade mellamål. Olika behov och öskemål gällade koste är e fråga som tas upp är geomföradeplaera upprättas. Regelbuda kost möte geomfördes och kostfrågor diskuteras kotiuerligt. Effektmål 1. Alla kuder ska käa till vem som är kotaktperso/ hadläggare. Alla kuder har e kotaktperso, me målet är ite uppfyllt. 70 procet av de kuder som bor i särskilt boede och har svarat på ekäte ager att de käer till vem som är kotaktperso. När det gäller ahöriga är motsvarade adel 95 procet. När det gäller hemtjäste vet 57 procet av kudera och 63 procet av de ahöriga vem som är kotaktperso. 2. Bistådsbeslutshaterige ska hålla e hög kvalitet. Förvaltige har rutier för att tydliggöra och säkerställa e aturlig process för e bra haterig och ett bra flöde mella beslut, verkställade och uppföljig. 3. Tidiga isatser ska prioriteras är det gäller bar, uga och övriga utsatta. Vid uppmärksammade behov hos kuder görs e amäla till bistådshadläggare eller primärvård. 5. Kostfrågora för äldre ska fokuseras vad gäller iehåll och pris. E kostpael ska irättas. Se iriktigsmålet om kost ova. 6. Sjukfråvaro ska miska med två proceteheter (fram till 2010 utifrå 2005 års resultat, 9,8 procet). Målvärdet för 2008 var 6 procet. Målet uppfylldes ite. Sjukfråvaro miskade iom äldreomsorge med 0,62 procet uder 2008, till 8,8 procet. Förvaltige är övertygad om att de friskvårdssatsigar och de aktiva uppföljige vid sjukdom/ rehabiliterig är de främsta orsakera till dea positiva utvecklig. 7. Alla medarbetare ska käa delaktighet. E medarbetarekät gjordes uder höste som ka ge svar på måluppfyllelse, me resultatet har ite blivit klart för att få med i redovisige. 8. Atalet samverkasprojekt itert och extert ska öka och pågåede samverka fördjupas. (Samverka krig ärvård prioriteras). Ett ytt samverkasprojekt, VågeHälsa, påbörjades i börja på 2008. Samarbetet är uppbyggt mella ahörigstödet, demessköterska och Mitt Hjärta primärvårde AB. Ahörigstödet utvecklade också ett samarbete med frivilligorgaisatioer i sambad med upprättadet av träffpukter i de olika kommudelara. I de särskilda boedea har ma skapat team för att med geombrottsmetode som hjälp driva utvecklig iom sitt område, för att seda delge varadra både resultat och lärdomar. I hemtjäste har ma kotiuerliga träffar med primärvårdes distriktssköterskor och paramediciare. 9. Ökad isikt och förmåga hos resultatasvariga och medarbetare för att åstadkomma kvalitets- och kostadseffektivitet. Förvaltiges ekoomiteam geomförde uder året e utbildig med alla chefer och kaslister. Förvaltige har dessutom skapat ett tydligt material som hjälp för uppföljig och tydliggörade av ekoomi i verksamhete. Chefera följer upp ekoomi på arbetsplatsträffara, både redovisig av aktuellt läge, diskussioer krig resursförbrukig, schemaläggig med mera. Dessa delar har medverkat till e ökad isikt geerellt iom förvaltige. 10. Ett aktivt geusarbete sker i alla verksamheter utifrå e projektplaerig. Förvaltige har ite arbetat med detta mål utifrå ågo projektplaerig. 64
Socialämd Kommetarer till budgetavvikelser Totalt sett redovisade äldreomsorge ett uderskott på drygt 4 mkr exklusive semesterlöeskulde. Det fis ågra avgörade orsaker till detta. De främsta orsake är att persoalkostadera var högre (etto 3 mkr) beroede på framför allt resursköpe. Detta är dock ite särskilt amärkigsvärt med take på de stora satsig förvaltige gjort på flera utbildigar för all omvårdadspersoal. Därmed har ite persoale kuat täcka upp övrig fråvaro i samma utsträckig som ormalt. Adra orsaker är större kostader (cirka 1,4 mkr) för mate ä vad som budgeterats. Förvaltige förbrukade äve 500 tkr mer ä budgeterat till köp av platser för persoer som varit utskrivigsklara me ite omedelbart kuat beredas plats på korttidshem. Hyreskostadera var också högre ä budgeterat, beroede på ett misstag i budgeterige för Arbrå. Övriga delar som ite hållit budgete är larm och bevakig ( 200 tkr) och kapitalkostadera ( 500 tkr). När det gäller itäkter redovisade förvaltige ett överskott getemot budget. Överskottet beror på större itäkter för avgifter (+1,7 mkr) och för mat (+1,1 mkr). Förädrig av verksamhete Frå och med de 1 oktober 2008 har Rigshögs särskilda boede omkategoriserats till ett ordiärt boede. Ett förslag fis på att bygga om markplaet för 5 7 platser i särskilt boede för demeta. Förvaltige arbetade uder året mycket med e ITsatsig som, förutom e viss oro blad persoale på grud av förädrige i arbetet, ieburit väldigt mycket utbildig för omvårdadspersoale. Plaerigsverktyget LapsCare ifördes iom alla hemtjästområde. Det tydliggör verksamhetes behov och medverkar till att förvaltige ka göra e effektiv persoalplaerig med rimliga förutsättigar för persoale. Itraphoe testades i Kilafors och ska iföras iom alla hemtjästområde. Detta verktyg kvalitetssäkrar att kude fått det ha/ ho är beviljad. Kotaktmaaskapsutbildige slutfördes i december och medför ett ytt asvar för kotaktmae, och äve ett krav på att sköta de sociala dokumetatioe. Stimulasmedle iebar äve uder 2008 att förvaltige kuat vidareutveckla olika delar i äldreomsorge, som exempelvis utbildig i rehabiliterade förhålligssätt, kost/utritio, demesvård, socialt iehåll (aktivitetsprojektet), förebyggade arbete (fallskador) i ordiärt boede och läkemedelsgeomgågar. Dessutom har förvaltige utvecklat både rutier och system för att kua läma de statistikuppgifter som krävs framöver. Ahörigstödets verksamhet utökades i och med samverkasprojektet VågeHälsa som också fiasieras med stimulasmedle. Arbetsmiljöfrågor Verksamhete arbetar strukturerat med arbetsmiljö frågor i medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar, i de lokala samverkasgruppera, skyddsroder med mera. Pärme Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett hjälpmedel för förebyggade arbete, som ma på ett strukturerat sätt går igeom på arbetsplatsträffar och plaerigsdagar. FAS 05 Arbetsliv har varit och är ett mycket bra material för att skapa delaktighet i arbetet med arbetsmiljöfrågora. Arbetsmiljöverket utövade tillsy i flera verksam heter uder året. Tillsye visare att vissa delar behövde förbättras, blad aat skriftlig delegatio i alla led och årlig dokumetatio av uppföljige av arbetsmiljöarbetet. När det gäller tillsye av hur vi arbetar med rehabiliterig hade Arbetsmiljöverket iget att amärka på. De medarbetarekät som gjordes uder året har förvaltige äu ite fått resultatet av. Ageda 21 Visio 2010 När det gäller miljöarbetet gjorde förvaltige iga särskilda satsigar, me arbetar däremot geerellt med miljöfrågora i verksamhete utifrå ågra av måle. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Iom förvaltige har det uder året pågått diskussioer och fuderigar krig alterativa driftsformer på ett område. Jämställdhets- och mågfaldsarbete I arbetet med FAS 05 Arbetsliv har förvaltige haft e dialog krig ämet och hur ma ka beakta detta. Förvaltige beaktar alltid jämställdhets- och mågfaldspolicy vid yrekryterigar. Framtidsbedömig Förvaltige fortsätter arbetet med att utveckla IT både i form av ega verktyg och som serviceverktyg för kudera. Itetioe är att göra e cetral hemtjäst iom Bolläsområdet för att skapa bättre tillgäglighet, ehetlighet och för att få samordigsvister. E stor utmaig blir att tillsammas med primärvårde skapa trygghet för de som bor i ordiärt boede, där ett välutvecklat ahörigstöd blir e mycket viktig del, förutom e omfattade omvårdad. Förvaltige behöver också utveckla demesvårde/-omsorge och äve skapa möjlighet till bra boede geom att kuder ska kua byta boede iom huset är kudes behov förädras i och med sjukdome, frå e aktiv period i demese till behov av mer omvårdad i lug och ro. 65
Socialämd Morkulla, särskilt boede 5 milj kr 8 boede 11 årsarbetare Socialämd Hadikappomsorge Verksamhetschef: Has Dahli t o m 2008-06-30 Leart Nyma fr o m 2008-07-01 Verksamhete har uder året bedrivits eligt pla, me hade uder året vissa merkostader som påverkat resultatet, blad aat för ombyggad och för tomma platser på ett gruppboede. Verksamhete utökades med e gruppbostad på Karlslud, med fyra platser i särskilt boede. Verksamhet Hadikappomsorge arbetar för att persoer med fuktioshider ska få möjlighet till full delaktighet och jämlikhet i samhället, ett arbete som blad aat sker geom samverka med föreigslivet. E del av verksamhete tillhör de psykosociala ehete. Det gäller boede, boedestöd och e icke bistådsbedömd dagverksamhet. I hadikappomsorge igår också daglig verksamhet, gruppbostäder, persolig assistas, avlösarservice, kotaktpersoer, ledsagare och persoligt ombud. För bar och ugdomar fis korttidsvistelse samt korttidstillsy för skolugdomar över tolv år. Dessutom igår familjehem samt korttidsvistelse för vuxa i hadikappomsorges verksamhet. Hadikappomsorge köper också platser hos extera utförare vid behov. Resursehete är e förvaltigsgemesam vikariepool, och fis också orgaiserad uder hadikappomsorge. Måluppfyllelse Iriktigsmål 1. Med kude i cetrum ska omsorge ges med respekt för alla mäiskors lika värde och för de eskilda mäiskas värdighet. Geomföradeplaera som upprättas tillsammas med kud och evetuella ahöriga är ett viktigt verktyg för att syliggöra kudes behov och öskemål. 2. Förebyggade arbete för kud och persoal. I de dagliga verksamhete arbetar hadikappomsorge aktivt med rapporterig för att förebygga och syliggöra ohälsa och olycksfall. Det gäller rapporterig av tillbud, av vikelser, oöskade hädelser, klagomål och bradicideter. 3. E kvalitetsmedvete socialtjäst med ekoomi i balas. Ekoomi och resultat är pukter som diskuteras på arbetsplatsträffar och chefsträffar. 4. Persoal och kuder ska behadlas lika oavsett kö, eticitet, sexuell läggig med mera. Iom verksamhete samtalar ma städigt om värdegrudsfrågor i det pågåede arbetet och på arbetsplatsträffar. 5. Hela kedja av produktio, distributio och kosumtio ska samverka för att kudes behov av e ärigsrik och trevlig måltidsmiljö ska uppfyllas. De flesta kuder iom gruppbostädera tillagar eller får hjälp med att tillaga mate i si ege bostad. Persoale uppmaar till ett varierat och yttigt kosthåll. Uder året har ma aordat temakvällar med matlagig där kudera ka vara med om de öskar. 66
Socialämd Effektmål 1. Alla kuder ska ha e geomföradepla. Bemötadefrågor är viktiga. Alla kuder har e geomföradepla som följs upp mist e gåg per år. Plae är ett viktigt verktyg för att syliggöra kudes öskemål och behov, och för att öka kvalitete i bemötadet. De psykosociala ehete geomförde e utbildig i bemötadefrågor tillsammas med ladstiget och grakommuera i Riksförbudet för social och metal hälsa, RSMH:s, regi. 2. Alla kuder ska käa till vem som är kotaktperso/ hadläggare. Utifrå kudes förmåga har alla käedom om vilka/ vilke av de aställda som är kotaktperso. 4. Tidiga isatser ska prioriteras är det gäller bar, uga och övriga utsatta. Dialoge med idivid- och familjeomsorge är viktig för att kua verkställa tidiga isatser, då dea ehet ofta är de som först får sigaler om dessa behov. 7. Sjukfråvaro ska miska med två proceteheter (fram till 2010 utifrå 2005 års resultat, 9,8 procet). Målvärdet för 2008 var sex procet. Sjukfråvaro iom hadikappomsorge var relativt låg uder 2008. 8. Alla medarbetare ska käa delaktighet. Geomföradeplaera har gjort persoale delaktig i de eskilda kudes behov och öskemål. Medarbetara har varit delaktiga i budgetarbete och i frågor som rör verksamhete geom arbetsplatsträffar och samverka. Merparte av verksamhetera hade också plaerigsdagar. 9. Atalet samverkasprojekt itert och extert ska öka och pågåede samverka fördjupas. Samverka krig ärvård prioriteras). Boedestödet och ladstigets öppevårdsmottagig geomförde utbildig och träffar med gemesamma återhämtigsplaer som mål. Uppsökade verksamhet har byggt ätverk både itert och extert. Daglig verksamhet har samverkat med Höghammarskola och arbetsförmedlige för att fia möjligheter för kudera att få ett eget löearbete. 10. Ökad isikt och förmåga hos resultatasvariga och medarbetare för att åstadkomma kvalitets- och kostadseffektivitet. Chefer och admiistratörer utbildades uder året av förvaltiges ekoomiteam. E löpade dialog med förvaltiges cotroller gör att dea kuskap fort löpade utvecklas. Kommetarer till budgetavvikelser Iom hadikappomsorge gjordes verksamhetsförädrigar som sakade tillräcklig fiasierig, vilket medförde ombyggadskostader som ite var budgeterade. E gruppbostad som är ischad för äldre persoer med fuktioshider hade tomhyror på grud av att efterfråga på dea typ av lägeheter har varit begräsad. I börja av året beslutade verksamhete att ite kräva bilersättig frå kuder, eftersom detta var lagstridigt. Verksamhete gick därmed miste om e plaerad itäkt om cirka 150 tkr. E kuds lägehet behövde saeras med påföljade kostader. E uppgörelse i sambad med att chefer slutat eller pesioerats medförde kostader som ite var budgeterade. Atalet beslut om tillfälligt utökad assistas ökade i atal och omfattig, och för vissa kuder pågår detta uder låg tid. Hadikappomsorge fick flera extera placerigar, vars kostader blev väsetligt högre ä budgeterat. Förädrig av verksamhete I jauari 2008 utökades atalet särskilda boede med fyra platser då e y gruppbostad startades på Karlslud. Några verksamheter har övergått frå så kallad vake att-tjästgörig till sovade jour-tjästgörig, vilket iebär e ökad flexibilitet iom ehete. Måga verksamheter bytte också arbetstidsmodell och arbetar u eligt Arbråmodelle, vilket vätas resultera i midre vikariekostader. Korttidspoole utökades uder året med 16 aställda, vilket iebär att resursehete på ett smidigare sätt kuat hatera vikariebehove i verksamhetera. Resursehete bytte äve lokal uder året. Arbetsmiljöfrågor Vid varje arbetsplatsträff diskuteras evetuella arbetsmiljöfrågor och -problem. E verksamhet hade uder våre måga hot- och våldstillbud. Dessa följdes upp och persoale fick utbildig för att hatera dessa situatioer. Äve företagshälsovårde var ikopplad. Verksamhetera har uder året arbetat med FAS 05 Arbetsliv. Några verksamheter geomförde uder 2008 mera omfattade arbetsmiljökartläggigar och har avät resultatet för att ta fram hadligsplaer. Hjälpmedel aväds där det ka uderlätta för persoal och/eller kud. Kotaktpersoer, ledsagare och persoliga assisteter har ofta esamarbete, vilket ka vara ett arbetsmiljöproblem. Måga av de aställda aväder friskvårdskortet och bedriver friskvård på si fritid. 67
Socialämd Ageda 21 Visio 2010 Verksamhete strävar efter att miska bilåkadet och i stället aväda kollektiva färdmedel eller cykel om avstådet tillåter det. Resursehete utbildade aställda som kör mycket bil i så kallad ecodrivig, miljöapassad körig. Utegruppe samlar i och komposterar matrester frå adra verksamheter och jorde aväds seda i trädgårde på Davidsgårde. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Verksamhete arbetar tillsammas med förvaltiges cotroller med att udersöka möjlighete att verkställa beslut för persoer som idag är placerade extert i de ega verksamhete. Ett arbete pågår också för att leta alterativa lösigar för trasport av kuder till och frå daglig verksamhet. Persolig assistas är kokurresutsatt med flera aktiva aktörer på markade. Verksamhete har e flexibel persoal som apassar sig till verksamhetes behov, vilket gör att verksamhete har e hög beredskap för förädrigar. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Verksamhete har som mål att persoalgruppera ska spegla hur samhället ser ut i stort. Idag arbetar fler kvior ä mä i hadikappomsorges verksamheter och adele aställda med utlädsk bakgrud är lite. Uder 2008 var det två kuder som ite accepterade de föreslaga kotaktpersoe/ledsagare på grud av att dea var ivadrare. Framtidsbedömig Sök- och beställigsrutiera hos Iköp Gävleborg bör uderlättas eftersom det uvarade systemet tar för mycket tid i aspråk och det fis risk för att ma ite följer upprättade avtal. Uder 2009 och 2010 vätas behovet öka av platser iom gruppbostad och serviceboede. Hadikappomsorge geomförde e omorgaisatio i slutet av år 2008 för att möta dea utmaig och frigöra resurser. Ygre kuder med adra krav och förvätigar på boedestöd och sysselsättig medför ya krav på utbildig och hadledig av persoale. Äve ya diagoser kommer att kräva utbildig av persoale. Det blir viktigt att fortsätta utvecklige av fugerade samverkasformer, både med ladstiget och med förvaltiges ege idivid- och familjeomsorg. Atalet kuder med beslut om daglig verksamhet ökar. Måga persoer med fuktiosedsättig väljer att staa i Bolläs efter slutförd skolgåg på Höghammar. E tuffare arbetsmarkad medför saolikt att allt fler får svårigheter att få ege löeaställig. De kuder som idag beviljas daglig verksamhet har ofta större krav på utbud och variatio i hadikappomsorges verksamheter. Det tillkommer också kuder med ya diagoser som kräver adra verksamheter ä vad verksamhete erbjuder idag. I det aktuella förslaget till ädrig i lage om stöd till vissa fuktioshidrade, LSS, ka äve persokrets tre komma att få rätt till isatse daglig verksamhet frå år 2010. Hadikappomsorge bedömer att äve persoer med rätt till persolig assistas och avlösarservice fortsätter att öka de kommade åre. LSS-utredige med evetuella förädrigar i lagstiftige ka också få kosekveser för verksamhete. Ehete har haft vissa problem med att få tag på kotaktpersoer som är lämpliga för respektive kud. Atalet kuder och omfattige av isatsera har ökat de seaste sex åre och iget idikerar att ökige kommer att staa av. Resursehete plaerar att starta ett team för vård i livets slut. Alla medarbetare ska också utbildas i demesvård. Ehete ska också göra e aalys för att bedöma om resursehetes storlek är optimal i förhållade till verksamhetes behov av vikarier. 68
Socialämd Socialämd Bistådshadläggarehete Verksamhetschef: Iger Leoardsso Ehete hade iga uttalade effektmål, me uppfyllde uder året iriktigsmåle för tillgäglighet och kvalitet i bistådshaterige. Ehete utarbetade riktlijer för hur ma ska tillämpa socialtjästlage och lage om stöd och service i bistådshadläggige iom äldre- och hadikappomsorge. Verksamhet Mydighetsutövige iom äldre- och hadikappomsorge i Bolläs eligt SoL och LSS sker i e gemesam ehet. Utifrå asöka frå eskilda ivåare utreder hadläggara aktuella förhållade och fattar seda beslut via delegatio frå socialämde. Beslute överförs seda till ehetschefe som har till uppgift att verkställa uppdrage/isatsera. Måluppfyllelse Bistådshadläggarehete har iga beskriva resultat i procet som visar att ma uppfyllt måle för 2008. Itrycket är dock att ehete uppfyllde flera av måle, blad aat tillgäglighet och hög kvalitet i bistådshaterige. Ehete geomförde uder året olika aktiviteter för att å måle, blad aat utarbetade ma riktlijer för tillämpig av SoL och LSS vid bistådshadläggig iom äldre- och hadikappomsorge. E arbetsgrupp har skapat e rutibeskrivig som tydligt beskriver de olika uppdrage. Ehete hade äredehadledig med e jurist vid fyra tillfälle, och tre träffar med e kosult agåede uppdraget och rolle som hadläggare. Ehete hade också e gemesam plaerigsdag för SoL-hadläggare och ehetschefer iom äldreomsorge, och e utbildigsdag för IFO- och LSS-hadläggare. E hete började också i slutet av året med ätverksträffar för SoL-hadläggare i Hälsiglad. E gåg i måade träffas alla bistådshadläggare och ehetschefer iom ÄO för rapport och avstämig. E arbetsgrupp arbetar kotiuerligt med att lägga ut iformatio på webbplatse. Verksamhetschefe deltog i två träffar med södra Hälsiglads vårdkedjegrupp där ma diskuterar samverka och samarbete mella kommu och ladstig. Hadläggara iom LSS hade ett 30-tal samverkasträffar agåede idividärede, med blad adra IFO, försäkrigskassa, Höghammarskola, persoliga ombud och bar- och ugdomshabiliterig. De har också haft ett 20-tal ätverksträffar med blad adra LSS-hadläggare iom Hälsiglad, läet och med uppsökade verksamhet iom psykiatri. Arbetsmiljöfrågor Ehete har arbetat med FAS 05 Arbetsliv, där ett avsitt återstår efter året. Medarbetarsamtal geomfördes med alla aställda. Ehete geomförde äve e löeutbildig och e avstämigsträff efter utbildige agåede blad aat de ya löekriteriera. Ehete har tittat på ya lokaler me har äu ite beslutat om e evetuell flytt. Framtidsbedömig Med e framtida stramare budget krävs att ehete arbetar aktivt med sia arbetsprocesser och tar fram tydliga och ekla processbeskrivigar. Resursera ska avädas med fokus på e ekoomi i balas. Ehete ska också göra e kompetesöverförig iom ehete, så att fler ka hadlägga LSS-ärede. 69
Socialämd Verksamhetsmått och yckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 Äldreomsorg (per 31/12) Atal platser särskilt boede 294 294 261 259 259 Atal platser serviceboede 1) 0 0 75 79 99 Atal platser korttidsboede 14 14 14 14 19 Atal platser växelvård 5 3 3 3 0 Atal kuder med hemtjäst 2) 604 563 553 520 552 Atal trygghetslarm 2) 805 761 742 551 - Hadikappomsorg ehetskostader (per 31/12) Persolig assisteter LASS, atal kuder 58 63 63 59 55 Persolig assistas, LSS, atal kuder 12 9 6 12 12 Bostad med särskilt service för vuxa, LSS beslut, atal kuder 104 91 84 84 80 Bostad med särskilt service för vuxa, SoL beslut, atal kuder 25 27 22 16 15 Daglig verksamhet, LSS/SoL, atal persoer 125 121 121 121 114 Idivid- och familjeomsorg Amäligar och utredigar Atal amäligar eligt 14 kap. 1 SoL 0 11 år 129 166 118 156 153 Atal amäligar eligt 14 kap. 1 SoL 12 18 år 201 190 154 214 211 Atal utredigar eligt 11 kap. 2 SoL 0 11 år 84 99 89 117 133 Atal utredigar eligt 11 kap. 2 SoL 12 18 år 96 116 109 105 70 Atal polisamäligar avseede ugdom 59 65 69 84 76 Placerigar Atal placerade, bar ugdom, familjehem SoL 49 35 51 35 31 Atal vårddyg, bar ugdom, familjehem SoL 12 885 10 725 11 503 9 786 7 766 Atal placerade, bar ugdom, familjehem LVU 8 10 12 16 12 Atal vårddyg, bar ugdom, familjehem LVU 2 214 3 074 4 762 4 487 4 392 Atal placerade, bar ugdom, istitutio 9 6 12 29 11 Atal vårddyg, bar ugdom, istitutio 1 541 1 320 1 874 4 977 1 925 Atal placerade, bar ugdom, Hedbacke 8 12 10 9 12 Öppevård och behadlig Atal kotaktfamiljer och kotaktpersoer 78 80 94 94 104 Socialbidrag Totalt utbetalt belopp, tkr 13 422 14 340 14 106 14 189 12 836 Itäkter, tkr 23 573 589 616 855 Nettokostader, tkr 13 399 13 767 13 517 13 573 11 981 Atal hushåll 635 612 580 635 603 Nettokostad kr/hushåll 21 101 22 495 23 305 21 375 19 869 1) Boedeforme serviceboede avskaffades 2007 och ersattes med hemtjäst eller särskilt boede. 2) Uppgiftera bygger på sammaställigsverktyget i Procapita, förvaltiges verksamhetssystem. 70
Miljö- och byggämd Miljö- och byggämd Ordförade: Lars-Göra Larsso (C) Samhällsbyggadschef: Lars Åsberg Årets resultat var 1 856 tkr i förhållade till budget. Verksamhete uppfyllde i huvudsak årets mål. Budgetöverskottet beror främst på ökade itäkter iom miljö- och byggförvaltiges avgiftsfiasierade tjäster. Djurskyddskotrolle övergick vid årets slut frå kommue till lässtyrelse. Resultaträkig (tkr) 2008 2007 Itäkter 4 639 4 380 Kostader 16 304 17 228 Avskrivigar och iterräta 0 2 376 RESULTAT 11 665 12 848 Avvikelser mot budget, ikl RB och TB* 1 856 115 (varav bostadsapassigsbidrag) 787 124 Avvikelser mot budget, exkl RB och TB 1 556 115 (varav bostadsapassigsbidrag) 787 124 * RB = Resultatbalaserig TB = Tilläggsbudget Verksamhet Samhällsbyggadskotoret arbetar med samhällsplaerig och har fuktioer för plaerig, kart/mät, bygg och miljö. Arbetsuppgifteras omfattig styrs av kommufullmäktiges mål och adra politiska ambitioer, kojuktur, samhällsutvecklig, lagar med mera. Förvaltiges arbetsområde uder kommustyrelse: Samhällsplaerig (blad aat ifrastruktur). Översiktlig fysisk plaerig Lokala miljömål. Förvaltiges arbetsområde uder miljö- och byggämde: Detaljplaer. Bygglov, byggamäla. Bostadsapassigsbidrag (BAB). MBK (uderlagskartor för plaerig, byggade med mera). Miljö- och hälsoskydd. Livsmedelstillsy. Naturvårdsfrågor. Måluppfyllelse Bedömige är att de uppställda måle i huvudsak uppfyllts. Dock medförde de höga arbetsbelastige att kvalitete på förvaltiges arbete ite alltid har varit kladerfri samt att hadläggigstidera blivit lägre. Kommetarer till budgetavvikelser Ett visst överskott redovisades för år 2008, vilket beror på att aställda gått er i tjästgörigsgrad samt på e dramatiskt ökad volym iom de avgiftsfiasierade verksamhete. Förädrig av verksamhete Frå och med de 1 jauari 2009 övergår de tidigare kommuala djurskyddskotrolle till lässtyrelse. Arbetsmiljöfrågor Förvaltige bedrev ett systematiskt arbetsmiljöarbete uder året. Arbetsmiljöarbetet grudar sig på e hadligspla för detta som atagits av kotorets samverkasgrupp. Iter kotroll och ivetarieförteckig Samhällsbyggadskotoret följde kotrollplae för 2008. Resultatet redovisas för miljö- och byggämde i mars 2009 och iehåller vissa avvikelser. Valda kotrollmål utfördes eligt förvaltiges rutibeskrivig. E kotrollpla för 2009 ska atas av miljö- och byggämde i mars 2009. 71
Miljö- och byggämd Nybyggatio av lokaler till Försäkrigskassa Mark- och bygglov 32 920 kr Byggamäla 23 760 kr Riskhaterig Riskhaterig igår i det dagliga arbetet för flertalet av kotorets aställda. I mydighetsutövige igår att förebygga risker och olyckor. Kotoret deltog äve i kommues övergripade riskhaterigsarbete för skydd mot olyckor. Alterativa driftsformer och miskad byråkrati Samarbetet med Ovaåker iom rame för alkohollagstiftige fortsatte. E översy av hadläggigstider ileddes i slutet av året. Ageda 21 Visio 2010 Samhällsbyggadskotoret fortsatte uder året att driva och samorda processe för åtgärdera för de lokala miljömål som kommufullmäktige atog i slutet av 2005. Processe är e kokretiserig av Ageda 21 avseede miljöfrågora. Kotoret iledde också arbetet med att formulera Bolläs kommus klimatstrategi. Samhällsbyggadskotoret har äve e viktig roll i kommues arbete med att skapa e attraktivare kommu för mäiskor och företag att leva och verka i. Samhällsutveckligsarbetet och mydighetsutövige syftar till att skapa e positiv utvecklig och e attraktiv livsmiljö utifrå ett lågsiktigt hållbart perspektiv socialt, ekologiskt, ekoomiskt, jämställdhetsmässigt med mera. Jämställdhets- och mågfaldsarbete Kommues mågfaldspolicy tillämpades vid blad aat de rekryterigar som gjordes uder året. Framtidsbedömig Med visioe att Bolläs kommu ska vara möjligheteras kommu, och ett öskat läge som läets tillväxtkommu, kommer samhällsbyggadskotoret att agera offesivt iom alla verksamhetsområde. Fokus de ärmaste åre ligger på strategisk samhällsplaerig och miljöfrågor där alla berörda verksamheter iom kotoret ska vara delaktiga. Kotoret ska verka för att uppå e god beredskap iför framtide är det gäller att ta had om kommumedborgare och befitliga företag och ta emot iflyttare och yetablerare. 72