Vännäs kommun Årsredovisning 2008

Transkript

1 Vääs kommu Årsredovisig 2008

2 Iehåll Kommustyrelses ordförade...3 Befolkig och arbetsmarkad...4 Kocer- och helhetsperspektiv...7 Resultaträkig kommue...10 Nothävisig resultaträkig...11 Fiasierigsaalys kommue...12 Nothävisig fiasierigsaalys...12 Balasräkig kommue...13 Nothävisig balasräkig...14 Nyckeltal 3 år i sammadrag...15 Drift- och ivesterigsredovisig...17 Redovisigspriciper...18 Sammaställd redovisig...19 Persoalekoomisk redovisig...21 Bar- och utbildigsämde...29 Liljaskola...36 Vård- och omsorgsämde...41 Tekiska förvaltige...48 Kommuledig, service, persoalutskott och turism...55 PRODUKTION: Feremo Iformatio&Grafik, Nora: TEXTBEARBETNING: Eva jösso och leart mörer KORREKTUR: maud fryklöf LAYOUT: Ivar Feremo och Marcus grabom FOTOGRAFIER sid Aders Jasso, Vääs Bild

3 Vääs utvecklas vidare! Detta är mitt första förord till kommues årsbokslut. Det är bra att staa upp och reflektera över året som gått. Året iehöll goda progoser och möjlighete att lägga år av tuffa ekoomiska resultat bakom oss. Vår tidigare KS ordförade och has medarbetare har gjort ett bra jobb och lämade efter sig e ekoomi i balas. Kommuövergripade diskussioer har förts krig samarbetsfrågor. Att samarbeta iom grupper, iom förvaltigar, över förvaltigsgräser iom hela kommue är ödvädigt. Vi vill se kommue som e helhet där alla ska stötta varadra för att vara effektiva. Vi vill ge våra medborgare god service för lägsta möjliga kostad, det är viktigt. Våra medborgare ska vara öjda med de service vi erbjuder. Kommues medlemskap i Umeåregioe, Blåväge- E:12 och Regio Västerbotte ger oss möjlighet att samarbeta mella kommuer i läet. Uder året har måga träffar ägt rum där vi har haft möjlighet att föra upp våra frågor till gemesamma forum. Vårt medlemskap i Europeiska uioe påverkar oss daglige och där bör vi bli äu bättre på att tillvarata olika möjligheter för kommue. Vi ka glädjas åt kommues största ivesterig på läge. Vårt ya äldreboede började byggas ivid särskilda boedet Hjorte och Vääsby skola i Vääsby. Kommues äldreomsorg har med dea satsig e mycket god stadard på sia olika boede. Vi har också satsat på våra ygsta geom att vår ya förskola Spira i Vääsby ivigdes uder Uder året har riktade satsigar gjorts för ugdomar geom Stjärhusets verksamhet som också irymmer vår fritidsgård. Fritidsgårde Ikaros har fått bättre lokaler och fler besökade ugdomar Kommue har seda läge uppmärksammat behovet av e samligspukt och aktiviteter för gymasieugdomara. Därför var det mycket positivt för kommue är gymasieug domara själva tog kotakt uder höste med förslag om kokreta åtgärder. Detta resulterade i plaerig av e y samligspukt i Hammarskolas f.d. matsal. Vårt starka föreigsliv kommer ofta med förslag och ser behov för utvecklig av deras verksamheter. Kommue kude möta delar av dessa behov bl.a. geom att uder höste föra dialog med Spölads IF om ersättigslokaler för de edbrua festplatsbyggade i Vääsby. Vidare har byggadet av e uppvärmd kostgräspla för fotboll iletts. Kommues resultat för 2008 beräkades till ett överskott på 8 mkr ia reivesterigar gjorts me resultatet blev blygsamma 48 tkr. I pricip ett uderskott då kommue har som mål att hama på 12 13mkr plus för att klara reivesterigara. Resultatet beror främst det på höga räteläget uder årets sista måader samt edskrivig av våra tillgågar i olika foder. Trots det kärvare ekoomiska läget har vi uder 2008 utvecklat kommue. Stort tack till er alla som bidrog, medarbetare, politiker och förstås alla våra ideella krafter. Det fis mycket vilja och utveckligspotetial i Vääs. Joha Söderlig 3

4 Befolkig och arbetsmarkad Kommue hade de 31 december ivåare, e ökig med sex persoer uder bar har fötts och atalet avlida är 115 vilket ger ett födelseuderskott på 17 persoer. Irikes flyttigsetto visar ett uderskott på io persoer, 402 persoer har flyttat i och 411 persoer har flyttat ut. Ivadrigsettot visar ett överskott på 34 persoer, 43 persoer har ivadrat och 9 persoer har utvadrat. I- och utflyttade, åldersgrupper 2008 Persoer Iflyttade Utflyttade Befolkigsutvecklig Källa: SCB Befpak Källa: SCB Befpak Kommues åldersstruktur 2008 Kommue har fler bar och äldre ä geom sittet i riket. I jämförelse visar siffrora att 6 18 årigar är fler i Vääs. Äve frå 40 år och äldre har kommue högre siffror ä riket. Flyttigsetto och födelseetto Flyttigsetto Källa: SCB Befpak I- och utflyttigar, åldersgrupper Födelseetto I alla åldersgrupper överväger iflyttade utom i åldrara år. Ugdomara flyttar oftast ut för utbildig eller arbete på aa ort. Totalt uder året är det 445 persoer som flyttat i och 420 persoer som flyttat ut. Åldersgrupper Vääs Riket Atal Procet Procet ,2 1, ,7 5, ,7 4, ,2 3, ,2 3, ,9 4, ,4 13, ,5 13, ,2 33, ,7 9, ,3 6,0 85-w 251 3,0 2,6 Källa SCB Befpak 2008 Arbetsmarkad Arbetsmarkadsstatistike visar att Vääs kommu har e miskig av atalet öppet arbetslösa. Atal sysselsatta i program är också färre ä före gåede år. Totalt har arbetslöshete i Vääs miskat med 0,3 % uder Höstes varsel och uppsägigar ha ite ge ågot geomslag i statistike uder

5 Vad gäller ugdomsarbetslöshete i åldrara år har de ökat med 0,4 % uder Arbetsmarkad procet Utaför ordiarie arbetsmarkad Öppet arbetslösa I program Vääs Västerbotte Riket Källa: AMS 2007 och 2008 Arbetsmarkad ugdomar procet Vääs Källa: AMS 2007 och 2008 Utaför ordiarie arbetsmarkad Öppet arbetslösa I program Västerbotte Riket Förvärvsarbetade utpedlare respektive ipedlare Utpedlige har ökat till Umeå och Videl. Totalt har utpedlige ökat med 78 persoer mella 2006 och Ipedlige frå Umeå, Videl, Nordmalig, Lycksele och Stockholm har ökat. Totalt har ipedlige ökat med 8 persoer mella 2006 och Utpedlig till Ipedig frå Umeå Umeå Videl Videl Bjurholm Bjurholm Nordmalig Nordmalig Lycksele 9 7 Lycksele 9 12 Stockholm Stockholm 4 6 Örsköldsvik 9 5 Örsköldsvik 8 5 Övriga kommuer Övriga kommuer Totalt Totalt Källa: SCB Ampak 2006 och

6 Dagbefolkig (arbetar i kommue och bor i eller utaför kommue) totalt förvärvsarbetade varav mä och kvior. E ökig med 12 arbetstillfälle uder År 2007 var ökige 84 arbetstillfälle. Förvärvsarbetade med arbetsplats i regioe (dagbefolkig), fördelig i ärigsgre % Ej specificerad Offetlig verksamhet 2,5 % förvaltig 3,1 % Persoliga o kulturella tjäster 3,7 % Vård o omsorg 23,1 % Jord. skogsbruk o fiske 4,5 % Tillverkig o utviig 9,5 % Eergi, vatte o avfall 0,2 % Byggverksamhet 11,5 % Nattbefolkig (boede i kommue och arbetar i eller utaför kommue) totalt förvärvsarbetade varav mä och kvior. Eligt Ampak 2006 var siffrora totalt förvärvsarbetade med mä och kvior. Vilket gör e ökig med totalt 82 arbetstill fälle. Förvärvsarbetade med arbetsplats i regioe (dagbefolkig), fördelig i ärigsgre % Ej specificerad verksamhet 1,9 % Offetlig förvaltig 4,5 % Persoliga o kulturella tjäster 4,3 % Vård o omsorg 22,4% Jord-, skogsbruk o fiske 2,9 % Tillverkig och utviig 15 % Eergi, vatte o avfall 1,1 % Byggverksamhet 8,7 % Utbildig o forskig 18,9 % Källa: SCB Ampak 2007 Fiasiell verks, media o företagstj. 5,4 % Hadel o kommuikatioer 17,6 % Utbildig o forskig 13,2 % Källa: SCB Ampak 2007 Hadel o kommuikatioer 18,2 % Fiasiell verks, media o företagstj. 7,8 % 6

7 Kocer- och helhetsperspektiv Ekoomisk översikt Årets resultat Kommues resultat (förädrig av eget kapital) blev för verksamhetsåret 2008 ett överskott på 48 tkr, vilket var sämre ä beräkat i tidigare progoser. Alla verksamheter redovisade uderskott och budgete för 2008 överskreds totalt med drygt 9 mkr. Större avvikelser frå budget (mkr) Bostadsapassigsbidrag 0,9 Skatter avseede 2007 och ,5 Nedskrivig av aktiedepå 2,8 Rätor lå 2,5 Iterkommuala eleversättigar för gymasieelever 2,8 Mediciskt färdigbehadlade 1,7 Istitutiosplacerigar bar och ugdom 2,4 Istitutiosplacerigar vuxa 1,0 Komvuxersättig 1,2 Verksamheteras avvikelser frå budget: Kommuledig och service 1,0 Tekisk förvaltig 0,6 Vääs Bostäder 0,5 Bar och utbildig 3,6 Liljaskola 3,5 Vård och omsorg 2,1 Fiasierig 2,4 Förädrig av eget kapital mkr Kommukoceres resultat Kommukocere består av två aktiebolag som ägs till 100 procet av Vääs kommu. Vääs Idustrihus AB förvaltar lokaler för ärigslivet i Vääs. Bolaget äger sju idustrilokaler. Alla lokaler var uthyrda uder större dele året. Företaget visar ett överskott om 36 tkr. Företaget hade iga aställda. Närigslivsservice i Vääs AB ska stödja ärigslivsutvecklige i Vääs kommu. Företaget visar ett överskott om 69 tkr. Företaget hade uder året tre aställda. Soliditet exklusive pesiosskuld Soliditet är ett mått på kommues lågsiktiga styrka. De visar hur stor adel de äger själv, det vill säga det ega kapitalet i förhållade till de totala tillgågara. Soliditete var 36,53 procet på balasdage de 31 december 2008, vilket var e miskig med 0,8 procet. Kommufullmäktige har som ekoomiskt mål att soliditete per de sista december 2009 ska uppgå till mist 40 procet. Detta mål kommer ite att uppås. Soliditet iklusive pesiosskuld Iräkat de pesiosskuld som idag redovisas som e asvarsförbidelse och som uppgår till 245 mkr blir soliditete 4 procet, och soliditete är i detta fall oförädrad seda Ett aat av fullmäktiges mål är att förädrige av eget kapital (årets resultat) ska vara så stor att kommue ka klara återivesterigar med ega medel. Målet är att beloppet ska uppgå till 1 kr/skkr, det vill säga 13 mkr. Detta mål uppfylldes ite Soliditetes utvecklig procet

8 Likviditet Likviditete låg uder 2008 på e relativt god ivå trots e hög ivesterigsivå. Checkkredite utyttjades ågra dagar uder höste. Likviditete var på balasdage cirka 21 mkr. Skatter Eligt Sveriges Kommuer och Ladstigs, SKL:s, progos avseede 2008 års skatter har Vääs kommu e skuld på cirka 2 mkr till state. Skulde regleras i jauari Slutavräkig avseede 2007 års skatt bokfördes i 2007 års bokslut som e fordra på 4,8 mkr. När sluttaxerig gjorts visade det sig att fordra uppgick till 4,2 mkr. Därför har 0,6 mkr återbokförts som e utgift Fordra regleras i jauari Pesiosförpliktelser (balasräkig, avsättig) 6,4 9,4 12,5 Pesiosförpliktelser 202,9 238,9 244,9 (asvarsförbidelse) Summa förpliktelser 209,3 238,9 257,4 ikl löeskatt Pesiosmedel, 12,2 17,6 18,8 bokfört värde (tillgåg) Återlå 197,1 230,3 257,4 Kommue har avsatt medel till framtida pesioskostader med ett bokfört värde på 19 mkr. Dessa ega medel motsvarar 7 procet av förpliktelse. Resterade del har kommue låat av de aställda för att fiasiera dages verksamhet. Förvaltig av pesiosmedel Markadsvärdet på kommues aktieportfölj sjök uder året med 19 procet till 19 mkr. Askaffigsvärdet sjök med ärmare 23 procet till 18 mkr. I slutet av året avsatte kommue ytterligare 4 mkr till depå. Av kommues olika tillgågsslag vid årsskiftet utgjorde sveska aktier 31 procet och räteplacerigar och bakmedel 69 procet. Särskild portföljredovisig har upprättats och erhålls frå kommuledigskotoret. Diskretioär förvaltare är Sveska Hadelsbake. Pesioer Vääs kommu har e pesiosskuld (förpliktelse) till uvarade aställda och pesioerade aställda. Skulde uppgick på balasdage till 245 mkr, vilket var e ökig med 6 mkr frå föregåede år. Dea skuld redovisas uder borgesåtagade och adra förpliktelser och avser pesiositjäade till och med 31 december Frå och med 1 jauari 1998 utbetalas upplupa pesiositjäade årsvis i efterskott. För 2008 är dea utbetalig beräkad till 15 mkr. I balasräkige redovisas ytterligare e pesioskostad som i huvudsak avser förmåsbaserad ålderspesio (FÅP) och avser dem som tjäar mer ä 7,5 ikomstbasbelopp. Skulde uppgick vid årets slut till 12,5 mkr, vilket iebär e ökig med 2,8 mkr frå föregåede år. I resultaträkige igår verkligt utbetalda pesioskostader på 7,2 mkr iklusive särskild löeskatt. Lågfristiga skulder och lå Kommue amorterade uder året 5,3 mkr av si låeskuld. Kommue tog samtidigt ett ytt lå på 16,7 mkr till ybyggatio i kvarteret Spira och ombyggatio i kvarteret Thor 6. Kommues totala låeskuld var vid årsskiftet 123 mkr. Kabel-tv/iteret Låeskulde för kabel-tv/iteretverksamhete amorterades med 250 tkr. De återståede låeskulde var vid årsskiftet 250 tkr. Lået slutamorteras uder Vääs Bostäder Låeskulde för Vääs bostäder amorterades uder året med 4,8 mkr. Bolaget tog iga ya lå. Låeskulde var vid årsskiftet 170 mkr. Fiasetto Fiasetto är skillade mella räteutgifter och räte ikomster. Årets fiasetto blev 13 mkr. Vääs bostäder har belastat fiasettot åre Fiasetto mkr

9 Balaskrav Avstämig av balaskravet (tkr) , ,8 47,8 Vääs kommu uppfyllde balaskravet för de gåga treårsperiode. Ekoomisk utvecklig Kommustyrelse följde fortlöpade uder 2008 de ekoomiska utvecklige geom måatliga geomgågar med ämder och verksamheter. Årets resultat, med uderskott i alla verksam heter, påverkar budgetramara för kommade år. Kommustyrelse vill därför tydligare markera vikte av att ramara hålls. Uderskotte 2008 behadlas eligt följade vad gäller kommade års budgeterigar: Kommuledig 0 Komvux medgivet av au. Tekiska ämde 0,2 i budget 2010 Vääs bostäder 0,5 i budget 2009 Bar och utbildig 1,2 i budget per år Vård och omsorg 0,7 i budget per år Liljaskola 1,16 i budget per år Högst 3 år Kommue står iför ett eller flera år med miskade skatteitäkter och miskade utjämigsbidrag. Det är därför viktigt för kommue att apassa verksamhetera till de ya ekoomiska förutsättigara och skaffa sig beredskap iför ya och evetuellt försämrade progoser. Kommustyrelse följer äve fortsättigsvis det ekoomiska resultatet varje måad. Kommue har som mål att förbättra kommues likviditet, me utifrå de aktuella progosera riskerar kommue ett egativt kassaflöde reda uder Kommustyrelse kommer därför att vidta följade åtgärder: Se över reda beviljade ivesterigar och överväga att miska eller skjuta upp ågra av dem. Låefiasiera de beslutade kostgräsplae. Vid årets slut pröva om kommue behöver miska amorterigara eller miska avsättige till pesiosfod. Kommustyrelse har tillsatt e arbetsgrupp som uder 2009 ska behadla formera för verksamhetsstyrig och målstyrig. 9

10 Resultaträkig kommue (mkr) 2008 Avvikelse mot budget 2007 Verksamhetes itäkter Not 1 210,1 6,4 201,5 Verksamhetes kostader Not 2 600,0 7,1 581,7 Avskrivigar Not 3 21,7 0,4 20,9 Verksamhetes ettokostader 411,6 0,2 401,1 Skatteitäkter Not 4 297,8 2,5 286,7 Geerella statsbidrag och utjämig Not 5 129, ,4 Fiasiella itäkter Not 6 0,5 0,5 1,9 Fiasiella kostader Not 7 16,2 5,9 9,6 Resultat före extraordiära poster 0,1 9,2 2,3 Extraordiära poster 0 0 Årets resultat 0,1 9,2 2,3 10

11 Nothävisig resultaträkig (tkr) (tkr) Not 1 Verksamhetes itäkter eligt driftsredov Avgår itera itäkter eligt driftsredov Summa Itäkter Försäljigsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrede Bidrag Försäljig av verksamheter och etrepreader Summa Not 2 Verksamhetes kostader eligt driftsredovisig Avgår itera kostader eligt driftsredovisig Summa Kostader Persoalkostader Etrepreader och köp av verksamhet Material och förbrukigsivetarier Bräsle, eergi och vatte Bidrag Hyror Tjäster Summa Not 3 Avskrivigar Vääs kommu Liljaskola Kabel-tv/iteret Vääs bostäder Not 4 Skatteitäkter Skatt Skatteskuld Slutavräkig skatt Not 5 Geerella statsbidrag och utjämig Ikomstutjämig Iföradetillägg Kostadsutjämig Geerellt statsbidrag LSS Strukturbidrag Reglerigsavgift Fastighetsavgift Not 6 Fiasiella itäkter Uppskrivig aktieiehav till askaffigsvärde Övriga rätor Not 7 Fiasiella kostader Rätor lå Vääs kommu Rätor lå Kabel-tv/iteret Rätor lå Vääs bostäder Rätebidrag Vääs kommu Rätebidrag Vääs bostäder Nedskrivig aktieiehav

12 Fiasierigsaalys kommue (mkr) TILLFÖRDA MEDEL Resultat efter skatteitäkter och fiasetto 21,8 23,2 Försäljig av aläggigstillgågar Miskig av lågfristiga fordrigar Förädrig av pesiosskuld 2,7 3,3 Ökig lågfristiga skulder Not 1 16,7 16,6 SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 41,2 43,1 ANVÄNDA MEDEL Nettoivesterigar 29,3 35,5 Avgår ivesterigar i exploaterigsfastigheter 0,6 0,6 Övrig ökig av aläggigstillgågar Miskig av lågfristiga skulder Not 2 11,6 11,4 Ökig lågfristiga fordrigar Not 3 0,1 0,6 SUMMA ANVÄNDA MEDEL 41,6 48,1 FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 0,4 5,0 Specifikatio av rörelsekapitalets förädrig Miskig av kortfristiga fordrigar 4,2 0,9 Ökig av likvida medel 1,3 2,6 Ökig av kortfristiga skulder 5,9 6,7 FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 0,4 5,0 Nothävisig fiasierigsaalys Not 1 Avser lå Kv Spira samt Thor 6 Not 2 Amorterig av lå Vääs kommu Amorterig av lå KTV Amorterig av lå Vääs bostäder Ökig kortfristig del/lågfristig skuld Not 3 Avser utökat lå Skogsägara 18,8 tkr, ökad adel i Kommuivest 16,8 tkr, y adel i Övre Norrlads Kreditgaratiföreig 100,0 tkr, samt iköp lägehet 5,0 tkr. 12

13 Balasräkig kommue (mkr) ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella aläggigstillgågar Mark, byggader och tek aläggigar Not 1 483,9 474,2 Maskier och ivetarier Not 2 15,1 16,7 Summa materiella aläggigstillgågar 499,0 490,9 Fiasiella aläggigstillgågar Aktier, adelar m m Not 3 5,5 5,3 Summa fiasiella aläggigstillgågar 5,5 5,3 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Fordrigar Not 4 44,9 40,7 Kortfristiga placerigar Not 5 18,4 17,6 Kassa och bak 23,0 22,4 Summa omsättigstillgågar 86,3 80,7 SUMMA TILLGÅNGAR 590,8 577,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 215,6 215,5 (därav årets resultat) 0,1 2,3 Summa eget kapital 215,6 215,5 Avsättigar Pesiosskuld 10,1 7,8 Pesiosskuld särskild löeskatt 2,4 1,9 Summa avsättigar 12,5 9,7 Skulder Lågfristiga skulder Not 6 281,8 276,7 Kortfristiga skulder Not 7 80,9 75,0 Summa skulder 362,7 351,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 590,8 577,0 Borge och adra förpliktelser Not 8 13

14 Nothävisig balasräkig (tkr) 2008 (tkr) Risk* Not 1 Askaffigskostad Avgår ackumulerad avskrivig Summa Not 2 Askaffigskostad Avgår ackumulerad avskrivig Summa Not 3 Aktier och adelar Utlämade lå 787 Bostadsrätter 104 Not 4 Exploaterigsfastigheter Kudfordrigar Ikomstrester Kudfordrigar hyror Pågåede projekt Övrigt Not 5 Avser placerigar i aktier och rätebärade papper, askaffigsvärde Not 6 Lå Vääs kommu Lå Kabel-tv/iteret 0 Vääs bostäder Not 7 Kortfristig del/lågfristig skuld Leveratörsskulder Idividuell del ikl särskild löeskatt pesioer Semester- och övertidsskuld Utgiftsrester Övrigt Not 8 Borge och adra förpliktelser Borge och adra förpliktelser mot kommues företag Vääs Idustrihus AB Pesiosförpliktelser Särskild avtalspesio Pesiosskuld t o m Särskild löeskatt Kommualt borges- och förlustasvar för egahem SBAB, BKN, AB Balke Övriga förpliktelser Vård- och omsorgsämde Kf 18/ *Risk 1 = låg risk, 4 = hög risk Vääs kommu har i jauari 2007 igått e solidarisk borge såsom för ege skuld för Kommuivest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuer som per var medlemmar i Kommuivest har igått likalydade borgesförbidelser. Mella samtliga dessa kommuer har igåtts ett avtal om hur asvaret skall fördelas på varje medlemskommu vid ett evetuellt ifriade av borgesasvaret. Pricipera för dea fördelig sker efter e beräkigsmodell grudad på samtliga medlemskommuers respektive ägaradel i Kommuivest. Vääs kommu hade vid årsskiftet 2008/2009 e ägaradel i Kommuivest som uppgick till 0,19 procet. 14

15 Nyckeltal 3 år i sammadrag Befolkigsutvecklig Utdebiterig, kr 22:90 22:90 22:90 Atal årsaställda Atal aställda Löer, arvode m m, mkr 300,3 275,8 264,5 Arbetsgivaravgifter m m, mkr 122,6 112,8 107,7 Årets överskott = Förädrig av eget kapital 0,1 2,3 12,5 Bruttoivesterigar, mkr 29,3 35,5 42,7 Aläggigstillgågar, kr/iv Omsättigstillgågar, kr/iv Totala tillgågar, kr/iv Låeskuld, mkr (exkl. Väas Bostäder) 123,0 111,5 117,4 Låeskuld, tkr (exkl. Vääs Bostäder), kr/iv Låeskuld Vääs bostäder, kr/iv Låeräta, kr/iv (exkl. Vääs Bostäder) Eget kapital, mkr 215,6 215,5 213,3 Eget kapital, kr/iv Soliditet exkl pesiosskuld, % Pesiosskuld, mkr (ikl löeskatt) 244,9 238,9 202,9 Balaslikviditet (omsättigstillgågar och kortfristiga skulder) 1,07 1,08 1,16 Nettokostaderas adel av de totala skatteitäktera, % Fiasetto, mkr 13,0 9,3 7,9 Låefiasierigsgrad, %

16 Fastighet: Uderhåll, kr/m Gatu: Årsprod, Vs v-verk, m Reat vatte, m Täckigsgrad va, % Pla och bygg: Atal byggadsärede Atal bostadsapassigsärede Räddigstjäst: Atal räddigsisatser därav till brad Vääs Bostäder Uderhåll, kr/m Bar och utbildig: Atal elever grudskola Kostad/elev grudskola, tkr 73,0 71,0 68,2 Baromsorg, totalt atal platser Fritidshem, atal platser Kostad/fritidshemsplats brutto, tkr 32,2 31,9 31,4 Daghem, atal platser Kostad/daghemsplats brutto, tkr 106,5 99,2 91,7 Familjedaghem, atal platser Kostad/fam.daghem brutto, tkr 102,9 93,2 69,5 Särskola, atal elever Friskolor, atal elever Bibliotek Vääs, atal utlå Bibliotek Vääsby, atal utlå Musikskola, atal elever Gymasieskola, atal Vääselever Gymasieskola, atal grudvuxelever Gymasieskola, atal gym.vuxelever Vård och omsorg: Atal familjehemsplacerigar Atal hushåll med socialbidrag Atal boede sjukhem Sjukhem, bruttokostad/boede, tkr 590,4 408,2 399,1 Atal boede gruppboede ÄO Atal servicemottagare, hemhjälp Atal färdtjästberättigade Atal boede gruppboede HO Gruppb. HO, bruttokost/boede, tkr 633,1 573,2 580,3

17 Drift- och ivesterigsredovisig Driftredovisig Redovisig 2008 Avvikelse mot budget mkr Kostad Itäkt Netto Kostad Itäkt Netto 2007 Kommuledig 43,5 7,9 35,6 1,9 0,9 1,0 0,2 Tekisk förvaltig 109,0 83,4 25,6 10,3 9,8 0,5 0,1 Vääs bostäder 25,9 25,4 0,5 0,7 0,2 0,5 0,3 Bar och utbildig 211,7 15,1 196,6 7,8 4,2 3,6 0,4 Gymasieskola 115,5 112,0 3,5 2,6 6,1 3,5 2,3 Vård och omsorg 228,2 56,9 171,3 7,5 5,4 2,1 6,4 Totalt 733,8 300,7 433,1 25,6 14,4 11,2 9,1 Ivesterigsredovisig Verksamhet Budget Budget Redovis Avvikelse tkr Kommuledig och service Räddigstjäst Fastighetsavdelig Mark och tomter Gatuavdelig Bar och utbildig Gymasieskola Vård och omsorg Vääs bostäder Totalt I budget för 2008 aslogs tkr. I tilläggsbudget aslogs tkr. Större projekt som pågår eller har avslutats 2008 Projekt Beviljat Kostad Kostad Kostad Kvar av Projektläge tkr aslag aslag Nytt äldreboede (låefiasieras) Pågår Kv Spira (låefiasieras) Avslutat Musikate 7 (låefiasieras) Avslutat Omb Thor 6 (låefiasieras) Avslutat Castor 11 (låefiasieras) Avslutat 17

18 Redovisigspriciper Redovisige har skett eligt god redovisigssed och i huvudsaklig överesstämmelse med de kommuala redovisigslage och Redovisigsrådets avisigar. Leveratörsfakturor ikoma efter årsskiftet, me häförliga till redovisigsåret, har i huvudsak skuldbokförts och belastat verksamhetsåret. Utställda fakturor (kudfordrigar) efter årsskiftet, me häförliga till redovisigsåret, har fordrigsbokförts och tillgodogjorts årets redovisig (kosumtiosavgifter, hyror m. fl. avgifter). Kostadsrätor som hör till redovisigsåret, me då betalig skett efter årsskiftet, har skuldbokförts. Itäktsrätor som iflyter efter årsskiftet har fordrigsbokförts och tillgodoräkats redovisigsåret. Kursvister och kursförluster har uder året bokförts som fiasiell kostad/itäkt. Löer, semesterersättigar och övriga löeförmåer har i största möjliga utsträckig periodiserats till rätt år. Sociala avgifter har bokförts som procetuella pålägg i sambad med löeredovisige eligt följade: De aställdas fordra på kommue i form av ej uttage semester och övertid har bokförts. Pesiosskuld till de aställda har bokförts. Statsbidrag till olika verksamheter och ivesterigar i de må sådaa utgått har periodiserats till rätt verksamhetsår. Aläggigstillgågar har i balasräkige tagits upp till askaffigskostade mius evetuella ivesterigsbidrag och avskrivigar. Kapitalkostader består dels av lijär avskrivig, dels av iter räta (4 procet). Kommue beräkar kapitalkostader frå och med askaffigsmåade eller slutbesiktigsmåad. Avskrivigar sker lijärt, dvs. med lika stort belopp varje år, eligt pla efter följade procetsatser: Ivetarier 10 % Fordo och maskier % Fastigheter och aläggigar 2 5 % Mark, aktier, adelar avskrivs ej Skatteitäkter har periodiserats eligt Redovisigsrådets avisigar. Särskild löeskatt har beräkats på årets pesiosavsättig. Aställda med kommual kompletterigspesio (ikl lärarpersoal): 40,81 procet. Uppdragstagare (förtroedemä, fosterföräldrar, förmydare m.fl.): 32,42 procet. 18

19 Sammaställd redovisig Kocere Vääs kommu består av två aktiebolag ägda till 100%. Elimierig har gjorts för itera mellahavade mella kommue och respektive företag. Vääs Idustrihus AB 100 % Vääs kommu Kocerresultaträkig Närigslivsservice i Vääs AB 100 % mkr Verksamhetes itäkter 216,9 207,0 Verksamhetes kostader 603,4 584,4 Avskrivigar 23,0 22,2 Verksamhetes ettokostader 409,5 399,6 Skatteitäkter 297,8 286,7 Geerella statsbidrag och utjämig 129,6 124,4 Fiasiella itäkter 0,5 1,9 Fiasiella kostader 18,2 11,1 Resultat före extraordiära poster 0,2 2,3 Kocerbalasräkig mkr TILLGÅNGAR Aläggigstillgågar Aläggigar och ivetarier 546,5 530,9 Värdepapper och adelar m m 1,7 1,5 Summa aläggigstillgågar 548,2 532,4 Omsättigstillgågar Kortfristiga fordrigar Not 1 24,2 16,8 Exploaterigsfastigheter 24,8 25,3 Likvida medel Not 2 24,2 23,6 Kortfristiga placerigar 18,4 17,6 Summa omsättigstillgågar 91,6 83,4 SUMMA TILLGÅNGAR 639,7 615,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 217,3 217,1 Summa eget kapital 217,3 217,1 Avsättigar Pesiosskuld 12,4 9,7 Summa avsättigar 12,4 9,7 Skulder Lågfristiga skulder Not 3 326,8 309,7 Kortfristiga skulder Not 4 83,2 79,2 Summa skulder 410,0 388,9 Extraordiära poster Årets resultat Not 1 0,2 2,3 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 639,7 615,7 Not 1: Årets resultat tkr Vääs kommu 47,8 2267, , ,0 Närigslivsservice 68,9 26,5-0,8 2,3 Vääs Idustrihus 35,7 61,8 241,9 433,7 19

20 Nyckeltal Soliditet, % 34,0 35,3 36,0 34,3 Skulder, kr per iv Eget kapital, kr per iv Låeskuld, kr per iv Noter Not 1 Fordrigar Vs kommu 44,8 Vs Id.hus 3,5 Väab 0,7 Not 2 Likvida medel Vs kommu 23,0 Vs Id. Hus 0,7 Väab 0,5 Not 3 Lågfr. Skulder Vs kommu 281,8 Vs Id. Hus 45,0 Väab 0,0 Not 4 Kortfr. Skulder Vs kommu 80,9 Vs Id. Hus 1,6 Väab 0,6 20

21 Persoalekoomisk redovisig Statistike avser atalet aställda per de 1 ovember Atal aställda Atal tillsvidareaställda med måadslö Adel tillsvidareaställda procet Atal vikariat med måadslö Adel vikariat procet Atal aställda totalt Förvaltig 2008 diff diff Kommuledigskotoret , ,6 32 Tekiska förvaltige , ,5 92 Bar- och utbildigsförvaltige , ,3 549 Vård- och omsorgsförvaltige , ,9 503 Totalt , , Atal aställda, kvior och mä 2008 Kvior Mä Totalt Adel Adel kvior (%) mä (%) Förvaltig 2008 diff diff Kommuledigskotoret ,0 50,0 Tekiska förvaltige ,4 44,6 Bar- och utbildigsförvaltige ,5 31,5 Vård- och omsorgsförvaltige ,7 13,3 Totalt ,7 25,3 Persoalomsättig. Atal persoer (ite aställigar) 2008 Förvaltig Atal jauari Atal yaställda Atal avgåga Atal december Omsättig (%) Kommuledigskotoret ,1 Tekiska förvaltige ,6 Bar- och utbildigsförvaltige ,7 Vård- och omsorgsförvaltige ,9 Totalt ,5 De höga persoalomsättige iom bar- och utbildigsförvaltige berodde på att Lilja skola blivit e ege förvaltig, vilket påverkade resultatet. Atal årsarbete Ett årsarbete motsvarar timmar och är beräkat utifrå e geomsittlig arbetstid på 38,5 timmar per vecka. Atal årsarbete Förvaltig 2008 diff 2007 Kommuledigskotoret 28 6 Tekiska förvaltige 96 1 Bar- och utbildigsförvaltige Vård- och omsorgsförvaltige Totalt

22 Sysselsättigsgrad, tillsvidareaställda och måadsavlöade vikarier 2008 Kvior Mä Totalt Förvaltig Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid Kommuledigskotoret Tekiska förvaltige Bar- och utbildigsförvaltige Vård- och omsorgsförvaltige Totalt Sysselsättigsgrad, medelvärde för tillsvidareaställda och måadsavlöade vikarier Kvior Mä Totalt Förvaltig 2008 diff diff diff 2007 Kommuledigskotoret 0,93 0,04 1,00 0 0,96 0,02 Tekiska förvaltige 0,87 0,01 0,99 0 0,93 0,01 Bar- och utbildigsförvaltige 0,92 0 0,98 0 0,94 0 Vård- och omsorgsförvaltige 0,85 0 0,94 0 0,86 0 Totalt 0,88 0 0,97 0,00 0,90 0,01 Medelålder per förvaltig och kö, tillsvidareaställda Kvior Mä Totalt Förvaltig 2008 diff diff diff 2007 Kommuledigskotoret 48,1 1,1 44,6 1,4 46,4 0,1 Tekiska förvaltige 48,5 1,5 52,1 1,1 50,1 1,8 Bar- och utbildigsförvaltige 45,6 0,6 47,4 0,4 46,2 0,6 Vård- och omsorgsförvaltige 44,6 0,4 42,1 0,1 44,3 0,3 Totalt 45,3 0,1 46,7 0,1 45,7 0,0 Åldersfördelig blad måadsaställda atal persoer Vård av bar, beräkat på statistiktimmar Totalt Adel Jmf Adel Jmf kvior (%) kvior (%) mä (%) mä (%) Förvaltig 2008 diff Kommuledigskotoret 219,8 83,2 14,5 15,5 85,5 84,5 Tekiska förvaltige 648,5 637,6 98,8 95,5 1,2 4,5 Bar- och utbildigsförvaltige 6 859, ,2 77,6 86,1 22,4 13,9 Vård- och omsorgsförvaltige 5 288,5 913,0 87,4 88,1 12,6 11,9 Totalt , ,4 81,6 86,0 18,4 14,0 22

23 Föräldralediga, beräkat på statistiktimmar Totalt Adel Jmf Adel Jmf kvior (%) kvior (%) mä (%) mä (%) Förvaltig 2008 diff Kommuledigskotoret 1 107, ,3 7,2 56,9 92,8 43,1 Tekiska förvaltige 6 188,1 58,9 88,3 70,7 11,8 29,3 Bar- och utbildigsförvaltige , ,8 91,7 79,7 8,3 20,3 Vård- och omsorgsförvaltige , ,0 93,3 94,6 6,7 5,4 Totalt , ,3 91,0 85,0 9,0 15,0 Total löesumma Total löesumma (kr) Persoalkostader Lagstadgade kostader (%) 32,7 32,7 32,7 32,7 Avtalseliga kostader (%) 2,89 2,89 2,89 2,89 Pesioer (%) 5,12 5,12 5,22 5,22 Summa (%) 40,71 40,71 40,81 40,81 PO-totalt Övertid och fylladstid, arbetstagare med måadslö Övertid (timmar) Fylladstid (timmar) Totalt (timmar) Förvaltig 2008 diff diff diff 2007 Kommuledigskotoret Tekiska förvaltige Bar- och utbildigsförvaltige Vård- och omsorgsförvaltige Totalt Övertid och fylladstid översatt till atal årsarbete (åa), där ett åa är 1700 timmar beräkat utifrå e geomsittlig arbetstid på 38,5 timmar per vecka. Totalt (timmar) Översatt till atal årsarbete Förvaltig 2008 diff diff 2007 Kommuledigskotoret ,7 0,1 Tekiska förvaltige ,3 0,4 Bar- och utbildigsförvaltige ,5 0,4 Vård- och omsorgsförvaltige ,4 0,3 Totalt ,0 0,4 23

24 Pesiosskuld Med pesiosskuld meas det beräkade pesiosåtagadet som kommue förvätas utbetala i framtide och vars kostader är häförliga till tide före sista december Pesiosskulde var vid årsskiftet tkr, iklusive särskild löeskatt. Av dea skuld redovisas tkr i balasräkige och resterade som asvarsförbidelse Pesiosskuldes förädrig ikl. särskild löeskatt i mkr 189,5 191,4 209,3 248,7 257,4 Utvecklig av semesterlöeskuld plus okompeserad övertid i tkr Atalet sparade semesterdagar var vid årsskiftet , vilket var e miskig med 147 dagar seda föregåede år. I de redovisade semesterlöeskulde igår också 531 sparade semestertimmar. Atalet okompeserade övertidstimmar var vid årets slut 8 974, vilket var e miskig med 578 timmar jämfört med år

25 Beräkade pesiosavgågar iom olika yrke Totalt Adjukt Arbetsledare/hadledare Assistet Barskötare 1 1 Bibliotekarie 1 1 Boedehadledare Dagbarvårdare 2 2 Ekoomibiträde Ehetschef Fritidspedagog/assistet 2 2 Förskollärare Förestådare 1 1 Förvaltigschef 1 1 Gatuchef 1 1 Iteratförestådare 1 1 Kaslichef 1 1 Kock/kokerska Lärare grudskola Lärare gymasium Löesekreterare/assistet 1 1 Maskiist 1 1 Musiklärare 1 1 Persoalchef 1 1 Persolig assistet Plaerigssekreterare 1 1 Projektledare 1 1 Rehabiliterigsassistet Rektor Räddigschef 1 1 Sjuksköterska Skolvaktmästare 1 1 Sickare 1 1 Socialsekreterare 1 1 Speciallärare/-pedagog 1 1 Städare Trafiklärare Udersköterska Vårdbiträde Yrkesarbetare TOTALT

26 Sjukfråvaro Vääs kommu har uder flera år systematiskt arbetat med att skapa fugerade processer, hållbara rutier och god dokumetatio för rehabiliterig. Varje medarbetare som idag arbetar med rehab iliterig har goda kuskaper om rehabili terigsprocesses alla skeede och käer väl till vem som har asvar för vad i processe. Uder år 2008 ifördes så kallad sjuksköterske service som ett komplemet till övrig rehabiliterig. Sjuksköterskeservice iebär att de som varit sjukskrive i mer ä sju dagar blir upprigd av e sköterska frå företagshälsovårde. Syftet med service är att tidigt fåga upp de medarbetare som ka behöva råd och stöd för att ite hama i e lågtidssjukskrivig. Kommue har e arbetsgrupp, FAM-gruppe, som består av e rehabiliterigssamordare frå varje förvaltig. FAM-gruppe har ett över gripade asvar för rehabiliterigsarbetet iom kommue. Medlemmara i FAM-gruppe utbildades omgåede med aledig av de förädrade reglera i socialförsäkrige. Samtidigt kude kommue kostatera att orgaisatioe hade tydliga strukturer för att möta de ya krave som ställs för att fullgöra ett gott rehabiliterigsarbete. Två halvdagsutbildigar iom rehab iliterigsområdet geomfördes uder år 2008 för chefer och fackliga represetater. Dessutom geomförde kommue e större föredragig krig socialförsäkriges ya regler för kommu es alla chefer, i samarbete med Försäkrigskassa och Arbetsförmedlige. Sjukfråvaro beräkas som adele sjukfråvarotimmar i förhållade till de ordiarie arbetstide, i procet. Sjukfråvaroprocet per ålder och kö Alla aställda Kvior Mä Totalt Förvaltig 2008 diff diff diff 2007 Kommuledigskotoret 3,1 0,7 5,4 3,2 4,3 2 Tekiska förvaltige 8,2 2,1 4,1 1,5 5,9 1,8 Bar- och utbildigsförv. 6,5 1,3 3,4 0,9 5,5 1,2 Vård- och omsorgsförv. 7,2 1,3 5,5 0,7 6,9 1 Totalt 6,9 1,1 4,2 0,2 6,1 0,7 Fråvarotid för kvior, % 6,9 1,1 Fråvarotid för mä, % 4,2 0,2 Tid med lågtidsfråvaro >60 dgr, % 63,7 7,5 Sjukfråvarotid, 29 år eller ygre, % 3 0,2 Sjukfråvarotid, år, % 5,9 1,1 Sjukfråvarotid, 50 år eller äldre, % 7,6 0,4 Sjukfråvaro blad kommues aställda miskade uder året med drygt 10 procet, frå 6,8 till 6,1 procet. Kvioras sjukfråvaro var 6,9 procet och mäes var 4,2 procet. Sjukfråvarotimmara exklusive sjukersättigstimmara (de ersättig som persoer ka få i väta på medicisk utredig/ läkig) visade e sjukfråvaro på 4,95 procet för alla aställda i kommue. Det var främst lågtidsfråvaro som miskade uder året, vilket de gjort stadigt uder flera år. E orsak till de miskade sjukfråvaro, förutom kommues itera arbete, ka förmodlige tillskrivas de uppstramade tillämpige av socialförsäkrigsreglera uder 2007 som fick geomslag uder

27 Sjukfråvaro per samtliga aställda (procet) Sjukfråvaro per år och förvaltig (procet) KLK Tekiska BoU VoF Totalt Kvior Totalt Mä Sjukfråvaro för kvior har miskat med ärmare 44 procet de seaste fem åre. Sjukfråvaro för mä har också miskat, me margiellt, med 16 procet, seda Låg- och korttidsfråvaro iom Vääs kommu Sjukfråv 2006 Lågtidsfråv 2007 Lågtidsfråvaro = 60 dagar och mer Korttidsfråvaro = 59 dagar och midre 2008 Korttidsfråv Korttidsfråvaro har varit i stort sett de samma över tid. Däremot har lågtidsfråvaro miskat kotiuerligt de seaste åre. Låg- och korttidssjukskrivig (Sjuktimmar omvadlat till årsarbetstid) Sjuka mer ä 60 dagar Sjuka midre ä 60 dagar Ett årsarbete motsvarar timmar, och är beräkat utifrå e geomsittlig arbetstid på 38,5 timmar per vecka. På fem år har atalet årsarbete på grud av sjukdom miskat med 40 procet, frå 120 års arbete år 2004 till 72 årsarbete år Iom bar- och utbildigsförvaltige har sjukfråvaro de seaste fyra åre miskat med 41 procet. Iom vård- och omsorgsförvaltige har sjukfråvaro miskat med 32 procet uder samma period. Tekiska förvaltige hade e högre sjukfråvaro 2008 ä för fyra år seda, äve om de relativt sett fortfarade var låg. Iom kommuledigskotoret ökade sjukfråvaro ågot jämfört med år 2007 me det hade totalt sett e låg fråvaro. De seare förvaltigara har samtidigt e klar bild av orsakera till ökigara. Sjukfråvaro per åldersgrupp Vääs kommu, alla aställda (procet) år och ygre år 50 år och äldre De seaste fyra åre har sjukfråvaro har miskat mest i åldersgruppe 50 år och äldre, med hela 37 procet. Atal sjukfråvarotimmar i Vääs kommu (timmar) Atal timmar sjuka Timmar exkl. sjukers. Atal timmar sjukers. Tredlije

28 Ova redovisas atalet sjukfråvarotimmar totalt för kommue. Atalet timmar har miskat med 40 procet de seaste fem åre och med 9 procet seda år Sjukfråvarotimmar omvadlat till årsarbete Ett åa är timmar per år (årsarbete) Atal åa sjuka Atal åa med sjukersättig Ova redovisas atalet sjukfråvarotimmar omräkade till årsarbete. Här redovisas också atalet timmar för aställda som har sjukersättig, omvadlade till årsarbete. På fem år har sjukersättigara miskat med 38 procet. 28

29 Bar- och utbildigsämde Verksamhetsperspektiv Viktiga hädelser uder året Mydighete för skolutvecklig beviljade de 10 september 2007 bar- och utbildigsämde projektmedel för att åre 2007 och 2008 arbeta med samverka mella skola, polis och socialtjäst. Medle var i första had avsedda för att aställa projekt ledare i det så kallade Vädelaprojektet. I augusti 2008 öppades de ybyggda förskola Spira i Vääsby. De ya förskola Spira och Vääsby förskola bedrivs som itrapread frå och med juli Umeåregioes sex kommuer har ett samverkasavtal med Migratiosverket om flyktigmottagade. E itroduktiossamordare för yaläda aställdes med syfte att skapa e bättre samordig i arbetet för yaläda i förskola och grudskola. Uder höste träffades politiker, förvaltigschef, utveckligsledare och rektorer uder två dagar för e gemesam geomgåg och redovisig av blad aat eheteras kvalitetsredovisigar. Dagara myade ut i riktlijer och direktiv frå ämde till bar- och utbildigsförvaltige att arbeta vidare med uder

30 30 Förskola Kommue har 9 förskolor, 12 dagbarvårdare och 1 öppe förskola. Utöver de kommuala för skolora fis e eskild förskola som startade i jauari Förskola Placerig Atal avdeligar Atal platser Kommuala förskolor Gläta Pegsjö 1 15 Bjällra Vääs 2 34 Torpet Vääs 4 64 Älvdala Vääs 2 32 Ögostee Vääs 2 38 Klockare Vääsby 3 48 Sickargårde Vääsby 4 64 Spira Vääsby 3 48 Vääsby förskola Vääsby 1 16 Summa avdeligar/ platser Eskilda förskolor Kraftverket Hällfors 1 24 Öppa förskola är e del av kommues familjeceter. Grudskola, förskoleklass och fritidshem I Vääs fis 6 kommuala grudskolor och 1 friståede skola. Fritidsverksamhet bedrivs vid alla F 6- skolor. Skola Placerig Årskurs Atal elever 08/09 Kommuala skolor Brå skola Brå F 3 69 Pegsjö skola Pegsjö F 6 25 Tväråbäck skola Tväråbäck F 6 34 Vegaskola Vääs F Hammarskola Vääs Vääsby skola Vääsby F Summa elever 964 Friståede skolor Hällfors friskola Hällfors F 6 45 I ovaståede elevatal igår 22 elever som är skriva i adra kommuer, me som går i ågo av Vääs skolor. Därtill hade kommue uder året 66 elever i friskolor utaför kommue och 10 elever i adra kommuers kommuala skolor. Särskola Kommue har grudsärskola, träigsskola och gymasiesärskola. Iom särskola ska varje bar uppå måle efter sia ega förutsättigar, vilket skiljer särskola frå grudskola. Läsåret 2008/2009 hade särskola 4 elever i årskurs 1 6, 6 elever i årskurs 7 9 och 14 elever i gymasiesärskola. Musikskola Musikskola hade uder året 238 elever som får både idividuell udervisig och udervisig i grupp. Nyckeltal budget 2008 Förvaltiges olika verksamheter tilldelades för år 2008 resurser utifrå edaståede yckeltal. Förskola och dagbarvårdare 5,00 bar/persoal Material förskola Material dagbarvårdare Mat Grudskola, förskoleklass och fritidshem Elever/lärare 800 kr/bar kr/dagbarvårdare Läromedel/ material kr/bar Förskoleklass 17,0 elever/lärare Förskoleklass 800 kr/elev Årskurs ,5 elever/lärare Årskurs kr/elev Årskurs 7 9 9,9 elever/lärare Årskurs kr/elev Tvb, P-sjö 12,5 elever/lärare* Fritids 500 kr/bar Brå Fritids 13,1 elever/lärare 17,0 bar/persoal * exkl extra kostadsbidrag Skolmat Årskurs F 6 Årskurs F 6 Årskurs 7 9 Fritids 6,02 kr/portio och elev + persoalkostader (ega kök) 16,40 kr/portio + hyreskostad 16,90/portio + hyreskostad 800 kr/bar

31 Ekoomi resultat år 2008 Årets ekoomiska resultat för bar- och utbildigsförvaltige var 3,7 Mkr. I tabelle eda är resultatet uppdelat i dess sia huvuddelar. Sammaställig av avvikelser i driftbudgete (tkr) Avvikelse Kommetar Nämde +32 Stabe, cetralt Löeökigar Skola och baromsorg gemesam Bibass m m Skolskjutsar m m +77 Grudskola Grudsärskola Gymasiesärskola 94 Iterkommual ersätt gymasieskola Skolskjutsar gymasieskola Friskolebidrag Grudskoleelever iterkommual ersätt Baromsorg Kultur, bibliotek, musikskola Summa Kommetarer Orsake till uderskottet iom de cetrala stabe var dels att e itroduktiossamordare för y aläda aställdes uder höste, dels e felbudgeterig. Dessutom belastades resultatet av kostader på cirka 100 tkr i sambad med Vädelaprojektet. De kompesatio på 3,2 Mmkr som igick i 2008 års aslag för löeökigar visade sig vara för låg. Överskottet iom skola och baromsorg berodde framför allt på att förvaltige beslutade hålla ie möjlighete att aväda miljopotte uder hösttermie. Uderskottet iom grudskola berodde på att skola hade högre persoalkostader ä budgeterat på grud av resursförstärkigar för att till godose elevers behov utifrå det lagstadgade asvar skola har. Dessutom har kostader för yaläda på ca 200 tkr påverkat resultat egativt. Uderskottet iom gymasieskola berodde blad aat på att fler elever går ett fjärde år. Läsåret 2008/2009 är cirka 30 elever födda 1989 kvar i gymasieskola. År 2008 tog bar- och utbildigsämde över uppföljigsasvaret för ugdomar uder 20 år, som ite geomför e utbildig. Resultatet är att fler ugdomar återväder till gymasiet och att ämdes kostader därmed ökat. Huvudorsake till uderskottet iom skolskjutsverksamhete var e kostad på 867 tkr getemot Lästrafike för skolskjutsar uder hösttermie Cirka 15 fler elever ä beräkat gick i de fri ståede skolora. Dessutom hade kommue extra kostader på cirka 180 tkr för resurser till elever med särskilda behov i friståede skolor. Atalet elever frå adra kommuer som läser i Vääs skolor ökade med 7 elever detta läsår, meda atalet elever frå Vääs som går i adra kommuers skolor varit ugefär detsamma som tidigare, cirka 10 stycke. Persoalkostadera var cirka 1,6 mkr lägre ä budgeterat eftersom förskolas orgaisatio apassats utifrå ett lägre atal iskriva bar uder höst termie. Dessutom ökade itäktera frå baromsorgsavgifter. Överskottet iom kultur, bibliotek och musikskola berodde dels på att ma hade e mer slimmad orgaisatio uder vissa tider, dels på ett utökat samarbete med exempelvis studieförbud och adra kommuer i sambad med arragemag och projekt med mera. Persoal Regerige beslutade 2007 om e satsig på kompetesutvecklig och fortbildig av lärare kallad Lärarlyftet. Uder 2008 vidareutbildades fem lärare uder vårtermie och två lärare uder hösttermie via Lärarlyftet. Dessa lärare fördjupade sig i matematik och sveska. Skolutveckligsgruppe (fackliga represetater, rektorera och förvaltigschefe) träffades ett atal gåger uder året för att diskutera förbättrigsområde för att kua öka måluppfyllelse för elever. Sjukfråvaro Sjukfråvaro för bar- och utbildigsförvaltiges persoal visade i si helhet på e förbättrig. Statistike eda ikluderar Liljaskola. (%) BoU 10,2 9,3 8,5 6,7 5,5 Hela kommue 10,2 9,1 8,2 6,8 6,1 Iom förskola miskade sjukfråvaro med 30 procet och iom grudskola med 9 procet jämfört med Rehabiliterig Förvaltiges rehabiliterigsarbete fortsatte i elighet med projektet FAM. 31

32 Medarbetarekäte 2008 Resultate för bar- och utbildigsämdes del av kommues medarbetarekät visar att alla delområde utvecklats positivt eller är stabila. Resultat av EU-projekt och kommuala program Vegaskola har samarbete med väskola Mchukwi i Tazaia, skolor på Shetladsöara och i Cameri i Italie samt med Hemes Cetralskole i Norge. Måluppfyllelse När det gäller måluppfyllelse hävisas till bar- och utbildigsämdes kvalitetsredovisig. Likabehadligspla Alla skolor och eheter har idag upprättade likabehadligsplaer i elighet med Lage om diskrimierig och aa kräkade behadlig. Jämställdhetsperspektiv Förvaltige arbetade uder året på måga olika sätt med jämställdhetsfrågor. Ett kokret resultat är att bar- och utbildigsförvaltige uder 2008 ådde målet om 40 procet mä iom förvaltige. Adele mä var vid årets slut 46 procet. I siffra för både mål och utfall igår Liljaskola. Samarbete iom Umeåregioe Samverka för läets skolchefer och presidier Läets skolchefer och bar- och utbildigsämdes presidier hade kofereser för att hatera gemesamma frågor. Likade kofereser geomfördes också med skolchefer och presidier i Umeåregioe. Samverka med uiversitetet Uder 2008 tog Vääs emot 87 lärarstuderade. Geom att ta emot lärarstuderade och göra det på ett bra sätt torde kommues möjligheter att rekrytera lärare öka. Skolverkets ispektio Sammataget visade Skolverkets ispektio uder året att Vääs kommu har goda förutsättigar att å mycket goda resultat. Ispektörera bedömde att kommues resurser i form av utbildad och erfare persoal, ädamålseliga lokaler och utrustig samt prioriterig av elevhälsa, små udervisigsgrupper och kompetesutveckligsisatser, borde leda till e högre måluppfyllelse. Ispektioe tog upp flera förbättrigsområde som exempelvis uppföljig och aalys av resultate, kommues styrig och ledig av verksamhete samt kommues övergripade kvalitetsarbete. Slutbetyg frå grudskola i Vääs Kommu kommu vårtermiera År Geomsittlig meritvärderig 209,5 193,0 207,5 211,5 Adel (%) behöriga till 91,8 86,6 91,1 91,3 atioella program Vääsby skola hade det högsta geomsittliga meritvärdet av läets kommuala skolor. Skola var dessutom e av tre skolor i läet där alla elever (100 procet) hade behörighet till atioella program i gymasieskola. Kulturavdelige Biblioteksverksamhete Omvärldsperspektiv Biblioteksverksamhete är reglerad i bibliotekslage. Lokala styrdokumet är Vääs kommus kulturpolitiska mål och biblioteksplae. Umeå kommus kadidatur till kulturhuvudstad 2014 har fått geomslag för biblioteksutvecklige äve i Vääs. 32

33 Verksamhetsperspektiv Verksamhete omfattar huvudbiblioteket i Vääs och biblioteksfiliale i Vääsby. Skolbiblioteke igår i skolas orgaisatio. Liljaskolas gymasiebibliotek igår i gymasieorgaisatioe. Sjukfråvaro var relativt låg uder året. Medarbetarekäte som geomfördes 2008 visade ett gott resultat. Nöjd medarbetar-idex var 5,05 av det maximala värdet 6,0. Vääs bibliotek hade 2008 de högsta utlåige i Västerbotte med 10,8 utlå per ivåare. Läet låg i si tur högst i riket blad läe, med 9,9 utlå per ivåare jämfört med rikets 7,5. Störst var ökige på bar- och ugdomssida, där Vääs låade ut 36,7 böcker per bar, jämfört med sittet för riket, 18,5. De regiogemesamma webbplatse omierades till Årets bibliotek. Uder våre utsåg FN projektet Bibliotek 2007 till viare av 2008 års Uited Natios Public Service Award i kategori Improvig the delivery of services (att förbättra service). Projektet Bibliotek 2007 har tidigare belöats med EU:s Europea Public Sector Award och det baltiska priset Uio of Baltic Cities pris Iovative Cultural Activity. Uder året tilldelades kommues högstadie skolor ett Skapade skola-bidrag på kroor frå Kultur rådet för att geomföra olika arragemag. Kommue beviljades kroor av States kulturråd för mediaiköp. Delar av dessa medel avädes för iköp av böcker till skol- och förskoledepåera. Biblioteket och barkulture var medarragörer till sex scekostföreställigar för bar och ugdomar i skola. Alla kommuala skolor deltog i arragemage. Skrivargruppe för ugdomar fortsatte med gamla och ya medlemmar, i år i samarbete med vuxeskola. Uder höste startade Vääs bibliotek tillsammas med ABF och vuxeskola e y satsig på kulturverkstäder för bar. Öppettidera var desamma som föregåede år, det vill säga Vääs huvudbibliotek hade öppet 32 timmar i vecka och Vääsby bibliotek 17,5 timmar i vecka. Musikskola Verksamhetsperspektiv Musikskola hade uder året 238 elever, vilket var e ökig med 13 elever frå Av elevera var 88 pojkar och 150 flickor. Musikskola medverkar i olika sammahag i kommues kulturliv geom blad aat koserter, samarbete med olika föreigar och utbyte med adra musikskolor samt skolkoserter. Musikskola är öppe för bar i årskurs 4 9. Elevera får delta i må av plats och beroede på istrumetval. Avgifte är 500 kr/termi och istrumethyra är 300 kr/termi. Medborgarhusbiografe Biografe är e ege resultatehet som gav ett litet överskott Målet, att ha ett varierat program för alla åldrar med hög iehållsmässig kvalitet, uppåddes. Gratis biobiljetter delades ut till alla yiflyttade uder året, vilket bidrog till att locka e y biopublik. Umeåregioes kulturarbetsgrupp har i uppdrag att bevaka de digitala utvecklige på biosida. Nyckeltal biblioteket Utlå Vääs Utlå Vääsby Total utlåig Lå/ivåare 10,3 11,1 10,7 10,0 10,8 10,4 Aktiva låtagare Besökare HB Besökare Vääsby * * * *) Vääsby började räka besökare uder

34 Allmäkultur Samarbete och omvärldsbevakig Uder året utarbetade kommue ett förslag till ya stadgar för utbetalig av bidrag till studieförbude. Vääs kulturarbetsgrupp är ett lokalt ätverk som består av deltagare frå studieförbude, ärigslivsservice, kulturföreigar, kommue med flera. Arbetet i gruppe ledde uder året blad aat till de två kulturveckor som geomfördes i ovember. Samarbetet i Umeåregioes kulturgrupp resulterade uder året äve i Kost- och hatverks ruda, som geomfördes i samarbete med Videl. Arragemaget ska upprepas och möjlige utökas uder Några viktiga hädelser uder året Natioaldage firades de 6 jui med allsåg i Oscarsparke där cirka 500 besökare deltog. Kost- och hatverksruda geomfördes de augusti i samarbete med kulturavdelige i Videl samt vuxeskola i Vääs och Videl. Kulturveckor geomfördes veckora Ett 40-tal aktiviteter och arragemag geomfördes i samverka mella olika itresseter. Biblioteke aordade workshops i blad aat stickig, luffarslöjd och tovig. Äve Vääs skrivar verkstad för uga fortsatte och aordades för fjärde året. Gruppe gav uder året ut atologi Titel. Skyltsödag med pysseldag aordades för hela familje de 30/11. Aa Kristeses trädgård i aslutig till det ya hyreshuset Musikate i Vääsby ivigdes de 12 jui. Kostäre Sofie Weibull uppförde e staty på förskola Spira som ivigdes tillsammas med det ya huset. Bar- och utbildigsämde beslutade att kostäre Kutte Wester ska geomföra de kostärliga utsmyckige av det ya äldreboedet i Vääsby. Grudtake med verket är att mäiskor frå de ärmaste omgivige praktiskt ska kua bidra till verket geom att göra avgjutigar av sig själva. Årets kulturstipedium tilldelades David Nestader och Has-Olov Heriksso. Framtids- och plaerigsperspektiv I 2009 års ivesterigsbudget är 300 tkr avsatta för e förstudie till allaktivitetshus. Umeåregioes bibliotek har utvecklat ett samarbete som i praktike iebär att det ite lägre fis ågra kommugräser för biblioteks verksamhete. För musikskolas fortsatta utvecklig är sam arbete med adra både iom kommue och i regioe/ läet viktigt. Arbetet med att utforma kommues roll i Umeås kadidatur till kulturhuvudstad 2014 fortsätter. Detta arbete sker i Umeåregioes kulturarbetsgrupp, E12:as kulturkompetesteam och iom kommue. Plaer fis på ett samarbete med hemtjäste för att å ut till låtagare som på grud av ålder eller rörelsehider har svårt att själva ta sig till biblioteket. Elevutvecklig, ålder 0 19 år år Grudskola åk F Grudskola åk Gymasieskola Totalt atal bar och elever Av ovaståede tabell framgår att atalet bar 0 19 år, d v s till och med sista årskurse i gymasieskola sjuker frå och med Miskige sker framförallt i gymasieskola. Vi ser e svårighet i att göra e säker progos för gymasieskola på grud av att det i dagsläget är ca 20 elever per årskull som ite klarar gymasie skola på tre år. Atalet elever i förskoleklass och grudskola beräkas vara gaska stabilt frå och med E översy av orgaisatioe för årskurs 7 9 är dock ödvädig utifrå att atalet elever miskat med ästa 200 mella 2004 och Progosera för gymasieskola tyder på att atalet elever miskar med över 200 till år Demokrati- och medborgarperspektiv Kulturavdeliges webbplats är e iformatioskaal till medborgara dels via arragemagskaleder, dels via de olika avdeligaras ega webbplatser. E utökad självservice är också tillgäglig i form av bibliotekets ya webbtjäster. 34

35 Persoalförsörjig Bar- och elevkullara varierar över tid vilket ställer stora krav på förvaltige att apassa orgaisatioe. De seaste fyra åre har förvaltige miskat atalet lärare med ästa 40 tjäster. Fram till år 2010 kommer kommue att ha för måga lärartjäster iom grudskola. Efter 2011 vätar stora pesiosavgågar vilket istället ka medföra brist på kvalificerade lärare. Eftersom gymasieskola ugefär samtidigt står iför betydade elevmiskigar borde kommue vidta övergripade aktiviteter så att effektera för både grudskola och gymasium lidras. När det gäller åldersstrukture för förvaltiges lärarkår är åldersgruppera gaska jämt fördelade frå 30 år och uppåt. Persoal och kompetes Bar- och utbildigsämde har beslutat att kommue på sikt edast ska ha högskoleutbildad och behörig persoal i för- och grudskola. Nyaläda Uder de seaste åre har atalet yaläda bar blivit fler och fler i vår kommu. Med yaläda bar avses bar som varke har sveska som modersmål eller behärskar det sveska språket. Vid årsskiftet fas totalt 19 yaläda bar i förvaltiges verksamhet. Viktiga utveckligsområde år 2009 Hadligspla för bar som far illa De ämdgemesamma hadligsplae avseede bar som far illa reviderades och utvecklades uder året. Förbättrigsområde för ökad måluppfyllelse Bar- och utbildigsämde beslutade att rektorera ska prioritera följade arbetsuppgifter: 1. Vara e pedagogisk ledare för verksamhete. 2. Ha ekoomiskt asvar och ha helhetssy. 3. Verka för e god arbetsmiljö för alla i verksamhete. 4. Vara visioär och ha ytäkade. Arbetet med att dokumetera och aalysera ämdes uvarade måluppfyllelse och förbättrigsområde i kvalitetsredovisige för ievarade läsår ska ske i aktiv dialog med alla berörda. Uder hösttermie ska varje skola presetera e reviderad lokal arbetspla, där ma tydliggör ovaståede förbättrigsområde. 35

36 Liljaskola 36 Omvärldsperspektiv Atalet gymasieugdomar i Umeåregioe kommer att miska frå dages elever till år Samtidigt ökar etablerige av friskolor. Det iebär att kampe om de miskade elevskara ökar. Frisöket ifördes uder hösttermie. Det iebär att e elev har rätt att välja gymasieutbildig var som helst i Sverige. Dock följer ite iackorderigsbidraget automatiskt med eleve. Förhoppigsvis kommer frisöket delvis att kompesera bortfallet av elever i Umeåregioe. Progose är ädå att atalet elever vid Liljaskola miskar de ärmaste fem åre. Efter 2013 kommer elev atalet i Umeåregioe åter att öka. Huvuddele av kommuera i Västerbotte slöt ett samverkasavtal uder året. Avtalet iebär att läet är e eda gymasieregio där elevera fritt får välja. Iackorderigsbidraget följer med de elev som väljer e gymasieskola i e aa kommu som igår i avtalet. Fria flöde Liljaskola har uder de seaste fyra åre haft cirka 900 elever. Liljaskola har blivit ett alterativ för ite bara dem som väljer fordosprogrammet, uta äve för elever som väljer teoretiska program. Dessutom väljs Liljaskola av fler elever frå Umeå ä atalet Vääselever som väljer e skola i Umeå. Av Liljaskolas elever kommer 280 frå Umeå, 260 frå Vääs, 110 frå adra kommuer i regioe och 120 frå 60 adra kommuer över hela ladet. Höste 2008 var det kappt 50 procet av iora frå Vääs som gick i Liljaskola. Det är öskvärt att e äu större adel av Vääsugdomara väljer Liljaskola.

37 Adele Vääselever tederar att miska. Det behövs metoder som gör att kommues ega grudskoleelever i större utsträckig väljer Liljaskola. Vårt behov av markadsförig är stort eftersom bara e av fyra elever kommer frå vår ege kommu. Nya utbildigar Nya utbildigar startade. På idustriprogrammet fis u e iriktig mot mode och textildesig. Hatverksprogrammet startade e iriktig mot lås- och larmtekik. KY-utbildige till lokförare som startades uder förra läsåret var mycket populär. Och alla elever i första kulle fick arbete efter slutförd utbildig. Till de pågåede kurse var det tio sökade till varje plats. Ett atal flyktigugdomar kom till kommue. Detta gör att Liljaskola startar idividuella programmets itroduktioskurser för ivadrare (IVIK) i börja av Ädrade förutsättigar Regerige har föreslagit e y orgaisatio för kommues vuxeutbildigar. För Liljaskolas del iebär det att de två KY-utbildigara samt trafiklärarutbildige kommer att höra till yrkeshögskola och fiasieras via statsbidrag. Påbyggadsutbildigara till lastbilsförare, bussförare och maskiförare omfattas ite av regerigsförslaget. Det ärmaste året gäller statsbidrag äve för dessa utbildigar, me vad som häder därefter är ite klart. Ska hemkommue fiasiera dessa utbildigar kommer Liljaskola ite att kua bedriva dem. Lärartillgåg Liljaskola har hittills ite kät av ågo lärarbrist utom för yrkeslärare. Me eftersom elevkullara ökar och måga yrkeslärare är i hög ålder kommer detta att bli ett stort problem de ärmaste åre. Kotaktera med lärarutbildige i Umeå var bra. Me skola kude ite ta emot alla lärarkadidater som ville göra si praktik där. Programvisa kommetarer Gymasieskola Hatverksprogrammet var skolas eda riksrekryterade program. Elevtillströmige var avtagade. Uder året fattades beslut att bredda programmet och frå hösttermie 2008 erbjuda utbildig för låsoch larmtekiker. Hatverksprogrammets framtid behöver aalyseras ärmare. Om flera iriktigar ska fias på programmet måste alla iriktigar få utvecklas på lika villkor. Hadelsprogrammet behöver bli äu mer kokret och praktiskt. Byggprogrammet. Briste på aläggigsmaskiförare är stor och därför är brasche mycket positiv till dea utbildig. Skola hade två sökade till varje plats. Byggbrasche ser utbildige som e stor resurs för vår regio. Baverket vill att Liljaskola startar e y iriktig, batekik, iom rame för detta program. Fordosprogrammet. Itresset för programmet har ökat. Skola tog edast i elever som hade valt programmet i första had. Detta gjorde att elevera var mera motiverade ä tidigare, vilket visade sig geom ovaligt få avhopp. Iriktig trasport. Det råder e stor efterfråga på arbetskraft iom dea brasch. Företage var därför mycket positiva till utbildige och hjälpte till är gymasiet behöver APU-platser. Adele svagpresterade elever ökade. Uder året orgaiserades udervisige så att elevera ite behöver möta så måga lärare. Därmed sjök fråvaro väsetligt. Adele självstudier ska miskas och är självstudier aväds ska de alltid föregås av e geomgåg och efterarbetas med hjälp av lärare. Idustriprogrammet svets. Brasche ser fram emot att elevera blir klara för aställig. Före tage hörde sig också om att fortbilda si ege persoal. Edast pojkar har hittills sökt programmet. Skola måste bli bättre på att visa flickor att detta program också passar dem utmärkt. Idustriprogrammet mode och textildesig startade uder hösttermie. I de första kulle började tolv elever, som hittills varit mycket öjda med utbildige. Bar- och fritidsprogrammet behöver e bättre markadsförig, särskilt profile mot gymistruktör. Samhällsprogrammet itresserar allt färre i hela riket. Tydlighete i vad samhällsprogrammet på Lilja skola iebär måste öka. Likhete med grudskola ska ite vara större ä på adra gymasieprogram och det måste elevera märka tidigt i si utbildig. Naturveteskapligt program itresserar också allt färre i ladet. Ytterligare asträgigar måste ske för att öka de praktiska islage. E y iriktig håller på att tas fram i samarbete med Vääs veteriärstatio, vilke ska förbereda elevera för vidare studier iom djursjukvård. Tekikprogrammet itresserar allt färre. E gemesam pedagogisk idé för TE-laget behöver utvecklas. Elevera behöver tidigare ä i dag märka kära i si utbildig. Nuvarade iriktigar behöver ses över med sikte på att få e tydligare kopplig till framtida yrkesområde. 37

38 Omvårdadsprogrammet itresserar allt fler. Samverka skedde med kommues räddigstjäst. Skola har e ege ambulas. Kommue deltog i utvecklige av vård- och omsorgscollege i Väster botte som ska starta hösttermie Gymasiesärskola På Liljaskola fas 26 gymasiesärskoleelever. Atalet elever är störst på fordosprogrammet där de bildar särskilda grupper. På övriga program fas problem eftersom det rörde sig om estaka elever som var itegrerade i programmet. Frå och med vårtermie 2009 har vi gymasiesärskoleelever på träigsskoleivå. Idividuella programmet Atalet elever har ökat det seaste året. Där går elever med ofullstädiga grudskolebetyg eller elever som ite kommit i på det program som de öskat. Elever som uder året iser att de valt fel program kommer också till det idividuella programmet (IV). Studiera är ofta e kombiatio av studier och praktik. Specialidrotter Itresset för specialidrotter är stort (cirka 140 elever). Det största itresset gällde sowboard och ishockey. Skola satsade på e y iriktig mot jibbig (trickskidor med vilka ma ka åka både fram- och bakläges). Umeå har umera status som elithockeygymasium vilket fått till följd att Liljaskola ite lägre har status som regioalt hockeygymasium. Itresset för ridgymasiet ökade. För ärvarade udersöks möjlighetera att starta special idrott fotboll. Komvux Seda det statliga bidraget till vuxeutbildig säktes med 33 procet ryms edast grudvux, sfi och särvux iom kommues budget. Utbildigs behove iom vårde kommer ite att kua tillgodoses. Iom vuxeutbildige pågår ett utveckligs arbete med att ta fram metoder för distasstudier. Vårdutbildigar Braschrådet framförde öskemål om valbara kurser iriktade mot hadikapp. Tidigaste start för detta blir hösttermie Rutier för validerig måste göras tydligare för elevera så att arbetet för lärare och studie- och yrkesvägledare uderlättas. 38

39 Eftersom vi trolige blir asvariga för utbildig i akut- och ambulassjukvård iom VOV i Västerbotte måste vi fortbilda persoale i detta. Sfi Kommue tog uder året emot flyktigar vilket iebar att sfi ökade i omfattig. Vi lyckades ite fullt ut ge alla sfi-elever de praktik som de har rätt till. Här måste ärigsliv och kommual förvaltig ta ett större asvar. Särvux Skola hade 20 elever. Särvux bedrivs umera frå träigsskoleivå till gymasieivå. Detta är uikt för e kommu av vår storlek. Grudläggade och gymasial vuxeutbildig De grudläggade vuxeutbildige ökade ågot uder året. Orsake var att ivadrare som klarat sfi övergick till att läsa grudläggade vuxeutbildig. De gymasiala vuxeutbildige tederar att miska eftersom de allra flesta har kuskaper motsvarade grudskoleivå. Behovet av grudläggade vuxeutbildig kommer att öka väsetligt de ärmaste åre beroede på flyktigmottagige. När flyktigara har klarat av sia sfi-studier är de måa om att sabbt komma vidare i sia studier. Då hadlar det ofta om studier på grudläggade eller gymasial ivå. Påbyggadsutbildigar Dessa utbildigar är mycket eftersökta och skola har flera sökade till varje utbildigsplats. Samtliga som gått dessa utbildigar har fått jobb efter geomförd utbildig. Lastbilsförar-, bussförar- och maskiförarutbildigara kommer ite att höra till yrkeshögskola. Det iebär att de framtida fiasierige av dessa utbildigar ite är klara. KY-utbildig Iom dea utbildig utbildar vi logistiker. Yrket är gaska okät blad allmähete, vilket gör rekryterige till utbildige svår. Däremot är itresset för de adra KY-utbildige (lokförare) rekordstort. Till de första kursstarte sökte 160 persoer till de 22 platsera. Atal sökade till de tredje kurse var 230 stycke (till 20 platser). Behovet av lokförare är stort me de rådade lågkojukture har tillfälligt miskat behovet. Uppdragsutbildig Uppdragsutbildige låg på e låg ivå. Läsarbetsämde köpte utbildigar av adra. Ekoomi Liljaskola redovisar ett uderskott på 3,4 mkr. Objektvisa kommetarer (tkr) Avvikelse frå budget Admiistratio +239 Övergripade verksamhet +352 Fortbildig +155 Kommetar Gymasieskola, gemesamt Ersättig frå kommuer Trafikskola Uppdragsutbildig +48 Elevhem Skolmåltider Kommetarer 1. Huvuddele av uderskottet är slutredovisige av projektet Lilja på väg. Det resterade uder skottet beror på startkostader för idustriprogrammet mode och textildesig. 2. Måga elever yttjade bara gratislektioera och tog seda körlektioer i e aa trafikskola eller privat. Ett ytt system för gratislektioera ska iföras. 3. E orsak till uderskottet är att ett atal elevrum avädes som grupprum i udervisige vilket ledde till ikomstbortfall. För elevboedet på Liljas väg 13 betalar kommue hyra också uder sommare me har ige hyresitäkt frå elevera. 4. Itäktera var e miljo större ä budget och persoalkostadera var lägre ä budget. Sektorsvisa kommetarer Sektor teori (SP, TE, HP, HV och IV) Udervisigskostader för hadelsprogrammet översteg budget med 650 tkr. Främsta orsake var isatser för PRIV-elevera (programiriktad idividuell studiegåg). IV-vale drog över budgete för läromedel med ärmare 1 mkr. Iom dea sektor måste ratioaliserigar till så att verksamhete bär sia kostader. 39

40 Utveckligstedeser Gymasieskola Atalet elever i gymasieålder miskar i Umeåregioe de ärmaste åre frå cirka till cirka elever Kokurrese mella skolora om elevera blir mycket hård. Liljaskola måste ha utbildigar som lockar elever frå hela riket för att kompesera det lokala bortfallet. Det rör sig framförallt om yrkesförberedade utbildigar, vars dragigskraft på ugdomara verkar öka. Det fis ett stort behov iom måga område, som vvs, plåtslageri, skogsmaskiförare, servicetekiker, golvläggare m.m. Sektor yrke (FP, IP, BP och NV) Udervisigskostader för främst byggprogrammet, trasportiriktige, reparatiosiriktige och PRIV på fordosprogrammet översteg budget med 2 mkr. Orsake var att måga elever behövde extra studiehjälp. För läromedel aväde bygg programmet och idustriprogrammet 800 tkr mer ä budgeterat. Trots att vissa utbildigar drog över budget hade sektor iga ekoomiska problem. Vuxeutbildig samt OP och BF Udervisigskostadera för framförallt bussförarutbildige och lokförarutbildige översteg budget med 850 tkr. När det gäller läromedel aväde framförallt maskiförarutbildige mer pegar ä budgeterat. Statsbidrage för dessa utbildigar täckte ite kostadera. Liljaskola kommer att asöka om ett högre statsbidrag samtidigt som arbetet med att ratioalisera utbildigara fortsätter. Ett atal avhopp frå trafiklärarutbildige medförde ett itäktsbortfall på 800 tkr. Bortsett frå yrkesförare lastbil samt maski förare gick dea sektor bra ekoomiskt. Vuxeutbildige Regerige har beslutat att iföra yrkeshögskola för eftergymasiala yrkesutbildigar som ite är traditioell högskoleutbildig. Eftergymasiala yrkesutbildigar på mist ett år ka godkäas som e yrkeshögskoleutbildig. KY-utbildigara lokförare, trasportledig, logistik och påbyggadsutbildige till trafiklärare kommer att klassas som yrkeshögskoleutbildigar och därmed fiasieras av state. Övriga yrkesutbildigar för vuxa kommer ite att kua räkas till yrkeshögskoleutbildig. Det iebär att fiasierige av dessa utbildigar ite är klar. Take är att kommuer ska gå samma om att fiasiera utbildigar till bussförare, lastbilsförare och maskiförare. Det är dock ite troligt att kommuera i vår regio kommer att prioritera dessa utbildigar i kokurres med omsorg och skola. Lågkojukture talar för ett ökat behov av vuxeutbildig. Flyktigmottagige kommer också att iebära ökade kostader för sfi, grudläggade vuxeutbildig och gymasial vuxeutbildig. Det ökade behovet av persoal iom vårdsektor talar för att resursbehovet för dessa utbildigar kommer att öka. Lågkojukture kommer också att öka efterfråga på uppdragsutbildigar. 40

41 Vård- och omsorgsämde Årets verksamhet redovisade ett uderskott på 2,2 mkr mot budget. Sammafattigsvis berodde uderskottet på: högre kostader ä budgeterat för löeavtal 2008, där merkostade per aställd blev i geomsitt 220 kr/måad iklusive sociala avgifter högre kostader ä budgeterat iom idivid- och familjeomsorge, främst avseede försörjigsstöd och istitutiosplacerigar för vuxa högre kostader ä budgeterat iom äldre - omsorge, främst avseede särskilda boede. Ett programfel i de webbaserade dele av ekoomisystemet gjorde att både ämde och förvaltige fick felaktiga uderlag och uppgifter om förhålladet mella ackumulerad budget och ackumulerat resultat uder hela året. Resultat Verksamhet Budget 2008 Redovis / Gemesamma resurser , ,3 862,2 Id.- och fam.omsorge , , ,3 Äldreomsorge , ,8 572,1 Hadikappomsorge , ,5 235,1 Itrapread Orio 2 751, ,0 0 TOTALT , , ,5 Resultate för ämdes fem verksamhetsområde (tkr) Gemesamma resurser 862,2 Idivid- och familjeomsorg 1 019,3 Äldreomsorg 572,1 Hadikappomsorg +235,3 Itrapread 0 TOTALT 2 218,3 Aledigar till respektive områdes överskott alterativt uderskott redovisas områdesvis uder rubrike Verksamhetsperspektiv. Omvärldsperspektiv Uder de seaste åre har kommue miskat a talet vårdplatser på Norrlads Uiversitetssjukhus, NUS, blad aat iom geriatrike. Det har medfört ett mycket stort tryck på kommues äldre omsorg. Nämde bedömer att ladstiget ite kuat motsvara kommues behov av rehabiliterigsisatser och vissa adra primärvårdsisatser i Vääs. Ladstiget miskade äve kraftigt atalet vårdplatser iom psykiatri- och beroedeehete, vilket ledde till färre avgiftigsplatser och svårigheter för psykiskt fuktioshidrade att få vård. Det iebär äve fortsättigsvis begräsigar för kommues öppevård och ka leda till e ökig av atalet vårddagar på istitutio. Efter låga överläggigar mella läets kommuer och ladstig agåede ett kommualt övertagade av hemsjukvårde beslutades i mitte av december 2007 att hemsjukvårde ska vara kvar i ladstigets regi. Iom Vääs kommu startade primärvårde och vård- och omsorgsförvaltige samverka i de så kallade Lucia-gruppe. Gruppe preseterade förslag på e hemsjukvårdscetral i samverka mella ladstigets och kommues befitliga persoal. För ärvarade vätar vård- och omsorgsämde på besked frå ladstiget om deras medverka. Ladstiget aviserade e uppsägig av det befitliga lokala avtalet om gemesam attpatrull, ågot som får kosekveser för bemaige av attpatrulle. Dessa kosekveser ka också leda till e sämre tillgäglighet av distriktssköterskor i kommue på dagtid. Ladstigets specialistteam iom demes vårde fick uder 2008 e förädrad iriktig vilket får kosekveser för kommuera, som själva får utveckla och irätta lokala demesvårdsteam. 41

42 Det gemesamma Närmreprojektet, som formellt avslutades vid årsskiftet 2004/2005 har i stort resulterat i ett förbättrat samarbete mella kommu och ladstig, ett samarbete som ska leda till e bättre service och vård för kommuivåara. State Förädrigar iom socialförsäkrigs- och arbetsmarkadsområdet har stor betydelse för kostadera iom idivid- och familjeomsorge. Försäkrigskassas förädrade tolkig av gällade regelverk har ieburit e ökad arbetsbelastig för socialsekreterara. Några av de utredigar som kommer att påverka kommue och vård- och omsorgsämde: Ny lag om stöd och service till vissa persoer med fuktiosedsättig De atioella ITit-strategi för vård och omsorg Natioella riktlijer för vård av persoer med demes Förslag till lag om begräsigsåtgärder iom demesvårde Att leva som adra Yrkeskrav iom äldreomsorge Värdighetsutredige Verksamhetsperspektiv Gemesamma resurser Iledig Äve uder 2008 hadlade e stor del av ämdes arbete om ekoomiska frågor. Möjlighetera till verksamhetsförädrigar för att miska kostadera diskuterades igåede. Bemaigsehete, som till stor del asvarar för äldreomsorges och hadikappomsorges behov av korttidsvikarier, hade uder året e yttjadegrad på cirka 80 procet. Resultat och persoal Programmet Gemesamma resurser redovisade ett uderskott på 862 tkr mot budget. Aledige till uderskottet var högre kostader ä budgeterat på grud av det ya löeavtalet Atalet befattigar som omvadlats till heltidstjäster var 28,78 årsarbetare (ikluderat bemaigsehete 14,83) per de 31 december Av de aställda är 48 procet 50 år eller äldre. Mål Nämdes mål, som fastställdes de 18 jui 2008, är att verksamhete ska utmärkas av dessa faktorer: God tillgäglighet. Medborgara i Vääs ska käa trygghet i att de får de hjälp de behöver iom rimlig tid. Gott bemötade. Alla kotakter med brukare, ahöriga och adra ska käeteckas av respekt för idivide. Effektivt resursutyttjade. Verksamhete ska hålla de kvalitet som ma har beslutat om med e så effektiv avädig av resursera som möjligt, och utifrå detta möta idivides eskilda öskemål. Fokus på att stärka idivides ege förmåga. Målet om ett öjd medarbetaridex på mist 4,25 uppåddes åre 2006, 2007 och Jämställdhetsperspektiv Jämställdhet är e ståede pukt vid alla arbetsplatsträffar. För att uderlätta diskussioera aväder ämde de jämställdhetskortlek som de cetrala jämställdhetsgruppe har utarbetat. E översy av ämdes jämställdhetspla beräkas vara klar första halvåret

43 Samverka Samverka mella kommuera iom Umeå-regioe fortsätter och har blad aat resulterat i dessa åtgärder: Gemesam kartläggig av bars och ugdomars levadsvaor i Umeå-regioe Övereskommelse om samarbete gällade hemtjästisatser i vissa område gräsade till e aa kommu Samverka mella kommuera i Umeåregioe agåede vård på Axlagårde och avtal mella kommuera agåede vård på Prästsjögårde Samarbete gällade persoligt ombud iom Umeå-regioe Samverka mella Umeå-regioes kommuer beträffade persoalförsörjig iom vård och omsorg Samverka mella Umeåregioes kommuer gällade medarbetarekät för all persoal. Gemesamma fortbildigsisatser iom Umeåregioe Samverka iom socialtjäste mella Bjurholms, Videls och Vääs kommuer och hälsocetrale Tre Älvar. It-ätverket för vård och omsorg i Västerbotte (som äve ikluderar ladstiget och Norr bottes läs kommuer och ladstig). Nämde deltar i flera olika samverkasprojekt och samverkasformer på både regioal och cetral ivå. Idivid- och familjeomsorg Viktiga hädelser uder året Nämde geomförde e resursförstärkig av hadläggare på grud av ökade behov av försörjigsstöd och ökat behov av isatser blad bar och uga. Fritidsgårde Ikaros flyttade till Stjärhuset, vilket har gett verksamhete utökade möjlig heter att fortsätta sitt betydelsefulla arbete blad ugdomara i kommue. Behovet av försörjigsstöd ökade, och kostadera var 12 procet högre 2008 ä Behove och kostadera för istitutiosplacerigar av vuxa var fortsatt stora. Behovet av istitutiosplacerigar för bar och uga miskade betydligt i jämförelse med tidigare år. Boedestödet utvecklades till e lokal behadligsgrupp samtidigt som persoalstyrka ut ökades. Mål Någo utvärderig av 2007 års mål gjordes ite Måle utvärderas, omarbetas och kompletteras utifrå ämdes övergripade mål uder Orsaker till uderskottet Verksamhete redovisade ett totalt uderskott på 1 019,3 tkr mot budget. Aledigar till uderskottet är: persoalförstärkig iom hadläggig (socialsekreterare) ökade behov av och högre kostader ä budgeterat för försörjigsstöd (e ökig på 12 procet mella 2007 och 2008) ökade behov av kotaktpersoer och öppevård ökade behov av, och högre kostader ä budgeterat för, istitutiosplacerigar för vuxa. Nyckeltal Se bilaga 1. Persoal Atalet befattigar som omvadlats till heltidstjäster var vid årsskiftet 18,2 årsarbetare vilket ka jämföras med 15,45 årsarbetare Av de aställda var 27,2 procet 50 år eller äldre. Efter ett turbulet år 2007 med stor persoalomsättig, främst blad socialsekreterare, stabiliserades situatioe i börja av 2008 vilket ledde till att alla tjäster blev tillsatta. Alla iom förvaltige deltog i olika fortbildigsisatser, främst beroede på ädrigar i gällade lagstiftig. Äldreomsorg Viktiga hädelser uder året Kostverksamhete utvecklades för att bättre motsvara äldreomsorges behov. Förvaltige plaerade och geomförde byggstarte av ytt äldreboede i Vääsby. Omstrukturerige av Rieck-Müllergårde påbörjades. Behovet av korttidsboede ökade. Nämde iförde avgiftsfri avlösig i hemmet i upp till 8 timmar/måad uta bistådsbeslut. Akuta, tillfälliga och midre lämpliga placerigar i särskilt boede skedde i midre omfattig ä tidigare år. Atalet betaligsdyg för utskrivigsklara frå NUS miskade markat. 43

44 44 Atalet vårddyg vid Axlagårde miskade. Nämde fortsatte si satsig på förebyggade arbete och rehabiliterigsarbete för att öka möjlighete för äldre att bo hemma så läge som möjligt. Nämde ökade satsige på matdistributio geom ett ökat samarbete mella kostverksamhete och hemtjäste. Arbetssätte i särskilda boede förbättrades, blad aat med stöd av de så kallade geombrotts metode och moder arbetstekik. Mål Äldreomsorges mål utvärderas, omarbetas och kompletteras utifrå ämdes övergripade mål uder Nämde gör årlige e kvalitetsmätig eligt hälso- och sjukvårdslagstiftige. Det kvalitetsarbete som geomfördes uder året ledde till förbättrigar iom kost och utritio, fallförebyggade åtgärder, läkemedelshaterig och palliativ vård. Orsaker till uderskottet Äldreomsorge redovisade ett uderskott på totalt 572 tkr mot budget. Aledige till uderskottet var totalt 1,6 Mmkr högre kostader ä budgeterat för alla särskilda boede. E aalys pågår av kostader och itäkter för särskilda boede. Nyckeltal Se bilaga 1. Persoal Rekryterigssituatioe var uder året gaska god, förutom blad sjuksköterskor. För att klara korttidsfråvaro aväde äldreomsorge bemaigsehete i stor utsträckig. Sjuktale fortsatte att miska, frå 9,7 procet år 2007 till 9,4 procet år Persoale deltog i olika fortbildigar uder året, blad aat om etiska frågor, relatioer till a höriga samt ett atal mer direkt yrkesakuta utbildigar. Atalet befattigar som omvadlats till heltidstjäster var vid årets slut 191,0 årsarbetare vilket ka jämföras med 186,21 årsarbetare Av atalet aställda var 36 procet 50 år eller äldre. Av atalet aställda i äldreomsorge (i direkt vård) sakade 20 persoer (12 procet) adekvat utbildig. Hadikappomsorg Viktiga hädelser uder året Bostadsgruppe, ordiärt boede med stöd av omsorgskompetet persoal visade sig vara e bra satsig. Vid årsskiftet var 5 av 6 lägeheter uthyrda. Avvecklig av verksamhete vid Vegagata påbörjades.

45 E översy startade iom daglig verksamhet. Samarbetet med Umeå kommu och ladstiget gällade gruppe psykiskt fuktioshidrade avslutades. Stödprogrammet för psykiskt fuktioshidrade (NU-projektet) fortsatte i samarbete med psykiatri, vårdcetrale, arbetsförmedlige, Försäkrigskassa och socialtjäste. Mål Hadikappomsorges mål att upprätta IVOR-plaer för alla boede i gruppbostad uppåddes. Måle utvärderas, omarbetas och kompletteras utifrå ämdes övergripade mål uder Nämde gör årlige e kvalitetsmätig eligt hälso- och sjukvårdslagstiftige. Nämde ka kostatera att det kvalitetsarbete som geomfördes uder året har lett till förbättrigar iom kost och utritio, fallförebyggade åtgärder och läkemedelshaterig. Orsak till överskottet Hadikappomsorge redovisade ett överskott på 235,3 tkr. Orsake var att e eftersläpig av LASSersättigar justerades av Försäkrigskassa. Nyckeltal Se bilaga 1. Persoal Tillgåge på vikarier var relativt god uder hela året. Hadikappomsorge aväde i likhet med äldreomsorge bemaigsehetes resurser, me ite i lika stor utsträckig. Det berodde främst på att måga aställda har så kallad flytade tid, som aväds för att täcka vikariebehov. Satsige på friskvård bidrog till att sjukfråvaro iom hadikappomsorge miskade frå 5,6 procet 2007 till 4,3 procet Alla aställda erbjöds fortbildig i såväl etik som mer traditioella yrkesfrågor. Atalet befattigar som omvadlats till heltidstjäster var vid årets slut 157,0 årsarbetare iklusive persoliga assisteter, vilket ka jämföras med 154,07 årsarbetare Av atalet aställda var 36,5 procet 50 år eller äldre. Av persoale iom hadikappomsorge (i direkt vård) sakade 34 persoer (23 procet) adekvat utbildig. Itrapread De 1 jauari 2006 startade vård- och omsorgsämdes och kommues första itrapread. Itrapreade heter Orio och är ett midre äldreboede för demeta. Ett ytt treårigt avtal har upprättats, som gäller till och med Itrapreade ligger orgaisatoriskt direkt uder ämde. Nämde ka kostatera att det kvalitetsarbete som geomfördes uder året iom itrapreade har lett till förbättrigar iom kost och utritio, fallförebyggade åtgärder och läkemedelshaterig. Atalet befattigar som omvadlats till heltidstjäster var vid årets slut 5,38 årsarbetare vilket ka jämföras med 5,38 årsarbetare Demokrati- och medborgarperspektiv Nämd och förvaltig är represeterade i kommues hadikapp- och pesioärsforum. Förvaltige var represeterad vid pesioärsorgaisatioers möte och träffar. Dialoge med medborgare och frivilliga volotärer pågick blad aat vid iformatiosmöte för allmähete, arbetsplaerigs- och styrgruppsträffar vid Vääs FrivilligCeter, och vid olika aktiviteter 45

46 av rekreatioskaraktär som exempelvis caféeveemag. Uder 2008 hade ämde iga öppa sammaträde, i avvakta på kommufullmäktiges utvärderig av försöksåret. Med starte av Närmreprojektet samarbetar ämde seda flera år tillbaka med företrädare för e rad orgaisatioer iom rame för Vääs FrivilligCeter. FrivilligCeter arbetar med blad aat teleforådgivig, stöd till ahörigvårdare och studiecirklar i äme som på olika sätt rör ahörigskap och åldrade. Iom idivid- och familjeomsorge fortsatte verksamhetes samverka med föräldra- och brukarorgaisatioer. Dessutom gjorde idivid- och familjeomsorge olika ekäter blad sia brukare. Framtids- och plaerigsperspektiv Befolkigsutvecklige Befolkigsutvecklige , åldersgruppera 65 år och äldre Ålder Förädr. Atal % 95-w , , , , , , ,6 Totalt ,8 Ovaståede tabell visar e kraftig procetuell ökig av populatioe 65 år och äldre fram till år Samtidigt visar progose e miskig av de totala befolkige med 1,8 procet. Progose visar också att i åldersgruppe 65 år och äldre är de procetuella ökige störst i de äldsta åldersgruppe, äve om ökige i atal ite är så stort. Erfarehete visar dock att det är i de åldersgruppe som vårdkostade per perso är högst. Dessa demografiska förädrigar kommer att medföra stora utmaigar främst iom äldreomsorge. Persoalförsörjig Samtidigt som atalet äldre ökar, miskar de tillgägliga arbetskrafte i såväl kommue som i Umeå arbetsmarkadsområde. De bedömige gör Arbetsmarkadsverket. Det medför att kokurrese om tillgäglig arbetskraft kommer att öka och att persoalförsörjigsprobleme iom vård och omsorg blir större. Avsakade av baromsorg uder kvällar, ätter och helger leder till att främst esamståede föräldrar ite ka arbeta i äldre- och hadikappomsorg. Därför bör kommue udersöka möjlighetera att bereda plats i baromsorg äve uder dessa tider. Nämde ser därför mycket positivt på satsigara på vård- och omsorgscollege (voc) för att lättare ä idag kua rekrytera välutbildad persoal till äldre- och hadikappomsorge. Uder flera år har vård- och omsorgsämde i likhet med kommue i si helhet haft höga sjuktal blad persoale. Ett aktivt arbete pågår för att miska sjuktale. Nämdes mål 2008 var att sjuktalet 2008 skulle vara midre ä 9 procet. Resultatet blev 6,9 procet (6,7 procet 2007). Vård- och omsorgsförvaltige fick i december 2007 certifierige Ivestors I People. Certifierige är ett bevis på att förvaltige bedriver systematiskt verksamhets- och medarbetarutvecklig. Förebyggade arbete getemot brukara Det förebyggade arbetet getemot brukara måste prioriteras på ytt för att miska kommues kostader på sikt! Uder de seaste åre har ämde tvigats göra edskärigar i de förebyggade verksamhete, vilket edast har lett till kortsiktiga kostadsmiskigar. Samverka Nämde bedömer att såväl iter som exter samverka, i elighet med Aalborg-åtagadet, måste öka för att förvaltige ska klara si framtida verksamhet. Samverka ger e effektivare verksamhet till lägre kostad och dessutom e verksamhet som bättre motsvarar behove. Arbetet med att öka samverka med ladstiget måste fortsätta liksom arbetet med att hitta samverka med adra kommuer, state och föreigsverksamhete. Iter samverka mella olika ämder och styrelser bör också utvecklas. Strukturella förädrigar hos adra samhällsorga Ladstiget beskriver i si verksamhetspla hur verksamhete förädras uder de ärmaste åre. I plaerige äms blad aat att atalet vårdplatser kommer att miska iom geriatrik, strokeehet samt psykiatri. Dessa verksamhetsförädrigar kommer i si tur att påverka kommue i form av ökade kostader. 46

47 omsorgsbehov gör ämde dessa bedömigar och åtgärdsförslag för äldreomsorge: Befitliga särskilda boede omstruktureras för att tillgodose behovet av demes- och sjukhems platser så att verksamhete ka tillgodose behovet av e god vård och omsorg. Ett ytt äldreboede med platser tillskapas med driftstart i börja av Behovet av hemtjästisatser kommer att öka tills det ya äldreboedet har startat. Behovet av hemtjästisatser kommer äve att öka beroede på dels demografiska faktorer, dels ladstigets fortsatta strukturförädrig. Grudkompetese blad vårdpersoal måste höjas. Behovet ökar vad gäller fortbildig av persoal för att bättre stödja de äldres liv och hälsa och för att få mer kuskap om komplexa vård- och omsorgsbehov. Behovet av rehabiliterig samt prevetiva och primär prevetiva isatser i hemmet kommer att öka. Nämdes verksamhetområde Gemesamma resurser De admiistrativa resursera har uder flera år miskat med aledig av de ekoomiska situatioe, me äve som e följd av effektiviserig av admiistrativa rutier med mera. Idivid- och familjeomsorge Idivid- och familjeomsorge fortsätter att kartlägga förädrigs- och förbättrigsområde för att kua arbeta så bra som möjligt mot de eskilde brukare. Exempel på sådaa område: Sigalera på ett ökat alkohol- och arkotikaavädade blad ugdomar i kommue är alarmerade. Nämde plaerar därför att arbeta med utvecklig av det prevetiva arbetet i samverka med adra aktörer i kommue. Arbetet för att utveckla stödet till psykiskt fuktioshidrade måste fortsätta, och som hittills ske i samverka med hadikappomsorge. Ett riktat stöd till familjer och ugdomar (hempedagogiska och hemterapeutiska isatser) behöver utvecklas. Äldreomsorge Utifrå redovisige av uvarade behov, och befolkigsprogos och samt utifrå e reviderig av modelle för beräkig av framtida vård- och Hadikappomsorge Nämde gör följade bedömig iom hadikappomsorge: Behove av isatser ökar och förädras i uvarade gruppboede på grud av åldersstrukture. Persoer som idag bor med eller har stöd av a hörig eller ågo aa kommer att behöva aat boede och/eller adra stödisatser. I vissa ärede kommer de ädrade isatsera att bli omfattade och resurskrävade. Brukare som idag har isatser i korttidsverksamhete kommer att behöva bostad, arbete och övriga isatser fram till Befitligt gruppboede (idag ett boede) måste omstruktureras för att kommue ska uppfylla krave på e fullvärdig bostad. Daglig verksamhet kräver ya former för att möta både dages och framtides behov av isatser. E plaerig av korttidsverksamhet för uga vuxa med fuktioshider krävs. Hadikappomsorge behöver öka satsige på gruppe psykiskt fuktioshidrade geom att utveckla arbete, sysselsättig och boede. Stödet till föräldrar med fuktioshidrade bar måste utvecklas. Grudkompetese blad persoale måste höjas, i syerhet för de som arbetar med gruppe äldre fuktioshidrade. Behovet ökar av fortbildig av persoal för att bättre stödja liv och hälsa och få mer kuskap om komplexa vård- och omsorgsbehov. 47

48 Tekiska förvaltige Tekiska förvaltige utgörs av stab, tre verksamhetsavdeligar Vääs Bostäder, fastighets- och gatuavdelig samt mydighetsfuktioer via pla- och byggehet, miljö- och hälsoskyddsehet och räddigstjäst. Avdelig Kostad Itäkt Budgetavvikelse Resultat Budget Redov Budget Redov Kostad Itäkt Stab 2 512, ,1 255,0 479,1 226,6 224,1 2,5 Bostadsapassig 300, ,9 0,0 0,0 895,9 0,0 895,9 Fastighet , , , , , ,4 521,7 Gatu , , , , , ,2 674,1 Räddigstjäst 4 724, , ,0 1234,3 248,0 234,3 13,7 Pla och bygg 1 197, ,9 565, ,5 80,0 67,5 Miljö och hälsa 1 388, ,5 395,0 690,9 286,1 295,9 9,8 Pla- och miljöämd 318,5 316,3 2,2 2,2 Eergideklaratio 400,0 293,5 106,5 106,5 Förråd, fordo , ,2 Totalt , , , , , ,9 573,7 Avdelig Kostad Itäkt Budgetavvikelse Resultat Budget Redov Budget Redov Kostad Itäkt Vääsbostäder , , , ,8 646,6 174,8 471,8 48 Omvärldsperspektiv Fastighetsavdelige För fastighetsavdelige är det av stor vikt att iflatioe ligger kvar på e fortsatt låg ivå. Eergiprisutvecklige får e allt större betydelse för utfallet. Eftersom avdeliges byggader och aläggigar ormalt förbrukar cirka 7,5 miljoer kwh per år, iebär detta e kostadsökig på cirka 3,6 mkr. Vääs Bostäder Befolkigsutvecklige i kommue är viktig för Vääs Bostäders resultat, liksom bostadssituatioe i Umeå. Äve gymasieskolas utvecklig påverkar resultatet. Eergiprisutvecklige får likaså e allt större betydelse, liksom räteläget. Gatuavdelige Gatuavdeliges verksamhet påverkas av e rad EG-direktiv, exempelvis vattedirektivet. Fler verksamheter ka komma att kokurresutsättas, vilket ka medföra privatiserig och privata aktörer på markade. Räddigstjäste Lage om skydd mot olyckor förädrade verksamhete beträffade det förebyggade arbetet. Bradsy har exempelvis ersatts av tillsy.

49 Miljö- och hälsoskyddsehete Förädrigar i lagar och adra regelverk påverkar ehete mest. Me äve adra frågor iverkar, exempelvis de pågåede klimatförädrige. Verksamhetsperspektiv Resultatet för tekiska förvaltige var 574 tkr. Kostade för bostadsapassigsåtgärder gav ett uderskott på 896 tkr. Det iebar att förvaltiges övriga verksamheter redovisade ett överskott på 322 tkr. Serviceivå getemot allmähete och kommues hyresgäster, såväl itera som extera, bedöms ha fortsatt ligga på e tillfredsställade ivå uder året. Fastighetsavdelige Fastighetsavdelige redovisade ett uderskott på 522 tkr. Året blev cirka 12 procet varmare ä ett ormalår, vilket iebar att kostade för värme var ågot lägre ä budgeterat. Kostadsökige för fastighetsavdeliges el uder periode uppgick till drygt 400 tkr. Kostade per kwh har ökat frå 48 öre år 2002 till 96 öre år I likhet med tidigare år iehöll budget för år 2008 ige kompesatio för prisökigar eller iflatio. Uderhållskostade var år kr/m 2 och år kr/m 2. E rimlig ivå för att lågsiktigt kua bibehålla e bra fastighetsstadard torde ligga krig kr/m 2. Fastighetsförvaltiges kostadsfördelig framgår av edaståede diagram. Kostadsutvecklige värme, el och uderhåll kr/m Värme El Uderhåll Diagrammet ova visar kostadera för värme, el och uderhåll åre I elkostade år 2003 igår äve kostader för år 2002, och för år 2004 igår kostader för år Viktiga hädelser uder året Utbyte av bradlarmssystem på Stamhemmaet påbörjades uder höste Takomläggig gjordes på e del av Liljaskola. Förvaltige bytte till motorvärmare med tidoch temperaturstyrig. Förvaltige bytte ut och kompletterade lekutrustig. Nybyggade av e förskola med tre avdeligar i kvarteret Spira i Vääsby färdigställdes uder försommare. Arbete med utemiljö på Liljaskola påbörjades. Ombyggad av iteratrum till udervisigslokaler för Liljaskolas verksamhet utfördes. Eergideklaratioer och iveterig av eergisparobjekt och -projekt geomfördes. På Eriksgårde fortsatte avdelige med utbyte av vitvaror, ya ytskikt på golv, istallatio av motorvärmaruttag och e del markarbete. Vid iköp av material och förbrukigsartiklar eftersträvar tekiska avdelige att arbeta kretsloppsapassat. Äve vid ombyggadsetrepreader återaväds så mycket material som möjligt. Vid upphadlig av etrepreader för y- och ombyggatioer ska ma beakta kommues miljöpolicy. Uder året jobbade städehete med ett utveckligsarbete, IIP (Ivestors i people). Arbetet fortsätter E ekät till 31 beställare av städtjäster iom Vääs kommu visade att verksamhetera var öjda med kvalitete på de städtjäster de köper. Fastighetsavdeliges persoal, exklusive städpersoale, har e geomsittsålder på 46 år. Iom e femårsperiod förvätas ågra medarbetare gå i pesio. Persoalomsättige var uder året måttlig. Sjukfråvaro iom avdelige var i geomsitt 7,7 procet. Geomsittsålder för städpersoale är 44 år. Iom e femårsperiod förvätas ågra gå i pesio. Persoalomsättige uder året var låg. Vääs Bostäder Vääs Bostäder sysselsätter e bostadshadläggare och två fastighetsskötare. Resultatet för budgetåret 2008 var 471,8 tkr. Hyresförlustera var uder året betydligt högre ä föregåede år. Rätekostadera och kostadera för värme och el ökade, meda rätebidrage successivt miskat. Uderhållskostadera för år 2008 uppgick till 87 kr/m 2. 49

50 50 Viktiga hädelser uder året Ombyggad och reoverig gjordes av hyreshuset på fastighete Pesioäre 18. Lägehetera kommer att fugera som iteratboede för Lilja skolas elever. Avdelige byggde om låghusdele på Stamhemmaet 3 till ett korttidsboede för färdigbehadlade. Avdelige utarbetade förfrågigsuderlag för upphadlig och påbörjade e styrd totaletrepread för yproduktio av ett äldreboede med 50 lägeheter, och för e ombyggad av befitliga lokaler till persoal- och omklädigsutrymme iom kvarteret Hjorte i Vääsby. E ombyggad av familjeceters lokaler på Sydkorset 8 geomfördes. Dessutom gjorde avdelige uder året e rad isatser iom fastighetsuderhåll. Gatuavdelige Årets verksamhet redovisade ett överskott på 674 tkr. Verksamhetera viterväghållig och ishall redovisade uderskott, meda barmarksuderhåll och slamoch grovsoptipp gav ett överskott. Fritidsverksamhete bör ses över med take på lokaliserig av olika fritidsaläggigar för att kua driva aläggigara på ett ratioellt sätt och för att på bästa sätt tillmötesgå föreigslivets behov. Förberedelser för aläggade av kostgräspla på Vääs Fritidsområde, med framtagade av dokumet för e sabb start pågår. Verksamhete iom fritidsförvaltige fugerar bättre efter föreigsutskottets iförade. Viktiga hädelser uder året Saerig av va och utbyggad av dagvattesystem iom olika delar av samhället geomfördes. Små gatuombyggader gjordes, blad aat e del av Örgata och Stjärgata. Utbyggade av Rådjursgata i Vääsby för villaboede fortsatte. E y återviigscetral och depoi färdigställdes på Starrberget. Leverasera av hushållssopor till Umeå Värmeverk låg på e jäm ivå. Itresset frå hushåll som vill börja med komposterig var svagt. Återviigsmarkade i Vääsby fugerade bra och med gott resultat. Utsorterig av olika fraktioer av material vid Starrbergets avfallsaläggig fortsatte att öka. Vääs kommu aställde e rehålligsigejör i samarbete med Videls och Bjurholms kommuer. Persoale iom gatuavdelige är övervägade mä, och geomsittsålder är cirka 50 år. Iom avdelige var persoalomsättige låg. Sjukfråvaro iom avdelige var i geomsitt 8,2 procet. Ett flertal pesiosavgågar vätas de ärmaste åre. Gatuavdeliges yckeltal redovisas i e särskild bilaga.

51 Räddigstjäste Uder året gjorde räddigstjäste ett atal tillsyer. Företage i Vääs har kommit lågt i det systematiska bradskyddsarbetet. Iom de kommuala verksamhetera utbildade räddigstjäste verksamhetsasvariga och verksamhetsvaktmästare i detta arbete. Isatsera iom räddig var färre ä ågot år de seaste tio åre. Både atalet bräder och trafikolyckor miskade. Totalt gjordes 65 isatser iom kommue. Tjäster till grakommuera omfattade uder budgetåret 13 utryckigar, som debiterats. Atalet automatlarm ej brad var dock fortfarade högt. Falsklarm och okyeslarm debiteras alltid. Extera utbildigar hölls i heta arbete, hjälp på väg och hjärt-lugräddig. Vissa skräddarsydda utbildigar geomfördes äve för olika företag och adra verksamheter. Uder året gjorde räddigstjäste e yivesterig i e värmekamera. Ålderssammasättige iom kåre var frå 28 till 62 år med e geomsittsålder på cirka 45 år. I dagsläget vätas iga pesiosavgågar fram till år E bradförma och e bradma slutade uder året. Räddigstjäste följde budget. Kostadera, framför allt persoalkostadera, överskred budget avsevärt. Räddigstjäste arbetade målmedvetet med itäktssida. Extera utbildigar mot eskilda företag, kommue och Liljaskolas räddigsgymasium, liksom tjäster till Bjurholms kommu gav e hel del itäkter. Pla- och byggehete Resultatet för ehete år 2008 var +68 tkr. I det seast färdigställda bostadsområdet, Folkparksområdet i Vääs, byggdes åtta ebostadshus. I de övre rade, ärmast Pegsjöväge, fis åtta tomter till försäljig. Iom det tidigare färdigställda villaområdet på Östra Nyby färdigställde ehete uder år 2008 två ebostadshus. I cetrala Vääsby påbörjades ett äldreboede med plats för 55 persoer. För västra Hemberget fortsatte utredige för uppförade av ebostadshus. Iom cetrala Vääs by fis förslag till upprättade av e detaljpla som möjliggör byggade av ebostadshus. Av de trafikärede som behadlades uder året utgjorde parkerigstillståd de största dele. Uder slutet av år 2008 påbörjades e omskrivig av de lokala trafikföreskriftera tillsammas med exter persoal. Samverkasavtalet mella Latmäteriverket och Vääs kommu avseede Adress, Byggad och övrig Topografi (ABT) fortsatte. Uder utförde ehete mätigsarbete i tätortera Vääs och Vääsby med aledig av övergåge till SWEREF 99 och höjdsystemet RH Kommues databaser med lägesbude iformatio överförs till det ya systemet uder våre Avtalet med Arkiova Arkitekter KB agåede stads arkitekt förlägdes till och med år Det totala atalet bostadsapassigsåtgärder ökade ågot jämfört med år Kostadera ökade markat uder året på grud av ett atal omfattade åtgärder. Miljö- och hälsoskyddsehete Verksamhete uder år 2008 bedrevs i huvudsak med samma iriktig som föregåede år och följde budget. Livsmedel: Verksamhete iom livsmedelskotrolle var iriktad på fortsatt arbete med att omgodkäa reda befitliga livsmedelsaläggigar i elighet med de ya lage. Ehete utförde omkrig 45 kotrollbesök och ispektioer iom livsmedelsområdet. Livsmedelskotrolle i Sverige ska frå och med år 2007 vara riskbaserad och avgiftsfiasierad. Naturvård: Uder år 2008 kalkades Pegsjö, Ockel sjö, Holmbäckssjö, Skidträsket och Stor- Adtjäre. Provtagig för effektuppföljig av kalkig gjordes vid två tillfälle uder året vid sex provpukter. Uder året utförde ehete aalyser på fisk med avseede på kvicksilver (Hg) och cesium (Cs). Djurskydd: Ehete geomförde ett 15-tal ispektioer av latbruk. Två djurskyddsärede uder året var tidskrävade och iebar stora arbets isatser frå ehetes sida. Miljöskydd: Iom Vääs kommu fis ett 30-tal B- och C-aläggigar som pla- och miljöämde har tillsy över. Omkrig e fjärdedel av dessa besöktes uder året. Uder år 2008 hadlades 15 amäligar om istallatio av värmepump vilket är ugefär samma atal som föregåede år. Hälsoskydd: Uder år 2008 utförde ehete cirka 25 ispektioer och tillsysbesök iom området hälsoskydd. De gällde i huvudsak lokaler för hygieisk behadlig, förskolor och bostadsärede. Ehete avslutade uder året de geomgåg av alla hygielokaler som påbörjades

52 Samarbete iom Umeåregioe Umeåregioes kommuer beviljades gemesamt bidrag frå Boverket för kartläggig av förutsättigara för utbyggad av vidkrafte iom regioe. Miljö- och hälsoskyddsehete deltar i projektet som ska vara geomfört och slutredovisat uder år Uder första halvåret samarbetade Vääs och Umeå iom livsmedelsområdet. Jämställdhetsperspektiv Tekiska förvaltige tar uder våre 2009 fram e hadligspla för jämställdhet för periode Förvaltiges admiistrativa del aställde uder året fyra ya medarbetare, varav tre kvior. Räddigstjästes ambitio och sträva är att aställa kvior till verksamhete. Lokalera är ite helt apassade för detta, me efter midre justerigar ka det fugera. I översiktsplae belystes för första gåge jämställdhet ur ett samhällsplaerigsperspektiv. Eftersom det är övervägade mä som medverkat i plaprocessera krävs ya samrådsformer för att få kvior att delta. Jämställdhetsarbetet resulterade i y trygghetsvadrig i Vääsby uder höste Sypukter som framkom uder vadrige sammaställdes och överlämades till asvariga väghållare och fastighets ägare. Demokrati- och medborgarperspektiv Fastighetsavdeliges brukare är till största dele adra kommuala förvaltigar. Edast cirka 7 procet av lokalera hyrs ut till extera hyresgäster. Vääs Bostäder har kotakt med sia lägehets- och bostadshyresgäster i sambad med i- och utflyttig samt vid olika tillfälle uder hyrestide. Kotiuerliga husträffar geomförs med hyres gästera och represetater frå Hyresgästföreige. Iformatio ges också via webbplatse och hyresaviera. Gatuavdeliges dialog med brukare av olika tjäster och aläggigar sker via besök, telefo, i skrift eller e-post. Räddigstjäste iformerar i kommues iformatiostidig (KI) vid olika tillfälle om brad- och säkerhetsfrågor som är ageläga för kommues medborgare. På kommues webbplats fis också iformatio. Pla- och byggehetes kotakt med medborgara sker framför allt är fastighetsägare ska göra förädrigar geom byggatioer på fastighete. Kommues iformatiostidig (KI) och webbplatse aväds också för iformatio till och kotakter med kommuivåara. Vid upprättade av detaljplaer håller avdelige samråd med fastighetsägare och hyresgäster. Kommumedborgara har möjlighet att komma med sypukter till grud för översiktsplaearbetet. Miljö- och hälsoskyddsehete har i sitt arbete måga kotakter med kommuivåare och verksamhetsutövare. Kotakte har de seaste åre utvecklats allt mer mot iformatio och rådgivig. Framtids- och plaerigsperspektiv och strategisk pla Fastighetsavdelige Det eftersatta uderhållet sys tydligt på allt större delar av byggadsbestådet. För att klara ett lågsiktigt ratioellt uderhåll bör uttaget vara åtmistoe kr/m 2. Bjurholms och Vääs kommuer iledde uder året e samverka iom de tekiska förvaltigara. Som ett led i detta har ma påbörjat ett samarbete iom blad aat eergiområdet. Uder år 2008 aställdes e driftstekiker som i huvudsak ska arbeta med eergieffektiviserig geom upprättade av lågsiktiga plaer för eergibesparig och eergistatistik med uppföljig. E mägd åtgärder iom eergiområdet utfördes i syfte att miska mediakostader, exempelvis geom koverterig frå el och olja till pellets, koverterig frå direktverkade el till fjärrvärme, byte av motorvärmare, föster, vetilatio med mera. Uder 2009 prioriterar avdelige utbyte av befitlig belysig. Fastighetsavdelige har behov av ett drifts- och uderhållssystem för fastighetsförvaltig. Med ett fastighetssystem fis all iformatio för drift och fastighetera samlad på ett ställe och är ekelt åtkomligt för alla behöriga. Vård- och omsorgsförvaltige plaerar att färdigställa det ya äldreboedet iom kvarteret Hjorte i Vääsby. Samtidigt fis plaer på e ombyggad av Björkbacke till ekelrumsboede uder år Vidare fis öskemål om att tillskapa e y gruppbostad för uga uder höste Dessutom behöver vård- och omsorgsförvaltige e ersättigslokal för gruppbostade på Kroväge i Vääs, som ite är fullvärdig i uläget. 52

53 Vääs Bostäder Atalet tomma lägeheter var uder året högre ä föregåede år. Vid årsskiftet 2008/2009 hade bolaget ett 20-tal lediga lägeheter för uthyrig. De ärmaste åre plaeras uderhållsisatser iom exempelvis lägehetsreoverigar, de yttre miljö, ombyggad av balkoger, fasad- och föster måligar, byte av avloppsstammar och värmesystem, reoverig av badrum, eergieffektiviserig med mera. Huvuddele av bostadsbestådet är dock i ett förhålladevis gott skick, där ugefär hälfte av bestådet är år, meda reste är betydligt äldre. Uder kommade budgetår kommer Vääs Bostäder dessutom att jobba med följade frågor: Nyproduktio av 50 ya lägeheter i ett äldreboede iom kv. Hjorte i Vääsby. Övertagade av höghusdele på Rieck-Müller. Nybyggad av soprumsaläggig och uteplats vid äldreboedet på Borgmästare 5. Tillgäglighetsåtgärder och upprustig av utemiljö på Kroprise 16. Aslutig av bredbad till ytterligare ågra fastigheter. Successivt utbyte av befitliga motorvärmare till tids- och temperaturstyrda. Utredig av förutsättigara för e eergieffektiviserig av vetilatios- och värmealäggigar. Försök med idividuell mätig av el, värme och varmvatte på Solbacke 13. Upphadlig av serviceavtal och likade i samverka med de övriga tekiska förvaltige. Projektet utvärderades med mycket positivt resultat. Kommufullmäktige har aslagit pegar för e fortsättig. Resultatet av utförda åtgärder visar sig i 2008 års bokslut. Plaerige av e discgolfbaa på fritidsområdet påbörjades uder året. När dea aläggig är färdig kommer de att bestå av 18 baor. Tekiska avdelige bör uder ett atal år söka bidrag frå Räddigsverket för att färdigställa skyddsvallar och stradskoig lägs älvara, och äve utveckla stradpromeader där det är möjligt, för att erbjuda allmähete möjlighet att yttja ature. Räddigstjäste Vääs har ite haft ågra problem att rekrytera bradmä, me e viss tedes fis att arbetsgivara blir allt mer återhållsamma med att låta si persoal börja iom räddigstjäste. Räddigstjäste har e strategisk pla för framtide, som iebär att samarbetet med Umeå, Bjurholms och Nordmaligs kommuer samt Liljaskola ska fortsätta. Förstafordoet (släckbile) har passerat tjugoårsstrecket. De ya radiokommuikatiosutrustige Rakel är gemesam för all blåljusverksamhet. Måga adra samhällsviktiga verksamheter plaeras också. Iom Umeåregioe diskuteras e gemesam ivesterig i utrustig för bussolyckor. Gatuavdelige Kommues etréer i mot samhället bör göras mer välkomade och ya aturrum bör skapas som ökar trivsel för både boede och besökare i kommue. Starrbergets avfallsaläggig bör fortsätta att utvecklas, liksom möjlighetera till ett ökat samarbete mella kommuera för att bättre utyttja specifika aläggigar som byggs upp i de olika kommuera, exempelvis aläggige för omhädertagade av orgaiskt avfall. Mägde avfall som går till förbräig bör också miska på grud av ökade förbräigskostader, blad aat i form av förbräigsskatt. Plaerig för iförade av källsorterig direkt i hushålle, för att miska mägde hushållssopor som går till förbräig, bör påbörjas. Reoverig av avloppsreigsverket pågår med utbyte av vissa pumpar och maskier. Om aktuella EG-direktiv träder i kraft, ka kommue tvigas alägga ett biologiskt steg. Vägbelysig är ett område som eergioptimeras för att miska driftskostadera. Ett första pilotprojekt har geomförts för att miska elförbrukige. Pla- och byggehete Utvecklige de ärmaste åre iom byggsektor torde för pla- och byggehete iebära e oförädrad eller ågot miskad verksamhet. Extera itresseter har fortfarade plaer på att uppföra ett flerbostadshus med bostadsrätter på Älvdala området i Vääs. Regerige har beslutat att stödja Miljödepartemetets förslag om ya stradskyddsregler. I huvudsak iebär det att det blir lättare att bygga sjöära i glesbygde och svårare i tätbefolkade område med högt exploaterigstryck. Lage (SFS 2006:985) om eergideklaratioer för byggader iebär att pla- och miljöämde ska utöva tillsy över att de som äger e byggad fullgör de skyldigheter som lage ager. Lage (SFS 2006:378) om lägehetsregister trädde i kraft de 1 juli Statistike ska blad aat avädas till e eklare och billigare hushålls- och bostadsstatistik, plaerig av samhälle med mera. Kommuera har uder måga år förberett arbetet geom att fastställa belägehetsadresser till alla 53

54 bostadshus och lokaler. Uder våre 2009 ska kommue kräva i uppgifter frå fastighetsägara av flerbostadshus i Vääs kommu. Vääs kommu, pla- och byggehete, blir därefter asvarig för att uppdatera lägehetsregistret. Kostade för bostadsapassigar ökade jämfört med år Kostadera uder kommade år är svåra att bedöma me eftersom äldre mäiskor i allt större utsträckig bor kvar hemma ka ma förväta ökade isatser iom bostadsapassigar. Miljö- och hälsoskyddsehete Livsmedel Frå och med de 1 ja 2006 gäller e y lag iom livsmedelsområdet. De iebär blad aat att befitliga verksamheter måste omprövas. Detta arbete har pågått uder de två seaste åre och fortsätter och avslutas uder Kommual samverka Samarbete och samverka iom Umeåregioe och läet fortsätter. Uder 2009 avslutar Umeåregioes kommuer det projekt som fått plaerigsstöd av Boverket för kartläggig av förutsättigara för att bygga ut vidkrafte iom regioe. Det sker äve e samverka mella bygg- och miljö kotore i läet. E beredigsgrupp fis som bereder de frågor som behadlas på de gemesamma träffara. På e del av träffara deltar såväl politiker som tjästemä. Uder 2009 fortsätter och avslutas arbetet med e gemesam avfallspla för Bjurholm, Videl och Vääs. Hygie i förskolor Uder 2009 deltar miljö- och hälsoskyddsehete i ett atioellt tillsysprojekt om hygie i förskolor. Latbruk och djurskydd Asvaret för djurskyddstillsye har flyttat över till lässtyrelse meda miljötillsye över latbruket ligger kvar på kommue. Ehete plaerar därför att börja göra tillsysbesök hos jordbruksföretage. Naturvård Miljö- och hälsoskyddsehete fortsätter arbetet med apassig av iformatio, tillsy, bedömigsgruder och krav på utförare utifrå Naturvårdsverkets ya allmäa råd för små avloppsaordigar. Tidigare kalkade sjöar behöver äve fortsättigsvis kalkas för att motverka e försurig av sjöara. Kommues årliga kostad för detta är cirka 30 tkr. Miljötillsy och hållbar utvecklig Miljö- och hälsoskyddsehete har för avsikt att uder år 2009 prioritera miljötillsye av B-, C- och U-aläggigar. Vattedirektivet Vattesamverka Norr är ett projekt som drivs gemesamt av kommuförbude i Norr- och Västerbotte. Syftet med projektet är att hitta former för samverka i arbetet med vattedirektivet. Miljöoch hälsoskyddsehete deltar liksom föregåede år i detta arbete uder Luftvård Varje kommu ska kotrollera att miljökvalitetsormera uppfylls iom kommue. Kotrolle ska ske geom mätigar, beräkigar eller aa objektiv uppskattig. Resultatet av kotrolle ska rapporteras till Naturvårdsverket varje år. Iom läet pågår e samverka mella kommuera för att ta fram e arbetsmodell för kommade luftövervakig. 54

55 Kommuledig, service, persoalutskott och turism Sammafattig av resultatet Verksamhet Budget tkr Bokslut tkr Differes tkr Politisk ledig Närigsliv Diverse Iformatio Trafik och service Admiistratio IT, tele och bredbad Lokaler Bad och turism Persoalutskott SUMMA Sammalagt gick kommuledigskotor, service, persoalutskott och turism med ett uderskott på 964 tkr. De största miusposte var komvux som överskred budget med tkr. Omvärldsperspektiv Ett kommualt samverkasorga för Västerbottes kommuer och ladstig bildades. Det ersatte Kommuförbudet Västerbotte och heter Regioförbudet Västerbotte. Befolkigsökige i Umeå kommu avtar. Umeå kommu växer fortfarade, me ite lika sabbt. Vääs befolkig ökade med 6 persoer till persoer. Umeå och Vääs var de eda kommuera i Umeåregioe där befolkige ökade. Studie om orsaker till i- och utflyttig I börja av sommare beställde kommue e studie om orsaker till i- och utflyttig till och frå kommue. Studie kopplades till visioe Det upplevelseära Vääs. Detta är ågra av resultate frå studie: Visioe Det upplevelseära Vääs är ite förakrad. Kommuala tjästemä och förtroedevalda är mest positiva till visioe. Övriga ställer sig mer frågade till visioes betydelse. Närhete till Umeå ses som både positiv och egativ. Positivt är att ma som boede i Vääs ka ta del av Umeås utbud. Samtidigt fis riske att Vääs ite sys på grud av Umeås domias. Det är brist på aktiviteter för ugdomar utaför föreigslivet och det sakas bredd och egagemag i utbudet för ugdomar. Kommue upplevs som vacker och rik på aturoch fritidsmöjligheter. E öska om att yttja dessa möjligheter bättre framkommer i studie. Första itrycket av Vääs tätort är geomgåede egativt. Ett positivt första itryck beskrivs som viktigt, och därför öskas e förädrig av ute miljö. Det globala geomslaget av klimatfråga ledde blad aat till projektet Hållbara Umeåregioe som ska arbeta för att Umeåregioe blir socialt, ekoomiskt och ekologiskt hållbar. Projektet Hållbart resade iom Umeåregioe följdes med stort itresse av kommue. Umeåregioes samarbete krig flyktigsamordig fortsatte. Umeå kommus kadidatur till att bli kulturhuvudstad 2014 fortsatte och påverkar i allt högre grad övriga regiokommuers arbete. Samarbetet iom Umeåregioe är det gäller persoalfrågor fortsatte som tidigare. Kommuledigskotoret har represetater i kommuchefsgruppe, persoalchefsgruppe, iformatiosgruppe, turistgruppe, jämställdhetsgruppe, webbgruppe, iköps- och upphadligsgruppe samt iom kommuikatioer och överförmydarverksamhete. Turism Eligt Västerbotteturisms gästudersökig för Västerbottes lä ökade atalet gästätter med 1,79 procet ( gästätter). Atalet gästätter i Umeåregioe miskade uder 2008 med 2 procet ( gästätter). Siffrora ikluderar ite campig ätter. 55

56 De seaste turistekoomiska udersökige (TEM) visade att de totala turistomsättige i Vääs (2007) miskade med 7,3 procet (6,7 mkr) jämfört med Rese- och turistidustri i Vääs omsatte 85 miljoer och gav arbete åt ugefär 60 persoer (årssysselsatta). Vääs Bad & Campig drivs seda jauari av Hotel Vääs. Beläggige på campige ökade med 36,8 procet (3 784 gästätter). Viktiga hädelser uder året samt kommetarer till årets resultat Politisk ledig De politiska ledige gav ett överskott på 318 tkr. Kommustyrelse utyttjade ite hela si budget för utvecklig. Medel som förskotterats till Vääs Bostäder för projekterig av ett flerfamiljshus återfördes (150 tkr). Kommustyrelses ordförade, kommualrådet Matts Ludgre (S), lämade sitt uppdrag 1 juli och ersattes av Joha Söderlig (S). IT, kabelteve och bredbad Sammalagt gav IT, kabelteve och bredbad ett överskott på 435 tkr. Resultatet för ebart bredbad och kabelteve var +400 tkr. Kudutvecklig för bredbad och kabelteve (aktiva kuder): fiber: frå 553 till 619 (+12 %) kabelteve, iteret: frå 425 till 396 ( 7 %) kabelteve: frå till (+1 %); tillkommer Bjurholm med 185 aslutigar (+19 %). Iga prisjusterigar gjordes. IT-kotoret har uder de tre seaste åre ädrat iriktig frå de tekikfokuserade rolle som datorförvaltare till e tjästeorieterade stödfuktio. Kotoret levererade uder 2008 IT-tjäster iom drift, support och kosultatio på uppdrag av kommustyrelse och kommues eheter. Uder 2009 fortsätter arbetet med att se hur väl måle uppfylls. Blad aat kommer e ekät, som mäter hur öjda kudera är, att vara kopplad till felamälassystemet Servicedesk. Ett samarbete med Videl etablerades uder året. Kommueras respektive felamäligsmottagig hjälper varadras kuder. Persoalutskottet Verksamhete gav ett överskott på 167 tkr. Uder sommare aordades e arbetslivsitroduktio för 101 flickor och 71 pojkar med två veckor vardera. För rekryterigsverksamhete hävisas till aa plats i verksamhetsberättelse. När det gäller persoalekoomiska uppgifter (t.ex. sjukfråvaro) om kommues verksamhet hävisas till de särskilda bilaga där vissa siffersammaställigar m.m. preseteras. Uder året gjordes följade kommuövergripade isatser: Aoserig och sed kösfördelig. Nio aställigar med sökade frå uderrepreseterat kö gjordes (förskollärare, mätigstek iker, rehålligsigejör, vårdbiträde och udersköterska). Äve om e klar förbättrig kude oteras rekryterar kommue fortfarade på ett traditioellt sätt. Rekryterig och likabehadlig. Kommue prövade de uppdaterade rekryterigsriktlijera som iehåller krav på tydligare kravprofil iför e aställig. Kravprofile visade sig vara ett viktigt och bra stöd för att formulera kriterier och bedöma asökigar och itervj uer ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetsmiljö. E översy ileddes av samverkasavtalet utifrå det cetrala avtalet FAS 05 (föryelse arbetsmiljö samverka). Det mesta fugerade relativt bra, me arbetsplatsträffara (APT) var i måga fall för stora för att alla skulle ha möjlighet att framföra sia åsikter. SAM-gruppe (systematiska arbetsmiljöarbetet) fortsatte att utveckla rutier och riktlijer för arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöpolicy reviderades. Ett lågsiktigt utbildigsprogram iom arbetsmiljöområdet arbetades fram. Programmet riktar sig till chefer och fackligt förtroedevalda. Utbildig. Kommues chefer, skyddsombud och arbetsplatsombud erbjöds olika typer av utbildigar i arbetsmiljö. Kommues företagshälsa höll sex halvdagskurser. Persoalehete hade e iformatios dag krig rehabili terigskedja. Ehete utbildade vid två tillfälle chefer och fackliga ombud i kommues rehabiliterigs riktlijer, samt hur de ya rehabiliterigskedja påverkar kommue som arbetsgivare. Två kurser om arbetsrätt och löesättig arragerades. Dessutom ordades två ledardagar plus e utbildig i persoligt ledarskap för kompeteta kvior med låg arbetserfarehet iom orgaisatioe me som ite har chefspositio. Sjuksköterskeservice. Kommue iförde sjuk sköterske service på prov. De iebär att de som är sjuk blir upprigd av e företagssköterska efter sjude sjukdage. 56

57 Förädrigar av rehab. De förädrade reglera av sjukersättigssystemet får saolikt stort geomslag Förmodlige kommer fler persoer ä tidigare att bli omplacerade utaför kommue och efter e betydligt kortare tid ä tidigare. Förhadligar. Samtliga löeöversysförhadligar avseede 2008 klarades av. Uder seare dele av året ileddes förhadligar om uppsägig av lärare i grudskola och gymasieskola på grud av arbetsbrist. Trafik och service Resvaeudersökige Vääs Umeå geom fördes viter 2007/2008 av lästrafike på uppdrag av Västerbottes läs ladstig och Vääs kommu. I första had riktades udersökige till arbetspedlare som arbetade hos de fyra största arbetsgivara i Umeå: Volvo Lastvagar, Umeå kommu, Umeå uiversitet och Västerbottes läs ladstig samt medlemmar i Hadelsaställdas förbud. Frå Vääs arbetspedlade persoer till kraskommuera, övriga kommuer i läet och till adra lä. Av dessa reste till Umeå. I motsatt riktig pedlade 827 persoer till Vääs. Av dessa kom 496 frå Umeå. Kommue deltog i det läsomfattade projektet Samordig av samhällsbetalda resor. Målet är att på ett effektivare sätt samorda och itegrera de olika trafikslage som respektive kommu och ladstiget asvarar för. Samarbetsavtal teckades mella Umeå upphadligs byrå och kraskommuera i Umeåregioe. Umeå upphadlar både varor och tjäster geom fullmakt för kraskommueras räkig. I läet fis e gemesam upphadligs- och avtalsdatabas, Västerbottesportale, för läets alla kommuer och Kommu förbudet Väster botte. Hemsädigsstöd betalades ut för 548 försädelser. Hemtjäste alitade i viss må hemsädig istället för att själv hadla till vårdtagare. Iformatio I december testades avädbarhete av e av kraskommueras webbplatser. De udersökta kriteriera uppfylldes till 60 procet. Målet är att kraskommueras webbplatser ska ha mist 70 procet godkäda kriterier. Detta för att möta de tillgäglighetskrav som de kommuala orgaisatioera ska uppfylla Produktioe av iformatiostidige Kommual iformatio sker umera i kommuhuset. Med bibehålla kostader kude utgivigsfrekvese ökas till fyra ummer per år. Turism Turismsamordartjäste miskades till e halvtid i sambad med att Vääs Bad & Campig ut arrederades och seda 1 jauari drivs av Hotel Vääs AB. De satsigar som gjordes uder året, utöver reda plaerade aoskampajer, var att utöka atalet iformatiosplatser i kommue frå tre till tio stycke. Gemesam aoserig i läet och i Norge gjordes. E gemesam broschyr för besöksmåle producerades som ett direkt resultat av det lokala samarbetet. Ett ytt grässitt för de regiogemesamma webbplatse togs fram och i bruk. Via de ka turister boka varor och tjäster direkt på ätet. Vääsdagara var med sia besökare kommues största och viktigaste turisthädelse och attrak tio. Nytt för 2008 var firade av Natioalälves dag som är e årlige återkommade hyllig till de fyra outbyggda älvara i Sverige, blad aat Videlälve i Västerbotte. Ett aat ytt arragemag var De Stora Matfeste som aordades uder italieska vecka i samarbete med sfi-ehete och Vääs Utveckligsteam. Kommues ya utlädska ivåare visade upp sia respektive hemläders matkultur. Adra uppmärksammade hädelser var SM i sowboard som aordades i Middagsberget och kost- och hatverksruda som samarragerades av Videl och Vääs. Diverse De största förädrige var att kostadera för de kommuala vuxeutbildige (komvux) u igår i kommulediges ram. Budgete på 1,0 mkr var dock otillräcklig. Kommustyrelses arbetsutskott tillät att aslaget fick överskridas med högst 1,0 mkr för att skola skulle kua bedriva vårdutbildig och sveska 2. Budgete överskreds dock med 1,2 mkr. Överförmydares kostader påverkades egativt av ett statligt beslut. Budgete överskreds med 102 tkr. Krisberedskap och säkerhetsfrågor De första juli aställde kommue e beredskapssamordare. Kommufullmäktige fattade i maj beslut om att kommues ämder och kommustyrelse 57

58 58

59 ska behadla risk- och sårbarhet vid varje sammaträde. Det ikluderar äve systematiskt arbetsmiljöoch bradskyddsarbete. Det pågick ett arbete med att krisledigsämde och stabsfuktioe ta fram e y krisledigsoch iformatiospla, tillika e pla för haterig av extraordiära hädelser. Eligt e ekätudersökig frå f.d. Krisberedskapsmydighete (umera Mydighete för samhällsskydd och beredskap, MSB) var Vääs vatte- och avloppssystem robust. Värme, el och prioriterade fastigheter hade e godtagbar robusthet meda de var bristfällig är det gällde reservkraft. Kommue geomförde på begära av lässtyrelse e bedömig av de övergripade krisberedskape för tre scearier: ekoomisk kris, dataitråg och pademiutbrott. Kommue fa att beredskape på IT-området var mycket god meda pademiutbrott edast delvis ka hateras. E kris- och stödpla för aställda vid kommuledigskotoret upprättades uder året. Kosumetvägledig Cirka 280 kosumetärede kom i till kommues kosumetvägledig. Omkrig e tiodel av dessa ärede gick vidare till Allmäa reklamatiosämde, ARN, för prövig. Lokaler Lokalkotot gav ett uderskott på 167 tkr. Kotot belastades främst av kostader geom olltaxa (2,6 mkr). Kommuledigskotoret Kommuledigskotorets verksamhet admiistratio gav ett uderskott på 163 tkr. Persoalkostadera översteg budget med 150 tkr, främst beroede på högre övertidskostader ä beräkat. Jämställdhetsredovisig för kommuledigskotoret Kommuledigskotorets eheter gick igeom de övergripade jämställdhetsplae. Utifrå plae arbetade respe k tive ehet vidare med att skapa ega hadligsplaer apassade till de ega ehete. Övrigt viktigt uder året Kommue hade e dispoibel ram för bygdeavgiftsmedel på 1,2 mkr. Dessa pegar igick ite i kommustyrelses budget. Demokrati och medborgariflytade Varje sammaträde med kommufullmäktige ileds med allmähetes frågestud. Itresset var ite särskilt stort; vid vissa sammaträde sakades frågor. Sammaträde hölls i Vääs, Tväråbäck och Vääsby. Seda höste 2007 deltar kommue i Sveriges Kommuer och Ladstigs projekt för medborgarpaeler. Uder projekttide ska kommuera pröva olika slags medborgarpaeler, via exempelvis iteret och sms, för att kosultera medborgara i olika frågor. Medborgarpaele markadsfördes vid flera tillfälle i tidige Kommuifo och på kommues webbplats. Hadikapp- och pesioärsforum hade fyra sammaträde. För ärvarade drivs fråga om tillgäglighet 2010, det vill säga att alla ekelt avhjälpta hider ska vara borta före slutet av 2010 eligt regeriges mål. Dialog om kollektivtrafike fördes med brukara via referesgruppe för arbetspedlig som träffas tre gåger per år. Referesgruppe består av kommuivåare som arbetspedlar till Umeå. Geom iföradet av Dexter (ett kompletterade system till det befitliga skoladmiistrativa systemet) ka elever, lärare och föräldrar kommuicera via webbe. Programförädrigar i kabelteveätet bestäms av ett programråd som består av kabelteveätets kuder. Styrade faktorer för programrådet är ekäter, kudkotakter och ett regelverk. IT-kotoret har regelbuda träffar med programrådet. Turistehete deltog i de öppa möte som föreige Vääs Utveckligsteam (VUT) aordade. Vääs ivåare ibjöds till dialog för att ge förslag om hur Vääs ska fortsätta att utvecklas och vara e attrak tiv kommu att bo och leva i, samt besöka. Framtids- och plaerigsperspektiv Befolkigsfråga är e av de allra viktigaste frågora i de ärmaste framtide. Uder 2008 ökade befolkige frå till persoer. Debatte om atalet storregioer i Norrlad var itesiv. Fråga verkar ha miskat i aktualitet och förädrigara vätas först år Samarbetet fortsatte krig e gemesam flyktigmottagig i Umeåregioe. Omkrig 30 persoer per år vätas till Vääs kommu, utöver ahöriga till dem som reda har alät. Arbetet bör prioriteras för att få ett tydligare och mer strukturerat itert samarbete över verksamhetsgräsera är det gäller itegratio, iformatio och mottagade. Överförmydarverksamhete i kommue är väldigt sårbar och ett samarbete ileddes med Umeå. 59

60 Umeås satsig på att bli kulturhuvudstad 2014 kommer i allt högre grad att ivolvera samtliga kommuer i regioe. Detta ka iebära kostader och arbete. Kommues deltagade i och medfiasierig av projektet Hållbara Umeåregioe samt uderteckadet av Ålborgsåtagadea kommer att påverka de framtida verksamhetsplaerige och kommues plaerig i stort. Arbetet med att successivt iföra och apassa kommue till ett klietoberoede verksamhetssystem har år 2012 kommit i mål, vilket gör att det eda som behövs för åtkomst till samtliga IT-system i Vääs kommu är e webbläsare. Uder 2008 ifördes e oggraare tidsskrivigshaterig och därmed e bättre uppföljig. Detta utföll väl och de kommer därför att fortsätta avädas. Projekt Fyra sjösattes med delprojekt såsom e IT-ifrastrukturpla, åtgärder för att få ett säkert och stabilt stadsät samt åtgärder för att få reservlösigar i bredbadsäte om exempelvis e kabel råkar grävas av. Uder kommade år sker förmodlige e del större förädrigar iom rehabiliterigsområdet. Aktuellt är regeriges förslag Iförade av rehabiliterigskedja och Ettårsgräs för sjuk peig och iförade av förlägd sjukpeig. Frågora är av pricipiellt viktig be tydelse blad aat frå ett arbetsgivarperspektiv. I allt högre grad kommer förslage att ie bära e ökad arbetsbelastig för arbetsgivare. Iom loppet av fem år kommer 136 persoer (93 kvior och 43 mä) iom olika yrkesgrupper att uppå 65 års ålder. Främst är det lärare och persoal iom vårde som pesioeras. Dessutom blir 13 chefer (varav 6 är mä) 65 år Övertalighete blad lärare fortsätter uder ågra år framåt. Hur detta hateras är viktigt, både för kommues rykte som arbetsgivare och för kommue som helhet. Trafik Ytterligare åtgärder för öka trafiksäkerhete vid ågra skolor plaeras. Plaerige för ett miireseceter vid busstatioe påbörjades. E gåg- och cykelväg förbereds i Vääsby, frå Nöjesgata till E12. Kommue deltar i projektet Hållbart Resade i Umeåregioe uder projektperiode Det övergripade målet för projektet är att förbättra tillgäglighet och mobilitet och möjliggöra e hållbar regioförstorig i Umeåregioe. I kommues översiktspla iarbetades jämställdhet ur ett samhällsplaerigs perspektiv. Resvaeudersökig Vääs Umeå Resvaeudersökige geomfördes av Lästrafike i Västerbotte på uppdrag av Västerbottes läs ladstig och Vääs kommu viter 2007/2008. Vääs har e stor adel persoer i förhållade till riksgeomsittet som dagpedlar till adra kommuer för att arbeta. Totalt sett pedlar cirka persoer varje arbetsdag, varav ugefär pedlar till Umeå. Ekäte riktades i första had till pedlare som arbetade hos de fyra största arbetsgivara i Umeå samt medlemmar i Hadelsaställdas för bud. På så sätt kartlades ära hälfte av dem som arbets pedlar till Umeå. Majoritete (66 %) av dem som svarade var kvior. De flesta var år. Nästa hälfte av dem som svarade arbetade iom uiversitets- och sjukhusom rådet. E övervägade majoritet hade både körkort, tillgåg till bil och parkerigsplats på jobbet. Merparte asåg sig ha god käedom om busstidera, biljettprisera och restide med buss mella Vääs och Umeå. E viktig slutsats av ekäte är att fokus bör läggas på att korta ed restide uder de tider då arbetspedladet är som störst. Det ka atige ske geom direktbussar eller geom att räta ut de befitliga lijestrukture så att midre orter och hållplatser som ite ligger lägs de aturliga körväge E12 väg 92 prioriteras ed. Vad gäller beställigstrafike (avropsstyrd) fis möjligheter till förbättrigar geom att exempelvis aorda matigstrafik till stomlijetrafike lägs E12 och väg 92. Förslagsvis till hållplats läge där det daglige passerar flera stomlijeturer som varke agör Vääs eller Vääsby. I dag är det bara två stomlijeturer som har avropsstyrd matigstrafik e tur på fredagar och e tur på södagar. Iformatio Förslag har kommit om att skapa ett itraät som e iter iformatiosplats för kommues aställda. Det skulle uderlätta och förbättra de itera iformatiosspridige och saolikt spara e del pegar i form av effektivare iter kommuikatio och färre pappersutskrifter. Ifartstavlor Digitala ifartstavlor är e moder och bra kaal för att markadsföra Vääs som e kommu som håller sig framme är det gäller att syas och locka till sig besökare och boede, och äve som e kommu med god IT-tekik. Digitala ifartstavlor är på sikt billigare att uppdatera eftersom de sköts trådlöst. 60

61 Turism Ett mål är att fortsätta utveckla det lokala samarbetet mella besöksärig och kommu och att förhoppigsvis itressera och egagera de besöksföretag som idag ite är aktiva i gruppe. E take är att utveckla Vääs Läger (seda 1986 ett kulturmiesmärkt område), med sia fia byggader och itressata historia, till ett besöksmål. Arbetet med att fia vägar och fiasierig för detta har startat. Ett gemesamt fiskekort för kommues samtliga tretto fiskevårdsområde skulle vara ett lyft för fiske ärige iom kommue. Kotakter togs uder 2008 med fiskeprojektet Frå kust till fjäll, där Videls kommu är projektägare. Krisberedskap och säkerhetsfrågor E viktig uppgift är att itegrera beredskapsarbete och säkerhetsmedvetehet i de dagliga verksamhete på förvaltigara. Risk- och sårbarhetsaalyser ska ses som e metod att ytterligare kvalitetssäkra våra verksamheter. Med största saolikhet kommer det statliga stödet för beredskapsförberedelser att miska. Framöver kommer avädadet av y tekik för kommuikatio i krissituatioer troligtvis att öka, blad aat geom programmet WIS (webbaserat iformatiossystem) samt Rakel. 61