Systematisk skolutveckling 2005-2011 Ett rektorsteam + signifikanta/nyckelpersoner per läsår, ca 40 st per omgång Ht 2010 tre rektorsteam - systematik i utvecklingsarbetet Didaktikcentrum - systemteoretiskt förhållningssätt Frivolten Ställer stora krav på oss i förvaltningsledningen Ingen spikrak väg
Ingen spikrak väg Ställer stora krav på oss i förvaltningsledningen Gett oss stora möjligheter ger kraft och energi
Ledarutbildning fokus Skola 2011 - kommentarer från utvärderingen
Vilken skillnad ser du i ditt sätt att se på skolutveckling? Skillnaden har blivit att i möten med elever och personal är jag delaktig att skapa duktiga elever och medarbetare genom att lyfta goda exempel men också genom hur jag använder språket. Sättet att hålla i konferenser, medarbetarsamtal, samtal med föräldrar, nätverksmötet mm har förändrats påtagligt Att hitta modeller som gör alla delaktiga har varit och är oerhört betydelsefullt. Lyssna och ta vara på andras ideér och erfarenheter, att lyfta andra. Metoder för att få med mig andra på, en tro på att alla gör sitt bästa! Nu har tiden kommit till LGR-11 och då har jag ett systemteoretiskt förhållningssätt som grund i det pågående utvecklingsarbetet. Det känns enkelt.
Utbildningen har gjort mig sugen på att jobba på ett djupare plan med skolutveckling En viktig skillnad är att jag på ett tydligare sätt(och oftare) refererar till våra styrdokument i allt vi gör och ställer fler utmanande frågor....utvecklingsarbete måste starta utifrån nyfikenhet och intresse men det behöver struktur och långsiktighet för att bli framgångsrikt. Vi har fått båda delarna. Att se möjligheter o styrkor. Utvecklat intervju-/frågetekniker. En sak i taget långsamt är fort. Vikten av en tydligt kommunicerad agenda. Listan kan göras lång... Känner mig sugen på att jobba vidare jag tar också vara på de goda berättelserna Förändringen som tillstånd har också blivit en tydligare självklarhet. att jag nu lyssnar på andra mer inte bara kör som jag vill
Vilken skillnad ser du på verksamhetsnivå?..mötesdeltagarna mer aktiva än förut. Jag kan se att lärarna har en mängd systemiska verktyg. Jag kan se det i klassrummet och i korridorer. Lärarna har större kompetens att hantera "svåra samtal", "svåra elever" och en del andra "svåra" saker. De är inte så "svåra" längre. Våra personalkonferenser har blivit mer meningsfulla med hjälp av de systemiska verktygen. Personalen har fått en större insikt i att utvecklingsarbete är en process som får ta tid Genom att utesluta toppstyrning i utvecklingsprocesser kan jag skapa ett genuint intresse och engagemang hos personalen Härligt när alla är experter och fler driver pedagogiska utvecklingsfrågor. De olika bollarna i luften har idag ett sammanhang
Hur ser du på förutsättningarna att din verksamhet ska kunna arbeta vidare med skolutveckling? Vi har påbörjat en resa som vi inte kan avbryta utan nu är det framåt som gäller Nu gäller det för oss att hålla fast vid det vi har lärt oss. Här är min roll att påminna och för tillbaka i tankarna. Vi måste bara se till att det finns påfyllning av olika slag hela tiden Vi har förutsättningarna men behöver ständigt använda våra verktyg. Genom att få ta del och träna olika modeller och verktyg få vi lättare en helhet i organisationen. Likheterna är idag större än skillnaderna vilket jag tror skapar en trygghet för vår personal.
Din bild av förvaltningens förutsättningar att utvecklas vidare? Jag känner att vi har en samsyn och ett gott klimat, att alla är delaktiga i våra övningar, att allas ord är viktiga och att det finns ett respektfullt förhållningssätt inom hela förvaltningen. Det känns stabilt att hela ledningen är delaktiga i utbildningen vilket BoU:s Utvecklingsstrategi är ett bevis på. Tror dock viktigt att vi i våra fortsatt träffar/möten alltid eller ofta praktiserar utbildningen Olika uppdrag vävs i betydligt större grad ihop idag än tidigare. Vi rektorer finns med i diskussioner på ett tidigare stadie nu än tidigare. Jag gör bedömningen att man gjort en mycket stor satsning på detta och har förutsättningar att leda oss i de arbeten som står framför oss och hjälpa oss att kalibrera vår situation och vår kostym.
En skatt att förvalta Lust att lära - Bakgrund: Anna, en fantastiska arena, påfyllnad systemteori, Skolinspektionen, alla elever når inte sin fulla potential - Förutsättningar: Europeiska socialfonden, 4,6 milj
Syfte Utmana den befintliga organisationen och skapa möjligheter för lärande miljöer. Synliggöra den kompetens som finns i verksamheten och utnyttja den fullt ut. Skapa förutsättningar för att bättre ta till vara på och förvalta personalens kunskaper och erfarenheter. Höja kompetensen hos elevassistenterna och ge dem en tydligare roll i den lärande organisationen.
Övergripande mål Alla enheter leds som lärande organisationer och de professionellas kompetenser är synliggjorda och utnyttjas optimalt.
Fyra delmål Elevassistenterna har högre formell kompetens och ett tydligt uppdrag i verksamheten Förv. Ledning och skolledare skapar lärande miljöer för personalen i sina verksamheter Nyckelpersoner och spec. ped. leder lärande möten. Samverkan mellan enheter och yrkesgrupper utgör grunden för en lärande org. där personalens kompetenser synliggörs och tas till vara.
Hur gör vi? Förstärka ett redan gott arbete Skapa utrymme för lärande i arbetsvardagen Skapa utrymme för samverkan i arbetsvardagen Lära av vardagens utmaningar och möjligheter Synliggöra kompetens och använda den rätt Identifiera tillgångar och förstärka det som fungerar väl Skapa utrymme för omvärldsanalys och reflektion Enheterna jobbar utifrån sina unika förutsättningar och möjligheter
Insatser Kompetenshöjning för 40 elevassistenter Lärande ledarskap för ledningsgrupp och skolledare Lärande möten och Skola: formativ bedömning Fsk: no/teknik Fritids: Lärande fritidshem för nyckelpersoner och specialpedagoger Totalt ca 225 pers Föreläsningsserie/workshop systemteori lärande organisation IT som lärande arena