Trauma, stress och krisstöd

Relevanta dokument
Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal

Krisstöd vid allvarlig händelse

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Psykiskt trauma och krisstöd

Modernt krisstöd. Oslo, 26 mars Per-Olof Michel. Tfn: michelmentor

Planeringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Hur bemöter vi människor i akut kris

Katastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Modern krishantering:

Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Modernt krisstöd. Utveckling baserad på internationell litteratur. Per-Olov Michel

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Traumamedveten omsorg

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Uttryckande konstterapi för traumatiserade flyktingar. Caroline Ramzy Blå Leg psykoterapeut (KBT) Magister i fri konst, Kungliga Konsthögskolan

Trauma och psykisk sjukdom

Arbetsmetoder & material för arbete med flyktingar

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Riktlinjer för stöd och behandling efter allvarliga händelser

Reaktioner vid omskakande händelser

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Kursplan för Psykotraumatologi

Ångestsyndrom-Anxiety

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Trauma och återhämtning

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Kapitel 4 Emotionell reglering

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

SMART Utbildningscentrum

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Kris och Trauma hos barn och unga

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Vad är psykisk ohälsa?

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Att förstå posttraumatisk stress

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologen som kriskonsult. Per Calleberg leg psykolog, fil.kand. biologi

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Flyktingmedicinskt centrum

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

UP-A Unified Protocol för Ungdomar

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

det psykologiska perspektivet

Redogörelse för olika delar av konferensen

Transkript:

Trauma, stress och krisstöd Sunne, 25 maj 2018 Per-Olof Michel Tfn: +4670 7201662 po.michel@telia.com michelmentor.se

(http://www.marshu.com/collection-self-test-stress.php)

Utfall Vad är stress? Förhoppning Osäkerhet = Stress Befarat Stressens essens är osäkerhet Vi upplever osäkerhet när vi befarar att utfallet av en viss händelse blir något annat än det vi hoppas. Vid sådan osäkerhet kräver hjärnan extra energi. Tid Om hjärnan inte kan minska osäkerheten kan en cerebral energikris utvecklas. (Peters med flera, 2017)

Potentiellt traumatiska händelser Upp mot 70 % kan exponeras (Kessler, 2017) Olyckor Krig/flykt Stockholm 2017 Terrorism Boston 2013 2013 Gottröra 1991 Bangladesh 2013 Insatspersonal Fukushima 2011 Orkanen Matthew 2016 Interpersonellt våld

Allvarliga händelsers ekologi interaktion mellan händelse och drabbade Samhällelig/strukturell kontext Riskindikatorer Motståndskraft Social kontext Individ/familjekontext Händelse Hot Förlust Livsförändring (Fritt efter Shultz med flera, 2017)

Återhämtning Samhälle/socialt/individ/familj Individ Händelse Stöd - Riskindikatorer - Kontext - Akut stöd - Motståndskraft - Förlust av resurser - Behandling vid behov

Riskindikatorer för PTSD I relation till händelsen Före Tidigare psykiska problem Parallell livsstress Socioekonomisk status Personlighet, begåvning Kön, ålder Under Upplevt livshot Uttalade reaktioner Efter Bristande socialt stöd Kvarstående dissociation Uppföljning av drabbade med ökad sårbarhet Negativa tolkningar av den upplevda händelsen Skam- eller skuldkänslor Negativt grubblande Bristande socialt stöd Parallella stressorer Förlust av materiella eller sociala resurser (Brewin et al. 2000; 2005; Ozer et al. 2003; Briere et al. 2006) (Bryant, 2014; Watson et al. 2014)

Händelse Kontext Typ av händelse Interpersonellt våld, värre än olyckor katastrofer Allvarlighetsgrad Hot mot livet Utmärkande drag Kontroll Klarhet Tid/frekvens Förlust av resurser Individuella: Självkänsla, status, självtillit, kontroll, fysisk skada Sociala: Närståendes död, förlust av arbete Materiella: Boende, ägodelar, ekonomi

Akut stressreaktion Kroppsliga reaktioner Tanke uppfattning Psykiska reaktioner Ola Billgren (WHO 1992, ICD-10)

Försvarskaskaden Aktivering Flykt - kamp Frysning Orörlighet - Tonisk - Kollaps Söka stöd (Baldwin, 2013; Kozlowska et al. 2015)

Svårare tillstånd Akut stressyndrom (ASD) Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Dissociativa tillstånd Ihållande komplex sorgreaktion Egentlig depression Ångestsyndrom Kroppssyndrom Substansrelaterade och beroendesyndrom Anpassningsstörningar (APA, DSM-5, 2013)

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) A. Exponering Faktisk död eller livsfara, allvarlig skada; sexuellt våld B. Påträngande symtom C. Undvikande av stimuli D. Negativa förändringar E. Kvarstående alarmtillstånd F. Varat en månad G. Lidande H. Beror inte på annat (APA 2013, DSM-5)

CNS - aktivering, modulering Frontallob Medial Prefrontal cortex (mpfc) Talamus Synbark Modulerande System; PAG Amygdala Hippocampus Hypofysen Hypotalamus

CNS aktivering av nätverk Sensorisk bark Frontallob - mpfc Lång loop 30-40 ms Sensoriska organ Talamus Kort loop 12 ms (-) Amygdala Hypotalamus - HPA-axeln Periakveduktala grå (PAG) Modulerande system - Locus coeruleus (NA) - Dorsala raphe (serotonin) - Ventrala tegmentala området (DA) (Fritt efter LeDoux, 2000; Nutt, 2000; Kozlowska et al. 2015)

Reglering av emotioner Stimuli Uppmärksamma stimuli Värdera stimuli Respons och beteende Val av stimuli Selektiv Uppmärksamhet Distraktion Omvärdering Undertryckande (Fritt efter Gross et al. 2007; MacNamara et al. 2016)

Besvär Processer över tid Kontinuerliga besvär Senare besvär Först återhämtning sedan besvär Först besvär sedan Återhämtning Återhämtning/ Motståndskraft Tid 1 Tid 2 Tid 3 (Bonanno, 2004; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013; Joshi et al. 2017)

Motståndskraft Individuella faktorer Genetik, anknytning Personlighet Locus of control Hardiness, mastery Expressiv flexibilitet Optimism, mindfulness Altruism, andlighet Fysisk aktivitet Externa faktorer Situation//kontext/kultur Tillgång till resurser Socialt stöd Förebilder Ledarskap Stöd från organisationen Utbildning (Southwick et al. 2005; 2012; 2014; Bonanno et al. 2011; Gupta et al. 2011; Rusch et al. 2015; Hobfoll, 1989; Rodin et al. 2017)

(Brewin et al 200; Ozer et al. 2003; Schumm et al. 2006; Kaniasty et al. 2008; Panagioti et al. 2013; Southwick et al. 2011; Ursano et al. 2017) michelmentor.se Socialt stöd Buffrande effekt Ökad känsla av kontroll Stärkt självtillit Underlättar Omvärdering Bemästring Tilltro till stöd över tid Komplex kausalitet De med bra socialt stöd är ofta välanpassade Socialt stöd kan således vara en funktion av God hälsa Psykosocial förmåga

Fem stödprinciper Stärka säkerhet/trygghet Lugna, stabilisera Stärka tillit Understödja samhörighet Stärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007)

Psykologisk första hjälp, PFH Melissa Brymer

Psykologisk första hjälp Kontakt och engagemang Säkerhet och trygghet Stabilisering Problem- och behovsinventering Praktiskt och socialt stöd Reaktioner och bemästring Fortsatt stöd (Brymer M, Jacobs A, Layne C, Pynoos R, Ruzek J, Steinberg A, med flera, (National Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD), Psychological first aid field operations guide, 2nd Edition. July, 2006. Hämtad från: www.nctsn.org och www.ncptsd.va.gov)

Förmågor för psykologisk återhämtning (Berkowitz et al., 2010)

Basal självhjälp Kan i dialogform tas upp med drabbade utifrån vad som ter sig aktuellt och rimligt Generellt Söka stöd hos andra Upprätthålla rutiner Skriva för sig själv: dag 1, tankar/känslor, dag 2, reflektioner Göra trevliga saker Ägna sig även åt goda minnen om någon dött Hantera tankar och reaktioner Inte helt undvika att tänka på händelsen men undvika negativt grubblande Om möjligt, försöka omvärdera händelsen Söka hjälp vid behov Vid påminnelser Fysisk aktivitet Andnings- och avslappningsövningar Meditation, fokuserad eller med mindfulnessinriktning (Berkowitz et al. 2010; Brymer et al. 2006)

Interventionsnivåer Behandling Bedömning Uppföljning Stöd i akutfas Psykologisk första hjälp (Efter Brewin 2005; Brewin et al. 2008; Nash et al. 2012; O Donnell et al. 2012; Pfefferbaum et al. 2013; tentsproject.eu; Watson et al. 2007; Williams et al. 2009; OPSIC-project, 2015)

Presentera dig och gör kort bedömning Tillstånd Beteende (Se mall 1 till höger) Är individen Instabil? Suicidal? Fara för sig själv eller andra? I behov av akuta medicinska eller sociala insatser? Nej Förmedla psykologisk första hjälp (PFH) Basala behov (Se mall 2 till höger) Ja Stöd akutfas Sänd till lämplig instans Mall 1 Bedömning Individ - Riskindikatorer/motståndskraft Händelse - Kontext/förluster Reaktioner Status - Medicinskt/psykiskt - Funktion/farlighet Mall 2 PFH Kontakt/åtagande Säkerhet/trygghet Stabilisering Problem/behovsinventering Praktiskt/socialt stöd Reaktioner/bemästring Fortsatt stöd Utse kontaktperson Proaktiv uppföljning De som avböjer stöd Kontaktinformation (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

Trauma Screening Questionnaire (TSQ) Dina egna reaktioner idag på den traumatiska händelsen. Fundera över de följande reaktionerna som ibland förekommer efter en traumatisk händelse. Detta frågeformulär handlar om dina egna reaktioner på den traumatiska händelsen som du har varit med om. Vänligen markera (Ja/Nej) om du har upplevt något av nedanstående vid minst två tillfällen under den gångna veckan. 1 Upprörande tankar på eller minnen från händelsen som har kommit till dig mot din egen vilja. Markera ett alternativ på varje rad Ja Nej 2 Upprörande drömmar om händelsen. Ja Nej 3 Handlingar eller känslor som om händelsen inträffar på nytt. Ja Nej 4 Upprördhet inför sådant som påminner om händelsen. Ja Nej 5 Kroppsliga reaktioner (t.ex. hjärtklappning, magbesvär, svettningar, yrsel) vid påminnelser om händelsen. Ja Nej 6 Svårt att somna eller orolig sömn. Ja Nej 7 Irritabilitet eller vredesutbrott. Ja Nej 8 Svårt att koncentrera dig. Ja Nej 9 Ökad uppmärksamhet på möjliga faror och hot mot dig själv och andra. Ja Nej 10 Lättskrämdhet vid oväntade händelser. Ja Nej (Brewin CR, Rose S, Andrew B, Green J, Turner S, Foa E. Brief screening instrument for posttraumatic stress disorder. British Journal of Psychiatry. 2002;181:158-162. Svensk översättning: Michel PO, KcKP. reviderad: Arnberg, F. 2007. Godkänd av Brewin 2015)

Behandling Sorg Normal sorg Stöd från socialt nätverk primärt Stödsamtal vid behov Ihållande komplex sorgreaktion Kognitiv beteendeterapi + antidepressiva PTSD Mål med behandling Stärka frontallobens modererande effekt Minska hyperaktivitet i amygdala Val av behandling Psykoterapi förstahandsval Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) Läkemedel kan dock vara effektiva Antidepressiva