Les Grands Jours de Bourgogne 2010. Henschke gör kultviner VDP tysk vinadel 100 år

Les Grands Jours de Bourgogne 2010 Henschke gör kultviner VDP tysk vinadel 100 år Nr 4 2010

M O T H E R L A N D Best chilean sauvignon Blanc DAGENS INDUSTRI 2009.09.25 FYND! 2009.10.09 2009.10.02 2009.10.01 FYND! 2009.10.02 Quintay Leyda Sauvignon BLanc, 13%voL art.nr 6637, 89 Kr

Organ för Munskänkarna Årgång 53 2010 4 Ansvarig utgivare Lennart Rammer Redaktör Munskänken/VinJournalen Ulf Jansson, Oxenstiernsgatan 23, 115 27 Stockholm Tel 08-667 21 42 Annonser Urban Hedborg Tel 08-732 48 50 e-post: urban@uhmarketing.se Produktion och Grafisk form Exakta Media, Malmö monika.fogelberg@exakta.se Repro Exakta Tryck Tryck Exakta Tryck Föreningen Munskänkarnas Kansli Hammarby Fabriksväg 23, Box 92184, 120 09 Stockholm Tel 08-30 10 43 Telefax 08-30 11 52 BG 5256-8078 kansli@munskankarna.se www.munskankarna.se Adressändringar Anmäl snarast till den lokala sektionen eller Munskänkarnas kansli Omslagsbild: Château de Rully, Bourgogne Foto: Shutterstock Mötesplatsen för vinintresserade De t ä r m e d e t t visst m å t t a v b ä v a n men fram för allt mycket höga förväntningar som jag tackat ja till och blivit vald till föreningens ordförande de kommande tre åren. Hu r b l e v d e t s å h ä r d å? Om någon av mina ungdomskamrater suttit här idag så hade de väl inte trott vare sig sina ögon eller öron. Mitt vinintresse startade nämligen först vid 30 års ålder när jag bodde med familjen i Kalifornien. Där upptäckte jag att det fanns många spännande vindistrikt och vingårdar och massvis med historia som är ett av mina andra favoritämnen. Vin och historia är ju väldigt väl sammansvetsade för vilken vingård har inte en intressant historia? At t n u få f ö r t r o e n d e a t t l e d a förening med mottot Mötesplatsen för vinintresserade känns som en riktigt stor utmaning. En utmaning som för mig och styrelsen och alla funktionärer består i att bevara kärnan i Munskänkarna men också att möta framtiden med allt vad det innebär. Kä rn a n i f ö r e n i n g e n är för mig de aktiviteter och det engagemang som finns i alla sektioner, från storstadssektionernas utbud till sektioner ute i landet på mindre ort. Poängen är ändå för samtliga sektioner att hålla intresset vid liv med intressanta provningar och en bred utbildningsverksamhet samt att rekrytera nya medlemmar. Ett engagemang i en ideell förening som Munskänkarna kan låta både stort och kanske lite övermäktigt. Det handlar om att ha ett personligt engagemang och ett brinnande intresse för det föreningen står för. Det handlar mycket kort beskrivet om att vara aktiv. Aktiva är jag, styrelsen och alla andra funktionärer på sektions- och regionnivå. Det ideella engagemanget vill jag att du som medlem tydligt ska se och att du ska kunna följa den utveckling vi alla i föreningen strävar efter. I e t t f r a m t i d s p e r s p e k t i v gäller det att vi hänger med, att vi syns, att vi är aktiva och att vi hela tiden är öppna för nya och gamla samarbetspartners. På så sätt kan föreningen leva vidare och utvecklas. Drygt 50 år har gått och vi kan inte slå oss till ro och tro att vi kan finnas till i ytterligare 50 år med samma koncept. Munskänkarna ska vara med där det händer och naturligtvis ska vi vara den självklara m ö t e s p l a t s e n f ö r v i n i n t r e s s e r a d e! Ylva Sundkvist e-post: ylva.sundkvist@munskankarna.se INNEHÅLL Les Grands Jours de Bourgogne 2010...4 Chablis...5 En späckad dag i Côte de Nuits...7 Camille Giroud...8 Söder om Beaune...9 Vit bourgogne och mat... 10 VinJournalen... 11 Beställningssortimentet... 14 Tema Bourgogne från 2005 och 2006... 17 Jag mötte Becky... 20 Terroirs de Corton... 21 En kväll i Beaune... 23 VDP tysk vinadel 100 år... 25 Henschke... 26 Vin, brandy, tjurar och flamenco... 28 Föreningsnytt... 30 Munskänken nr 4 2010 3

Les Grands Jours de Bourgogne 2010 Les Grands Jours de Bourgogne äger rum vartannat år i mars och samlar journalister och branschfolk från hela världen. Totalt fanns det i år möjlighet att provsmaka mer än 10 000 viner från nästan 1 000 olika odlare vid 15 stora provningar med början i Chablis på måndagen följt av Côte de Nuits, Mâconnais, Côte Chalonnaise och med avslutning i Côte de Beaune på fredagen. Text och foto: Rickard Albin Bourgogne utgör bara 3 % av den totala vinproduktionen i Frankrike. Med totalt 3 800 vinodlare och 100 olika AOC svarar bara de 33 grand cru-vingårdarna för 1,4 % av den totala produktionen medan de 684 premier cruerna bidrar med 10 %. 61 % av vinerna är vita, 30 % röda, 8 % crémant och 1 % rosé. Druvmässigt dominerar chardonnay med 46 % följt av 36 % pinot noir och långt efter hittar vi gamay med 7,5 %, aligoté 6 % och övriga 4,5 %. I dessa siffror räknas förstås inte Beaujolais in. Från 1996 till 2008 ökade exporten av bourgogneviner sakta men säkert, men sedan kom den finansiella krisen och exporten gick ner under nästan två år. Bottennoteringen var 2009 med ett tapp på nästan 16 procent i volym och 22 procent i värde jämfört med 2008. Slutkonsumenterna är mer priskänsliga nu, de letar efter billigare appellationer, gör färre restaurangbesök och dricker färre och/eller billigare viner. Krisen verkar ha slagit hårdast på de dyraste appellationerna, inte minst i USA, Storbritannien och Irland som tillsammans svarat för hela 75 procent av exportnedgången. Bourgognes största exportmarknad Storbritannien minskade sina inköp med hela 25 procent under 2009. Det ser inte lika allvarligt ut för resten av Europa, där t ex lilla Sverige bara gick ner med 4 procent förra året. BIVB (Bureau Interprofessionel des Vins de Bourgogne) är lyhörd för kommentarerna som ges i besökarnas utvärdering och i år hade man därför förbättrat en del saker. Pendelbussarna mellan de olika provningslokalerna som inrättades 2006 hade utökats med tätare turer. Varje provningsdag inleddes med en kort workshop om bourgogneviner för dem som så önskade och de fina glasen från Chef & Beskärning i Chassagne-Montrachet. Bortklippta kvistar bränns. Sommelier, Open Up och Arom Up, verkar ha blivit standardglas. 2008 lanserade man den första carbon footprint -bedömningen för viner i Bourgogne. BIVB anordnade ett seminarium för medlemmarna för att ge dem en överblick omfattande hela processen, från vinodling till marknadsföring och reklam för produkten. De senaste 5 åren har andelen Manuell bearbetning av jorden i Chevalier-Montrachet. ekologisk odling tredubblats och utgör nu drygt 5 procent. I slutet av 2008 bildade även BIVB en speciell kommitté för uthållig och klimatsmart vinodling (Coreviti). Man kan inte låta bli att fråga sig om klimatförändringen påverkar vinodlingen. Vinodlarna bekräftar att under de senaste åren har man fått tidigare växtsäsong. Årets Les Grands Jours de Bourgogne dominerades av årgången 2008 som var en prövning för de flesta vinodlare i Bourgogne. Det rådde svåra väderförhållanden under i stort sett hela året med skyfall, hagel och varierande temperaturer vilket ledde till mycket mögel, oidium och botrytis. Man tvingades till en mycket noggrann sortering som gav det lägsta utbytet på 10 år. Våren var sen vilket indikerade att skörden skulle dröja till september. Sommaren blev ganska dålig och det dröjde ända till 13 september innan det fina vädret kom. Vindarna torkade upp i vingårdarna så att druvorna kunde få lite bättre koncentration till skörden som började i slutet av samma månad. Tre veckor med torrt väder med 15-18 C under dagen och runt 5 C under natten satte sina spår. Det gav helt enkelt rättframma viner med ett ganska skarpt avslut. Man jämför idag denna årgång med 2001, 1998, 1991 och 1987 som brukar kallas för klassiska årgångar. 2007 var ett överraskande år som krävde tålamod på ett annat sätt av vinodlarna. Det präglades av en mycket mild vinter som gav snabb tillväxt i början av våren. Höga temperaturer i april och början av maj ledde till en explosionsartad knoppning och en tidig, snabb blomning. Från slutet av maj blev vädret både svalt och regnigt. Verasion blev ojämn och den utdragna skörden började i slutet av augusti då solen torkade upp i vingårdarna och gav mognaden en sista skjuts. De vinodlare som jobbade med sina vinrankor, hade bra sortering och tålamod att vänta med skörden har lyckats bra, men kvaliteten varierar mellan producenterna. 2007 lär bli fortare drickfärdig än 2008. Nästa årgång, som nu ligger på fat och som vi alla väntar på att få prova ser ut att ha god potential. 2009 hade idealiska förhållanden under hela växtcykeln, inte minst under mognadsfasen då druvorna badade i solsken. I början av september hade druvorna perfekt balans mellan socker, syra och smak. 2009 sägs ge speciellt bra uttryck för terroiren där de vita vinerna har bra djup med fin rondör och de röda djup fin färg och runda, silkiga tanniner. Trots att man i början av sommaren förutsåg en begränsad skörd liknande den för 2008, fick man den näst största skörden efter rekordårgången 1999, den enda skörden som någonsin har överstigit 1,6 miljoner hektoliter. 4 Munskänken nr 4 2010

Chablis Att köra österut från Paris till Chablis tar bara ett par timmar genom ett ganska platt landskap. Sista biten blir mer kuperad och skogig och så plötsligt öppnar landskapet upp sig igen och man har vingårdar på var sida om bilen. För vinälskare är det en härlig syn. Text: Mårten Söderlund, Foto: Rickard Albin I många av vingårdarna uppe på kullarna lyser marken nästan kritvit av Portlandkalk, men i de centrala delarna är det lite mörkare och mer uppblandat med järnrik lera. Här i de bättre vingårdarna finns den berömda Kimmerigekalken, den spröda, lite gråaktiga kalken som är full av synliga rester från Juratiden i form av gamla ostronskal från Exogyra Virgula. Men det är inte så lätt att hitta den bara genom att knalla ut i en grand crugård. På ytan ser man mest kompakta kalkstensbitar, ibland stora som tegelstenar eller större. Men skalen finns där i form av nagelstora fossiler och liknar som namnet antyder kommatecken. Ibland dyker stora sjok upp och ju längre ner i jorden man kommer desto mer skal ligger lagrade. Är det den som gör chablis till ett av världens absolut bästa viner? Ibland skulle man vilja prata med plantan. Vad är det som möjliggör så stora viner och vad är det som gör att vinerna utanför de klassiska markerna är magrare och relativt ointressanta? Den där särskilda blom- och mineraldoften som bara växer till sig med åren och den klingande syra vars skönhet har få jämlikar. Den som är knivskarp och ett under av fräschör och ändå kan innehålla en liten känsla av gräddig rondör. När man ser all järnrik lera i grand crugårdarna kan man lätt fundera på om inte dess roll är underskattad. Kimmeridgekalk fö- Vårtrött Chablis. rekommer rikligt i norra Frankrike, men blott chablis chablisiska karaktäristika har. Vinerna utanför de klassiska gårdarna kan vara riktigt bra, men de saknar magin och potentialen. Hänger allt på några historiska kommatecken eller kan nya generationer geologer ge ny belysning? I vingårdarna står ännu rankorna som nakna pinnar, några väntar fortfarande på klippning, men de flesta är prydligt ansade. Somliga har plöjt, andra har lämnat lite gräs mellan raderna. Somliga har fula gamla oljecisterner som ska försörja brännarna man sätter ut vid risk för frost. Jag blir oroad över att de inte var invallade, dieseldoft kan vara kul men inte i Chablis jordar. Andra, de som ligger närmre vattendragen har sprinklers för att kunna täcka gårdarna i ett hav av istappar vilket verkar vara en vettigare metod. Andra sätt för frostskydd är att sätta ut elradiatorer eller bara täcka med plast som i en svensk jordgubbsodling, inte så exotiskt men luktfritt. Grand crugårdarna ligger vackert bakom byn. De är en bedårande syn, de verkar vara de gårdar som lapar mest sol av alla. Följer man grand crugårdarna öster ut så svänger vägen en aning åt höger, kör man upp på en sidoväg där så öppnar sig en fantastisk amfiteater full av rankor. Detta är La Moutonne, Long Depaquits soldränkta balja till vingård, varmare än alla andras. Här borde det gå att göra bra Vinprovning i Chablis. Munskänken nr 4 2010 5

viner och så säger legenden. 1883 lär ha varit stort, men i modern historia har det så vitt jag känner till inte producerats någon stor Moutonne. Men det finns hopp, när vi provade de senaste årgångarna av deras övriga viner så var det betydligt stramare och snyggare än tidigare byggen. Mathieu Mangenot heter nuvarande ägaren Bichots värvning till källaren. Bichot är ett nästan insomnat handelshus vars senaste generation vaknat till liv och har satsat resurser med målet att ha högst kvalitet i hela Bourgogne. Det ska bli spännande att se om det är mer än en vision. Mangenot lyste dock av entusiasm över sina försök med mycket långsam pressning och omdragning och säger leende att han har full koll hela tiden. Just det där med långsam pressning framhålls inte minst av legendaren Raveneau. Vi fick tyvärr inte prova någon Moutonne vinifierad av Mangenot, men jag tror och hoppas att det åter blir möjligt att åter prova ett vin från La Moutonne som lever upp till gårdens rykte, så håll koll. Inne i byn är det oftast trött värre, byn domineras av vinegendomar. Men denna dag är hela grisar på grillning, hotellen är fullbokade och plötsligt känns det som om Chablis är världens centrum. Ja, vinvärldens i alla fall eller åtminstone Bourgognes. Något som det alltför sällan är. Ibland glöms Chablis bort helt när man bara pratar Côte d Ors stora viner. När Chablis är Guillaume Gicqueau- Michel på Louis Michel & Fils. som bäst är det helt i klass med toppvinerna från Beaune och inte sällan till halva priset. På Grand Jours har man chansen att prova flera hundra viner och få en fantastisk överblick över helheten men man missar förstås en hel massa detaljer. Att prova nybuteljerad chablis är att få rysningar och darrningar var gång, det krävs minst ett år innan syrorna börjar få tendens till charm. Det är därför svårt att uttala sig om -08, men det verkar vara ett bra år i stil med -07 men inte i klass med det strålande 2005. Det stora handelshuset Bouchard Père & Fils är i och med köpet av Fèvre största ägare av grand crugårdar och gör numera mycket välgjorda viner. Grand cruerna t o m handplockas och med sina tentakler utåt är Bouchard en vitamininjektion för området. Fast personligen tycker jag att de tenderar åt lite för mycket hustypicitet med beaunearomer i vinerna vilket blir lite tråkigt i längden. Huset Drouhin (Drouhin Vaudon-egendomen) har liksom Bichot en ny vinmakare för sina chablisviner. Resultatet verkar lovande och även om husstilen från guldkusten lyser igenom verkar man nu vilja dämpa den lite. Storägaren Laroche går mot strömmen och har rena mineraltoner, men återigen finns en liten tendens till husstil. Kooperativet Chablisienne verkar gå från klarhet till klarhet, deras Grenouílle var något av det bästa på hela provningen. De förvaltar hela sju hektar i den övre delen av gården. Herve Tucki som basar i huset är en ödmjuk och trevlig prick. När jag träffar honom är han involverad i en diskussion med en tung fransk vinkritiker. En liten elit ibland franska provare har en provningsteknik jag skulle vilja förstå mer av, säger han. Jag är tyvärr bara expert på min egen tunga, säger jag och berömmer honom och Château Grenouille som enligt tungan nu är i klass med stjärnornas viner. Vi arbetar med ständiga förbättringar, säger han. Fortsätt med det säger jag, och tänker på att grodornas vin från t ex 1986 och 1990 som är storartat terroirrika med en strålande bra syra. Dessa stora hus gör utmärkta viner, men de har en liten bit kvar till den kompromisslösa känsla för ursprunget som de mindre egendomarna Dauvissat och Raveneau, fixstjärnorna, står för. Stäng in deras bästa viner i 20 år och ut kommer en blomsteräng med något av den finaste i chardonnaykaraktär man kan tänka sig. Helt i klass med det bästa från Beaune, d v s världsklass och Chablisiennes bästa viner är också uppe där och nosar. Förutom dessa referenser som man får prova utanför ordinarie provningar gillade vi särskilt bland de medelstora producenterna Billaud-Simon, Defaix, Malandes och Louis Michel (vars -82 les Clos är bland de bästa chablis jag provat). Men roligast av alla att prova var Oudin, en liten firma i den lilla charmiga byn Chichée lite öster ut. Far och dotter stod i montern. De selekterar en mängd lotter för att göra en bra baschablis och är djupt engagerade i jästresthanteringen. Endast den allra finaste jästresten får vila med vinet, så fin ska den vara att den efterhand försvinner i vinet. Fadern pratade jordmåner och visade upp ett par mörka grova händer som uppenbarligen varit hands on. Och Jean-Claude och Nathalie Oudin. Provning hos Union des Grands Crus de Chablis. som de rodnade när vi fotade dem. Men så bra vinerna var. Trots att man inte äger någon grand crumark var det uppenbart att vinerna höjde sig över det vanliga och ropade på lite lagring för att få en chans att visa sitt rätta jag. Problemet är att det är svårt att göra vinerna både tillgängliga som unga och lagringsbara. En annan liten pärla i Chichée är Gilbert Picq. Hans strama unga viner är ganska stumma, men ett tolvårigt exemplar provat för ett år sedan hade utvecklats till något brilliant. Han är nästan i kapp de stora drakarnas grand cruviner med sina premier cruer. Det är fantastiskt svårt att göra sig ett namn i Chablis om man inte äger grand crugårdar, men hade fler vågat satsa som Oudin och Picq, och fler konsumenter efterfrågat premier cruer för lagring, då hade det kunnat produceras fler stora viner i härligt personliga tolkningar av terroiren till glädje för vinnördar och annat löst folk. Detta är toppviner gjorda för dig och det enda de ber dig är: Lagra, lagra, lagra! 6 Munskänken nr 4 2010

En späckad dag i Côte de Nuits Efter en för gommen vänlig start med friska, lättdruckna chablisviner vaknade vi på tisdagsmorgonen med ett späckat schema framför oss med betydligt tyngre pjäser de stora rackabajsarna från Côtes de Nuits! Som förra gången började vi vår provningsdag på Maison de Marsannay där det huvudsakligen bjöds på viner från Gevrey-Chambertin, allt från kommunviner till de stora grand cruerna. Här och var fanns det även tillfälle att prova Fixin och vita respektive röda från Marsannay. Text och foto: Rickard Albin Först hälsade vi på några av våra favoriter från 2008, t ex Bernard Vallet från Pierre Bourée Fils som direkt kände igen oss och tog fram lite trevligare årgångar än de 07:or och 08:or som de flesta andra serverade. Den läckert ruttna jordgubbstonen och fina balansen mellan tanniner och frukt i Charmes- Chambertin från 2001 gjorde det förstås svårare att njuta av de andra utställarnas alster. Vi märkte att flera av producenterna hade börjat sätta ut Vieilles Vignes på etiketten, ofta utan att vi märkte någon större skillnad på vinerna. Så när vi kom till Domaine Charlopin Parizot och inte riktigt imponerades av vinerna på samma sätt som förra gången, passade jag på att fråga vad Vieilles Vignes var för dem. Philippe Charlopin svarade då att deras gamla stockar var 15-18 år och att de minst måste vara 15 år för att få sätta ut Vieilles Vignes på etiketten. Själv tycker jag nog att det gått lite väl mycket inflation i begreppet som information till oss konsumenter. Flera av utställarna klagade på den besvärliga årgången 2008, men när vi pratade med vinmakaren Grégory Patriat hos Jean-Claude Boisset tyckte han att årgången var både elegant och komplex. Han berättade stolt att han hade väntat länge med skörden ända in i oktober följt av en hård sortering, både på fält och i vineriet. 2009 trodde han skulle bli mer Nya världen-lik varför han övervägde att helt undvika malolaktisk jäsning. Hans vinstil är ganska slank med höga syror. Han berättade att han gillar hög Bernard Vallet. Romain Arlaud. Clos de Vougeot. Vinprovning på Maison de Marsannay. syra för att den bl a extraherar färgen bättre. Vi bad honom nämna några andra producenter som han gillade. Han rekommenderade då att vi skulle prova Domaine Humbert Frères, Domaine Pataille, Domaine Arlaud och några till. Alla dessa hade liknande husstil med kanske något bättre kraft hos Romain Arlaud som berättade att han fortfarande plöjde sina odlingar med häst. Återigen imponerade klassiska producenter som Bouchard Père & Fils, Faiveley, Louis Jadot, Camille Giroud och inte minst Chanson Père & Fils med sin jämna och höga kvalitet. En hel del nytt know-how och inte minst friskt kapital kom när Chanson köptes av Bollinger-gruppen 1999 och vinmakaren Jean-Pierre Confuron har lyft egendomens viner påtagligt. Strax innan lunch hoppade vi in i bilen och körde till Clos de Vougeot där vi helt enkelt var tvungna att göra ett stopp. Efter en snabb enkel buffé gick vi loss på storheterna från Vosne-Romanée. Här fortsatte de tidigare nämnda firmorna att imponera, men även Maison Albert Bichots Grand Echézeaux från 2008 eller Anne Gros läckra Echézeaux från samma år gick inte av för hackor. Själv har jag svårt att se den verkliga storheten i viner från Clos de Vougeot som ofta är alldeles för hårda och tuffa för min smak. Men när man kommer till favoriter som Domaine Méo-Camuzet och Domaine Mongeard-Mugneret faller det hela på plats med en fantastisk kombination av elegans, balans och kraft till och med i ett år som 2008. Sista stoppet för dagen blev Grange de Sauix i lilla mysiga Gilly-Lès-Cîteaux. Här presenterades viner från Morey-Saint-Denis, Chambolle-Musigny m fl. Domaine Pierre Amiot et Fils imponerade stort med flera jättegoda premier cruviner från Morey-Saint-Denis och en läcker Clos de la Roche, alla från 2008. Dujacs version från samma år håller fortfarande måttet ganska bra tycker jag även om en del anser att firman dalat något. En annan firma som imponerade var Jacques Frédéric Mugnier, inte minst med en underbar Musigny. Andra välgjorda, jämna viner var de från Lucie & Auguste Vinmakaren Frédéric Magnien. Lignier och Virgile Lignier Michelot samt de som gjorts av vinmakaren Frédéric Magnien. Viner från egna odlingar säljs med etiketten Domaine Michel Magnien medan viner av inköpta druvor säljs under hans eget namn. Efter ett par timmars intensivt provande fick vi som sista gäster, motvilligt men leende, lämna provningslokalen en dryg timme efter stängningsdags. Munskänken nr 4 2010 7

Camille Giroud Text och foto: Rickard Albin Entrén hos Camille Giroud. Provning av 2008 Camille Giroud. Redan 2008 fastnade vi för Maison Camille Giroud då vi fick provsmaka deras smaskiga Corton-Charlemagne och Corton. Därför blev det ett glatt återseende då vi träffade dem igen på Gevrey-Chambertin-provningen på Maison de Marsannay. Denna gång fick vi provsmaka åtta läckra viner från Gevrey- Chambertin och blev återigen förtjusta. 8 Munskänken nr 4 2010 Vinmakaren David Croix. Firman grundades 1865 och Camille Giroud slog ner bopålarna i Beaune i slutet av 1890-talet. De var tidigare kända för sina strama, hårda viner som krävde lång lagring. De tanninrika vinerna fick ligga tre år på begagnade ekfat tills primäraromerna hade försvunnit. Som négociant köpte man vid denna tid in färdiga viner från andra producenter. Lucien Giroud, efterträdare till Camille, ledde företaget 1942-1989. När han dog ville hans söner Bernard och François bygga ett eget vineri och själva producera vin. När pengarna inte räckte till och bråken dem emellan blev för täta tvingades de sälja egendomen 2002 till en amerikansk investeringsgrupp, under ledning av Ann Colgin (från Colgin Cellars i Napa Valley) och hennes make Joe Wender. De anställde den unge vinmakaren David Croix som nyligen hade tagit examen från universitet i Dijon och sedan praktiserat hos Comte Armand. David var mer intresserad av att framhäva vinernas olika terroir än att ha en speciell husstil. Det blev en total make over och han har redan fått många fina lovord från Wine Spectator, Decanter, Allen Meadows från Burghound.com, Bill Nanson från Bourgogne-Report.com och Clive Coates som anser att han är ett geni. Han lägger ner stor möda på att hitta rätt druvor, gärna från äldre stockar och vill ha långtidskontrakt med seriösa odlare på bra marker som dock inte behöver vara så kända. Sedan 2002 köper man in enbart druvor och inget färdigt vin. Hela 90 % av produktionen kommer från andra odlare eftersom de bara äger blygsamma 1 hektar själva. David vill gärna ha lite högre uppbindning än normalt för att lättare nå full mognad för pinotdruvorna. Druvorna avstjälkas och normalt använder han sig inte av kallmaceration före jäsningen. Det kan däremot hända att han tvingas hålla druvorna kylda 3-4 dagar om skörden blir för komprimerad. Jäsningen pågår 15-25 dagar där han provsmakar jäsningskaren två gånger per dag för att avgöra hur mycket jäshatten måste pressas ner i musten. De röda vinerna får sedan ligga cirka 15 månader på ekfat med mycket sparsam omdragning, ibland bara en enstaka gång. Han är ingen älskare av ny ek utan köper gärna begagnade fat från andra firmor som han litar på. Mindre än 25 % är nya fat. Vinerna buteljeras utan filtrering eller klarning. I Marsannay fick vi en speciell inbjudan att besöka deras firma i Beaune några dagar senare och prova alla de 26 olika appellationerna i deras portfölj från årgång 2008. Fokus ligger på de röda vinerna med en bra spridning av nio grand cru av absolut toppkvalitet, nio jättegoda premier cru och åtta välgjorda kommunviner från både Côte de Nuits och Côte de Beaune. Vi fick även två lärorika vertikalprovningar 2002-2008 av kommunvinet Vosne Romanée respektive Corton Rognet Grand Cru där man tydligt kunde se hur kvaliteten gick från klarhet till klarhet. När vi diskuterade årgångar bekräftade han det intensiva sorteringsarbetet för 2008 och att de odlingar som mognade tidigt 2007 hade mer problem med röta än de som mognade senare. Druvorna från Côte de Beaune krävde mer sorteringsarbete än de i Côte de Nuits vid skörden 2006 medan 2005 hade inga som helst problem och krävde ingen sortering. Druvorna hade tjocka skal och han körde med tätare nertryckning av jäshatten i början av jäsningen eftersom han ville ha mer vattenextraktion istället för den senare alkoholextraktionen. 2004 krävde mycket sorteringsarbete och den fenoliska mognaden varierade mycket varför jästiden också varierades därefter mellan 10 och 22 dagar. Eftermiddagen avslutades med ett antal äldre årgångar från den förra ledningen som presenteras i en separat artikel av vår egen nekrofil, Mårten Söderlund.

Söder om Beaune Text: Mårten Söderlund, Foto: Rickard Albin Man kan inte hinna allt på en vecka, det är tio tusentals viner att prova, men vi gjorde ett försök. Konstigt nog är vissa dagar mer packade än andra med provningar. Nu blev det så att vi inte hann med några längre besök söder om Beaune, men lite blev det i alla fall. På Château de Pommard serverades idel ädel pommard i vacker omgivning. Det måste dock sägas att pommard är hårt och ung sådan är ännu hårdare, det mesta måste lagras för att bli bra. Men det finns undantag. Vår favorit var Anne Parant. En dam som startade karriären som jurist för att sedan byta och ta över familjeegendomen med sin syster. Vidare är hon president i Femmes et Vins de Bourgogne, en klubb för kvinnliga vinmakare, där t ex den fantastiska Anne Gros i Vosne också är drivande. Är det den överlägsna kvinnliga näsan som ger utslag? När vi står och väntar på att få glasen fyllda från en nyöppnad flaska, tar hon först en skvätt i sitt eget glas, sniffar en lång stund och ser alldeles allvarlig ut. Är det något problem frågar vi? Nej, säger hon kort, det är perfekt. Och det är det. Vinet har en terroirkänsla som lyfter i glaset på ett elegant sätt. Hon berättar att Les Rugiens i söder och Les Epenots i norr kunde varit grand cru om inte odlarna, när det begav sig 1936, ville undvika att upptaxeras. Nu är det en lång väg att få gårdarna uppgraderade. Fast får Parant fria tyglar kan hon kanske ordna det också. Nere i Meursault regnar det. Vi rusar in i provningshallen där vi skannar av kvaliteten och går lite oplanerat fram och tillbaka. Då står han plötsligt där, Dominique Lafon själv, kungen av Meursault. Pionjären som var tidig med biodynamik. Han berättar att de visserligen var bland de första att bli biodynamiker, att inte gödsla och att följa en bondepraktikalik kalender. Men han tror bara på det han ser fungera och köper inte allt. Dominique har bildat ett nätverk av producenter för att få hjälp med att utvärdera metoden. Han ogillar tydligt de som åker runt och talar om för pressen att det bara är de som förstår sig på biodynamiken. Dominique har inspirerat många, t ex har Bonneau du Matray ett team i Corton som diskuterar vad som är bra med biodynamiken. Jag frågade en vingårdsarbetare som jobbar där. Hon sade att hon kommer från sydfrankrike och där sprejade de så mycket att hon blev allvarligt oroad för sin hälsa. Om det verkligen blir bättre vin vet hon inte men fler insekter blir det och hon älskar insekter. Dominique Lafon från Domaine des Comtes Lafon. Underbara munsbitar i Beaune. Claire Gazeau och Fabio Gazeau- Montrasi från Château des Rontets. Lafon var alltså en av dem som skapade den biodynamiska epidemin. Efter sin vinutbildning valde han att fokusera på vingårdarna till skillnad från pappan som aldrig satte sin fot där. Normalt sett får vinerna bättre balans med högre syra om man minskar gödslingen. Lafon har behov av detta då han offrar en del av balansen genom att skörda sent, jäsa vid relativt hög temperatur och använda mycket ny ek. Vissa samlare har tröttnat på hans viner då de lätt blir oxiderade. Själv förnekar han detta och säger att hans gamla viner är utmärkta. Lätt för honom att säga som har en av de djupaste och kallaste källarna av alla. En Clos de la Barre -89 som jag provade nyligen hade hållit ihop bra. Massor av ek och man tänker att detta går över styr som så många av Nya världens chardonnayer. Men så gör det inte. Trots nästan löjligt mycket ekkänsla behålls terroiren och vinet avslutas av en om inte stor så fantastiskt snygg syra. Förutom vingårdsarbetet så bidrar en mycket långsam press till de fina syrorna säger Lafon. Det här är outstanding meursault och kostar därefter. För den lite mindre plånboken (300-400 kr) gör Lafon vin i Mâcon också. Det påminner lite om meursaulterna och är ett av de prismässigt intressantaste vinerna i hela Bourgogne, kika efter Heritiers du Comte Lafon. Förutom Lafon finns det flera andra intressanta egendomar i Mâcon. Mâconnaisvinerna är rundare och lite hårdare än meursault men ändå åt det hållet, inte sämre, bara annorlunda. Man tror inte de ska hålla, men det gör de. Jag har druckit härliga, riktigt stora 60- och 50-talare, ja t o m ännu äldre. Ska man hitta något liknande idag får man gå till topparna. Ferret, Pouilly-Fuisses pärla, köptes för något år sedan av Jadot och har fina lägen i de brantaste sluttningarna, eller stupen är kanske ett rättare namn. Man producerar flera olika cuvéer, men det är bara de riktigt lyxiga som ger den rätta känslan än så länge. En som har gott självförtroende är belgaren Jean- Marie Guffens. Han gör också Pouilly-Fuissé och påstår att han är en av världens tre bästa vinmakare. Det är synd att de andra två är så långt efter, säger han och syftar på Dominique Lafon och Coche-Dury, snacka om att vara stursk. Jag tycker man kan kräva en lite jämnare kvalitet än den som produceras idag för att leva upp till det, och vidare skulle jag önska lite trevligare bemötande på gården av personalen. Men de bästa åren blir vinerna efter några års lagring riktigt riktigt bra. T o m de lite enklare cuvéerna kan han då vara stolt som en bandyboll över. Andra intressanta egendomar att titta efter är Château de Fuissé, Manciat, Saumaize-Michelin, Fichet och inte minst Château de Rontets. Munskänken nr 4 2010 9

MAT &VIN Vit bourgogne och mat Vit bourgogne är bra matviner som passar till många olika rätter med fisk, fågel eller kött. Vinerna har ofta fatkaraktär vilket definierar vinstilen. Text: Mats Burnert, Foto: Ulrika Söderkvist Bra kvalitet på druvor och någorlunda tidig skörd ger vinerna relativt hög syra och medelfyllig kropp. Fatlagringen ger både lagringsduglighet och bra anpassning mot mat. Mycket fatkaraktär medför också en beska i vinet. Generellt har alltså vit fatlagrad bourgogne en karaktär av torra viner med relativt hög syra, medel till hög fyllighet och viss beska från faten. Det ger en ganska stor frihet i matval. I Bourgogne använder man ofta kyckling och flodfisk men även ljust kött går ypperligt. Denna gång har jag dock valt att tillreda havsvattenfisk. Den lite matigare marulken får bli grundbult. Målet blir att möta vinerna med en drygt medelfyllig maträtt med viss syra. Samtidigt använder vi grädde för att dämpa beskan från faten. Då grädden även dämpar syran och fylligheten kompenserar vi med syratillsatser i såsen vilket även fungerar spädande på fetman. Till fisken och gräddsåsen väljer vi mandelpotatismos. För att knyta ihop sås och mos tillsätter vi samma färska örter i de båda, nämligen basilika och körvel. Vi lägger också en liten gremolata med både kryddgrönt och en aning citruston för att möta de andra komponenterna och vinet samt öka känslan av fräschör maträtten. Färska kryddörter ingår i franska köket och för att knyta an till Bourgogne tar vi även i lite Dijonsenap. Fisken ger vi en lätt mjölpanering och steker snabbt i panna och en kortare tid i ugnen för slutbakning. Vinval 2008 Couvent des Jacobins, Louis Jadot (nr 5791, pris 115 kr) 2007 Puligny-Montrachet, Antonin Rodet (5336, 267 kr) 2007 Meursault, Pierre Bouzereau-Emonin (12677, 279 kr) 2007 Pouilly-Fuissé Les Brûles, Château Fuissé (95520, 299 kr) Något enklare men prisvärd är Couvent des Jacobins som är torr och medelfyllig med balanserad syra. Puligny-Montrachet har visserligen fat men framförallt hög syra och en mineralig struktur. Vinet är något fylligare än det första. Det tredje vinet är Meursault som har tydlig fatkaraktär med hög men integrerad syra och relativt fyllig kropp. Pouilly-Fuissé slutligen är lite kraftigare och fylligare med hög syra och fyllig kropp. Vinerna har varierande grad av beska i förhållande till ekfatskaraktären. Alla fyra fungerar bra det är lite fråga om tycke och smak vilket som är bäst. Mest harmonisk är kanske ändå Meursault. Den är lite återhållen utan mat men blommar upp till marulken utan att ta över. Vill man fokusera på de kraftigare vinerna är det bättre om man har ytterligare 1/2-1 dl grädde i såsen. Vill man istället fokusera på den lättare Couvent des Jacobins kan man byta ut 1/2 dl grädde mot 1/2 dl vatten. Som beskrivits ovan möter syran i såsen vinsyran medan grädden tar hand om beskan. Syran i såsen dämpar vinsyran och lyfter upp fruktkänslan och fylligheten i vinet och för att kompensera minskningen av syraupplevelse i vinet ger citronskalen tillsammans med basilika och persilja hela kombinationen en högre fräschör. Lättpanerad marulkskotlett med gremolata och senapsgräddsås (4 pers) Marulkskotletter ca 600 g Vetemjöl, vitpeppar och salt till panering. 1 vårlök, smör, 1 msk fiskfond, 1-11/2 dl vitt vin, 1-2 tsk dijonsenap, 1 krm vitpeppar, lite salt, 2 dl vispgrädde, 1 dl mjölk, 2 msk crème fraiche, hackad färsk basilika och körvel, 1 citron, 1 apelsin, persilja, 3-4 vitlöksklyftor, 1-2 msk olivolja Tillredning Prova av vinerna innan maten lagas för att se hur deras smak är uppbyggd och vilka likheter och skillnader de har. Börja sedan med såsen. Hacka löken, inkl den gröna blasten, och fräs den på medelvärme i en liten kastrull tills den blir lite glasartad i utseendet. Häll i vinet och lite fisk- eller grönsaksfond. Reducera till ca 2/3, tillsätt sedan grädde och crème fraiche och låt koka ihop. Strax innan serveringen tillsätts lite hackad färsk basilika och körvel, vitpeppar och senap. Låt sjuda i 3-4 minuter. Finhacka 3 vitlöksklyftor till gremolatan, strimla tunt 1-2 msk citronskal och apelsinskal och försök att få med så lite av det beska vita på insidan av skalet som möjligt. Fräs vitlöken försiktigt i ca 1 msk olivolja tills den precis börjar ändra färg och lägg över i en skål. Finhacka persiljan och blanda ner den tillsammans med citrusskalen och låt det stå och vänta på fisken. Skala mandelpotatisen och koka den mjuk, mosa potatisen och blanda i ca 3 msk smör samt hackad basilika. Tillsätt ev 1-2 msk ljummen grädde eller mjölk ifall moset blir för tungt och kompakt. Krydda fisken lätt med vitpeppar och salt, vänd den i vetemjöl och stek den i smör 2-3 minuter per sida på medelhög värme tills den börjar få lite gyllenbrun färg. Lägg kotletterna på ett ugnsfast fat och bred gremolatan över dem. Ställ in i ugnen i 150 grader i 4-5 minuter, akta så inte citrusskalen bränns. Lägg på varje tallrik en såsspegel och sedan fisken på denna, mandelpotatismoset bredvid och servera gärna lite grönt som tillbehör. 10 Munskänken nr 4 2010

Munskänkarnas Nyhetsblad Juni 2010 NYA VINER I JUNI Bedöm/Prisv Nr Pris År/Namn Land Importör Mousserande viner 17 = 491:- 2004 Etienne Lefèvre Cuvée des Ancêtres Champagne, Frankrike 99453, SA Wine Import Stor, utvecklad doft med inslag av mineral, äpplen och rostat bröd. Smaken är torr och medelfyllig med viss utveckling, balanserad syra och god mousse. Gott nu men kan lagras några år. (360 fl) På Systemet (nästan) intet nytt I juni märks den nya given på Systembolaget med färre viner tydligt. Den breda sommarlanseringen skedde förra månaden så denna gång kommer bara ett mindre urval nyheter i ett så kallat TSE-släpp, Tillfälligt Sortiment Exlusivt. Och de vinerna släpps bara i de största butikerna. Munskänkar på mindre orter får lita till att vinerna går att beställa via depå. Å andra sidan är vinerna bra och nästan utan undantag prisvärda. Röda viner från Spanien, Italien och Australien dominerar. I det sistnämnda fallet med en handfull shirazviner från Barossa, klassiskt så det förslår. Av de spanska vinerna svarar Priorat för hälften och av de italienska kommer alla från antingen Toscana eller Piemonte. Det känns så invant att det blir nästan lite äventyrligt när man kommer till Nya Zeelands viner. Under alla de år jag hållit kurser för Stockholmssektionen har jag alltid, med emfas, hävdat att det är bara i Bourgogne som man kan framställa vettiga och bra pinot noirviner. Men allt eftersom tiden gått har jag så smått börjat tycka lite annorlunda. Det har under de senaste åren kommit ett flertal bra pinotviner från framför allt Nya Zeeland. Och även denna gång finns några riktigt bra viner av just den kinkiga druvan. Min favorit i denna omgång är Quartz Reef Pinot Noir från Central Otago. Central Otago är yngst av alla vinområden i Nya Zeeland och här är utvecklingen i full gång. Det är mycket tack vare det kalla klimatet som pinotvinerna blir lyckade och många gånger kan de förväxlas med en bourgogne. Quartz Reef är en relativt ung vinproducent som startade sin verksamhet 1996. Delägarna heter Rudi Bauer, Trevor Scott och John Perriam. Vinmakare är den i Österrike födde Rudi Bauer som kom till Nya Zeeland 1985 efter att ha fått sin utbildning i Tyskland och Österrike. Druvorna till detta vin kommer från två olika vingårdar. Tretton procent har jäst som hela klasar och resten har avstjälkats. Druvorna har kallmacererat i nio dagar och vid jäsningen har man använt vildjäst. Omkring en tredjedel av vinet har lagrats på nya ekfat. Rudi Bauers filosofi är att göra viner med en symfoni av smaker som fångar din uppmärksamhet och får dig att glömma allt annat. Om han nått ända dit vet jag inte men vinet är bra och står sig väl i jämförelse med många viner från Bourgogne. Peter Axelsson 299:- 13-169:- 14 = 169:- T5 220:- 13 = 99:- T5 14 = 149:- 189:- Vita torra viner 2007 Muenchberg Grand Cru Riesling Domaine Ostertag, Alsace Grand Cru, Frankrike 94083, Moestue Grape Selections Medelstor doft med inslag av petroleum och äpplen. Medelfyllig, ung, torr smak med fin syra, bra frukt, god struktur och rent slut. (360 fl) 2009 Langhe Arneis Gianni Voerzio, Langhe, Italien 94282, Granqvist Vinagentur Ung, medelstor doft med inslag av lime och päron. Smaken är medelfyllig med en konstig bismak som påminner om en i vatten upplöst treotablett. (600 fl) 2008 Neudorf Chardonnay Nelson Neudorf Vineyards, Nelson, Nya Zeeland 94228, JPC Wines Stor, ung, nästan gräsig doft med inslag av fat. Medelfyllig, torr, ung smak med bra attack, elegant struktur men lite tunt mittparti. (2400 fl) 2007 Lapola Dominio do Bibei, Ribeira Sacra, Spanien 94291, Viña Espanõla Medelstor, ung, smörig doft med tydliga inslag av ekfat. Medelfyllig, ung smak som känns något obalanserad på grund av eken. Eken bör avrundas med några års lagring. (600 fl) Vitt sött vin 2009 Moscato d Asti Prunotto Prunotto, Moscato d Asti, Italien 98040, Hjo Grosshandel Klassisk moscatodoft: stor, ung och aromatisk. Lätt, söt, balanserad, angenäm och elegant smak. Trevligt vin till sommarens lätta desserter. (2400 fl) Röda viner 2007 Shotfire Shiraz Thorne-Clarke Wines, Barossa Valley, Australien 94162, Arvid Nordquist Vin och Sprithandel Knuten doft. Smaken har viss sötma och är utvecklad och mer öppen än doften. Fruktigt vin med viss utveckling. (468 fl) 2009 Torbreck Cuvée Juveniles Torbreck Vintners, Barossa Valley, Australien 94200, Divine Medelstor, ung och syltig doft med inslag av röd frukt. Smaken är medelfyllig, fruktig och syltig med bra syror och runda tanniner. Gott nu och de närmaste åren. (600 fl) VinJournalen juni / 10 11

Bedöm/Prisv Nr P ris 189:- 2008 Torbreck Woodcutter s Shiraz Barossa Valley, Australien 94201, Divine Stor, ung, fruktig och syltig doft med tydligt inslag av eukalyptus. De klassiska syrahtonerna finns där men det är syltigheten och eukalyptusen som dominerar. Medelfyllig, ung och fruktig smak med viss sötma och rund struktur. (600 fl) Bedöm/Prisv Nr Pris 299:- 2007 Châteauneuf-du-Pape Saint Préfert Domaine Saint Préfert, Châteauneuf-du-Pape, Frankrike 95799, Bristly Wine Agents Medelstor, ung kryddig doft med inslag av pinje, mineral och röd frukt. Ung, medelfyllig, balanserad fruktig smak med fina syror. Balanserat trots 15, 5 procent alkohol. Gott nu men kan lagras. (360 fl) 189:- 16 + 229:- 17 = 375:- 2008 Two Hands Gnarly Dudes Shiraz Two Hands, Barossa Valley, Australien 94235, JPC Wines Doften är medelstor, ung och fruktig med inslag av nougat och choklad. Smaken är ung och fruktig med viss avrundande sötma och lite chokladtoner. (600 fl) 2007 Kaesler Cabernet Sauvignon Barossa Valley, Australien 94208, Divine Stor, ung, fruktig doft med trevliga eukaluptustoner och diskreta fat. Medelfyllig, fruktig smak med liten syltighet, runda syror och snygga tanniner. Gott nu men klarar lagring 5-8 år. (360 fl) 2006 The McRae Wood Shiraz Jim Barry, Clare Valley, Australien 94230, Vinunic Stor komplex, ung och fruktig doft med inslag av eukalyptus, röd frukt och lite fat. Smaken är fyllig och fruktig med viss sötma, fina syror och sammetslena tanniner. Ett balanserat vin som har mycket kvar att ge. Gott nu men kan lagras 5-10 år. Ett av släppets bättre nya världenviner. (360 fl) 205:- T5 179:- T5 269:- T5 2007 Vacqueyras Montirius Le Clos Vacqueyras, Frankrike 99056, Tommy Lind Franska Kvalitetsviner Medelstor, ung doft med inslag av charkuterier, kryddor, garrigue och mineral. Medelfyllig smak med fina syror, balanserade tanniner och bra frukt. Vin med viss utveckling, kan drickas nu men vinner på 2-5 års lagring. (2500 fl) 2007 Barbera d Alba Campolive Paitin, Barbera d Alba, Italien 94199, Tryffelsvinet Medelstor, ung doft med inslag av röd frukt och fat. Medel fyllig, ung, fruktig och frisk smak. Balanserad och välstrukturerad barbera som är god nu och flera år framåt. (900 fl) 2006 Barbaresco Sori Paitin Paitin, Barbaresco, Italien 94263, Tryffelsvinet Återhållen doft med viss utveckling och klassiska nebbiolotoner i form asfalt, rosor och körsbär. Smaken är medelfyllig, ung och stram med balanserad frukt och syra. Lagras 2-4 år. (900 fl) 14 = 139:- 229:- 14 = 169:- 299:- 2004 Rymill Cabernet Sauvignon Rymill Winery, Coonawarra, Australien 94233, Klunk Återhållen, utvecklad doft som börjar få antydan till mognad. Smaken är utvecklad där de mogna tonerna börjar dominera. Ett avrundat vin som är gott nu. (420 fl) 2007 Cullen Mangan Cullen Wines, Margaret River, Australien 94229, Giertz Vinimport Stor, ung fruktig och syltig doft med en liten ton av eukaluptus. Smaken är medelfyllig, ung och fruktig med stramt balanserad syra. Bör lagras något år för att runda av tanninerna. (360 fl) 2007 Montes Alpha Pinot Noir Montes, Leyda Valley, Chile 94269, Hjo Grosshandel Medelstor, lite bränd och syltig doft med inslag av röd frukt. Medelfyllig, fruktig smak med viss utveckling. Det syltiga är nedtonat i smaken. (420 fl) 2007 Châteauneuf-du-Pape Benedetti Domaine Benedetti, Châteauneuf-du-Pape, Frankrike 99607, De Jounge Eurenius Medelstor, ung syltig doft med inslag av jordgubbar. Medelfyllig, frisk, fruktig smak, mindre syltig än i doften. Gott nu och flera år framåt. (500 fl) 289:- T5 199:- 319:- 319:- 2005 Barolo La Serra Gianni Voerzio, Barolo, Italien 94267, Granqvist Vinagentur Medelstor, något utvecklad doft med inslag av röd frukt, asfalt och en aning choklad. Medelfyllig, utvecklad, stram smak med fin frukt som balanserar upp syrorna. Bör lagras ett par år. (2400 fl) 2008 A Quo Montepeloso, Toscana, Italien 96062, Vinovativa Något återhållen, ung doft med inslag av körsbär och en liten chokladton. Medelfyllig, frisk och fruktig smak med bra struktur. Bör lagras något år för att runda av syran. (1000 fl) 2007 Eneo Montepeloso, Toscana, Italien 97533, Vinovativa Knuten och oförlöst doft där en liten mineralton och fat förnims. Drygt medelfyllig, stram och oförlöst smak. Lovar gott och bör lagras 4-8 år. (600 fl) 2006 Rapace Toscana Uccelliera Ucceliera, Toscana, Italien 94271, JPC Wines Stor doft med inslag av fat, choklad, mörk frukt och en liten ton av dill. Smaken är medelfyllig och känns lite utvecklad men är fortfarande stram varför vinet bör lagras. (720 fl) Vinresa till Ungern 9-dagars bussresa inkl. hotell, måltider, vin - gårds besök med provningar i bl.a.tokaj och Eger, svensktalande guide under vistelsen i Ungern. Se programmet på vår hemsida! Buss från Värmland-Skövde-Helsingborg. 2-10 oktober 10.700:- Grums 0555-61130 www.gruppresor.se 17 = 489:- 299:- 2005 Brunello di Montalcino Uccelliera Brunello di Montalcino, Italien 94270, JPC Wines Stor, utvecklad och komplex doft med inslag av moreller, mörk frukt, körsbär, fat och kryddor. Smaken är fyllig och utvecklad med fina syror, trevlig frukt och balanserade tanniner. En välstrukturerad 05:a att dricka i väntan på att 04:orna mognar. (480 fl) 2008 Quartz Reef Pinot Noir Central Otago, Nya Zeeland 94272, Divine Stor, ung, elegant doft med inslag av hallon och diskret kryddig fatton. Drygt medelfyllig, ung, frisk smak med fin struktur och balanserade tanniner. Elegant pinotvin med rent slut. Gott nu men kan lagras. (480 fl) 12 VinJournalen juni / 10

Bedöm/Prisv Nr Pris 279:- 219:- 249:- 229:- 249:- 15 + 169:- 219:- 269:- År/Namn Land Importör 2007 Carrick Pinot Noir Carrick Wines, Central Otago, Nya Zeeland 94233, JPC Wines Medelstor, ung doft med inslag av smultron och fat. Medelsfyllig smak med viss utveckling och bra balans med fina syror och snygga tanniner. (600 fl) 2008 Wither Hills Pinot Noir Wither Hills Wines, Marlborough, Nya Zeeland 94275, Wine World Medelstor doft med inslag av hallon och smultron. Medel fyllig ung smak som är stramare än de båda föregående vinerna. (600 fl) 2005 Atlas Quintas Reserva Atlas Quintas, Alentejo, Portugal 94266, Vinobele Medelstor, utvecklad doft med inslag av mörk frukt och mineral. Medelfyllig, utvecklad och stram smak som bör avrundas med bortåt fem års lagring. (360 fl) 2006 Lalama Dominio do Bibei, Ribeira Sacra, Spanien 94292, Viña Española Medelstor, utvecklad doft med inslag av röd frukt och kolatoner. Medelfyllig, rund, fruktig smak med fin struktur och viss utveckling. (600 fl) 2007 Furvus Vinyes Domenech, Montsant, Spanien 99096, Spruce Up Doften är ung och återhållen med inslag av mörk frukt. Medelfyllig, stram smak med bra syror och frukt. Återhållet vin som behöver lagras några år för att komma till sin rätt. (480 fl) 2008 Serras del Priorat Priorat, Spanien 94198, Janake winegroup Stor, ung, varm, kryddig doft med inslag av mörk frukt och choklad. Medelfyllig, ung, frisk smak med rena syror, god frukt, fina tanniner och bra balans. Gott nu men blir säkert bättre med några års lagring. (480 fl) 2006 Scala Dei Prior Priorat, Spanien 90001, Philipson Söderberg Medelstor doft med viss utveckling och toner av choklad och mörk frukt. Medelsfyllig smak med viss utveckling, bra fruktighet, god syra, och fortfarande strama tanniner. Bör lagras minst 2 år för att komma till sin rätt. (480 fl) 2004 Coma Vella Mas d en Gil, Priorat, Spanien 94279, Arvid Nordquist Vin och Sprithandel Bedöm/Prisv Nr Pris 346:- 299:- 15-329:- 219:- 219:- 14 = 159:- 234:- Stor, utvecklad doft med inslag av choklad, mörk frukt och kryddor. Medelfyllig, utvecklad, fruktig smak med rena syror och fina tanniner. Balanserat vin som är gott nu men kan lagras ytterligare. (594 fl) 2007 Torroja del Priorat Terroir Al Limit, Priorat, Spanien 94298, Vinobele Återhållen, ung doft med inslag både röd och mörk frukt och lite choklad. Relativt fyllig, ung smak med frisk syra, bra frukt, god längd och tydliga, balanserade tanniner. (480 fl) 2007 Pago de Los Capellanes Crianza Ribera del Duero, Spanien 90125, Carovin Stor, ung, fruktig och lite syltig doft med inslag av röd frukt. Smaken är ung och medelfyllig med trevlig fruktighet och bra balans med frisk syra. (480 fl) 2005 El Puntido Vinedos de Paganos, Rioja, Spanien 90003, Giertz Vinimport Medelstor, utvecklad doft med inslag av röd frukt och vanilj. Medelsfyllig, stram smak med viss utveckling, bra struktur och eldigt slut. (354 fl) 2006 Saronsberg Shiraz Coastal Region, Sydafrika 94210, Vinovum Doften är återhållen med viss utveckling och inslag av röd frukt och rök. Medelfyllig smak som är utvecklad och fruktig med snygga syror. Bra nu och några år framåt. (600 fl) 2004 Rijk s Cabernet Sauvignon Tulbagh, Sydafrika 94211, Prime Wine Sweden Doften är medelstor och utvecklad med början till mognad. Ungdomen finns kvar med sin svarta vinbärskaraktär och fat. Medelfyllig, utvecklad smak med balanserade syror, frukt och stramt avslut utan att vara torrt. Gott nu. (600 fl) 2006 Syrah Le Pousseur Bonny Doon, Central Coast, USA 94231, Moestue Grape Selections Medelstor, ung doft med inslag av charkuterier, röda bär och en liten syltighet. Smaken är medelfyllig, ung och fruktig med runda syror och tanniner. Gott nu. (600 fl) 2005 Le Cigare Volant Bonny Doon, Kalifornien, USA 94278, Moestue Grape Selections Återhållen doft med viss utveckling, kryddiga toner och syltig, röd frukt. Medelfyllig, utvecklad och balanserad smak med fina syror, lite avrundade tanniner och rent slut. Bonny Doons hyllning till Châteaunuef-du-Pape, gott nu och klarar säkert några år till. (800 fl) enjoywine.se Bästa köp! Allt om vin. 750 ml 94 kr, 375 ml 49 kr, Artnr 6538 Alkohol kan skada din hälsa. VinJournalen juni / 10 13