Projektrapport-ITiS Spängerskolan



Relevanta dokument
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Stöd för genomförandet

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Konstverket Air av Curt Asker

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Varför bär de sjalar?

Veckobrev för Opalen2 v.35-37

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Studieguide Hej skolan!

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

2A och 2B PerOlsskolan nn

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Arbetsplan för Violen

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Senast ändrat

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Visa vägen genom bedömning

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Arbetsplan 2015/2016

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

SVENSKA. Ämnets syfte

Carl von Linné 300 år

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Fokusområde/Mål: Utveckling och lärande, kunskaper

LOKAL ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret Ambjörnarpskolan

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Elever som zappar skolan.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Arbetsgång för åtagande i fritidshem

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Kursplanen i ämnet engelska

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

IT-plan för Förskolan Äventyret

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum:

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Övergripande planering

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Familjeförvaltningen

Surfplatta i förskolan

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport

Transkript:

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera arbetet i största möjliga utsträckning. Vårt arbetslag i resurscentrum (Rc) består av specialpedagog, fritidspedagog, stödlärare, talpedagog, individintegreringslärare och assistenter. Dock ingår Gun, Janet,Åsa och assistenterna även i andra arbetslag. I vårt arbetslag arbetar vi utifrån våra och elevernas olika kompetenser, intressen och möjligheter. Vi som deltar i projektet är specialpedagog Janet Svensson, fritidspedagog Gun Lindwall och stödlärare Åsa Melkersson. Under arbetets gång kommer vi att delge detta till våra övriga kolleger i arbetslaget. I Rc arbetar vi med åldersblandade elevgrupper. Eleverna har olika former av funktionshinder och/eller socio-emotionella problem. Målsättning Vårt syfte med projektet är att finna arbetssätt som underlättar och synliggör skolarbetet för våra elever. Vi vill också få föräldrarna mer delaktiga genom att kommunicera med dem via datorn. Vår personliga målsättning är att vi ska lära oss att använda vår nya digitalkamera, MicroMedia Lab och Bildknep. Vi vill också lära oss hur man arbetar med videofilmning och redigering. Målgrupp Sex elever från F-2, två elever från 3-6 samt tre elever från 7-9 kommer att ingå i vårt projekt. Dessa elever har delar av sin undervisning i Rc.

Genomförande F-2 En elev i F-2 har en grav språkstörning. Vi vill att eleven ska få datorn som ett stöd och redskap vid sin kommunikation med omvärlden. Vi vill synliggöra elevens dagliga arbete och lärande för eleven och dess föräldrar. Vår förhoppning är att eleven skall stimuleras till att använda och utveckla sin kommunikationsförmåga med hjälp av bl a. digitala bilder. För att kunna genomföra projektet har vi inköpt digitalkamera, multimediaprogrammen MicroMedia Lab och Bildknep. Arbetet i F-2 gruppen kommer att dokumenteras bl a. med hjälp av digitalkamera och digitalvideokamera. Olle har fått programmet Bildknep installerat hemma. Vi har tagit kort på det Olle jobbat med hos oss under dagen, dessa bilder har han fått med sig hem två dagar i veckan. Olle har för mamma berättat sin upplevelse av bilderna. Mamma har sen skrivit på datorn vad Olle har sagt. Därefter har mamma skrivit sin tolkning av Olles språk. I skolan har vi sedan tillsammans med Olle utvecklat detta arbete. I lilla gruppen har vi jobbat med rimbok med ljud, videofilmning och olika program på datorn. 3-6 Eleverna i 3-6 ska under ett arbetsområde i Oä, odlingsförsök, få lära sig hur de kan använda datorn som ett redskap. De kommer att få dokumentera arbetets gång med digitalkamera, video, dagboksanteckningar mm. Syftet är också att lära eleverna att söka fakta i olika källor. Arbetet redovisas för övriga 3-6 elever efter det att arbetsområdet avslutas. Målsättningen är att eleverna ska våga berätta för klasskamraterna med hjälp av bilder o.dyl. Detta är en del i vårt arbete för att få eleverna att upptäcka sin personliga inlärningsstil dvs hur de som individer lär sig på bästa sätt. Orsaken till att vi arbetade med odling var att klassen senare skulle arbeta med detta och att våra elever skulle ligga steget före. De planterade bl.a. ärtor på olika sätt och har sedan följt växternas utveckling. Vi har dokumenterat genom skrift och bild. Eleverna har haft i läxa att sammanställa vad som hänt. De har oftast valt att skriva för hand. De har valt att lära sig mer om köttätande växter. Detta har vi forskat om på bl.a. internet. Vi har haft ett fjärilshus där vi följt utvecklingen från larv till färdig fjäril. Till redovisningen valde pojkarna ut några kamrater som de känner sig trygga med. Med på redovisningen var också rektor Lena Norén. Före redovisningen fick pojkarna montera ihop datorn med Kanonen.

Efterhand som redovisningen pågick blev pojkarna mer säkra i sitt framträdande, tack vare bilderna. Med hjälp av åhörarnas frågor fick vi en mycket naturlig redovisning. Efter redovisningen var alla mycket nöjda. Pojkarna kan tänka sig att använda denna redovisningsmetod igen. Såväl odlingen, de köttätande växterna som fjärilshuset har engagerat lilla gruppen, andra 3-6 elever och några 7-9 elever. Vår lokalvårdare har också visat intresse. För lilla gruppen har fjärilsarbetet resulterat i många intressanta diskussioner, bl.a. skillnad syra syre, blir det puppor eller pumpor?, allmän sexualundervisning. 7-9 Med eleverna i 7-9 har vi påbörjat kommunikation skola-hem via dator för att kontinuerligt informera om skolarbetet. Vi kan via datorn föra en dialog där föräldrarna hela tiden har tillfälle att förhöra sig om saker som händer i skolan. En elev med skrivsvårigheter har börjat använda datorn i skolan och hemmet. När han skrivit hemma skickar han arbetet via mailen till skolan och vise versa. Detta arbetssätt tänker vi utveckla och utvidga till de övriga 7-9 eleverna i Rc. Bandspelare kommer också att bli ett naturligt hjälpmedel i projektet. Vi har varje vecka skickat mail om nästa veckas arbete och om kommande inlämningstider och provtillfällen. Här har vi även skrivit kommentarer om hur veckans arbete förflutit. Andra viktiga saker har förmedlats åt båda hållen. Utvärdering F-2 Vi förstår Olle bättre nu. Han har blivit uppmärksam på hur hans tal låter och hur han formulerar sig. Olle har förstått att mamma skriver ner vad han berättar, orden har kanske fått en mening för Olle? Efterhand har Olles intresse för läxorna ökat, detta tror vi beror på att han har fått en ensamstund med mamma, uppgiften berör bara honom och inte de andra syskonen i familjen. Mamma och Olle vill fortsätta att arbeta med Olles inlärning via bilder som stöd. Vid föräldramötet i lilla gruppen märkte vi att mamma kände en större säkerhet inför de andra föräldrarna när det gällde att berätta inför föräldragruppen. Eftersom Olle troligtvis har svårt att minnas vad som hänt dagen innan, har Gun och Olle pratat kring bilder som vi tagit under veckan. Det har visat sig att han inte kommer ihåg vad som hänt. Vi har även upptäckt att han har svårt för att komma ihåg namn på barn och personal. I lilla gruppen har vi tagit bilder och filmat med digitala kameror. Sedan har vi använt dessa i olika arbetsområden i gruppen. Vi har t.ex. diskuterat hur man bemöter varandra.

Datorvanan för lilla gruppen har ökat. Eleverna har även själva efterfrågat att få arbeta med datorn i större utsträckning än tidigare. Genom att vi har visat film från ett arbetsområde på föräldramötet, har föräldrarna blivit delaktiga i vårt arbetssätt, i sitt barns utveckling och i barnens agerande. 3-6 Genom att vi har arbetat med ett tema under en längre tid har vi möjliggjort för eleverna att reflektera över sitt arbete på ett annat sätt än tidigare. Genom bilder har vi kunnat gå tillbaka och repetera vad som hänt och vad vi lärt oss. Hela arbetsområdet har utgått från praktiskt arbete och elevernas frågor. Vi har blivit mycket bättre på att dokumentera. Genom att barnen har arbetat praktiskt och tittat på bilder har det varit lättare för dem att efteråt i lugn och ro formulera sig i skrift. De har dock haft svårt att berätta till bilderna. Detta har vi fått bekräftat av eleverna i utvärderingarna. Redovisningen gick bra. Pojkarna hade stöd av bilder och stödord när de redovisade. Bilderna visade de med hjälp av Kanonen. Målet med arbetet var att pojkarna skulle känna sig trygga vid redovisningen. Det uppnådde de verkligen. 7-9 Arbetssättet att använda datorn som skolväska har varit mycket positivt för de elever som arbetat på detta sätt. Att kommunicera hem - skola via mail har varit mycket positivt för alla parter. Bildknep Vi har haft stora problem med att använda programmet Bildknep. När vi väl har fått det att fungera tycker vi att det varit ett bra program. Micro Media Lab Micro Media Lab har vi inte använt. Videokamera Vi har videofilmat både med vanlig videokamera och digital videokamera. Vi har fått hjälp med att redigera filmerna. Arbetsfördelning i projektet Janet, Gun och assistenterna har haft ansvaret för arbetet med lilla gruppen. Janet och Åsa har arbetat med 3-6orna. Åsa har arbetat med 7-9orna.

Reflektioner / Framtid F-2 Arbetet har resulterat i många tankar vad det gäller Olle. Dessa tankar kommer vi att delge habiliteringen, föräldrarna och övrig personal som jobbar med Olle. Vi har upptäckt fördelarna i att videofilma för att arbeta med sociala diskussioner. Vi har tänkt jobba vidare med ordbildsmapp för elever i lilla gruppen. Vi kommer att visa rimboken i klasserna för att stärka självförtroendet hos våra elever. 3-6 Eleverna i 3-6 har utvecklat sin skrivförmåga. Vi tror det har att göra med att de håller på att hitta sin bästa inlärningsstil via bilder. Vi kommer att fortsätta med att utveckla arbetssättet och redovisningsformerna. Eleverna i 3-6 har arbetat på djupet och därmed fått en förståelse som gjort att de vuxit då de kunnat förklara för andra elever som ställt frågor. 7-9 Arbetet har varit positivt. Vi kommer att utvidga kommunikationen hem-skola till fler elever allteftersom de får internet. Vi kommer också att försöka utveckla användandet av datorn som en skolväska. Vi har inte använt bandspelaren. Personal Övrig personal har kommit och bett om hjälp med digitalkameran, kanonen och datorprogrammen. Använd digitalkameran och dokumentera mera har varit vårt budskap. Vi ska redovisa vårt ItiS-projekt för kolleger på skolan. Arbetslaget i Rc Vi har hittat nya möjligheter i vårt dagliga arbete. Vi har lärt oss att använda datorn på många olika sätt. Vi vågar testa. Vi har lärt oss att använda digitalkameran och kanonen. Vi har använt internet i arbetet med eleverna. Vårt förhållningssätt gentemot eleverna har förändrats bl.a. genom arbetet med ITiS. I framtiden vill vi jobba vidare för att utveckla vårt arbetssätt där datorn ingår som ett naturligt redskap. Vi jobbar för att skolan ska få en hemsida och för att vi ska få fler skolmappar under enheten. Janet Svensson Gun Lindwall Åsa Melkersson