Resistensrapport Västernorrland 2016

Relevanta dokument
Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Kommentarer till resistensläget 2012

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikarapport LVN 2016

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Information från Strama

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens i blododlingar

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistens i blododlingar

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

Antibiotikaresistens

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

MRB Multiresistenta bakterier

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.

Strama Jönköping Kvartalsrapport

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Antibiotikaresistens

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Infektioner hos äldre

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg

Strama för sjuksköterskor

Hygienombudsutbildning

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Mekanismer för antibiotikaresistens

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2011

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier

Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Nya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010

Transkript:

Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se

Resistensläget är stabilt för den vanligaste urinvägspatogenen E.coli i urinodlingar från primärvården. Resistensen är låg för förstahandspreparaten vid nedre uvi, dvs. /piv/mecillinam (Selexid ) och nitrofurantoin (Furadantin ).

Resistensläget är relativt stabilt även för Klebsiella pneumoniae som är en sekundärpatogen vid urinvägsinfektion (E. coli är ca tio gånger vanligare i detta material). Vi ser en viss ökning av resistens mot cefadroxil, vilket kan tyda på ökat antal ESBL-producerande K. pneumoniae i länet.

Bilden visar en jämförelse mellan resistensläget för E.coli i urinodlingar på länets tre sjukhus (slutenvård samt sjukhusmottagningar). Sundsvall har en högre andel cefadroxilresistens jämfört övriga, vilket kan innebära att sjukhuset har fler ESBLproducerande E. coli. I Örnsköldsvik ses en något högre ciprofloxacinresistens jämfört övriga sjukhus.

Här visas resistensläget över tid för E. coli i urinodlingar på Sollefteå sjukhus. Sedan 2009 har såväl cefadroxil- som ciprofloxacin- och trimetoprimresistensen ökat.

Här visas resistensläget över tid för E. coli i urinodlingar på Örnsköldsviks sjukhus. 2015 hade ciprofloxacinresistensen ökat markant, men under 2016 sjönk den åter något. Dock är ciprofloxacinresistensen fortsatt högre i Örnsköldsvik än på de andra två sjukhusen.

Resistensläget över tid har inte förändrats markant för E. coli i urin på Sundsvalls sjukhus. Cefadroxil ökar något vilket kan vara uttryck för ökad andel ESBL-producerande bakterier. Ciprofloxacinresistensen visar en nedåtgående trend vilket får anses positiv.

Bilden visar att E. coli i urinodlingar från sjukhus (slutenvård och sjukhusmottagningar) är mer antibiotikaresistenta än de man finner i urinodlingar från primärvård. På sjukhusen finns en flora av mer resistenta bakterier, sjukare patienter vistas där och patienterna kan vara exponerade för flera antibiotika.

K. pneumoniae är en vanligare urinvägspatogen på sjukhus (slutenvård och sjukhusmottagningar) än i primärvård. Bilden visar att resistensen ökar något över tid för flera antibiotikum.

Bilden illustrerar hur andelen MRSA av alla S. aureus i kliniska prover ökat från en mycket låg nivå till nära 2 % de senaste tre åren. Provmaterialet utgörs främst av sårodlingar, men även prover från andra lokaler t.ex. urin, abscess, blod och hörselgång. Andelen MRSA av S. aureus i blododlingar var 4/189, motsvarande ca 2 %. Motsvarande nationella siffran var 2015 0,7 %.

Grupp A streptokocker som bl.a. orsakar tonsillit och erysipelas är till 100 % känsliga för förstahandspreparatet penicillin V. Resistensen mot klindamycin är däremot över 5 %. Klindamycin kan i särskilda fall vara motiverat som behandling mot grupp A streptokocker.

Antal 350 Blododlingsfynd 2016 - species topp 10. Totalt antal fynd 1600 st. 300 250 200 150 100 50 0 Det vanligaste blododlingsfyndet i LVN är hudbakterier av typen KNS (koagulasnegativa stafylokocker). I gruppen KNS ingår även S. epidermidis och S. hominis som är fjärde respektive sjunde vanligaste fynden. Med moderna labbmetoder kan allt fler KNS artbestämmas och få fullständiga namn. KNS i blododling är oftast en förorening. Korrekt huddesinfektion före blododling minskar risken för kontamination. Näst vanligaste blododlingsfyndet är E.coli och på tredje plats återfinns S. aureus. Båda dessa bakterier räknas alltid som signifikanta fynd.

Resistens för E. coli i blododlingar över tid. Vid jämförelse med nationella data från 2015 låg LVN högt i resistens mot ciprofloxacin- och pip/taz. Under 2016 har dock resistensen sjunkit för samtliga av ovanstående antibiotika vilket är en positiv trend.

Resistens för K. pneumoniae i blododlingar över tid. Trim/sulfaresistensen sticker ut de senaste två åren, men detta preparat ska aldrig användas som empirisk behandling utan endast vid påvisad känslighet hos bakterien. Jämfört med nationell statistik från 2015 är resistensen hos K. pneumoniae mot ciprofloxacin lägre i LVN.